Nya regler om hållbarhetsrapportering

2	Lagtext	Prop. 2023/24:124

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)2 dels att 6 kap. 11 § och 7 kap. 31 b § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 6 kap. 12 a § ska betecknas 6 kap. 12 d §,

dels att 2 kap. 7 §, 4 kap. 14 d §, 5 kap. 38 §, 6 kap. 1, 2, 6, 7, 10, 12, den nya 12 d, 13 och 14 §§, 7 kap. 7, 14, 31 a, 31 c och 32 §§ och 8 kap. 3, 3 a, 3 c–5, 12–15 a och 16 §§, bilaga 1 och rubriken närmast före 2 kap. 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tjugo nya paragrafer, 6 kap. 1 b, 11, 11a, 12 a–12 c, 12 e–12 g, 15 och 16 §§, 7 kap. 31 b och 31 d–31 g §§ och 8 kap. 3 b och 15 b–15 d §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
Årsredovisningens undertecknande	Årsredovisningens undertecknande
	och datering

7 §3

I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseleda- möter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen.

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegrän- sat ansvariga delägare.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga lydelsen, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 av den 23 november 2022 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder, i den ursprungliga lydelsen samt Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2023/2775 av den 17 oktober 2023 om ändring av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU vad gäller ändringar av storlekskriterier för mikroföretag, små och medelstora företag, stora företag eller koncerner, i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse av

6 kap. 11 § 2016:947
7 kap. 31 b § 2016:947.	7
3 Senaste lydelse 2016:644.	7

Prop. 2023/24:124

i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rätts- liga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric- konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseleda- möter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseleda- möter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samt- liga bolagsmän som företräder bolaget.

I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisnings- skyldige eller dennes ställföreträdare.

Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om den avvikande meningen har

antecknats till styrelsens protokoll.
Årsredovisningen ska innehålla	Årsredovisningen ska dateras
uppgift om den dag då den under-	och innehålla uppgift om den dag
tecknades.	då den undertecknades.

4kap. 14 d §4

Om värdering sker enligt 14 a §,	Om värdering sker enligt 14 a §,
skall värdeförändringen sedan före-	ska värdeförändringen sedan före-
gående balansdag redovisas i resul-	gående balansdag redovisas i resul-
taträkningen.	taträkningen.
I följande fall gäller att värde-	I följande fall gäller att värde-
förändringen skall redovisas i en	förändringen ska redovisas i en
fond för verkligt värde i stället för i	fond för verkligt värde i stället för i
resultaträkningen:	resultaträkningen:

1.värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade prin- ciperna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeföränd- ringen inte redovisas i resultaträkningen, eller

2.värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handels- ändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen.

Ett företag som avses i 3 kap.

4 a § andra stycket får redovisa en värdeförändring på en finansiell

4Senaste lydelse 2004:1173.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, skall fonden juste- ras.

skuld i fonden för verkligt värde Prop. 2023/24:124 i stället för i resultaträkningen, om

1. värdeförändringen kommer från förändringar i kreditrisk för skulden,

2.redovisningen överensstämmer med sådana internationella redovis- ningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstan- darder, och

3.företaget lämnar upplysningar

iöverensstämmelse med de standar- der som avses i 2.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, ska fonden justeras.

5kap. 38 §5

Större företag ska lämna upplys-			Ett större företag ska lämna upplys-
ningar om	fördelningen	mellan	ningar om	fördelningen	mellan
kvinnor och män bland styrelse-			kvinnor och män bland styrelse-
ledamöter,	verkställande	direktör	ledamöter,	verkställande	direktör
och andra personer i företagets led-			och andra personer i företagets led-
ning. Fördelningen bland styrelse-			ning. Fördelningen bland styrelse-
ledamöter och bland övriga befatt-			ledamöter och bland övriga befatt-
ningshavare ska redovisas var för			ningshavare ska redovisas var för
sig. Upplysningarna ska avse för-			sig. Upplysningarna ska avse för-
hållandena på balansdagen.			hållandena på balansdagen.

Ett aktiebolag vars aktier är upp- tagna till handel på en reglerad marknad och som har minst 250 anställda och en redovisad årsom- sättning på minst 550 miljoner kronor eller en redovisad balansom- slutning på minst 480 miljoner kronor per år, ska även lämna upp- lysningar om vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseleda- möterna sedan föregående balans- dag.

5 Senaste lydelse 2015:813.

Prop. 2023/24:124

6kap. 1 §6

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utveck- lingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

1.sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resul- taträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utveck- lingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersätt- ning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räken- skapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt stor- leken av den ersättning som har betalats,

8. antal och kvotvärde för de	8. antal och kvotvärde för de
egna aktier som har överlåtits under	egna aktier som har överlåtits under
räkenskapsåret, den andel av aktie-	räkenskapsåret, den andel av aktie-
kapitalet som dessa aktier utgör	kapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning	samt storleken av den ersättning
som har erhållits, och	som har tagits emot, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resul- tat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finan- siella instrument:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som ska		Utöver sådan information som ska
lämnas enligt första–tredje stycke-		lämnas enligt första–tredje stycke-
na ska förvaltningsberättelsen inne-		na ska förvaltningsberättelsen inne-
hålla	sådana hållbarhetsupplys-	hålla sådana hållbarhetsupplysningar
ningar som behövs för förståelsen		som behövs för förståelsen av före-
av företagets utveckling, ställning		tagets utveckling, ställning eller
eller resultat och som är relevanta		resultat och som är relevanta för
för	den aktuella verksamheten,	den aktuella verksamheten, däribland
däribland upplysningar om miljö-		upplysningar om miljö- och personal-

6Senaste lydelse 2016:947.

Andra företag än handelsbolag och enskilda näringsidkare ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

och	personalfrågor. Företag som	frågor. Företag som bedriver verk-
bedriver verksamhet som är till-		samhet som är tillstånds- eller anmäl-
stånds- eller anmälningspliktig enligt		ningspliktig enligt miljöbalken ska
miljöbalken ska alltid lämna upp-		alltid lämna upplysningar om verk-
lysningar om verksamhetens på-		samhetens påverkan på den yttre
verkan på den yttre miljön. De upp-		miljön.
lysningar som lämnas i en hållbar-
hetsrapport som är skild från års-
redovisningen enligt 11 § behöver
inte	lämnas i förvaltningsberät-

telsen.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

1 b §

Ett bolag som avses i 10 § ska i förvaltningsberättelsen lämna upp- lysningar om immateriella nyckel- resurser och förklara hur bolagets affärsmodell är beroende av sådana resurser och hur resurserna bidrar till värdeskapande för bolaget.

2 §7

I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust.

Aktiebolag och ekonomiska före- ningar ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera för- ändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

6 §8

Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyr- ningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

1.vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga,

2.de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och risk- hantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3.direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

7Senaste lydelse 2016:113.

8Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124

Prop. 2023/24:124 4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6.bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

7. hur bolagsstämman fungerar,	7. hur bolagsstämman fungerar,
bolagsstämmans huvudsakliga be-	bolagsstämmans huvudsakliga be-
slutanderätt, aktieägarnas rättigheter	slutanderätt, aktieägarnas rättigheter
och hur dessa rättigheter utövas, i	och hur dessa rättigheter utövas, i
den omfattning som dessa förhållan-	den omfattning som dessa förhållan-
den inte framgår av lag eller annan	den inte framgår av lag eller annan
författning,	författning, och
8. hur styrelsen och, i förekom-	8. hur styrelsen och kommittéer
mande fall, inom bolaget inrättade	som har inrättats inom bolaget är
kommittéer är sammansatta och hur	sammansatta och hur de fungerar, i
de fungerar, i den omfattning som	den omfattning som dessa förhållan-
dessa förhållanden inte framgår av	den inte framgår av lag eller annan
lag eller annan författning, och	författning.

9.den mångfaldspolicy som, såvi- da bolaget uppfyller mer än ett av villkoren i 10 § första stycket 1–3, tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den.

	Om bolaget inte tillämpar någon
	kod för bolagsstyrning, ska skälen
	för detta anges. Om bolaget tillämp-
	ar en kod för bolagsstyrning, ska det
	i förekommande fall anges vilka
	delar av koden som bolaget avviker
12	från och skälen för detta. Om ett bo-

Om bolaget är ett bolag som avses i 10 § första stycket ska bolags- styrningsrapporten även innehålla upplysningar om den mångfalds- policy som tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Upplysningarna om mång- faldspolicyn får lämnas i en håll- barhetsrapport i stället för i bolags-

styrningsrapporten. Bolagsstyr- ningsrapporten ska i så fall inne- hålla en hänvisning till hållbarhets- rapporten. Om bolaget inte tillämp- ar någon mångfaldspolicy, ska skä- len för detta anges i bolagsstyr- ningsrapporten.

Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämp- ar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta.

lag som avses i andra stycket 9 inte	Prop. 2023/24:124
tillämpar någon mångfaldspolicy,
ska skälen för detta anges.
7 §9
Ett aktiebolag som endast har andra	Ett aktiebolag som endast har andra
överlåtbara värdepapper än aktier	överlåtbara värdepapper än aktier
upptagna till handel på en reglerad	upptagna till handel på en reglerad
marknad behöver inte i bolagsstyr-	marknad behöver inte i bolagsstyr-
ningsrapporten lämna de upplys-	ningsrapporten lämna de upplys-
ningar som anges i 6 § andra	ningar som anges i 6 § andra
stycket 1 och 7–9 samt i tredje	stycket 1, 7 och 8 samt i tredje och
stycket i samma paragraf. Detta	fjärde styckena i samma paragraf.
gäller dock inte om bolagets aktier	Detta gäller dock inte om bolagets
handlas på en MTF-plattform enligt	aktier handlas på en MTF-plattform
1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om	enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528)
värdepappersmarknaden.	om värdepappersmarknaden.

10§10

Förvaltningsberättelsen för ett före-					Förvaltningsberättelsen för ett aktie-
tag ska innehålla en hållbarhets-					bolag ska, som ett eget avsnitt,
rapport om företaget uppfyller mer					innehålla en hållbarhetsrapport, om
än ett av följande villkor:					bolaget uppfyller mer än ett av
					följande villkor:
1. medelantalet anställda i före-					1. medelantalet anställda i bolaget
taget har under vart och ett av de					har under vart och ett av de två
två	senaste räkenskapsåren			uppgått	senaste räkenskapsåren uppgått till
till mer än 250,					mer än 250,
2. företagets			redovisade	balans-	2. bolagets	redovisade	balans-
omslutning har för vart och ett av					omslutning har för vart och ett av de
de	två	senaste räkenskapsåren			två senaste räkenskapsåren uppgått
uppgått till mer än 175 miljoner					till mer än 280 miljoner kronor,
kronor,
3. företagets			redovisade	netto-	3. bolagets	redovisade	netto-
omsättning har för vart och ett av					omsättning har för vart och ett av de
de två senaste räkenskapsåren upp-					två senaste räkenskapsåren uppgått
gått	till	mer	än 350 miljoner		till mer än 550 miljoner kronor.
kronor.
Första stycket gäller inte ett					Om aktiebolaget har överlåtbara
företag som är dotterföretag om					värdepapper	upptagna till	handel
det och dess samtliga dotterföre-					på en reglerad marknad gäller det
tag omfattas av en hållbarhets-					som sägs i första stycket om bolaget
rapport för koncernen.					uppfyller mer än ett av följande
					villkor:
					1. medelantalet anställda i bola-
					get har under vart och ett av de två

9 Senaste lydelse 2017:682.	13
10 Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124					12 §11
Hållbarhetsrapporten ska innehålla de						Hållbarhetsrapporten		ska	innehålla
hållbarhetsupplysningar				som	be-	den information som behövs för
hövs för förståelsen av företagets						förståelsen av bolagets inverkan på
utveckling,	ställning		och resultat			frågor som rör miljö, sociala för-
och konsekvenserna av verksamhe-						hållanden,	personal,	respekt för
ten, däribland		upplysningar i				mänskliga rättigheter och motver-
frågor som rör miljö, sociala för-						kande av korruption och mutor
hållanden,	personal,		respekt		för	samt på frågor som uppstår med
mänskliga rättigheter och motver-						anledning av hur bolaget styrs.
kande av korruption. Rapporten ska						Rapporten ska också innehålla den
ange						information som behövs för förstå-
1. företagets affärsmodell,						elsen av hur sådana hållbar-
2. den policy		som		företaget		hetsfrågor	påverkar		bolagets
tillämpar i frågorna, inklusive de						utveckling, ställning och resultat.
granskningsförfaranden				som	har
genomförts,

3.resultatet av policyn,

4.de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till före- tagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsför- bindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsek- venser,

5.hur företaget hanterar risker- na, och

6.centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.

Rapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovis- ningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rap- porten, ska det anges vilka dessa riktlinjer är.

Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frå- gorna i första stycket, ska skälen för detta tydligt anges.

12 a §

Hållbarhetsrapporten ska inne- hålla en beskrivning av bolagets

16	11 Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124	att uppnå	målen		och om målen
	kopplade till miljöfaktorer är base-
	rade på	entydiga			vetenskapliga
	bevis,
	2. den roll som bolagets ledning
	har när det gäller hållbarhets-
	frågor samt dess tillgång till sådan
	sakkunskap		och	kompetens			som
	krävs för att fullgöra denna roll,
	3. bolagets		policy		för hållbar-
	hetsfrågor,
	4. incitamentsystem kopplade till
	hållbarhetsfrågor			som		gäller för
	personer i bolagets ledning,
	5. det förfarande				för	tillbörlig
	aktsamhet	som bolaget				genomför
	med avseende på hållbarhets-
	frågor,
	6. den	huvudsakliga				negativa
	inverkan på hållbarhetsfrågor som
	bolagets	verksamhet				och	dess
	värdekedja har samt de åtgärder
	som har vidtagits för att identifiera
	och övervaka denna inverkan,
	7. de åtgärder som har vidtagits
	av bolaget för att förebygga, be-
	gränsa, avhjälpa eller sätta stopp
	för sådan inverkan som avses i 6
	och resultatet av dessa åtgärder,
	8. de huvudsakliga riskerna för
	bolaget kopplade till hållbarhetsfrå-
	gor och hur bolaget hanterar dessa
	risker, och
	9. de indikatorer			som		är	rele-
	vanta för den information som
	avses i 1–8 och i 12 a §.
	12 c §
	Informationen i hållbarhetsrappor-
	ten ska lämnas för tidshorisonter
	om kort, medellång och lång sikt.
	Av rapporten ska det framgå hur
	informationen har identifierats.
	Informationen ska omfatta bola-
	gets verksamhet och dess värde-
	kedja.
	Rapporten ska innehålla hänvis-
	ningar till och ytterligare redogö-
	relser för annan information som
	ingår i förvaltningsberättelsen och
18	förklaringar av de belopp som tas

		upp i årsredovisningen.	Prop. 2023/24:124
12 a §		12 d §12
I artikel 8 i Europaparlamentets och		Ytterligare bestämmelser om inne-
rådets förordning (EU)	2020/852	hållet i hållbarhetsrapporten finns
av den 18 juni 2020 om inrättande		i artikel 8 i Europaparlamentets och
av en ram för att underlätta håll-		rådets förordning (EU) 2020/852.
bara investeringar och om ändring
av förordning (EU)	2019/2088

finns ytterligare bestämmelser om innehållet i hållbarhetsrapporten för ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt 10 § och som

1.är ett företag av allmänt in- tresse enligt artikel 2.1 a–c i Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av före- tag, om ändring av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/66/EEG och 83/340/EEG, och

2.under det senaste räkenskaps- året i genomsnitt har haft fler än 500 anställda.

12 e §

Den information som avses i 12– 12 c §§ ska ha det närmare inne- håll som anges i de europeiska standarder för hållbarhetsrappor- tering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

12 f §

Bolaget ska lämna hållbarhets- information till arbetstagarföre- trädare och med dem diskutera relevant information och metoder för att få och verifiera hållbarhets- information samt se till att arbets-

tagarföreträdarnas uppfattning meddelas ledningen.

12 Senaste lydelse av tidigare 6 kap. 12 a § 2021:1216.

Prop. 2023/24:124

12 g §

Andra bolag än sådana som avses i 10 § första stycket får begränsa innehållet i sin hållbarhetsrapport till en beskrivning av

1. bolagets affärsmodell och stra- tegi,

2. bolagets policy för hållbarhets- frågor,

3. den huvudsakliga negativa in- verkan som bolagets verksamhet har och alla åtgärder som har vid- tagits för att identifiera, övervaka, förebygga, begränsa eller avhjälpa sådan inverkan,

4. de huvudsakliga riskerna för bolaget kopplade till hållbarhets- frågor och hur bolaget hanterar dessa risker, och

5. indikatorer som är centrala för den information som avses i 1–4.

