Regeringens skrivelse 2023/24:135
Riksrevisionens rapport om nationell plan för | Skr. |
transportinfrastrukturen | 2023/24:135 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 11 april 2024
Ulf Kristersson
Andreas Carlson
(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla (RiR 2033:25).
Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i nationell plan bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt.
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att utveckla processen kring framtagandet av en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastrukturproposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och anser att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer utgör ett underlag i den fortsatta processen.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
1
Bilaga | Riksrevisionens rapport......................................................om nationell plan för | 9 |
transportinfrastrukturen | ||
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2024 ....... | 110 |
2
Skr. 2023/24:135
1Ärendet och dess beredning
Riksrevisionen har granskat om investeringarna i den nationella planen för transportinfrastrukturen effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås. Granskningen redovisas i rapporten Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla (RiR 2023:25), se bilagan. Riksrevisionen fokuserar granskningen på den senast fastställda nationella planen för transportinfrastrukturen, som omfattar perioden
Riksrevisionens motiv för granskningen är att transportinfrastrukturen är ett stort utgiftsområde för staten med stor budgetpåverkan. Utöver detta såg Riksrevisionen flera problemindikatorer som motiverade en granskning av nationell plan, bl.a. svag måluppfyllelse, bristande kostnadskontroll och bristande transparens. Riksrevisionen redovisar slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Trafikverket.
Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 19 december 2023. Inom ramen för framtagandet av denna skrivelse har synpunkter inhämtats från Trafikverket. Regeringen behandlar i denna skrivelse främst de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har riktat till regeringen.
2Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i nationell plan bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. Riksrevisionen har synpunkter på regeringens styrning av framtagandeprocessen och beslutet om fastställelse av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden
Riksrevisionen menar att den dåvarande regeringen i uppdraget den 23 juni 2021 till Trafikverket att ta fram förslag på nationell plan för transportinfrastrukturen
problemet med inteckning av framtida planer inte är löst och att det finns
3
Skr. 2023/24:135 en stor risk för att inteckningen fortsätter, inte minst till följd av tillkommande kostnadsökningar.
Riksrevisionen anser vidare att den dåvarande regeringen också begränsade Trafikverket genom att ange i uppdraget om att ta fram förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen
Riksrevisionen menar att regeringens beslut i juni 2022 att fastställa den nationella planen
Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen i fastställelsebeslutet i juni 2022 kraftigt minskade den finansiella ramen till ERTMS (European Rail Traffic Management System – en gemensam europeisk standard för tågskyddssystem), trots att det hade varit en av Trafikverkets mest prioriterade satsningar. Ett förskjutet införande av ett nytt signalsystem får, som Riksrevisionen ser det, stora negativa konsekvenser för järnvägssystemet och innebär enligt Riksrevisionen stora ökade kostnader på sikt.
Riksrevisionen riktar också kritik mot att Trafikanalys inte fick något uppdrag av regeringen att granska Trafikverkets planförslag. Riksrevisionen menar att Trafikanalys borde ha getts ett sådant uppdrag för att låta en tredje, för processen utomstående, part uttala sig om planförslaget.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:
•Klargör hur regeringens fastställelse av nationell plan avviker från Trafikverkets förslag och föregående plan, samt motivera alla ändringar som innebär att åtgärder lagts till eller tagits bort.
•Avbryt i större utsträckning namngivna investeringar när förutsättningarna för genomförandet har försämrats. Detta gäller investeringar som inte byggstartats.
•Lämna stort utrymme åt Trafikverket att utforma sitt planförslag. Regeringens styrning över vilka namngivna investeringar som ska ingå i nationell plan bör i första hand ske i fastställelsebeslutet, inte i uppdraget till Trafikverket att ta fram ett planförslag.