Den information som avses i första stycket ska ha det närmare innehåll som anges i de europeiska standarder för hållbarhetsrappor- tering som har antagits med stöd av artikel 29c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

13§13

Upplysningar om förestående ut-			Upplysningar om förestående ut-
veckling eller om frågor som är			veckling eller om frågor som är
under förhandling behöver inte tas			under förhandling behöver inte tas
in i hållbarhetsrapporten om det			in i hållbarhetsrapporten om det
bedöms	att	ett offentliggörande	bedöms	att	ett	offentliggörande
skulle skada företagets marknads-			skulle skada bolagets marknads-
position allvarligt och utelämnan-			position allvarligt och utelämnan-
det inte hindrar förståelsen av före-			det inte hindrar förståelsen av bola-
tagets utveckling, ställning eller			gets utveckling,			ställning eller
resultat	eller	konsekvenserna av	resultat	eller	konsekvenserna av
verksamheten.			verksamheten.

14§14

Om förvaltningsberättelsen inne-	En förvaltningsberättelse som ska
håller en sådan uppgift som avses i	innehålla en	hållbarhetsrapport
11 § andra stycket, ska företagets	ska upprättas i det enhetliga
revisor i ett skriftligt, undertecknat	elektroniska	rapporteringsformat

13Senaste lydelse 2016:947.

14Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124

företag eller filial enligt 7 kap. 31 f § respektive 31 g §.

7kap. 7 §15

För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.7 § om undertecknande och da- tering.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovisning.

14§16

En koncernredovisning ska, utöver	En koncernredovisning ska, utöver
det som följer av övriga bestäm-	det som följer av övriga bestäm-
melser i detta kapitel, innehålla	melser i detta kapitel, innehålla
noter med upplysningar som anges	noter med upplysningar som anges
i 5 kap. 4–24 §§. Om koncernredo-	i 5 kap. 4–24 §§. Om koncernredo-
visningen avser en större koncern,	visningen avser en större koncern,
ska den även innehålla noter med	ska den även innehålla noter med
upplysningar som anges i 5 kap.	upplysningar som anges i	5 kap.
25–28 och 31–49 §§.	25–28 och 31–37 §§, 38 §	första
	stycket och 39–49 §§.

Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas. Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje stycket tredje

meningen och 5 kap. 41 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av de nämnda bestämmelserna ska dock de lämnade uppgifterna avse även löner och andra förmåner från koncernföretag.

31 a §17

Om moderföretaget i en koncern är	Om moderföretaget i en koncern är
ett företag som avses i 6 kap. 10 §,	ett bolag av sådan form som avses
ska förvaltningsberättelsen för	i 6 kap. 10 §, ska förvaltnings-
koncernen innehålla en hållbar-	berättelsen för koncernen, som ett
hetsrapport för koncernen. Det-	eget avsnitt, innehålla en håll-
samma gäller om moderföretaget	barhetsrapport för koncernen, om
är ett företag vars överlåtbara	koncernen uppfyller mer än ett av
värdepapper är upptagna till han-	följande villkor:
del på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbets-

15Senaste lydelse 2015:813.

16Senaste lydelse 2015:813.

17Senaste lydelse 2016:947.

området och koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

2. koncernföretagens redovisade			2. koncernföretagens redovisade
balansomslutning har för vart och			balansomslutning har för vart och
ett av de två senaste räkenskapsåren			ett av de två senaste räkenskapsåren
uppgått till	mer än 175 miljoner		uppgått till	mer än 280 miljoner
kronor,			kronor,
3. koncernföretagens redovisade			3. koncernföretagens redovisade
nettoomsättning har för vart och ett			nettoomsättning har för vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren			av de två senaste räkenskapsåren
uppgått till	mer än 350 miljoner		uppgått till	mer än 550 miljoner
kronor.			kronor.
Första stycket gäller inte ett			Det som sägs i första stycket
moderföretag som är dotterföretag			gäller inte ett moderföretag som är
om det och dess samtliga dotter-			en alternativ investeringsfond.
företag omfattas av en hållbarhets-
rapport för koncernen som har
upprättats av ett överordnat moder-
företag.
Den som enligt andra stycket inte
upprättar någon hållbarhetsrapport
ska upplysa om detta i en not till
årsredovisningen samt lämna upp-
gift om namn, organisations- eller
personnummer och säte för det
överordnade	moderföretag	som
upprättar hållbarhetsrapporten		för
koncernen.
			31 b §
			Det som sägs i 31 a § gäller inte ett
			moderföretag som även är ett
			dotterföretag om det och dess
			samtliga dotterföretag omfattas av
			en hållbarhetsrapport för koncernen
			som har upprättats av ett över-
			ordnat moderföretag. Undantaget
			gäller dock inte ett bolag som avses
			i 6 kap. 10 § första stycket vars
			överlåtbara värdepapper är upp-
			tagna till handel på en reglerad
			marknad.
			Det företag som är undantaget
			skyldigheten att upprätta en håll-
			barhetsrapport ska upplysa om detta
			i förvaltningsberättelsen samt lämna
			uppgift om namn och säte för det
			överordnade	moderföretag som
			upprättar hållbarhetsrapporten för

Prop. 2023/24:124

		koncernen.		Förvaltningsberättel-
		sen ska också innehålla länkar till
		den förvaltningsberättelse för kon-
		cernen som upprättas av det över-
		ordnade moderföretaget						och till
		granskningsberättelsen för koncer-
		nen.
		Om det överordnade moderföre-
		taget har sitt säte utanför Euro-
		peiska	ekonomiska			samarbetsom-
		rådet	får	undantaget			tillämpas
		endast om
		1. hållbarhetsrapporten för kon-
		cernen har upprättats i enlighet
		med de europeiska standarder för
		hållbarhetsrapportering					som har
		antagits med stöd av artikel 29b i
		Europaparlamentets				och		rådets
		direktiv 2013/34/EU eller på ett
		sätt som Europeiska kommissionen
		har bedömt som likvärdigt med
		dessa standarder enligt artikel 23.4
		tredje stycket i Europaparlamentets
		och rådets direktiv 2004/109/EG,
		2. de	upplysningar om					dotter-
		företagets verksamhet som avses i
		artikel 8 i Europaparlamentets och
		rådets	förordning (EU)				2020/852
		har tagits in i dotterföretagets för-
		valtningsberättelse eller i den håll-
		barhetsrapport för koncernen som
		upprättas		av	det	överordnade
		moderföretaget, och
		3. hållbarhetsrapporten för kon-
		cernen och granskningsberättelsen
		för koncernen offentliggörs i enlig-
		het med 8 kap.
	31 c §18
Hållbarhetsrapporten ska upprättas		Hållbarhetsrapporten				för koncernen
med tillämpning av 6 kap. 12 och		ska upprättas			med	tillämpning av
13 §§. Om förvaltningsberättelsen		6 kap. 12–12 c, 12 e, 13 och 14 §§.
för koncernen innehåller en sådan		Det som där sägs om årsredovis-
uppgift som avses i 6 kap.	11 §	ningen, bolaget och hållbarhets-
andra stycket, tillämpas	även	rapporten		ska	i stället		avse kon-
6 kap. 14 §.		cernredovisningen, koncernen och
		hållbarhetsrapporten för						koncer-
		nen.

18Senaste lydelse 2021:1216.

Prop. 2023/24:124	sitt säte utanför Europeiska ekono-
	miska	samarbetsområdet				(EES)
	och har en nettoomsättning inom
	EES som under vart och ett av de
	två senaste räkenskapsåren						har
	uppgått till mer än 1,7 miljarder
	kronor, och
	2. dotterföretaget			är	ett	bolag
	som avses i 6 kap. 10 §.
	Hållbarhetsrapporten				ska		inne-
	hålla den information som avses i
	6 kap. 12 a § första stycket 3 och 4
	och andra stycket och 12 b § 1–7
	och 9. Det som i de bestämmelserna
	sägs om bolaget ska i stället avse
	koncernen.
	Den informationen som avses i
	andra stycket ska ha det närmare
	innehåll som anges i
	1. de europeiska standarder för
	hållbarhetsrapportering				som		har
	antagits med stöd av artikel 29b
	eller 40b i Europaparlamentets och
	rådets direktiv 2013/34/EU, eller
	2. de standarder som Europeiska
	kommissionen		har	bedömt			som
	likvärdiga enligt artikel 23.4 tredje
	stycket i direktiv 2004/109/EG.
	Om den information som behövs
	för att upprätta hållbarhetsrapporten
	inte är tillgänglig, ska dotterföretaget
	begära att moderföretaget tillhanda-
	håller den information som behövs
	för att dotterföretaget ska kunna upp-
	rätta rapporten.
	Om ett dotterföretag inte får den
	information som behövs av moder-
	företaget, ska dotterföretaget upp-
	rätta hållbarhetsrapporten med de
	uppgifter som dotterföretaget har.
	31 g §
	Om ett moderföretag som avses i
	31 f §	bedriver	näringsverksamhet

genom en filial ska filialen upprätta en	Prop. 2023/24:124
hållbarhetsrapport för koncernen, om

1. moderföretaget inte har ett så- dant dotterföretag som anges i 31 f §, och

2. filialens nettoomsättning under det senaste räkenskapsåret har upp- gått till mer än 450 miljoner kronor.

För en sådan hållbarhetsrapport ska 31 f § andra–femte styckena tillämpas.

32§19

Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av inter- nationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestäm- melser i detta kapitel:

1.1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.4 § 4 om förvaltningsberättelse,

3. 7 § när det gäller hänvisning-	3. 7 § när det gäller hänvisning-
arna till 2 kap. 5 § om form m.m.	arna till 2 kap. 5 § om form m.m.
och 2 kap. 7 § om undertecknande,	samt 2 kap. 7 § om undertecknande
	och datering,

4.12 § första stycket om värderingsprinciper,

5.14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings-

havare,

–37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen	– 38 § första stycket om könsför-
bland ledande befattningshavare,	delningen bland ledande befatt-
	ningshavare,

–40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

6.31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a– 4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll,

7.31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kon- troll och riskhantering, och

8. 31 a–31 c §§ om hållbarhets-	8. 31 a–31 g §§ om hållbarhets-
rapport för koncernen.	rapport för koncernen.
19 Senaste lydelse 2016:947.	27

Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på föl- jande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen och en gransk- ningsberättelse över en hållbar- hetsrapport offentliggöras.

Prop. 2023/24:124

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redo- visningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

8kap. 3 §20

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde

balansräkningen och resultaträkningen.
På	kopian	av	årsredovisningen					På	kopian av	årsredovisningen
ska en styrelseledamot eller den								ska en styrelseledamot eller den
verkställande		direktören				teckna		verkställande direktören intyga att
bevis om att balansräkningen och								balansräkningen		och	resultaträk-
resultaträkningen			har		fastställts.			ningen har fastställts. Uppgift ska
Uppgift ska också lämnas om fast-								också lämnas om fastställelse-
ställelsedagen. Beviset					ska	även		dagen. Intyget ska även innehålla
innehålla uppgift om bolagsstäm-								uppgift om bolagsstämmans beslut
mans beslut		beträffande bolagets						beträffande bolagets vinst eller för-
vinst eller förlust.								lust.
2. Ekonomiska föreningar
Kopior av handlingarna ska hållas								Kopior av handlingarna ska hållas
tillgängliga för alla som är intresse-								tillgängliga för alla som är intresse-
rade senast från en månad efter det								rade senast från en månad efter det
att	föreningsstämman				fastställde			att	föreningsstämman		fastställde
balansräkningen			och		resultaträk-			balansräkningen		och	resultaträk-
ningen. Efter särskilt föreläggande								ningen. Bestyrkta kopior av hand-
av	registreringsmyndigheten						ska	lingarna ska efter föreläggande av
bestyrkta kopior			av	handlingarna				registreringsmyndigheten ges in dit.
ges in dit. Sådant föreläggande ska								Ett föreläggande ska utfärdas när
utfärdas när någon begär det.								någon begär det. Föreningar som
Föreningar som			enligt		1 kap.		3 §	enligt 1 kap. 3 § utgör större företag
utgör större företag och föreningar								och föreningar som är moderföretag
som är moderföretag i koncerner								i koncerner som enligt samma
som enligt samma paragraf utgör								paragraf utgör större koncerner är
större koncerner är skyldiga att ge in								skyldiga att ge in handlingarna till
handlingarna		till		registrerings-				registreringsmyndigheten även om
myndigheten även om något före-								något föreläggande inte har ut-
läggande inte har utfärdats. Hand-								färdats. Handlingarna ska i dessa fall

20Senaste lydelse 2009:702.

lingarna ska i dessa fall ha kommit	ha kommit in till myndigheten inom
in till myndigheten inom en månad	en månad från fastställelsebeslutet.
från fastställelsebeslutet.
På kopian av årsredovisningen ska	På kopian av årsredovisningen ska
en styrelseledamot eller den verk-	en styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören teckna bevis om	ställande direktören		intyga att
att balansräkningen och resultaträk-	balansräkningen	och	resultaträk-
ningen har fastställts. Uppgift ska	ningen har fastställts. Uppgift ska
också lämnas om fastställelsedagen.	också lämnas om fastställelsedagen.
Beviset ska även innehålla före-	Intyget ska även innehålla före-
ningsstämmans beslut beträffande	ningsstämmans	beslut	beträffande
föreningens vinst eller förlust.	föreningens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektiv- avtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter

räkenskapsårets utgång.
5. Övriga företag
Kopior av handlingarna ska hållas			Kopior av handlingarna ska hållas
tillgängliga för alla som är intresse-			tillgängliga för alla som är intresse-
rade senast från sex månader efter			rade senast från sex månader efter
räkenskapsårets utgång. Efter sär-			räkenskapsårets utgång. Bestyrkta
skilt föreläggande av registrerings-			kopior av handlingarna ska efter
myndigheten ska bestyrkta kopior av			föreläggande av registreringsmyn-
handlingarna ges in dit. Sådant före-			digheten ges in dit. Ett föreläggande
läggande ska utfärdas när någon be-			ska utfärdas när någon begär det.
gär det. Större företag och moderför-			Större företag och moderföretag i
etag i större koncerner är skyldiga			större koncerner är skyldiga att ge in
att ge in handlingarna till registre-			handlingarna till registreringsmyn-
ringsmyndigheten	även	om något	digheten även om något föreläggan-
föreläggande inte	har	meddelats.	de inte har meddelats. Handlingarna
Handlingarna ska i dessa fall ha			ska i dessa fall ha kommit in till
kommit in till myndigheten inom			myndigheten inom sex månader från
sex månader från	räkenskapsårets		räkenskapsårets utgång.
utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elek- troniskt original.

3 a §21

Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt till registrerings- myndigheten.

21Senaste lydelse 2016:644.

Prop. 2023/24:124

Prop. 2023/24:124	Ett	bevis om fastställelse enligt	Ett intyg om fastställelse enligt
	3 § 1	eller 2 får undertecknas med	3 § första stycket 1 eller 2 får under-
	en elektronisk underskrift.		tecknas med en elektronisk under-
			skrift.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
	närmare föreskrifter om

1.elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana hand- lingar som avses i 3 §,

2.bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med origi- nalet, och

3.den elektroniska underskriften enligt andra stycket.

				3 b §22
				Ett företag som ska upprätta en
				hållbarhetsrapport			ska	offentlig-
				göra årsredovisningen i det enhet-
				liga rapporteringsformat som avses
				i artikel 3 i kommissionens dele-
				gerade förordning (EU) 2019/815.
			3 c §23
	Registreringsmyndigheten skall re-			Registreringsmyndigheten ska					re-
	gistrera årsredovisning och revi-			gistrera årsredovisning, revisions-
	sionsberättelse	för aktiebolag	i	berättelse och granskningsberättel-
	aktiebolagsregistret.			se för aktiebolag i aktiebolagsre-
				gistret.
	Registreringen skall avfattas		på	Registreringen		ska		ske	på
	svenska. Om det bolag som en			svenska. Om det bolag som en regis-
	registrering avser begär det, skall			trering avser begär det, ska registre-
	registreringen dessutom avfattas på			ringen dessutom ske på annat offi-
	annat officiellt språk inom den			ciellt språk inom Europeiska unio-
	Europeiska unionen eller på norska			nen eller på norska eller isländska.
	eller isländska.
	Den som begär att en registrering			Den som begär att en registrering
	skall avfattas på annat språk än			ska ske på annat språk än svenska
	svenska skall, om Bolagsverket inte			ska, om Bolagsverket inte medger
	medger annat, ge in en översättning			annat, lämna in en översättning till
	till det språket av de uppgifter eller			det språket av de uppgifter eller
	handlingar som	skall registreras.		handlingar	som	ska		registreras.
	Översättningen skall vara gjord av			Översättningen ska vara gjord av en
	en översättare som har auktorisa-			översättare	som	har	auktorisation
	tion eller motsvarande behörighet.			eller motsvarande behörighet.
			4 §24
	När årsredovisning och revisions-			När årsredovisning, revisions-
	berättelse för aktiebolag, handels-			berättelse och granskningsberättel-
	22 Tidigare 8 kap. 3 b § upphävd genom 2013:436.
30	23 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2008:89.
	24 Senaste lydelse 2009:702.

5 §

Om ett aktiebolag inte ger in be- styrkta kopior av årsredovisning och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis som avses i 3 § första stycket, skall bolaget betala försenings- avgift till staten enligt 6 §.

bolag	eller	grupperingar	enligt	se för aktiebolag,	handelsbolag
Europaparlamentets och			rådets	eller grupperingar enligt Europa-
förordning (EG) nr 1082/2006 har				parlamentets och rådets förordning
getts in till registreringsmyndig-				(EG) nr 1082/2006 har getts in till
heten,	ska	myndigheten kungöra		registreringsmyndigheten, ska myn-
detta. Kungörandet ska ske i en tid-				digheten kungöra detta. Kungö-
ning som myndigheten ger ut.				randet ska ske i en tidning som
				myndigheten ger ut.
I fråga om aktiebolag ska en kun-				I fråga om aktiebolag ska en kun-
görelse avfattas på samma språk				görelse vara på samma språk som
som registreringen i aktiebolagsre-				registreringen i	aktiebolagsre-
gistret.				gistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.

Om ett aktiebolag inte ger in be- styrkta kopior av årsredovisning, revisionsberättelse eller gransk- ningsberättelse eller om årsredo- visningen saknar sådant intyg som avses i 3 § första stycket, ska bolaget betala förseningsavgift till staten enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

12 §
Om kopia av årsredovisning och	Om en kopia av årsredovisningen,
revisionsberättelse för aktiebolag	revisionsberättelsen eller gransk-
inte har sänts in enligt 3 § första	ningsberättelsen för aktiebolag inte
stycket inom femton månader efter	har sänts in enligt 3 § första stycket
räkenskapsårets utgång, svarar sty-	inom femton månader efter rä-
relseledamöterna och verkställande	kenskapsårets utgång, svarar sty-
direktören solidariskt för de för-	relseledamöterna och den verkstäl-
pliktelser som uppkommer för bo-	lande direktören solidariskt för de
laget.	förpliktelser	som uppkommer	för
	bolaget.
En styrelseledamot eller verk-	En styrelseledamot eller verk-
ställande direktör går dock fri från	ställande direktör går dock fri från
ansvar, om han eller hon visar att	ansvar, om han eller hon visar att
underlåtenheten att sända in årsre-	underlåtenheten att sända in årsre-
dovisning och revisionsberättelse	dovisningen,	revisionsberättelsen
inte beror på försummelse av	eller granskningsberättelsen		inte
honom eller henne. Ansvar inträder	beror på försummelse av honom
inte för förpliktelser som upp-	eller henne. Ansvar inträder inte för
kommer efter det att handlingarna	förpliktelser som uppkommer efter
har kommit in till registrerings-	det att handlingarna har kommit in
myndigheten.	till registreringsmyndigheten.

Prop. 2023/24:124

13§25

Var och en som enligt denna lag	Var och en som enligt denna lag
eller annan författning är skyldig att	eller annan författning är skyldig att
ensam eller gemensamt med någon	ensam eller gemensamt med någon
annan till registreringsmyndigheten	annan till registreringsmyndigheten
ge in redovisningshandling eller re-	ge in redovisningshandling, revi-
visionsberättelse, kan av regis-	sionsberättelse eller gransknings-
treringsmyndigheten föreläggas vid	berättelse, får av registreringsmyn-
vite att fullgöra denna skyldighet.	digheten föreläggas vid vite att
	fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i stället för första och andra styckena.

14§26

Om ett företag publicerar sin års-		Om ett företag publicerar sin års-
redovisning i dess helhet, skall		redovisning i dess helhet, ska publi-
publiceringen avse	årsredovisning-	ceringen		avse årsredovisningen i
en i den form och med den orda-		den form och med den ordalydelse
lydelse som har legat till grund för		som har legat till grund för revi-
revisionsberättelsen.	Revisionsbe-	sionsberättelsen. Revisionsberättel-
rättelsen skall därvid åtfölja års-		sen	ska	åtfölja årsredovisningen.
redovisningen. Om någon revisions-		Om	någon revisionsberättelse inte
berättelse inte har lämnats, skall		har	lämnats, ska årsredovisningen
årsredovisningen i stället innehålla		i stället innehålla uppgift om detta
uppgift om detta förhållande och om		förhållande och om skälen för det.
skälen för det.		I fråga om ett företag som ska
		upprätta en hållbarhetsrapport ska
		det som sägs i första stycket även
		gälla en granskningsberättelse.

15§27

Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndig-

heten.
När en årsredovisning publiceras	När en årsredovisning publiceras
i ofullständigt skick, får den inte	i ofullständigt skick, får den inte
åtföljas av revisionsberättelsen.	åtföljas av revisionsberättelsen eller
Publikationen ska i stället innehålla	granskningsberättelsen. Publikatio-
revisorns uttalande om att den full-	nen ska i stället innehålla revisorns
ständiga årsredovisningen har upp-	uttalande om att den fullständiga
rättats enligt lag, liksom uppgift om	årsredovisningen har upprättats
anmärkningar enligt	enligt lag, liksom uppgift om an-
	märkningar enligt

1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

25Senaste lydelse 1999:1112.

26Senaste lydelse 1999:1112.

27Senaste lydelse 2018:717.

2.8 kap. 34, 36 och 37 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).


Om	någon revisionsberättelse	Om	någon		revisionsberättelse
inte har lämnats, ska detta förhål-		eller granskningsberättelse inte har
lande liksom skälen för det anges.		lämnats,		ska	detta	förhållande
		liksom skälen för det anges.
Trots andra stycket får en ofull-		Trots andra stycket får en ofull-
ständig	årsredovisning publiceras	ständig	årsredovisning			publiceras
tillsammans med revisionsberättel-		tillsammans med revisionsberättel-
sen, om ofullständigheten består i		sen eller		granskningsberättelsen,
att		om ofullständigheten består i att

1.upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördel- ningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2.uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

					15 a §28
En bolagsstyrningsrapport eller en						En	bolagsstyrningsrapport			som
hållbarhetsrapport		som		enligt		enligt 6 kap. 8 § har upprättats som
6 kap. 8 eller 11 § har upprättats						en handling som är skild från
som en handling som är skild från						årsredovisningen ska offentliggö-
årsredovisningen ska			offentliggö-			ras tillsammans med förvaltnings-
ras tillsammans med förvaltnings-						berättelsen.		Bestämmelserna		om
berättelsen.	Bestämmelserna				om	offentliggörande av förvaltnings-
offentliggörande av förvaltningsbe-						berättelsen gäller i tillämpliga delar
rättelsen gäller i tillämpliga delar						beträffande		offentliggörandet		av
beträffande	offentliggörandet				av	bolagsstyrningsrapporten.
bolagsstyrningsrapporten och håll-
barhetsrapporten.
I stället för att offentliggöra bo-						I stället för att offentliggöra bo-
lagsstyrningsrapporten			eller	håll-		lagsstyrningsrapporten			tillsam-
barhetsrapporten		enligt		första		mans	med	förvaltningsberättelsen
stycket får företaget välja att offent-						får bolaget välja att offentliggöra
liggöra rapporten genom att göra						rapporten genom att göra den till-
den tillgänglig på företagets webb-						gänglig på		bolagets	webbplats.
plats. Förvaltningsberättelsen					ska	Förvaltningsberättelsen			ska	då
då innehålla en upplysning om						innehålla en upplysning om detta
detta och en uppgift om den webb-						och en uppgift om den webbplats
plats där rapporten finns tillgänglig.						där rapporten finns tillgänglig.
I fråga om hållbarhetsrapporten ska
offentliggörandet		på	företagets

webbplats ske inom sex månader från balansdagen.

Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen.

28Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124

Prop. 2023/24:124	15 b §
	Ett företag som ska upprätta en
	hållbarhetsrapport ska hålla för-
	valtningsberättelsen				tillgänglig
	utan kostnad på företagets webb-
	plats. Tillgängliggörandet på webb-
	platsen ska ske inom sex månader
	från balansdagen.
	Om företaget inte har någon
	webbplats ska det hålla en kopia av
	förvaltningsberättelsen tillgänglig
	för den som begär det.
	15 c §
	Ett dotterföretag som avses i 7 kap.
	31 f § ska		offentliggöra			hållbar-
	hetsrapporten och den gransk-
	ningsberättelse som har lämnats av
	någon som i Sverige eller tredje-
	landet är behörig att lämna en
	sådan. Offentliggörandet ska ske i
	enlighet med 3 §.
	En filial som avses i 6 kap. 16 §
	eller 7 kap. 31 g § ska offentliggöra
	hållbarhetsrapporten och					gransk-
	ningsberättelsen. Offentliggöran-
	det	ska	ske	i	enlighet		med
	13 §	lagen (1992:160)				om	ut-
	ländska filialer m.m.
	Om tredjelandsföretaget inte har
	tillhandahållit			granskningsberätt-
	elsen eller den information som
	avses i 7 kap. 31 f § femte stycket,
	ska	dotterföretaget			eller	filialen
	offentliggöra			ett	uttalande		om
	detta.

15 d §

De handlingar som avses i 15 c § ska hållas tillgängliga utan kostnad på dotterföretagets eller filialens webbplats senast ett år efter balansdagen för det räkenskapsår

som hållbarhetsrapporten avser. Tillgängliggörandet ska ske på ett av den Europeiska unionens officiella språk eller på norska eller isländska.

Första stycket gäller inte om hand- lingarna finns tillgängliga utan kost- nad genom ett offentligt register.

			16 §29						Prop. 2023/24:124
Detta kapitel tillämpas också i fråga				Detta kapitel ska tillämpas också i
om	koncernredovisningen,		kon-	fråga	om	koncernredovisningen,
cernrevisionsberättelsen och			kon-	koncernrevisionsberättelsen,				håll-
cernens hållbarhetsrapport			med	barhetsrapporten för koncernen
följande avvikelser:				och	granskningsberättelsen				för
				koncernen med följande avvikelser:
1. Trots 3 § 2 och 5 är moder-				1. Trots 3 § första stycket 2 och 5
företag alltid skyldiga att ge in kon-				är moderföretag alltid skyldiga att
cernredovisningen och koncernre-				ge in koncernredovisningen, kon-
visionsberättelsen till registrerings-				cernrevisionsberättelsen och gransk-
myndigheten.				ningsberättelsen			för koncernen		till
				registreringsmyndigheten.
2. Trots 15 § andra stycket får en				2. Trots 15 § andra stycket får en
ofullständig		koncernredovisning,		ofullständig		koncernredovisning,
förutom i fall som avses i			15 §	förutom i fall			som avses i	15 §
fjärde stycket, publiceras tillsam-				fjärde stycket, publiceras tillsam-
mans	med	koncernrevisionsberät-		mans med koncernrevisionsberättel-
telsen, om ofullständigheten består i				sen och granskningsberättelsen					för
att uppgifter som anges i 7 kap. 16 §				koncernen,		om	ofullständigheten
första stycket 4 och som inte är				består	i att	uppgifter som anges i
väsentliga har utelämnats.				7 kap. 16 § första stycket 4 och som
				inte är väsentliga har utelämnats.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.För bolag som avses i 6 kap. 10 § första stycket, vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som under det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller även bolag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket, varvid det som sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

4.För bolag som avses i 6 kap. 10 § första stycket eller 7 kap. 31 a § första stycket, men som inte omfattas av punkterna 2 eller 3 ska de nya bestäm- melserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

5.För bolag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket ska de nya bestäm- melserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025. Sådana bolag får dock, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, underlåta att upprätta håll- barhetsrapport, förutsatt att bolaget i förvaltningsberättelsen anger varför en sådan rapport inte har upprättats.

29 Senaste lydelse 2016:947.

Bilaga 130

Prop. 2023/24:124

Nuvarande lydelse

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3.Hyresrätter och liknande rättigheter

4.Goodwill

5.Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Byggnader och mark

2.Maskiner och andra tekniska anläggningar

3.Inventarier, verktyg och installationer

4.Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg- ningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Andelar i koncernföretag

2.Fordringar hos koncernföretag

3.Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

5.Ägarintressen i övriga företag

6.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

7.Andra långfristiga värdepappersinnehav

8.Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)

9.Andra långfristiga fordringar

C.Omsättningstillgångar I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar hos koncernföretag

30 Senaste lydelse 2020:1033.

Prop. 2023/24:124

5kap. 1 §3

Följande bestämmelser om upplysningar i noter i 5 kap. årsredovis- ningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

3 § om noternas ordningsföljd,

4 § om värderingsprinciper,

5 § om avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper,

7 § om jämförelsetal,

8 § om anläggningstillgångar,

9 § om goodwill,

10 § om finansiella instrument,

11 § om uppskrivningsfond,

12 § om fond för verkligt värde,

14 § om ställda säkerheter,

15 § om eventualförpliktelser,

16 § om åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.,

17 § första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen,

18 § om lån till ledande befattningshavare,

19 § om exceptionella intäkter och kostnader,

20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

21 § om moderföretag,

22 § om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut,

23 § första stycket och 24 § om transaktioner med närstående, 25 § om ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar, 26 § om omsättningstillgångar,

27 § om ytterligare upplysningar om finansiella instrument, 29 och 30 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, 33 § om konvertibla lån,

34 § om aktiekapitalet,

35 § om disposition av vinst eller förlust,

36 § om skatter,

37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

38 § om könsfördelningen bland		38 § första stycket om könsför-
ledande befattningshavare,		delningen bland ledande befatt-
		ningshavare,
39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,
41	§ om pensioner och liknande förmåner,
42	§ om tidigare styrelse och verkställande direktör,
43	§ om suppleanter och vice verkställande direktör,
44	§ om avtal om avgångsvederlag,
45	§ om ytterligare upplysningar om moderföretag,
46	§ om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter,
48	§ om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, och
49	§ om europabolag och europakooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

3Senaste lydelse 2015:817.

Prop. 2023/24:124

nr 575/2013 anses som dotter- företag till det centrala organet.

1 a §

Bestämmelserna i 6 kap. 10–14 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om hållbarhetsrapport ska inte tillämpas av Svenska skepps- hypotekskassan.

7kap. 2 §5

Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisnings- lagen (1995:1554) ska tillämpas:

4 § om koncernredovisningens delar,

5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7 § andra stycket om valuta,

8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

9 § om innehav utan bestämmande inflytande,

10 § om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo- visningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen,

25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen,

31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll

och riskhantering, och
31 a–31 c §§ om hållbarhetsrap-				31 a–31 e §§ om hållbarhetsrap-
port för koncernen.				port för koncernen.
Vid	tillämpningen	av 7	kap.	Vid	tillämpningen	av 7 kap.
31 a §	årsredovisningslagen		ska	31 b §	årsredovisningslagen ska
moderföretaget anses som ett före-				kreditinstitut som är		permanent
tag vars överlåtbara		värdepapper		underställda ett centralt organ som
är upptagna till handel på en re-				övervakar dem på de villkor som
glerad marknad eller en motsva-				anges i artikel 10 i förordning (EU)
rande marknad utanför Europeiska				nr 575/2013 anses som dotterföre-
ekonomiska samarbetsområdet.				tag till det centrala organet.

7 §6

5Senaste lydelse 2016:948.

6Senaste lydelse 2016:948.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa Prop. 2023/24:124 enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 4 § 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsbe- rättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprin- ciper,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens

system för intern kontroll och riskhantering,

d) 7 kap. 31 a–31 c §§ samma lag	d) 7 kap. 31 a–31 e §§ samma lag
om hållbarhetsrapport för koncer-	om hållbarhetsrapport för koncer-
nen,	nen,
3. 4 § när det gäller hänvisningarna till
a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del	a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del
som paragrafen hänvisar till års-	som paragrafen hänvisar till års-
redovisningslagens bestämmelser i	redovisningslagens bestämmelser i
2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.	2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.
7 § om undertecknande,	7 § om undertecknande och dat-
	ering,

b)3 kap. 3 § 1–4 denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings- havare,

–37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen	– 38 § första stycket om köns-
bland ledande befattningshavare,	fördelningen bland ledande befatt-
	ningshavare,

–40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d)5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

e)6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen,

f)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättel- sen, och

4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplys-

ningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska

förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgif-
terna har lämnats.	47

Prop. 2023/24:124

9 §

Bestämmelserna i 7 kap. 31 a– 31 e §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om hållbarhetsrapport för koncernen ska inte tillämpas av andra finansiella holdingföretag än sådana som bedrivs i den form som avses i 6 kap. 10 § årsredovisnings- lagen eller Svenska skeppshypoteks- kassan.

8 kap.