•Gör Trafikanalys roll som granskare av Trafikverkets planförslag till ett obligatoriskt steg i planrevideringen genom att exempelvis reglera det i Trafikanalys instruktion. Regeringen bör i större utsträckning beakta Trafikanalys synpunkter. Utöver den typ av granskning som
4
Trafikanalys genomfört bör även ett riskbaserat urval av namngivna Skr. 2023/24:135 investeringar granskas.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Trafikverket:
•Prioritera åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet i förslaget till nationell plan.
•Motivera tydligt de prioriteringar som görs i förslaget till nationell plan. Detta gäller särskilt förslag till nya åtgärder, befintliga åtgärder där förutsättningarna för genomförande har försämrats och samhällsekonomiskt olönsamma åtgärder.
•Redovisa i förslaget till nationell plan och i de samlade effektbedömningarna hur kostnader och nyttor för varje namngiven åtgärd förändrats sedan föregående planbeslut.
•Ange åtgärdernas objektsnummer i förslaget till nationell plan för att underlätta spårning.
•Förtydliga fasindelningen i planeringsprocessen genom att ange fasindelningen (planering, förberedelse för byggstartsbeslut och byggstartsbeslut) och planerat byggstartsår i två separata kolumner i bilaga 1. Detta behövs eftersom den nuvarande indelningen ofta missförstås och byggstarten dessutom kan ske tidigare eller senare än vad fasindelningen ger sken av.
3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Under 2023 påbörjade regeringen arbetet med att ta fram en ny nationell plan för perioden
Riksrevisionen anger att den dåvarande regeringen genom uppdraget att ta fram förslag på nationell plan för transportinfrastrukturen
bör överutnyttjas.
5
Skr. 2023/24:135 | Riksrevisionen rekommenderar att regeringen i fastställelsebeslutet i |
större utsträckning ska avbryta namngivna investeringar som inte | |
byggstartats när förutsättningarna för genomförandet har försämrats. | |
Fastställelsebeslut fattas när en ny nationell plan antas, normalt var fjärde | |
år. Inom planeringssystemet för transportinfrastrukturen beslutar | |
regeringen årligen om vilka åtgärder som Trafikverket får byggstarta | |
respektive förbereda för byggstart. I samband med dessa beslut har | |
regeringen konstaterat att objekt där stora och i planeringen påverkbara | |
förändringar redovisas kan komma att omprövas av regeringen. I det | |
senaste beslutet, som fattades den 18 januari 2024, ansåg regeringen, för | |
tre av Trafikverkets föreslagna objekt, att kostnadsökningarna föranleder | |
en översyn (LI2024/02481). Trafikverket fick därför i uppdrag att se över | |
och minska kostnaderna för dessa tre objekt och snarast möjligt | |
återkomma med en ny kostnadsbedömning och förnyad bedömning om | |
byggstart för respektive objekt. Regeringen vill dock i detta sammanhang | |
poängtera att varje investering med förändrade förutsättningar behöver | |
analyseras enskilt och i sin kontext, t.ex. med beaktande av planerings- | |
förutsättningar för kommunal planering. | |
Som Riksrevisionen konstaterar är kostnadsökningarna i vissa namn- | |
givna objekt betydande. Regeringen anser att det är problematiskt att om- | |
fattande kostnadsökningar sker och ser att detta påverkar genomför- | |
barheten av andra namngivna objekt. Detta har regeringen tagit upp bl.a. i | |
det s.k. inriktningsuppdrag som Trafikverket fick den 15 juni 2023 | |
(LI2023/02737). Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att | |
bättre kostnadskontroll behöver uppnås, att kunskapsnivån om | |
kostnadsutvecklingen och lärandet från tidigare erfarenheter behöver öka | |
samt att en god transparens kring kostnadsökningar är viktig för att insatser | |
för tidiga kostnadsbesparingar ska kunna göras. Regeringen bedömer att | |
det krävs ett omfattande arbete för att motverka de kostnadsökningar för | |
infrastrukturåtgärder som går att påverka, inte minst förbättrade kalkyler i | |
investeringarnas tidiga planeringsskeden. Det är av stor vikt för regeringen | |
att kostnadskalkylerna är realistiska, och projekten ska vid genomförande | |
präglas av god budgetdisciplin. | |
Regeringen följer noga det arbete som sker inom Trafikverket kring | |
kostnadskontroll. Vidare har Trafikanalys i uppdrag att granska och följa | |
upp arbetet med kostnadskontroll (I2022/01644). Regeringen har också, | |
för samtliga namngivna objekt där en förändring av byggstartsperiod | |
föreslås, från Trafikverket inhämtat kronologisk information om bedömd | |
objektskostnad och eventuella innehållsförändringar i de planeringssteg | |
som objektet passerat sedan det för första gången ingick i en av regeringen | |
beslutad nationell plan. För resterande namngivna objekt i planen, har den | |
senaste bedömningen av kostnaden och orsakerna till kostnadsökningar | |
inhämtats. | |
Planeringsprocessen för transportinfrastrukturen ändrades i och med | |
riksdagens beslut med anledning av propositionen Planeringssystem för | |
transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118, bet. 2011/12:TU13, rskr. | |
2011/12:257), bl.a. i syfte att öka regeringens inflytande över besluten i | |
nationell plan och göra kopplingen till den statliga budgetprocessen | |
tydligare. Det är därför en del av planeringsprocessen att regeringen har | |
möjlighet att göra omprioriteringar i Trafikverkets förslag till nationell | |
6 | plan och löpande fatta beslut om byggstart för objekt. Regeringen ser det |
därför som naturligt att det finns avvikelser mellan Trafikverkets plan- Skr. 2023/24:135 förslag och regeringens fastställelsebeslut. Det är dock viktigt att den
långsiktiga planeringsprocessen för transportinfrastrukturen värnas och att utgångspunkten är att infrastrukturen ska planeras, utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen nås. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation att skillnaderna mellan Trafikverkets förslag och det slutliga fastställelsebeslutet, liksom motiven till skillnaderna, kan förtydligas för ökad förståelse kring beslutet.
Regeringen instämmer även i Riksrevisionens slutsats att en konsekvens av fastställelsebeslutet i juni 2022 var att införandet av ERTMS försenades och fördyrades.
Bland det stora antalet remissinstanser som lämnat synpunkter på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden
4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen anser att Riksrevisionens granskning av nationella planen för perioden