2 §7

Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska

tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen,
15 a §	om	offentliggörande av				15 a § om offentliggörande				av
bolagsstyrningsrapport				och	håll-	bolagsstyrningsrapport, och
barhetsrapport, och
16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.
						Banker som omfattas av skyl-
						digheten att upprätta hållbarhets-
						rapport	ska	även	tillämpa
						8 kap. 3 b och 15 b §§			årsredovis-
						ningslagen	om	offentliggörande
						och tillgängliggörande av årsredo-
						visningen	och	granskningsbe-
						rättelsen.
						5 §8
En bank och ett hypoteksinstitut						En bank och ett hypoteksinstitut
ska ge in bestyrkta kopior av års-						ska ge in bestyrkta kopior av års-
redovisningen		och		revisionsbe-		redovisningen, revisionsberättelsen
rättelsen för det förflutna räken-						och granskningsberättelsen för det
skapsåret	till	registreringsmyndig-				förflutna	räkenskapsåret			till
heten inom en månad efter det att						registreringsmyndigheten inom en
balansräkningen			och	resultaträk-		månad efter det att balansräkningen
ningen blivit fastställda.						och resultaträkningen blivit fast-
						ställda.
På kopian		av årsredovisningen				På kopian av		årsredovisningen
ska en styrelseledamot eller den						ska en styrelseledamot eller den
verkställande		direktören			teckna	verkställande direktören intyga att
bevis om att balansräkningen och						balansräkningen		och	resultaträk-
resultaträkningen			har	fastställts.		ningen har fastställts. Uppgift ska
Uppgift ska också lämnas om						också lämnas om fastställelse-
fastställelsedagen. Beviset ska även						dagen. Intyget ska även innehålla
innehålla	uppgift		om stämmans			uppgift om stämmans beslut när det

7Senaste lydelse 2016:948.

8Senaste lydelse 2009:35.

beslut när det gäller bankens eller	gäller bankens eller institutets vinst Prop. 2023/24:124
institutets vinst eller förlust.	eller förlust.
Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett
elektroniskt original.
Koncernredovisning och	Koncernredovisning, koncern-
koncernrevisionsberättelse	revisionsberättelse och gransk-
	ningsberättelse för koncernen
	8 §
Detta kapitel tillämpas också på	Detta kapitel ska tillämpas också på
koncernredovisning och koncern-	koncernredovisning,	koncernrevi-
revisionsberättelse.	sionsberättelse och	gransknings-
	berättelse för koncernen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisnings- lagen (1995:1554) och som under det senaste räkenskapsåret före ikraft- trädandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda ska de nya bestämmel- serna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. I fråga om värdepappers- bolag gäller det sagda endast bolag vars överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller även företag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket årsredovisningslagen, varvid det som sägs om antalet an- ställda i stället ska avse koncernen.

4.För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisnings- lagen och 7 kap. 31 a § första stycket samma lag, men som inte omfattas av punkterna 2 eller 3 ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

5.För företag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket årsredovisningslagen ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

6.För små och icke-komplexa institut som avses i 6 kap. 1 § femte stycket ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

7.Företag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket årsredovisningslagen får, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, underlåta att upprätta hållbarhetsrapport, förutsatt att företaget i förvaltningsberättelsen anger varför en sådan rapport inte har upprättats.

8.Om information om ett företags värdekedja inte finns tillgänglig, behöver den nya bestämmelsen om bolagets värdekedja i 6 kap. 12 c § andra stycket årsredovisningslagen inte tillämpas av företaget under de första tre räkenskapsåren från det att de nya bestämmelserna om hållbar- hetsrapport blev tillämpliga i enlighet med punkterna 2–7. Om företaget inte tillämpar bestämmelsen, ska det i hållbarhetsrapporten redogöra för de ansträngningar som har gjorts för att erhålla informationen, skälen till att informationen inte har kunnat erhållas och det sätt på vilket företaget

avser att i framtiden ta fram informationen.	49

7 § första och femte–åttonde styckena om årsredovisningens undertecknande och datering.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) Prop. 2023/24:124
	om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

dels att 2 kap. 2 §, 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 5 §§ och 8 kap. 2,

5 och 8 §§ och rubriken närmast före 8 kap. 8 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 a §

Vid tillämpningen av 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554) och 7 kap. 31 a § samma lag ska nettoomsättning avse det som ingår

iPremieinkomst (före avgiven åter- försäkring) i bilaga 2.

2kap. 2 §2

Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovis- ningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § första stycket om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens undertecknande.

5 kap.

1 §3

Följande bestämmelser om upplysningar i noter i 5 kap. årsredovis- ningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

3 § om noternas ordningsföljd,

4 § om värderingsprinciper,

5 § om avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper,

7 § om jämförelsetal,

2Senaste lydelse 2015:818.

3 Senaste lydelse 2015:818.

Prop. 2023/24:124	8 § om anläggningstillgångar,
	9 § om goodwill,
	10	§ om finansiella instrument,
	11	§ om uppskrivningsfond,
	12	§ om fond för verkligt värde,
	13	§ om långfristiga skulder,
	14	§ om ställda säkerheter,
	15	§ om eventualförpliktelser,
	16	§ om åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.,
	17	§ första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i
	balansräkningen,
	18	§ om lån till ledande befattningshavare,
	19	§ om exceptionella intäkter och kostnader,
	20	§ om medelantalet anställda under räkenskapsåret,
	21	§ om moderföretag,
	22	§ om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut,
	23	§ första stycket och 24 § om transaktioner med närstående,
	25	§ om ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar,
	26	§ om omsättningstillgångar,
	27	§ om ytterligare upplysningar om finansiella instrument,
	28	§ om inköp och försäljningar mellan koncernföretag,
	29 och 30 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,
	31	§ om ytterligare upplysningar om långfristiga skulder,
	32	§ om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare,
	33	§ om konvertibla lån,
	34	§ om aktiekapitalet,
	35	§ om disposition av vinst eller förlust,
	36	§ om skatter,
	37	§ om ytterligare upplysningar om anställda,
	38	§ om könsfördelningen bland	38 § första stycket om könsför-
	ledande befattningshavare,		delningen bland ledande befatt-
			ningshavare,
	39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,
	41	§ om pensioner och liknande förmåner,
	42	§ om tidigare styrelse och verkställande direktör,
	43	§ om suppleanter och vice verkställande direktör,
	44	§ om avtal om avgångsvederlag,
	45	§ om ytterligare upplysningar om moderföretag,
	46	§ om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter,
	48	§ om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, och
	49	§ om europabolag och europakooperativ.
	Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 41 §§ årsredovisningslagen ska

samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag. Försäkringsaktiebolag ska även tillämpa 5 kap. 38 § andra stycket årsredovisningslagen om könsför-

delningen i styrelsen.

Upplysningarna ska lämnas i noter.

	6 kap.	Prop. 2023/24:124
	1 §4
Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska
tillämpas:
1	§ första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,
2	§ om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,

2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

10–14 §§ om hållbarhetsrapport.

Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp.

Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll.

Försäkringsaktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ års- redovisningslagen om bolagsstyrningsrapport.

Det som sägs i första stycket om

6kap. 10–14 §§ årsredovisnings- lagen gäller inte tjänstepensions- aktiebolag, ömsesidiga tjänste- pensionsbolag och tjänstepensions- föreningar. Sådana captivebolag för försäkring respektive återför- säkring som avses i artikel 13.2 eller 13.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om uppta- gande och utövande av försäk- rings- och återförsäkringsverk- samhet (Solvens II) och som är företag av sådan storlek som avses i 6 kap. 10 § första stycket års- redovisningslagen får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten enligt 6 kap. 12 g § samma lag.

Vid	tillämpningen av 6 kap.
11 a	§ årsredovisningslagen ska

försäkringsföretag, som ingår i en grupp och omfattas av grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelse- lagen (2010:2043), behandlas som dotterföretag till den gruppens moderföretag.

4 Senaste lydelse 2016:949.

Prop. 2023/24:124

7kap. 2 §5

Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisnings- lagen (1995:1554) ska tillämpas:

2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4§ 1–4 om koncernredovisningens delar,

5§ om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6§ om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7§ andra stycket om valuta,

8§ första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

9§ om innehav utan bestämmande inflytande,

10§ om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo- visningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

ska räknas in i koncernredovisningen,

31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll

och riskhantering, och
31 a–31 c §§ om		hållbarhets-	31 a–31 e §§ om hållbarhets-
rapport för koncernen.			rapport för koncernen.
Vid	tillämpningen	av 7 kap.	Det som sägs i första stycket om 7
31 a §	årsredovisningslagen ska		kap. 31 a–31 e §§ årsredovisnings-
moderföretaget anses som ett före-			lagen gäller inte tjänstepensions-
tag vars överlåtbara värdepapper			aktiebolag,	ömsesidiga tjänste-
är upptagna till handel på en regle-			pensionsbolag och tjänstepensions-
rad marknad eller en motsvarande			föreningar. Det gäller inte heller
marknad utanför Europeiska eko-			andra finansiella holdingföretag än
nomiska samarbetsområdet.			sådana som bedrivs i den form som
			avses i 6 kap. 10 § årsredovisnings-
			lagen. Vid	tillämpningen av
			7 kap. 31 b § årsredovisningslagen
			ska försäkringsföretag, som ingår i

en grupp och omfattas av grupptill- syn enligt 19 kap. försäkringsrö- relselagen (2010:2043), behandlas som dotterföretag till den gruppens moderföretag.

5 §6

5Senaste lydelse 2016:949.

6Senaste lydelse 2016:949.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa Prop. 2023/24:124 enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när kon- cernredovisning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprin- ciper,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens

system för intern kontroll och riskhantering,

e) 7 kap. 31 a–31 c §§ samma lag	e) 7 kap. 31 a–31 e §§ samma lag
om hållbarhetsrapport för koncer-	om hållbarhetsrapport för koncer-
nen,	nen,

3.3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4.4 § när det gäller hänvisningarna till

a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del	a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del
som paragrafen hänvisar till års-	som paragrafen hänvisar till års-
redovisningslagens bestämmelser i	redovisningslagens bestämmelser i
2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.	2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.
7 § om undertecknande,	7 § om undertecknande och
	datering,

b)3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningsha- vare,

–37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen	– 38 § första stycket om köns-
bland ledande befattningshavare,	fördelningen bland ledande befatt-
	ningshavare,

–40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d)5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

e)5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

f)5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag om avsättningar och eget kapital,

g)6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, och

h)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsbe- rättelsen.

Prop. 2023/24:124

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upp- lysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgif- terna har lämnats.

Det som sägs i första stycket om

7 kap. 31 a–31 e §§ årsredovis- ningslagen gäller inte tjänste- pensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänste- pensionsföreningar. Det gäller inte heller andra finansiella holding- företag än sådana som bedrivs i den form som avses i 6 kap. 10 § års- redovisningslagen.

8kap. 2 §7

Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska

tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen,
15 a § om		offentliggörande				av	15 a § om offentliggörande av
bolagsstyrningsrapport				och	håll-		bolagsstyrningsrapport, och
barhetsrapport, och
16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.
							Företag som omfattas av skyl-
							digheten att upprätta en hållbar-
							hetsrapport	ska	även tillämpa
							8 kap. 3 b och 15 b §§			årsredovis-
							ningslagen	om	offentliggörande
							och tillgängliggörande av årsredo-
							visningen	och	granskningsbe-
							rättelsen.
						5 §8
Försäkringsföretag ska ge in be-							Försäkringsföretag ska ge in be-
styrkta kopior av årsredovis-							styrkta kopior av årsredovis-
ningen och revisionsberättelsen för							ningen, revisionsberättelsen				och
det	förflutna	räkenskapsåret				till	granskningsberättelsen för det för-
registreringsmyndigheten inom en							flutna räkenskapsåret till registre-
månad efter det att resultaträk-							ringsmyndigheten inom en månad
ningen och balansräkningen blivit							efter det att resultaträkningen och
fastställda.							balansräkningen blivit fastställda.
På	kopian	av	årsredovisningen				På kopian	av	årsredovisningen
ska en styrelseledamot eller den							ska en styrelseledamot eller den
verkställande		direktören			teckna		verkställande direktören intyga att
bevis om att balansräkningen och							balansräkningen		och	resultaträk-
resultaträkningen			har	fastställts.			ningen har fastställts. Uppgift ska

7Senaste lydelse 2016:949.

8Senaste lydelse 2009:36.

Uppgift ska också lämnas om fast-			också	lämnas	om	fastställelse- Prop. 2023/24:124
ställelsedagen. Beviset		ska även	dagen. Intyget ska även innehålla
innehålla uppgift	om	stämmans	uppgift om stämmans beslut när det
beslut när det gäller försäkrings-			gäller	försäkringsföretagets vinst
företagets vinst eller förlust.			eller förlust.
Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett
elektroniskt original.
Koncernredovisning och			Koncernredovisning, koncern-
koncernrevisionsberättelse			revisionsberättelse och
			granskningsberättelse för kon-
			cernen
			8 §
Detta kapitel tillämpas också på			Detta kapitel ska tillämpas också på
koncernredovisning	och	koncern-	koncernredovisning,			koncernrevi-
revisionsberättelse.			sionsberättelse		och	gransknings-
			berättelse för koncernen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller även företag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket årsredovisningslagen, varvid det som sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

6.För captivebolag som avses i 6 kap. 1 § femte stycket ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

de ansträngningar som har gjorts för att erhålla informationen, skälen till

2.4	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen	Prop. 2023/24:124
	(2005:551)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)

dels att 7 kap. 10, 25 och 56 b §§, 8 kap. 49 b §, 9 kap. 6, 8, 12, 18, 19, 31, 38, 39 och 47 §§, 25 kap. 11 och 33 §§ och 29 kap. 2, 10, 11 och 13 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 9 kap. 3 a, 5 a, 6 b, 38 a och 38 b §§, och närmast före 9 kap. 38 a och 38 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap. 10 §

Inom sex månader från utgången av	Inom sex månader från utgången av
varje räkenskapsår skall aktieägar-	varje räkenskapsår ska aktieägarna
na hålla en ordinarie bolagsstämma	hålla en	ordinarie	bolagsstämma
där styrelsen skall lägga fram års-	där styrelsen ska lägga fram års-
redovisningen och revisionsbe-	redovisningen och revisionsberättel-
rättelsen samt, i moderbolag som är	sen samt, i ett moderbolag som är
skyldigt att upprätta koncernredo-	skyldigt att upprätta koncernredo-
visning, koncernredovisningen och	visning, koncernredovisningen och
koncern revisionsberättelsen (års-	koncernrevisionsberättelsen			(års-
stämma).	stämma).
	Om bolaget omfattas av bestäm-
	melserna	om hållbarhetsrapport i
	6 kap.	årsredovisningslagen
	(1995:1554), ska styrelsen på års-
	stämman även lägga fram den
	granskningsberättelse som har läm-
	nats över hållbarhetsrapporten. Om
	bolaget är ett moderbolag som är
	skyldigt att upprätta en hållbarhets-
	rapport för koncernen, ska styrelsen
	också lägga fram den gransknings-
	berättelse som har lämnats över
	hållbarhetsrapporten		för	koncer-
	nen.

25 §2

Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor närmast före årsstämman. Kopior av handlingarna ska

2 Senaste lydelse 2010:1516.

Prop. 2023/24:124

genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om bolaget omfattas av bestäm- melserna om hållbarhetsrapport i 6 eller 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554), gäller det som sägs i första stycket också den gransk- ningsberättelse som har lämnats över hållbarhetsrapporten.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller 56 b § i stället för denna paragraf.

				56 b §3
I ett publikt aktiebolag vars aktier					I ett publikt aktiebolag vars aktier
är upptagna till handel på en reg-					är upptagna till handel på en reg-
lerad marknad eller en motsvarande					lerad marknad eller en motsvarande
marknad utanför Europeiska eko-					marknad utanför Europeiska eko-
nomiska	samarbetsområdet,			ska	nomiska	samarbetsområdet,		ska
styrelsen	hålla redovisningshand-				styrelsen	hålla	redovisningshand-
lingar och revisionsberättelse, eller					lingar, revisionsberättelse och, i
kopior av dessa handlingar, till-					förekommande		fall, gransknings-
gängliga hos bolaget för aktieägar-					berättelse, eller kopior av dessa
na under minst tre veckor närmast					handlingar, tillgängliga hos bolaget
före årsstämman. Detsamma gäller					för aktieägarna under minst tre
styrelsens	rapport	enligt	8 kap.		veckor närmast		före årsstämman.
53 a § och, i förekommande				fall,	Detsamma gäller styrelsens rapport
revisorns	yttrande	enligt	8 kap.		enligt 8 kap. 53 a § och, i			före-
54 §. Kopior av handlingarna ska					kommande fall, revisorns yttrande
genast och utan kostnad för motta-					enligt 8 kap. 54 §. Kopior av hand-
garen sändas till de aktieägare som					lingarna ska genast och utan kost-
begär det och som uppger sin post-					nad för mottagaren sändas till de
adress.					aktieägare som begär det och som
					uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för årsstämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

8kap. 49 b §4

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp- gifter i övrigt,

1. övervaka	bolagets finansiella	1. övervaka	bolagets finansiella
rapportering samt lämna rekom-		rapportering och hållbarhetsrappor-
mendationer	och förslag för att	tering samt	lämna rekommenda-

3Senaste lydelse 2019:288.

4Senaste lydelse 2016:1340.

säkerställa rapporteringens tillförlit-					tioner och förslag för att säkerställa
lighet,					rapporteringens tillförlitlighet,
2. med avseende på den finan-					2. med avseende på den finan-
siella rapporteringen övervaka effek-					siella rapporteringen och hållbar-
tiviteten i bolagets interna kontroll,					hetsrapporteringen				övervaka	ef-
internrevision och riskhantering,					fektiviteten i bolagets interna kon-
					troll, internrevision och riskhan-
					tering,
3. hålla sig informerat om revi-					3. hålla sig informerat om revi-
sionen	av	årsredovisningen		och	sionen		av årsredovisningen			och
koncernredovisningen			samt	om	koncernredovisningen, om gransk-
slutsatserna		av Revisorsinspek-			ningen av hållbarhetsrapporten för
tionens kvalitetskontroll,					bolaget och för koncernen samt om
					slutsatserna			av Revisorsinspek-
					tionens kvalitetskontroll,
4. informera styrelsen om resul-					4. informera styrelsen om resul-
tatet av revisionen och om på vilket					tatet av revisionen och granskning-
sätt revisionen bidrog till den finan-					en	av	hållbarhetsrapporteringen
siella	rapporteringens		tillförlitlig-		och om på vilket sätt revisionen och
het samt om vilken funktion ut-					granskningen			bidrog till		den
skottet har haft,					finansiella rapporteringens respek-
					tive	hållbarhetsrapporteringens				till-
					förlitlighet samt om vilken funktion
					utskottet har haft,
5. granska och övervaka revisorns					5. granska och övervaka revisorns
opartiskhet och självständighet och					opartiskhet och självständighet och
då särskilt uppmärksamma om revi-					då särskilt uppmärksamma om revi-
sorn tillhandahåller bolaget				andra	sorn	tillhandahåller			bolaget andra
tjänster än revision, och					tjänster än revision och granskning
					av hållbarhetsrapporter, och

6.biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Om bolaget har en valberedning som aktieägarna har ett betydande inflytande i, får bolaget ge valberedningen i uppgift att i stället för revi- sionsutskottet lämna ett förslag till bolagsstämman om val av revisor.

9 kap.

3 a §

Granskningen av en hållbarhetsrap- port eller av en hållbarhetsrapport för en koncern ska göras enligt de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovis- ning, årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i

Prop. 2023/24:124

Prop. 2023/24:124	lydelsen enligt Europaparlamentets
	och rådets direktiv (EU) 2022/2464.
	För granskningen gäller också det
	som sägs i 3 § första stycket andra
	meningen.
	Bolaget får utse en eller flera

andra revisorer än bolagets revisor att enbart granska hållbarhetsrap- porten. Om bolaget är ett moder- bolag, gäller detta även för gransk- ningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.

	5 a §
	Om bolaget omfattas av bestäm-
	melserna om hållbarhetsrapport i
	6 kap.	årsredovisningslagen
	(1995:1554), ska revisorn lämna en
	granskningsberättelse			över	håll-
	barhetsrapporten till bolagsstäm-
	man. I 38 a § finns bestämmelser
	om vad en sådan berättelse ska
	innehålla.
	Om bolaget är skyldigt att upp-
	rätta en hållbarhetsrapport för en
	koncern, ska revisorn även lämna
	en granskningsberättelse över den
	rapporten. Bestämmelser om				vad
	en sådan berättelse ska innehålla
	finns i 38 b §.
	Om samma revisor utför revisio-
	nen av de finansiella rapporterna
	och granskningen av en hållbar-
	hetsrapport,	får	granskningsbe-
	rättelsen tas in som ett eget avsnitt
	i revisionsberättelsen. Detsamma
	gäller om den revisor som utför
	revisionen av koncernens finan-
	siella rapporter även utför gransk-
	ningen av hållbarhetsrapporten för
	koncernen.
6 §
I samband med revisionen skall	I samband med revisionen och
revisorn till styrelsen och den verk-	granskningen av hållbarhetsrappor-
ställande direktören framställa de	ten ska revisorn till styrelsen och
erinringar och göra de påpekanden	den verkställande direktören fram-
som följer av god revisionssed.	ställa de erinringar och göra de påpe-
Bestämmelser om erinringar finns i	kanden som följer av god revisions-
39 §.	sed. Bestämmelser		om	erinringar
62	finns i 39 §.

Prop. 2023/24:124

			18 §
En revisor får vid revisionen inte				En revisor får vid revisionen eller, i
anlita någon som enligt 17 § inte är				förekommande fall, vid gransk-
behörig att vara revisor. Om bola-				ningen	av	hållbarhetsrapporten
get eller dess moderbolag har				inte anlita någon som enligt 17 §
anställda med uppgift att uteslu-				inte är behörig att vara revisor. Om
tande eller huvudsakligen sköta den				bolaget eller dess moderbolag har
interna	revisionen,	får	revisorn	anställda med uppgift att uteslu-
dock vid revisionen anlita sådana				tande eller huvudsakligen sköta den
anställda i den utsträckning det är				interna	revisionen, får revisorn
förenligt med god revisionssed.				dock anlita sådana anställda i den
				utsträckning det är förenligt med
				god revisionssed.
			19 §7
Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.
Bestämmelser om vem som får				Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen				vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara				eller, i förekommande fall, gransk-
revisor och om underrättelseskyl-				ningen	av	en hållbarhetsrapport
dighet finns i 17 § revisorslagen				när ett revisionsbolag utses att vara
(2001:883). Följande bestämmelser				revisor och om underrättelseskyl-
i detta kapitel ska tillämpas på den				dighet finns i 17 § revisorslagen
huvudansvarige:				(2001:883). Följande bestämmelser
				i detta kapitel ska tillämpas på den
				huvudansvariga:
17 och 18 §§ om jäv,				– 17 och 18 §§ om jäv,
40 §	om närvaro	vid	bolags-	– 40 §	om närvaro vid bolags-
stämma och				stämma, och
47 och 48 §§ om registrering.				– 47 och 48 §§ om registrering.

31 §8

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredo- visning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Första och andra styckena gäller	Första och andra styckena gäller
inte i fråga om en sådan bolagsstyr-	inte i fråga om en sådan bolagsstyr-
ningsrapport som avses i 6 kap. 6 §	ningsrapport som avses i 6 kap. 6 §
årsredovisningslagen (1995:1554)	årsredovisningslagen (1995:1554).
eller en sådan hållbarhetsrapport	I den delen ska revisionsberättelsen

7Senaste lydelse 2016:431.

8Senaste lydelse 2016:955.

som avses i 6 kap. 10 § samma lag.			i stället innehålla ett uttalande om
I den delen ska revisionsberättelsen i			huruvida en rapport har upprättats
stället innehålla ett uttalande om			eller inte. När det gäller sådana
huruvida en rapport har upprättats			upplysningar	i	bolagsstyrnings-
eller inte. När det gäller sådana			rapporten som	avses i 6 kap. 6 §
upplysningar	i	bolagsstyrnings-	andra stycket 2–6 årsredovisnings-
rapporten som avses i 6 kap. 6 §			lagen, ska berättelsen vidare inne-
andra stycket 2–6 årsredovisnings-			hålla ett uttalande om huruvida
lagen, ska berättelsen vidare inne-			upplysningarna	är förenliga med
hålla ett uttalande om huruvida			årsredovisningens övriga delar och i
upplysningarna		är förenliga med	överensstämmelse		med tillämplig
årsredovisningens övriga delar och			lag om årsredovisning. Om upp-
i överensstämmelse med tillämplig			lysningarna innehåller väsentliga fel,
lag om årsredovisning. Om upplys-			ska revisorn ange detta och peka på
ningarna innehåller väsentliga fel,			vilka slags fel det rör sig om.
ska revisorn ange detta och peka på
vilka slags fel det rör sig om.
		38 §9
I fråga om koncernrevisionsbe-			I fråga om koncernrevisionsbe-
rättelsen gäller 28 § första stycket			rättelsen gäller 28 § första stycket
om tidpunkten för lämnande av			om tidpunkten för lämnande av
revisionsberättelsen, 28 a § första			revisionsberättelsen, 28 a § första
stycket första meningen och andra			stycket första meningen och andra
stycket om gemensam revisions-			stycket om gemensam revisions-
berättelse samt 29 § första stycket 2			berättelse samt 29 § första stycket 2
och 4 och andra stycket, 30 §, 31 §			och 4 och andra stycket, 30 §, 31 §
första och andra styckena, 31 a §,			första och andra styckena, 31 a §,
32 § första stycket 1 och 35–36 §§			32 § första stycket 1 och 35–36 §§
om revisionsberättelsens innehåll.			om revisionsberättelsens innehåll.
Bestämmelserna i 31 § första och
andra styckena gäller dock inte i
fråga om en hållbarhetsrapport för
koncernen. I	den delen ska revi-

sionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rap- port har upprättats eller inte.

Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgifter om moderbolagets företagsnamn och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat.

På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncern- revisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer.

9Senaste lydelse 2018:1682.

Prop. 2023/24:124

Prop. 2023/24:124	Granskningsberättelse över en
	hållbarhetsrapport
	38 a §
	I fråga om granskningsberättelsen
	gäller 28–29 §§ och 30 §		första
	stycket. Det som sägs där om revi-
	sion, revisionsberättelsen och års-
	redovisningen ska i stället avse
	granskning av en hållbarhets-
	rapport,	granskningsberättelsen
	och hållbarhetsrapporten.
	En granskningsberättelse ska ut-
	arbetas i enlighet med de standarder
	som har antagits med stöd av
	artikel 26a.3 i Europaparlamentets
	och rådets direktiv 2006/43/EG, i
	lydelsen enligt Europaparlamentets
	och rådets direktiv (EU) 2022/2464.
	Granskningsberättelsen ska inne-
	hålla ett uttalande om huruvida
	hållbarhetsrapporten har upprättats
	i överensstämmelse med tillämplig
	lag om årsredovisning, de standar-
	der som avses i andra stycket samt
	kraven i artikel 8 i Europaparla-
	mentets och rådets förordning (EU)
	2020/852 av den 18 juni 2020 om
	inrättande av en ram för att under-
	lätta hållbara investeringar och om
	ändring	av förordning	(EU)
	2019/2088.

		Granskningsberättelse över en
		hållbarhetsrapport för koncernen
		38 b §
		Bestämmelserna i 38 a § gäller även
		granskningsberättelsen för koncer-
		nen. Det som sägs där om revision,
		revisionsberättelsen och årsredovis-
		ningen ska i stället avse granskning
		av en hållbarhetsrapport för koncer-
		nen, granskningsberättelsen för kon-
		cernen och hållbarhetsrapporten för
		koncernen.
	39 §
	Om revisorn har framställt en erin-	Om revisorn har framställt en erin-
	ran till styrelsen eller den verkställan-	ran till styrelsen eller den verk-
	de direktören, skall den antecknas i	ställande direktören, ska den an-
66	ett protokoll eller i en annan hand-	tecknas i ett protokoll eller i en
66

ling. Handlingen skall lämnas till styrelsen och bolaget skall förvara den på ett betryggande sätt.

Styrelsen skall ta upp erinran till behandling vid ett sammanträde. Sammanträdet skall hållas inom fyra veckor från det att erinran har överlämnats. Om erinran framställs senast i samband med att revisions- berättelsen avlämnas till bolaget, skall ett sammanträde alltid hållas före den bolagsstämma där revi- sionsberättelsen läggs fram.

annan handling. Handlingen ska Prop. 2023/24:124 lämnas till styrelsen och bolaget

ska förvara den på ett betryggande sätt.

Styrelsen ska ta upp erinran till behandling vid ett sammanträde. Sammanträdet ska hållas inom fyra veckor från det att erinran har överlämnats. Om erinran framställs senast i samband med att revisions- berättelsen eller granskningsbe- rättelsen avlämnas till bolaget, ska ett sammanträde alltid hållas före den bolagsstämma där berättelsen läggs fram.

47§10

Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla vem som har utsetts till revisor. Anmälan behöver inte göras om revisorn har utsetts av Bolagsverket.

Anmälan ska innehålla uppgift				Anmälan ska innehålla uppgift
om revisorns postadress. Om post-				om revisorns postadress. Om post-
adressen	avviker	från	revisorns	adressen	avviker	från	revisorns
hemvist, ska även hemvisten anges.				hemvist, ska även hemvisten anges.
Anmälan ska vidare innehålla upp-				Anmälan ska vidare innehålla upp-
gift om	revisorns	personnummer		gift om	revisorns	personnummer
eller, om sådant saknas, födelse-				eller, om sådant saknas, födelse-
datum. Om revisorn är ett registre-				datum. Om revisorn är ett registrerat
rat revisionsbolag, ska anmälan även				revisionsbolag, ska		anmälan		även
innehålla uppgift om bolagets orga-				innehålla uppgift om bolagets orga-
nisationsnummer eller något annat				nisationsnummer eller något				annat
identifieringsnummer och			om vem	identifieringsnummer och			om	vem
som är huvudansvarig för revisio-				som är huvudansvarig för revisio-
nen.				nen respektive granskningen av en
				hållbarhetsrapport.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

25kap. 11 §

Bolagsverket skall besluta att bo-		Bolagsverket ska besluta att bo-
laget skall gå i likvidation, om		laget ska gå i likvidation, om
1. bolaget inte på föreskrivet sätt		1. bolaget inte på föreskrivet sätt
har kommit in med anmälan till		har kommit in med anmälan till
Bolagsverket om sådan	behörig	Bolagsverket om sådan	behörig
styrelse, verkställande	direktör,	styrelse, verkställande	direktör,
särskild delgivningsmottagare eller		särskild delgivningsmottagare eller
revisor som skall finnas enligt		revisor som ska finnas enligt denna
denna lag,		lag,
10 Senaste lydelse 2016:431.			67

Prop. 2023/24:124

2. bolaget	inte till		Bolagsverket			2. bolaget inte	till	Bolagsverket
har kommit in med årsredovisning						har kommit in med årsredovisning,
och revisionsberättelse enligt 8 kap.						revisionsberättelse		och	gransk-
3 § första stycket årsredovisnings-						ningsberättelse	enligt 8 kap.			3 §
lagen (1995:1554) eller, i förekom-						första stycket årsredovisningslagen
mande fall, koncernredovisning och						(1995:1554) eller, i förekommande
koncernrevisionsberättelse				enligt		fall, koncernredovisning, koncern-
8 kap. 16 § samma lag inom					elva	revisionsberättelse		och	gransk-
månader	från	räkenskapsårets				ningsberättelse för koncernen enligt
utgång,						8 kap. 16 § samma lag inom elva
						månader från räkenskapsårets ut-
						gång,
3. bolaget	efter	beslut		om	att	3. bolaget efter beslut			om	att
aktiekapitalet skall vara bestämt i						aktiekapitalet ska vara bestämt i
kronor i stället för i euro har ett						kronor i stället för i euro har ett
registrerat aktiekapital eller mini-						registrerat aktiekapital eller mini-
mikapital som inte står i överens-						mikapital som inte står i överens-
stämmelse med 1 kap. 5 § eller, i						stämmelse med 1 kap. 5 § eller, i
fråga om publika aktiebolag, 14 §						fråga om publika aktiebolag, 14 §
och bolaget inte inom sex månader						och bolaget inte inom sex månader
från det att beslutet fick verkan har						från det att beslutet fick verkan har
anmält nödvändiga			beslut		om	anmält nödvändiga		beslut		om
ändring i bolagsordningen och om						ändring i bolagsordningen och om
ökning av aktiekapitalet för regis-						ökning av aktiekapitalet för regis-
trering, eller						trering, eller

4.bolaget på grund av bestämmelserna i 19 kap. 6 eller 16 § är skyldigt att minska aktiekapitalet till ett belopp som understiger lägsta tillåtna aktiekapital enligt 1 kap. 5 § eller, i fråga om publika aktiebolag, 14 §.

Beslut om likvidation skall dock	Beslut om likvidation ska dock
inte meddelas, om likvidations-	inte meddelas, om likvidations-
grunden har upphört under ärendets	grunden har upphört under ärendets
handläggning hos Bolagsverket	handläggning hos Bolagsverket och
och avgift som har påförts enligt	avgift som har påförts enligt 26 §
26 § har betalats.	har betalats.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas av Bolagsverket självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verk- ställande direktören, en aktieägare, en borgenär eller, i sådana fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

33§11

När bolaget har gått i likvidation	När bolaget har gått i likvidation
och en likvidator har utsetts, ska	och en likvidator har utsetts, ska
styrelsen och den verkställande	styrelsen och den verkställande
direktören genast redovisa sin för-	direktören genast redovisa sin för-
valtning av bolagets angelägen-	valtning av bolagets angelägen-
heter under den tid för vilken redo-	heter under den tid för vilken redo-

11Senaste lydelse 2010:834.

visningshandlingar inte förut har			visningshandlingar inte förut har Prop. 2023/24:124
lagts fram på bolagsstämma. Redo-			lagts fram på bolagsstämma. Redo-
visningen	ska	upprättas enligt	visningen	ska	upprättas enligt
tillämplig	lag	om årsredovisning	tillämplig	lag	om årsredovisning
och granskas av bolagets revisor			och granskas enligt bestämmel-
enligt bestämmelserna om revision			serna i 9 kap. denna lag. Redovis-
i 9 kap. denna lag. Redovisningen			ningen, revisionsberättelsen och, i
och revisionsberättelsen ska läggas			förekommande		fall, gransknings-
fram på bolagsstämma så snart det			berättelsen ska läggas fram på en
kan ske. Bestämmelserna i 7 kap.			bolagsstämma så snart det kan ske.
11 § 3 och 25 § om stämmans be-			Bestämmelserna i 7 kap. 11 § 3 och
handling av frågan om ansvars-			25 § om stämmans behandling av
frihet och om tillhandahållande av			frågan om ansvarsfrihet och om till-
handlingar inför stämman ska till-			handahållande av handlingar inför
lämpas.			stämman ska tillämpas.