Regeringen ser inga skäl att vidta några ytterligare åtgärder i nuläget med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. I de fall regeringen framöver ser behov av ytterligare justeringar avser regeringen att återkomma. Regeringen anser därmed att granskningsrapporten är slutbehandlad.
7
Skr. 2023/24:135
Bilaga
9
Skr. 2023/24:135
Bilaga
10
Skr. 2023/24:135
Bilaga
11
Skr. 2023/24:135
Bilaga
12
Skr. 2023/24:135
Bilaga
13
Skr. 2023/24:135
Bilaga
14
Skr. 2023/24:135
Bilaga
15
Skr. 2023/24:135
Bilaga
16
Skr. 2023/24:135
Bilaga
17
Skr. 2023/24:135
Bilaga
18
Skr. 2023/24:135
Bilaga
19
Skr. 2023/24:135
Bilaga
20
Skr. 2023/24:135
Bilaga
21
Skr. 2023/24:135
Bilaga
22
Skr. 2023/24:135
Bilaga
23
Skr. 2023/24:135
Bilaga
24
Skr. 2023/24:135
Bilaga
25
Skr. 2023/24:135
Bilaga
26
Skr. 2023/24:135
Bilaga
27
Skr. 2023/24:135
Bilaga
28
Skr. 2023/24:135
Bilaga
29
Skr. 2023/24:135
Bilaga
30
Skr. 2023/24:135
Bilaga
31
Skr. 2023/24:135
Bilaga
32
Skr. 2023/24:135
Bilaga
33
Skr. 2023/24:135
Bilaga
34
Skr. 2023/24:135
Bilaga
35
Skr. 2023/24:135
Bilaga
36
Skr. 2023/24:135
Bilaga
37
Skr. 2023/24:135
Bilaga
38
Skr. 2023/24:135
Bilaga
39
Skr. 2023/24:135
Bilaga
40
Skr. 2023/24:135
Bilaga
41
Skr. 2023/24:135
Bilaga
42
Skr. 2023/24:135
Bilaga
43
Skr. 2023/24:135
Bilaga
44
Skr. 2023/24:135
Bilaga
45
Skr. 2023/24:135
Bilaga
46
Skr. 2023/24:135
Bilaga
47
Skr. 2023/24:135
Bilaga
48
Skr. 2023/24:135
Bilaga
49
Skr. 2023/24:135
Bilaga
50
Skr. 2023/24:135
Bilaga
51
Skr. 2023/24:135
Bilaga
52
Skr. 2023/24:135
Bilaga
53
Skr. 2023/24:135
Bilaga
54
Skr. 2023/24:135
Bilaga
55
Skr. 2023/24:135
Bilaga
56
Skr. 2023/24:135
Bilaga
57
Skr. 2023/24:135
Bilaga
58
Skr. 2023/24:135
Bilaga
59
Skr. 2023/24:135
Bilaga
60
Skr. 2023/24:135
Bilaga
61
Skr. 2023/24:135
Bilaga
62
Skr. 2023/24:135
Bilaga
63
Skr. 2023/24:135
Bilaga
64
Skr. 2023/24:135
Bilaga
65
Skr. 2023/24:135
Bilaga
66
Skr. 2023/24:135
Bilaga
67
Skr. 2023/24:135
Bilaga
68
Skr. 2023/24:135
Bilaga
69
Skr. 2023/24:135
Bilaga
70
Skr. 2023/24:135
Bilaga
71
Skr. 2023/24:135
Bilaga
72
Skr. 2023/24:135
Bilaga
73
Skr. 2023/24:135
Bilaga
74
Skr. 2023/24:135
Bilaga
75
Skr. 2023/24:135
Bilaga
76
Skr. 2023/24:135
Bilaga
77
Skr. 2023/24:135
Bilaga
78
Skr. 2023/24:135
Bilaga
79
Skr. 2023/24:135
Bilaga
80
Skr. 2023/24:135
Bilaga
81
Skr. 2023/24:135
Bilaga
82
Skr. 2023/24:135
Bilaga
83
Skr. 2023/24:135
Bilaga
84
Skr. 2023/24:135
Bilaga
85
Skr. 2023/24:135
Bilaga
86
Skr. 2023/24:135
Bilaga
87
Skr. 2023/24:135
Bilaga
88
Skr. 2023/24:135
Bilaga
89
Skr. 2023/24:135
Bilaga
90
Skr. 2023/24:135
Bilaga
91
Skr. 2023/24:135
Bilaga
92
Skr. 2023/24:135
Bilaga
93
Skr. 2023/24:135
Bilaga
94
Skr. 2023/24:135
Bilaga
95
Skr. 2023/24:135
Bilaga
96
Skr. 2023/24:135
Bilaga
97
Skr. 2023/24:135
Bilaga
98
Skr. 2023/24:135
Bilaga
99
Skr. 2023/24:135
Bilaga
100
Skr. 2023/24:135
Bilaga
101
Skr. 2023/24:135
Bilaga
102
Skr. 2023/24:135
Bilaga
103
Skr. 2023/24:135
Bilaga
104
Skr. 2023/24:135
Bilaga
105
Skr. 2023/24:135
Bilaga
106
Skr. 2023/24:135
Bilaga
107
Skr. 2023/24:135 Bilaga
108
Skr. 2023/24:135 Bilaga
109
Skr. 2023/24:135
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 2024
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari
Föredragande: statsrådet Carlson
Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om nationell plan för transportinfrastrukturen
110