Om den tid som redovisningen ska avse omfattar även föregående räkenskapsår, ska det upprättas en särskild redovisning för det året och, om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredovis- ning, en särskild koncernredovisning.

29 kap.

2 §12

En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket och 10 kap. 18 § andra stycket denna lag och 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett registrerat revisionsbolag	Om ett registrerat revisionsbolag
är revisor eller särskild granskare,	är revisor eller särskild granskare,
är det detta bolag och den som är	är det detta bolag och den som är
huvudansvarig för revisionen eller	huvudansvarig för revisionen,
den särskilda granskningen som är	granskningen av en hållbarhets-
ersättningsskyldiga.	rapport eller den särskilda gransk-
	ningen som är ersättningsskyldiga.
Första och andra styckena gäller även för den revisor eller oberoende
sakkunniga som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande
förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap.
10 §
Talan för bolagets räkning mot en	En talan för bolagets räkning mot
styrelseledamot eller den verk-	en styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören om skadestånd	ställande direktören om skadestånd
på grund av beslut eller åtgärd	på grund av beslut eller åtgärd
under ett räkenskapsår skall väckas	under ett räkenskapsår ska väckas
12 Senaste lydelse 2022:1647.	69

Prop. 2023/24:124 senast ett år från det att årsredovis- ningen och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på bo- lagsstämman.

senast ett år från det att årsredovis- ningen, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen för räken- skapsåret lades fram på bolags- stämman.

		11 §
Har bolagsstämman	beslutat	att	Om bolagsstämman har beslutat att
bevilja ansvarsfrihet eller att inte			bevilja ansvarsfrihet eller att inte
föra en skadeståndstalan utan att			föra en skadeståndstalan utan att
aktieägare till sådant antal som			aktieägare till sådant antal som
anges i 7 § har röstat emot det eller			anges i 7 § har röstat emot det eller
har tiden för att väcka talan gått ut			om tiden för att väcka talan har gått
enligt 10 §, får talan enligt 7 eller 9 §			ut enligt 10 §, får talan enligt 7 eller
ändå väckas, om det i årsredovis-			9 § ändå väckas, om det i årsredo-
ningen eller i revisionsberättelsen			visningen,	i revisionsberättelsen
eller på annat sätt inte har lämnats i			eller i granskningsberättelsen eller
väsentliga hänseenden	riktiga	och	på annat sätt inte har lämnats i
fullständiga uppgifter till bolags-			väsentliga	hänseenden riktiga och
stämman om det beslut eller den			fullständiga uppgifter till bolags-
åtgärd som talan grundas på.			stämman om det beslut eller den
			åtgärd som talan grundas på.

Att tiden för att väcka talan kan vara begränsad även i sådana fall som avses i första stycket framgår av 13 §.

13 §

Talan för bolagets räkning enligt 1–	En talan för bolagets räkning enligt
3 §§ som inte grundas på brott får	1–3 §§ som inte grundas på brott
inte väckas mot	får inte väckas mot

1.en stiftare sedan fem år har förflutit från bolagets bildande,

2.en styrelseledamot eller den verkställande direktören sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder som talan grundas på fattades eller vidtogs,

3. en revisor sedan fem år har	3. en revisor sedan fem år har
förflutit från utgången av det räken-	förflutit från utgången av det räken-
skapsår som revisionsberättelsen	skapsår som revisionsberättelsen
avser,	eller granskningsberättelsen avser,

4.en lekmannarevisor sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår som granskningsrapporten avser,

5.en särskild granskare sedan fem år har förflutit från den dag när yttrandet över den särskilda granskningen lades fram på bolagsstämman,

6.en aktieägare sedan två år har förflutit från beslut eller åtgärder som talan grundas på.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.De äldre lydelserna av 9 kap. 31 och 38 §§ gäller till dess det grans- kade bolaget är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport enligt tillämplig lag om årsredovisning i dess lydelse efter den 30 juni 2024.

2.5	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen	Prop. 2023/24:124
	(1987:619)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om sparbankslagen (1987:619)2

dels att 3 kap. 4 b §, 4 kap. 6 och 9 §§, 4 a kap. 1, 3, 5, 12, 13, 18 och 22 §§, 6 kap. 8 § och 9 kap. 6, 7 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 4 a kap. 9 a–9 c, 17 a och 17 b §§, och närmast före 4 a kap. 17 a och 17 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap.

4 b §3

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp-

gifter i övrigt,

1. övervaka

bankens

finansiella

1. övervaka

bankens finansiella

rapportering samt lämna rekom-

rapportering

och

hållbarhetsrap-

mendationer och förslag för att

portering samt lämna rekom-

säkerställa

rapporteringens

tillför-

mendationer och förslag för att

litlighet,

säkerställa

rapporteringens tillför-

litlighet,

2. med avseende på den finan-

2. med avseende på den finansiella

siella

rapporteringen

övervaka

rapporteringen

och

hållbarhets-

effektiviteten

bankens

interna

rapporteringen övervaka effektivi-

kontroll, internrevision och risk-

teten i bankens interna kontroll,

hantering,

internrevision och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revi-

sionen

årsredovisningen

och

sionen

årsredovisningen och

koncernredovisningen

samt

koncernredovisningen, om gransk-

slutsatserna

Revisorsinspek-

ningen av hållbarhetsrapporten för

tionens kvalitetskontroll,

banken och för koncernen samt om

slutsatserna

Revisorsinspek-

tionens kvalitetskontroll,

4. informera styrelsen om resul-

tatet av revisionen och om på vilket

tatet av revisionen och granskning-

sätt revisionen bidrog till den finan-

en av

hållbarhetsrapporteringen

siella rapporteringens tillförlitlighet

och om på vilket sätt revisionen

samt om vilken funktion utskottet

bidrog till den finansiella rappor-

har haft,

teringens

respektive

hållbarhets-

rapporteringens tillförlitlighet samt

om vilken funktion utskottet har haft,

2Lagen omtryckt 1996:1005.

3 Senaste lydelse 2016:1335.

Prop. 2023/24:124

5. granska och övervaka revisorns	5. granska och övervaka revisorns
opartiskhet och självständighet och	opartiskhet och självständighet och
då särskilt uppmärksamma om revi-	då särskilt uppmärksamma om revi-
sorn tillhandahåller banken andra	sorn tillhandahåller banken andra
tjänster än revision, och	tjänster än revision och granskning av
	hållbarhetsrapporter, och

6.biträda vid upprättandet av förslag till sparbanksstämmans beslut om revisorsval.

Om banken har en valberedning som huvudmännen har ett betydande inflytande i, får banken ge valberedningen i uppgift att i stället för revi- sionsutskottet lämna ett förslag till sparbanksstämman om val av revisor.

4kap. 6 §4

Ordinarie	sparbanksstämma		skall	Ordinarie	sparbanksstämma ska
hållas inom fem månader efter				hållas inom fem månader efter
utgången	av varje	räkenskapsår.		utgången	av varje	räkenskapsår.
Vid sådan stämma skall styrelsen				Vid en sådan stämma ska styrelsen
lägga fram årsredovisningen			och	lägga fram årsredovisningen, revi-
revisionsberättelsen		samt, i	en	sionsberättelsen och		gransknings-
sparbank	som är	moderföretag,		berättelsen. Detsamma gäller kon-
koncernredovisningen och koncern-				cernredovisningen,		koncernrevi-
revisionsberättelsen.				sionsberättelsen och		gransknings-

	berättelsen för koncernen om spar-
	banken är ett moderföretag.
Vid stämman skall beslut fattas	Vid stämman ska beslut fattas

1.om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderföretag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4.i andra ärenden som ankommer på huvudmännen enligt denna lag, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller reglementet.

Om stämman skjuter upp ett	Om stämman skjuter upp ett
beslut i en fråga som avses i andra	beslut i en fråga som avses i andra
stycket 1–3 till en fortsatt stämma,	stycket 1–3 till en fortsatt stämma,
skall denna hållas minst en och	ska denna hållas minst en och högst
högst två månader därefter. Något	två månader därefter. Något ytter-
ytterligare uppskov är inte tillåtet.	ligare uppskov är inte tillåtet.
	9 §
Styrelsen kallar till sparbanks-	Styrelsen kallar till sparbanks-
stämma. Kallelse får utfärdas tidigast	stämma. Kallelsen får utfärdas tidi-
fyra veckor före stämman. Om inte	gast fyra veckor före stämman. Om
reglementet föreskriver längre tid,	inte reglementet föreskriver längre
skall kallelsen utfärdas senast två	tid, ska kallelsen utfärdas senast två
veckor före stämman. Skjuts en	veckor före stämman. Skjuts en
stämma upp till en dag som infaller	stämma upp till en dag som infaller
4 Senaste lydelse 2004:304.

senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller reg- lementet krävs för att ett spar- banksstämmobeslut skall bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt regle- mentet. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje huvudman.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Skall stämman behandla ett ärende om överlåtelse av spar- bankens rörelse eller om dess fu- sion med annan sparbank eller om sparbankens försättande i likvida- tion eller om ombildning enligt 8 kap., skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser en ändring i regle- mentet, skall det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändringen anges i kallelsen.

Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § skall redovisnings- handlingarna och revisionsberättel- sen samt, i sparbank som är moder- företag, koncernredovisningshand- lingarna och koncernrevisionsbe- rättelsen eller avskrifter av dessa sändas till huvudmännen.

senare än fyra veckor efter det att Prop. 2023/24:124 stämman har inletts, ska kallelsen

utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller reg- lementet krävs att ett sparbanks- stämmobeslut fattas på två stäm- mor för att det ska bli giltigt, får kallelsen till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse ska det anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelsen ska ske enligt regle- mentet. En skriftlig kallelse ska dock alltid sändas till varje huvudman.

I kallelsen ska de ärenden som ska förekomma på stämman tydligt anges. Om stämman ska behandla ett ärende om överlåtelse av spar- bankens rörelse eller om dess fu- sion med annan sparbank eller om sparbankens försättande i likvida- tion eller om ombildning enligt

8 kap., ska förslaget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser en ändring i regle- mentet, ska det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändringen anges i kallelsen.

Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § ska redovisnings- handlingarna, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen eller av- skrifter av dessa sändas till huvud- männen. Detsamma gäller koncern- redovisningshandlingarna, koncern- revisionsberättelsen och gransk- ningsberättelsen för koncernen i en sparbank som är moderföretag.

4 a kap.

1 §5

Sparbanker ska ha minst en revisor.	Sparbanker ska ha minst en revisor.
Revisor väljs av stämman. Om	En revisor väljs av stämman. Om
banken ska ha flera revisorer, får	en sparbank ska ha flera revisorer,
det i reglementet anges att en eller	får det i reglementet anges att en
flera av dem, dock inte alla, ska	eller flera av dem, dock inte alla,
5 Senaste lydelse 2010:839.	73

Prop. 2023/24:124

utses på annat sätt än genom val på	ska utses på annat sätt än genom val
stämman.	på stämman.

Uppdraget som revisor upphör vid slutet av den första ordinarie stämma som hålls efter det år då revisorn utsågs.

I reglementet får det anges att uppdraget som revisor ska gälla för en längre tid än som anges i andra stycket. Uppdraget ska dock upphöra senast vid slutet av den ordinarie stämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter det då revisorn utsågs.

Det som sägs i första–tredje styckena ska även gälla en revisor som enbart ska granska hållbar- hetsrapporten.

Stämman får utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse beträffande revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter.

3 §6

Den som är i konkurs eller har fått näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en sparbank.

Bara den som är auktoriserad	Bara den som är auktoriserad
eller godkänd revisor får vara re-	eller godkänd revisor får vara revi-
visor i en sparbank.	sor i en sparbank. En hållbarhets-
	rapport får granskas endast av en
	auktoriserad revisor med särskild
	behörighet för granskning av håll-
	barhetsrapport.

En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet krävs för uppdragets fullgörande.

Till revisor får även ett registrerat	Till revisor får även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser	revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som får vara huvudan-	om vem som får vara huvudansvarig
svarig för revisionen när ett revi-	för revisionen eller granskningen av
sionsbolag utses att vara revisor och	en hållbarhetsrapport när ett revi-
om underrättelseskyldighet finns i	sionsbolag utses att vara revisor och
17 § revisorslagen (2001:883). Be-	om underrättelseskyldighet finns i
stämmelserna i 5 § om jäv, 19 § om	17 § revisorslagen (2001:883). Be-
rätt att närvara på stämma och	stämmelserna i 5 § om jäv, 19 § om
13 kap. 10 § lagen (2004:297) om	rätt att närvara på stämma och
bank- och finansieringsrörelse om	13 kap. 10 § lagen (2004:297) om
rapporteringsskyldighet tillämpas	bank- och finansieringsrörelse om
på den huvudansvarige.	rapporteringsskyldighet tillämpas
	på den huvudansvariga.

5 §7

I en sparbank får den inte vara revisor som

6Senaste lydelse 2016:434.

7Senaste lydelse 2006:404.

1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i Prop. 2023/24:124 banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller

bankens kontroll däröver,

2.är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll däröver,

3.är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4.står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.

Den som är huvudman i en sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §.

Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor får inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.

En revisor får vid revisionen inte	En revisor får vid revisionen eller
anlita någon som enligt denna	vid granskningen av hållbarhets-
paragraf inte är behörig att vara	rapporten inte anlita någon som
revisor. Har banken anställda eller	enligt denna paragraf inte är be-
delegater med uppgift att uteslu-	hörig att vara revisor. Om banken
tande eller huvudsakligen sköta	har anställda eller delegater med
bankens interna revision, får revi-	uppgift att uteslutande eller huvud-
sorn dock anlita dessa i den ut-	sakligen	sköta	bankens	interna
sträckning det är förenligt med god	revision, får revisorn dock anlita
revisionssed.	dessa i den utsträckning det är
	förenligt med god revisionssed.
	9 a §8
	Granskningen av en hållbarhets-
	rapport och en		hållbarhetsrapport
	för koncernen ska utföras i enlighet
	med de standarder som har antagits
	med stöd av artikel 26a.3 i Europa-
	parlamentets och rådets			direktiv
	2006/43/EG av den 17 maj 2006 om
	lagstadgad revision av årsredo-
	visning, årsbokslut och samman-
	ställd redovisning och om ändring
	av rådets direktiv 78/660/EEG och
	83/349/EEG samt om upphävande av
	rådets direktiv 84/253/EEG, i lydel-
	sen enligt	Europaparlamentets och
	rådets direktiv (EU) 2022/2464.
	För granskningen gäller också
	det som sägs i 9 § första stycket
	andra meningen.
8 Tidigare 4 a kap. 9 a § upphävd genom 2016:434.				75

Talan för sparbankens räkning mot en styrelseledamot om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår ska väckas senast ett år från det att års- redovisningen, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på spar- banksstämman.

granskningen av hållbarhetsrappor- ten.

Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om postadressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgift om revisorns personnummer eller, om sådant sak- nas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska bola- gets organisationsnummer eller något annat identifieringsnummer anges.

Anmälan ska göras första gången när banken enligt 2 kap. 11 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att någon ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller ska anmälas för registrering.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

6kap. 8 §

När sparbanken har trätt i likvi-		När sparbanken har gått i likvi-
dation skall styrelsen genast avge		dation ska styrelsen genast redo-
en redovisning för sin förvaltning		visa sin förvaltning av sparbankens
av	sparbankens angelägenheter	angelägenheter under den tid för
under den tid för vilken redovis-		vilken redovisningshandlingar		inte
ningshandlingar inte förut har lagts		förut har lagts fram på sparbanks-
fram på sparbanksstämma. Redovis-		stämma. Redovisningen ska läggas
ningen skall läggas fram på stäm-		fram på stämman så snart det kan
man så snart det kan ske. Bestäm-		ske. Bestämmelserna om årsre-
melserna om årsredovisning och		dovisning,	revisionsberättelse	och
revisionsberättelse skall tillämpas.		granskningsberättelse ska tillämpas.
Om tiden även omfattar det före-		Om tiden även omfattar det före-
gående räkenskapsåret, skall en sär-		gående räkenskapsåret, ska en sär-
skild redovisning avges för detta år.		skild redovisning avges för detta år.
I en sparbank som är moderföretag		I en sparbank som är moderföretag
skall	denna särskilda redovisning	ska denna	särskilda redovisning
även omfatta koncernredovisning.		även omfatta koncernredovisning.

9kap. 6 §14

Talan för sparbankens räkning mot en styrelseledamot om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisions- berättelsen för räkenskapsåret lades fram på sparbanksstämman.

7§15

Har sparbanksstämman beslutat att	Om sparbanksstämman har beslutat
bevilja ansvarsfrihet eller att inte	att bevilja ansvarsfrihet eller att inte

14Senaste lydelse 2004:304.

15Senaste lydelse 2004:447.

Prop. 2023/24:124


föra skadeståndstalan utan att minst		föra skadeståndstalan utan att minst
det antal huvudmän som anges i 5 §		det antal huvudmän som anges i 5 §
röstat mot det eller har tiden för		röstat mot det eller har tiden för
talan gått ut enligt 6 §, får talan		talan gått ut enligt 6 §, får talan
enligt 5 § ändå väckas, om det i års-		enligt 5 § ändå väckas, om det i års-
redovisningen eller i revisionsbe-		redovisningen, i revisionsberättel-
rättelsen eller på något annat sätt		sen	eller i		granskningsberättelsen
inte har lämnats i väsentliga hän-		eller på något annat sätt inte har
seenden	riktiga och fullständiga	lämnats		i	väsentliga hänseenden
uppgifter	till sparbanksstämman	riktiga		och	fullständiga	uppgifter
om det beslut eller den åtgärd som		till	sparbanksstämman			om det
talan grundas på.		beslut eller den åtgärd som talan
		grundas på.

9§16

Talan för sparbankens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på brott, får inte väckas mot

1.en styrelseledamot sedan fem år förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder, som talan grundas på, fattades eller vidtogs,

2.en delegat sedan tre år förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder, som talan grundas på, fattades eller vidtogs,

3. en revisor sedan fem år för-	3. en revisor sedan fem år för-
flutit från utgången av det räken-	flutit från utgången av det räken-
skapsår som revisionsberättelsen	skapsår som revisionsberättelsen
avser,	eller granskningsberättelsen avser,

4.en lekmannarevisor sedan fem år förflutit från utgången av det räkenskapsår som granskningsrapporten avser,

5.en granskare sedan fem år förflutit från den dag när yttrandet över den särskilda granskningen lades fram på stämman,

6.en stiftare sedan fem år förflutit från det beslutet om bankens bildande fattades på konstituerande stämma, samt

7.en huvudman sedan två år förflutit från beslut eller åtgärder som talan grundas på.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.Den äldre lydelsen av 4 a kap. 13 § gäller till dess den granskade sparbanken är skyldig att upprätta en hållbarhetsrapport enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag i dess lydelse efter den 30 juni 2024.

16Senaste lydelse 2004:447.

Prop. 2023/24:124 2.7	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen
	(1994:1220)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					4 kap.
					11 §1
Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.
I fråga om stiftelser som enligt						I fråga om stiftelser som enligt
bokföringslagen (1999:1078) är skyl-						bokföringslagen (1999:1078) är skyl-
diga att upprätta årsredovisning ska						diga att upprätta årsredovisning ska
revisionsberättelsen			innehålla		ett	revisionsberättelsen			innehålla		ett
uttalande om huruvida årsredovis-						uttalande om huruvida årsredovis-
ningen har upprättats i överensstäm-						ningen har upprättats i överensstäm-
melse	med	årsredovisningslagen				melse	med	årsredovisningslagen
(1995:1554). I uttalandet ska det						(1995:1554). I uttalandet ska det
särskilt anges om årsredovisningen						särskilt anges om årsredovisningen
ger en rättvisande bild av stiftelsens						ger en rättvisande bild av stiftelsens
resultat och ställning och om för-						resultat och ställning och om för-
valtningsberättelsen			är	förenlig		valtningsberättelsen			är	förenlig
med	årsredovisningens			övriga		med	årsredovisningens			övriga
delar.	Om	årsredovisningen			inte	delar.	Om	årsredovisningen			inte
innehåller		sådana	upplysningar			innehåller		sådana	upplysningar
som ska lämnas enligt årsredovis-						som ska lämnas enligt årsredovis-
ningslagen,		ska revisorerna			ange	ningslagen,		ska revisorerna			ange
detta och, om det kan ske, lämna						detta och, om det kan ske, lämna
behövliga upplysningar i sin berät-						behövliga upplysningar i sin berät-
telse. I fråga om en sådan hållbar-						telse.
hetsrapport som avses i 6 kap. 10 §
årsredovisningslagen			ska	revis-

ionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rap- port har upprättats eller inte.

I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att

1.stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §,

2.någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovis- ningslagen inte har följts, eller

3.vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättnings-

82	1 Senaste lydelse 2016:952.

Prop. 2023/24:124 2.8	Förslag till lag om ändring i revisionslagen
	(1999:1079)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om revisionslagen (1999:1079) dels att 6, 7, 12, 19, 28, 37 och 40 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 5 a, 33 a och 33 b §§, och närmast före 33 a och 33 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		5 a §
		Granskningen av en hållbarhetsrap-
		port eller av en hållbarhetsrapport
		för en koncern ska göras enligt de
		standarder som har antagits med
		stöd av artikel 26a.3 i Europa-
		parlamentets och rådets direktiv
		2006/43/EG av den 17 maj 2006 om
		lagstadgad revision av årsredovis-
		ning, årsbokslut och sammanställd
		redovisning och om ändring av
		rådets direktiv 78/660/EEG och
		83/349/EEG samt om upphävande
		av rådets direktiv 84/253/EEG, i
		lydelsen enligt Europaparlamentets
		och rådets direktiv (EU) 2022/2464.
		För granskningen gäller också det
		som sägs i 5 § första stycket andra
		och tredje meningarna.
		Företaget får utse en eller flera
		andra revisorer att enbart granska
		hållbarhetsrapporten. Om företaget
		är ett moderföretag, gäller detta
		även för granskningen av hållbar-
		hetsrapporten för koncernen.
	6 §2
	Revisorn ska efter varje räken-	Revisorn ska efter varje räken-
	skapsår lämna en revisionsberättel-	skapsår lämna en revisionsberättel-
	se till företaget. Bestämmelser om	se och en granskningsberättelse till
	berättelsens innehåll och den tid-	företaget. Bestämmelser om revi-
	punkt då den ska lämnas till	sionsberättelsens innehåll och den
	företagsledningen finns i 27–32 §§.	tidpunkt då den ska lämnas till
		företagsledningen finns i 27–32 §§.
	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga
84	lydelsen.
84	2 Senaste lydelse 2015:822.

Om företaget är ett moderföretag, ska revisorn även lämna en koncern- revisionsberättelse enligt bestäm- melserna i 33 §. Detta gäller inte om moderföretaget enligt 7 kap. 2, 3 eller 3 a § årsredovisningslagen (1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning.

I 33 a § första stycket anges vilka Prop. 2023/24:124 av dessa bestämmelser som gäller granskningsberättelsen.

Om företaget är ett moderföretag, ska revisorn även lämna en kon- cernrevisionsberättelse enligt be- stämmelserna i 33 § och en gransk- ningsberättelse för koncernen enligt bestämmelserna i 33 b §. Det som sägs om koncernrevisionsberättelse gäller inte om moderföretaget enligt 7 kap. 2, 3 eller 3 a § årsredovisnings- lagen (1995:1554) inte behöver upp- rätta koncernredovisning. Det som sägs om granskningsberättelse för koncernen gäller inte om moder- företaget enligt 7 kap. 31 a och

31b §§ den lagen inte behöver upp- rätta en hållbarhetsrapport för kon- cernen.

Om samma revisor utför revisio- nen av årsredovisningen och gransk- ningen av hållbarhetsrapporten får granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättel- sen. Detsamma gäller om den revi- sor som avses i andra stycket även utför granskningen av hållbarhets- rapporten för koncernen.

	7 §
I samband med revisionen skall		I samband med revisionen och
revisorn till	företagsledningen	granskningen av hållbarhetsrap-
framföra de erinringar och göra de		porten ska revisorn framföra de
påpekanden som följer av god		erinringar och göra de påpekanden
revisionssed.	Bestämmelser om	till företagsledningen som följer av
erinringar finns i 34 §.		god revisionssed. Bestämmelser om
		erinringar finns i 34 §.

12 §3

En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono- miska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i

1.ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,

2.ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag,

3 Senaste lydelse 2016:1059.

Prop. 2023/24:124

3.en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för terri- toriellt samarbete (EGTS),

4.ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för euro- peisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), och

5.ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor.

En hållbarhetsrapport får grans- kas endast av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

19 §4

Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får	Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen	vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara	eller granskningen av en hållbar-
revisor och om underrättelseskyl-	hetsrapport när ett revisionsbolag
dighet finns i 17 § revisorslagen	utses att vara revisor och om
(2001:883). Följande bestämmelser i	underrättelseskyldighet finns i 17 §
denna lag tillämpas på den huvud-	revisorslagen (2001:883). Följande
ansvarige:	bestämmelser i denna lag tillämpas
	på den huvudansvariga:
17 § om jäv, och	– 17 § om jäv, och
18 § om anlitande av biträde.	– 18 § om anlitande av biträde.

28 §5

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om års- redovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbar- hetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisionsberättelsen

4Senaste lydelse 2001:888.

5Senaste lydelse 2016:954. Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.

Prop. 2023/24:124

arbete som är relevant för koncern- granskningen.

Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvär- dering som avses i första stycket, ska han eller hon utföra kompletterande granskningsarbete avseende dotter- företagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också under- rätta Revisorsinspektionen om hindret.

Bestämmelserna i 33 a § gäller även granskningsberättelsen för koncernen. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrap- port för koncernen, gransknings- berättelsen för koncernen och håll- barhetsrapporten för koncernen.

37 §6

En revisor som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar företaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig lag om årsredovisning. En revisor ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av revisorns medhjälpare. I fall som avses i 36 § andra stycket denna lag och 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som revisorn eller revisorns medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett registrerat revisionsbolag	Om ett registrerat revisionsbolag
är revisor, är det detta bolag och	är revisor, är det detta bolag och
den för revisionen huvudansvarige	den som är huvudansvarig för revi-
som är ersättningsskyldiga.	sionen eller granskningen av håll-
	barhetsrapporten som är ersätt-
	ningsskyldiga.
40 §
Talan för företagets räkning enligt	Talan för företagets räkning enligt
37 § som inte grundas på brott får	37 § som inte grundas på brott får
inte väckas mot en revisor sedan tre	inte väckas mot en revisor sedan tre
år har förflutit från det att revisions-	år har förflutit från det att revisions-
berättelsen överlämnades till för-	berättelsen och granskningsberättel-
etagsledningen.	sen överlämnades till företags-
	ledningen.

6Senaste lydelse 2017:642.

a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller eko- nomisk information eller hållbar- hetsinformation som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedöm- ningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren, samt

Prop. 2023/24:124 2.9	Förslag till lag om ändring i revisorslagen
	(2001:883)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om revisorslagen (2001:883)

dels att 2, 3, 16 b–18, 22, 32 a och 41 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 c, 21 d och 31 b §§, och närmast före 31 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

I denna lag avses med

1.revisor: en auktoriserad eller godkänd revisor,

2.auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 4 §,

3.godkänd revisor: en revisor som ursprungligen har godkänts enligt äldre bestämmelser utan att ha avlagt revisorsexamen,

4.revisionsföretag:

a)en revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild närings- idkare,

b)ett enkelt bolag med annan revisor, ett handelsbolag eller ett aktie- bolag som en revisor utövar revisionsverksamhet i, eller

c)ett företag som av en behörig myndighet i en annan stat inom EES än Sverige har godkänts att utföra lagstadgad revision,

5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats enligt 13, 14 eller 16 a §,

6. revisor från ett tredjeland: någon som har registrerats enligt 16 b §,

7. nätverk: en struktur för samarbete i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som

a)tydligt syftar till vinstdelning eller kostnadsdelning,

b)har ett gemensamt ägande eller en gemensam kontroll eller ledning,

c)har gemensamma system för kvalitetssäkring,

d)har en gemensam affärsstrategi,

e)använder ett gemensamt namn, eller

f)i betydande omfattning har gemensam personal,

8.revisionsverksamhet:

a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller eko- nomisk information som utmynnar i en rapport eller någon annan hand- ling som är avsedd att utgöra be- dömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren, samt

	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga
90	lydelsen.
90	2 Senaste lydelse 2020:658.

Revisorsinspektionen ska

1. pröva frågor om auktorisation, godkännande och registrering enligt denna lag,

b) rådgivning eller annat biträde	b) rådgivning eller annat biträde Prop. 2023/24:124
som föranleds av iakttagelser vid	som motiveras av iakttagelser vid
granskning enligt a,	granskning enligt a,
9. företag av allmänt intresse:

a)företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

b)företag som har tillstånd att driva rörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

c)värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

d)företag som har tillstånd att driva rörelse enligt försäkringsrörelse- lagen (2010:2043), utom sådana företag som har beviljats undantag enligt

1kap. 19, 19 d eller 20 § i den lagen, eller

e)företag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

10. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

11. tredjeland: en stat utanför EES.

3 §3

1. pröva frågor om auktorisation, godkännande, behörighet att granska hållbarhetsrapporter och registrering enligt denna lag,

2.utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer, registre- rade revisionsbolag och revisorer från ett tredjeland,

3.pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer, regis- trerade revisionsbolag, revisorer från ett tredjeland och, i den omfattning som framgår av 32 g §, före detta revisorer, och

4.ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om Revisorsinspektionen.

16 b §4

En fysisk person eller ett företag	En fysisk person eller ett företag
från ett tredjeland får registreras som	från tredjeland får registreras som
revisor från tredjeland, om kraven	revisor från ett tredjeland för revi-
på lagstadgad revision och på dem	sion av finansiella rapporter, om
som utför revisionen i den staten är	kraven på lagstadgad revision och
likvärdiga med dem som följer av	på dem som utför revisionen i den
svensk rätt.	staten är likvärdiga med de krav som
	följer av svensk rätt. Detsamma
	gäller för granskning av hållbar-
	hetsrapporter om kraven på sådan
	granskning och på dem som utför

3Senaste lydelse 2016:1339.

4 Senaste lydelse 2009:564.

Prop. 2023/24:124

				granskningen är likvärdiga med de
				krav som följer av svensk rätt.
			17 §5
Ett handelsbolag			eller aktiebolag	Ett handelsbolag eller aktiebolag
som	utövar revisionsverksamhet			som utövar revisionsverksamhet ska
ska för varje uppdrag som det åtar				för varje uppdrag som det åtar sig
sig och som utgör revisionsverk-				och som utgör revisionsverksamhet
samhet utse en av de yrkesverk-				utse en av de yrkesverksamma revi-
samma revisorerna i bolaget att				sorerna i bolaget att vara huvud-
vara huvudansvarig. Den huvud-				ansvarig. Den huvudansvariga ska
ansvarige ska vara auktoriserad				vara auktoriserad revisor, om det
revisor, om det behövs för att upp-				behövs för att uppfylla föreskrifter i
fylla föreskrifter i lag eller annan				lag eller annan författning. Om upp-
författning. Bolaget ska utan dröjs-				draget avser granskning av en håll-
mål	underrätta		uppdragsgivaren	barhetsrapport, ska en huvud-
om vem som är huvudansvarig.				ansvarig utses för den delen. Bola-
				get ska utan dröjsmål underrätta
				uppdragsgivaren om vem eller vilka
				som är huvudansvariga.
				Om uppdraget avser både revi-
				sion av finansiella rapporter och
				granskning av hållbarhetsrappor-
				ter, får samma person vara huvud-
				ansvarig för hela uppdraget.
Den huvudansvarige ska under-				Den huvudansvariga ska under-
teckna		revisionsberättelser och		teckna revisionsberättelser, gransk-
andra utlåtanden. Om en berättelse				ningsberättelser och andra utlåtan-
eller ett utlåtande undertecknas av				den. Om en berättelse eller ett ut-
flera revisorer, ska det anges vem				låtande undertecknas av flera revi-
som är huvudansvarig.				sorer, ska det anges vem som är
				huvudansvarig.
Första och andra styckena gäller				Första–tredje styckena gäller
även	ett	registrerat revisionsbolag		även ett registrerat revisionsbolag
från en annan stat inom EES än				från en annan stat inom EES än
Sverige.				Sverige.

18 §6

Auktorisation, godkännande och registrering gäller i fem år. Har en ansökan om fortsatt auktorisation, godkännande eller registrering gjorts före giltighetstidens utgång fortsätter auktorisationen, godkännandet eller registreringen att gälla till dess att beslut i saken har fått laga kraft.

Revisorsinspektionen får i ett enskilt fall besluta att en auktorisation ska gälla i längre tid än fem år, dock längst sex år.

Revisorsinspektionen eller, efter överklagande, en domstol får bestäm- ma att ett beslut om avslag på en ansökan som avses i första stycket ska gälla omedelbart.

5Senaste lydelse 2016:430.

6Senaste lydelse 2016:1339.

Prop. 2023/24:124	opartiskhet eller självständighet
	eller om revisorn kan motivera
	varför tillhandahållandet av tjäns-
	ten inte påverkar vare sig det pro-
	fessionella omdömet eller gransk-
	ningsberättelsen.

22 §7

Revisorsinspektionen ska på ansökan av en revisor meddela förhands- besked om huruvida

1.förhållandena är sådana att revisorn enligt 21 § första stycket är skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget,

2.en viss omständighet är en sådan som avses i 21 a § första stycket och, om så är fallet, huruvida omständigheter i det enskilda fallet eller vidtagna åtgärder medför att revisorn ändå inte behöver avböja eller avsäga sig uppdraget, eller

3. en viss tjänst omfattas av för-	3. en viss tjänst omfattas av för-
budet mot tillhandahållande av	budet mot tillhandahållande av
andra tjänster än revision i artikel 5	andra tjänster än revision i artikel 5
i EU:s revisorsförordning och, om	i EU:s revisorsförordning och, om
så är fallet, huruvida tjänsten ändå	så är fallet, huruvida tjänsten ändå
får tillhandahållas enligt 21 b §.	får tillhandahållas enligt 21 b, 21 c
	eller 21 d §.

När ett förhandsbesked har fått laga kraft, är det bindande för inspek- tionen i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet avser.

Revisor som granskar en hållbarhetsrapport

31 b §

I fråga om en revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska, vid tillämpningen av 21, 21 a, 25 a och 28 a–28 c §§, det som sägs om revisionsuppdrag i stället avse upp- drag att granska en hållbarhets- rapport, det som sägs om revision i stället avse granskning av en håll- barhetsrapport och det som sägs om revisionsklient i stället avse det företag som granskningen avser.

32 a §8

Om Revisorsinspektionen ger en revisor en varning och det finns särskilda skäl för det, får inspektionen även besluta om en sanktionsavgift eller om ett tidsbegränsat förbud att

94	7	Senaste lydelse 2016:1339.
94	8	Senaste lydelse 2016:1339.

Prop. 2023/24:124 2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)
	om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse

dels att 10 a kap. 1 § och 12 kap. 6 d, 8, 9 och 12 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tio nya paragrafer, 12 kap. 7 b, 8 a–8 h och 20 a §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

10 a kap.

1 §2

Det som enligt 12 kap. 1–4 och 6–	Det som enligt 12 kap. 1–4 och 6–
20 §§ gäller för kreditmarknads-	20 a §§ gäller för kreditmarknads-
föreningar ska även gälla för med-	föreningar ska även gälla för med-
lemsbanker.	lemsbanker.

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen.

När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret.

	12 kap.
	6 d §3
	I fråga om revisionsutskott ska en kreditmarknadsförening anses som en
	sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om
	ekonomiska föreningar.
	Vid tillämpningen av bestäm-
	melsen om revisionsutskottets upp-
	gifter i 7 kap. 48 § lagen om ekono-
	miska föreningar ska det som sägs
	om finansiell rapportering och revi-
	sion även omfatta hållbarhets-
	rapportering och granskning av en
	hållbarhetsrapport.
	7 b §
	Vid tillämpningen av bestämmel-
	serna om årsstämman och tillhanda-
	hållandet av handlingar inför års-
	stämman i 6 kap. 9 och 23 §§ lagen
	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga
	lydelsen.
96	2 Senaste lydelse 2020:671.
96	3 Senaste lydelse 2018:725.

Prop. 2023/24:124	hållbarhetsrapporten	för koncer-
	nen.
	Om samma revisor utför revisio-
	nen av de finansiella rapporterna
	och granskningen av hållbarhets-
	rapporten får granskningsberättel-
	sen tas in som ett eget avsnitt i
	revisionsberättelsen.		Detsamma
	gäller om den revisor som utför
	revisionen av koncernens finan-
	siella rapporter även utför gransk-
	ningen av hållbarhetsrapporten för
	koncernen.
	8 c §
	Det som föreskrivs om erinringar och
	påpekanden i 8 kap.	6	och 42 §§
	lagen (2018:672) om		ekonomiska
	föreningar ska även gälla vid gransk-
	ningen av hållbarhetsrapporten.
	8 d §
	I samband med granskning av en
	hållbarhetsrapport för en koncern
	ska revisorn bedöma och utvärdera
	det granskningsarbete som har ut-
	förts av revisorer och andra obero-
	ende granskare i de övriga kon-
	cernföretagen. Revisorn ska se till
	att han eller hon kan få tillgång till
	dokumentation av det gransknings-
	arbete som är relevant för koncern-
	granskningen.
	Om revisorn är förhindrad att
	göra den bedömning och utvärde-
	ring som avses i första stycket, ska
	han eller hon utföra komplette-
	rande granskningsarbete avseende
	dotterföretagen eller	vidta andra
	lämpliga åtgärder.	Revisorn ska
	också underrätta Revisorsinspek-
	tionen om hindret.

8 e §

Det som föreskrivs om vem revisorn får anlita vid revisionen i 8 kap. 20 § lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar gäller även vid granskningen av en hållbarhets- rapport.


2.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)		Prop. 2023/24:124
	om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 16 kap. 4, 9 och 11 a §§ lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

16kap. 4 §2

Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter ut- gången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i före- kommande fall en koncernredovisning.

Års- och koncernredovisningarna	Års- och koncernredovisningarna
ska vara granskade av emittentens	ska vara granskade av emittentens
revisor. Revisionsberättelsen ska	revisor. Revisionsberättelsen och
offentliggöras tillsammans med års-	granskningsberättelsen ska offent-
och koncernredovisningen. Bestäm-	liggöras tillsammans med års- och

melser om revision finns i 4 a kap. koncernredovisningen. Bestämmel-

sparbankslagen			(1987:619),			revi-	ser om revision finns i 4 a kap. spar-
sionslagen (1999:1079), 9 kap. aktie-							bankslagen (1987:619), revisionsla-
bolagslagen (2005:551), 17 kap. 11							gen (1999:1079), 9 kap. aktiebolags-
och	12 §§	försäkringsrörelselagen					lagen (2005:551), 17 kap. 11 och
(2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672)							12 §§		försäkringsrörelselagen
om	ekonomiska			föreningar		och	(2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672)
14 kap. 9 § lagen				(2019:742)		om	om	ekonomiska		föreningar	och
tjänstepensionsföretag.							14 kap.		9 § lagen (2019:742)		om
							tjänstepensionsföretag.
						9 §
De som skall underteckna en års-							De som ska underteckna en års-
redovisning respektive en kon-							redovisning respektive en kon-
cernredovisning			skall		i anslutning		cernredovisning ska i anslutning till
till	underskrifterna				ange	sin	underskrifterna ange sin befattning
befattning hos emittenten.							hos emittenten.
Om det är fråga om en årsredo-							Om det är fråga om en årsredo-
visning,		skall		undertecknarna			visning, ska undertecknarna ome-
omedelbart		före		underskrifterna			delbart före underskrifterna lämna
lämna en försäkran att årsredo-							en	försäkran att		årsredovisningen
visningen har upprättats i enlighet							har upprättats i enlighet med god
med god redovisningssed och ger							redovisningssed och ger en rättvi-
en rättvisande bild av företagets							sande bild av företagets ställning
ställning och resultat samt att för-							och resultat samt att förvaltnings-
valtningsberättelsen ger en rättvi-							berättelsen ger en rättvisande över-

2 Senaste lydelse 2020:673.

101

Prop. 2023/24:124 2.12	Förslag till lag om ändring i
	försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043) dels att 12 kap. 25 a, 36, 43 och 87 §§, 13 kap. 9 a, 18, 18 b, 18 c och

38 §§ och rubriken närmast före 13 kap. 18 b § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tretton nya paragrafer, 12 kap. 32 a, 42 a–42 e,

43 f–43 h, 74 a och 75 a §§, 13 kap. 14 b och 27 a §§, och närmast före 12 kap. 32 a, 42 a, 42 d och 42 e, 43 f, 43 g och 75 a §§ och 13 kap. 14 b och 27 a §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det närmast efter rubriken ”Revision och särskild granskning” ska införas fem nya paragrafer, 13 kap. 17 a–17 e §§, och närmast före 13 kap. 17 a, 17 d och 17 e §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det närmast efter rubriken ”Tvångslikvidation” ska införas en ny paragraf, 13 kap. 26 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

25 a §2

I fråga om revisionsutskott ska ett ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan eko- nomisk förening som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Vid tillämpningen av bestämmel- sen om revisionsutskottets uppgifter i 7 kap. 48 § lagen om ekonomiska föreningar ska det som sägs om finansiell rapportering och revision även omfatta hållbarhetsrappor- tering och granskning av en håll- barhetsrapport.

Tillhandahållande av handlingar vid och inför årsstämman

32 a §

Vid tillämpningen av bestämmel- serna om årsstämman och till- handahållandet av handlingar inför årsstämman i 6 kap. 9 och 23 §§ lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar ska det som sägs

om revisionsberättelsen och

	1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga
104	lydelsen.
	2	Senaste lydelse 2018:731.

Prop. 2023/24:124	Det ömsesidiga försäkringsbola-
	get får utse en revisor att enbart
	granska hållbarhetsrapporten. Det-
	samma gäller för granskningen av
	hållbarhetsrapporten					för koncer-
	nen, om bolaget är en moderför-
	ening.
	Om samma revisor utför revi-
	sionen av de finansiella rappor-
	terna och granskningen av hållbar-
	hetsrapporten			får		gransknings-
	berättelsen tas in som ett eget
	avsnitt i revisionsberättelsen. Det-
	samma gäller om den revisor som
	utför	revisionen			av		koncernens
	finansiella		rapporter				även	utför
	granskningen			av		hållbarhets-
	rapporten för koncernen.
	42 c §
	Det som föreskrivs om erinringar och
	påpekanden		i	8 kap.		6	och	42 §§
	lagen	(2018:672)			om		ekonomiska
	föreningar gäller även vid gransk-
	ningen av hållbarhetsrapporten.
	Jäv för en revisor
	42 d §
	Det som föreskrivs om vem revisorn
	får anlita vid revisionen i							8 kap.
	20 § lagen (2018:672) om ekono-
	miska föreningar gäller även vid
	granskningen av hållbarhetsrappor-
	ten.
	Huvudansvarig revisor
	42 e §
	Det som gäller för den huvudan-
	svariga för revisionen enligt 17 §
	revisorslagen (2001:883) ska även
	gälla	den		huvudansvariga för
	granskningen av en hållbarhets-
	rapport.

106

43 §4		Prop. 2023/24:124
I ett ömsesidigt försäkringsbolag	I ett ömsesidigt försäkringsbolag
ska minst en revisor utses av	ska minst en revisor utses av
bolagsstämman.	bolagsstämman. Av de	revisorer
	som utses att enbart granska en
	hållbarhetsrapport, ska	minst en
	utses av bolagsstämman.
Bara den som är auktoriserad	Bara den som är auktoriserad
eller godkänd revisor får vara re-	eller godkänd revisor får vara re-
visor i ett ömsesidigt försäkrings-	visor i ett ömsesidigt försäkrings-
bolag. Minst en av de revisorer som	bolag. Minst en av de revisorer som
bolagsstämman har utsett ska vara	bolagsstämman har utsett ska vara
auktoriserad revisor.	auktoriserad revisor. En hållbar-
	hetsrapport får granskas endast av

en auktoriserad revisor med sär- skild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om registrering av revisor ska även gälla för en revisor som har utsetts enligt denna paragraf.

Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport

43 f §

I fråga om granskningsberättelsen gäller 8 kap. 32, 33, 56 och 58 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska avse gransk- ning av en hållbarhetsrapport, granskningsberättelsen och håll- barhetsrapporten.

En granskningsberättelse ska utarbetas i enlighet med de stan- darder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

Granskningsberättelsen ska inne- hålla ett uttalande om huruvida håll- barhetsrapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning och de stan- darder som avses i andra stycket samt kraven i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852.

4 Senaste lydelse 2018:731.

107


2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)		Prop. 2023/24:124
	om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 34 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekono-
miska föreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

8kap. 34 §

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredo- visning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Om det i årsredovisningen inte						Om det i årsredovisningen inte
har lämnats		sådana upplysningar				har lämnats sådana	upplysningar
som ska lämnas enligt tillämplig						som ska lämnas enligt tillämplig
lag om årsredovisning, ska revisorn						lag om årsredovisning, ska revisorn
ange detta och, om det är möjligt,						ange detta och, om det är möjligt,
lämna behövliga upplysningar i sin						lämna behövliga upplysningar i sin
berättelse.	I fråga		om	en	sådan	berättelse.
hållbarhetsrapport			som	avses i
6 kap. 10 §		årsredovisningslagen
(1995:1554)		ska	revisionsberät-
telsen i stället innehålla ett utta-
lande om huruvida en rapport har
upprättats eller inte.
					41 §1
I fråga om koncernrevisionsbe-						I fråga om koncernrevisionsbe-
rättelsen	tillämpas		32 §		första	rättelsen tillämpas	32 § första
stycket om tidpunkten för lämnan-						stycket om tidpunkten för lämnan-
de av revisionsberättelsen och 33 §						de av revisionsberättelsen och 33 §
första stycket 2 och 3 och andra						första stycket 2 och 3 och andra
stycket, 34 §, 35 § första stycket 1						stycket, 34 §, 35 § första stycket 1
och 38 och 39 §§ om revisions-						och 38 och 39 §§ om revisions-
berättelsens		innehåll. Bestämmel-				berättelsens innehåll.
serna i 34 § första stycket tillämpas
dock inte i fråga om en hållbarhets-
rapport för koncernen. I den delen
ska revisionsberättelsen				i	stället
innehålla ett uttalande om huru-
vida en rapport har upprättats eller
inte.
1 Senaste lydelse 2018:1692.							115

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2023/24:124

Regeringen beslutade den 17 juni 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om finansiella skulder i årsredovisning ska få redovisas enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 och om uppställ- ningsformerna för eget kapital bör ändras (dir. 2021:46).

Den 14 december 2022 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, se bilaga 1. Genom tilläggsdirektiv fick utredaren i uppdrag att ta ställning till hur det direktivet ska genomföras. Dessutom skulle utredaren överväga vad som bör krävas för att en årsredo- visning ska anses färdigställd (dir. 2022:34).

Den 23 november 2022 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder, se bilaga 2. Genom ytterligare tilläggsdirektiv fick utredaren i uppdrag att utreda hur det direktivet ska genomföras, i de delar som inte omfattas av möjligheten till uppskjuten tillämpning (dir. 2022:134).

Utredningen överlämnade i juni 2022 delbetänkandet Inkomstskatte- rapporter och några redovisningsfrågor (SOU 2022:29). En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 3. Delbetänkandets lagförslag i nu relevanta delar finns i bilaga 4. Delbetänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstift- ningsärendet (Ju2022/02004). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Vissa av förslagen i delbetänkandet har lett till lagstiftning (prop. 2022/23:88, bet. 2022/23:CU19, rskr. 2022/23:196).

Utredningen, som efter delbetänkandet har antagit namnet Utredningen om hållbarhetsredovisning, har överlämnat slutbetänkandet Nya regler om hållbarhetsredovisning (SOU 2023:35). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 6. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 7. Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2023/01485). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8.

Den 17 oktober 2023 antogs Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2023/2775 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU vad gäller ändringar av storlekskriterier för mikroföretag, små och medelstora företag, stora företag eller koncerner, se bilaga 9.

I denna proposition behandlas lagförslagen i betänkandet Nya regler om hållbarhetsredovisning och de lagförslag i delbetänkandet som avser redo- visningen av finansiella skulder och uppställningsformerna för eget kapital. I propositionen hanteras också kommissionens delegerade direktiv. Utred- ningens förslag om en modernare koncerndefinition bereds vidare inom Regeringskansliet.

Riksdagen tillkännagav den 14 december 2017 att regeringen bör åter- komma till riksdagen med lagförslag som innebär minskade krav på hållbar- hetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 punkt 1, rskr. 2017/18:123). Tillkännagivandet behandlas i avsnitt 4. Genom förslagen i denna propo- sition anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

117

Prop. 2023/24:124 Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 10. Lagrådets yttrande finns i bila- ga 11. Regeringen följer i allt väsentligt Lagrådets förslag. Lagrådets syn- punkter behandlas i avsnitt 4, 5, 6 och i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa språk- liga och redaktionella ändringar.

4Det nya EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

4.1Nuvarande hållbarhetsrapportering

EU-lagstiftning och EU-initiativ

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direk- tiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhanda- hållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfalds- policy antogs 2014. Genom direktivet infördes krav på vissa större företag att redogöra för miljömässiga och sociala hållbarhetsfaktorer i en hållbar- hetsrapport. Det omfattar stora företag av allmänt intresse som i snitt har fler än 500 anställda. Motsvarande krav finns för stora koncerner.

Enligt direktivet ska upplysningar lämnas om affärsmodell, policy, resultatet av policyn och risker förknippade med företagets verksamhet. Om ett företag inte tillämpar någon policy i en hållbarhetsfråga eller röran- de mångfald, ska rapporten ange skälen för det. Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller upprättas som en från årsredovisningen skild handling.

Genomförandet av direktivet gjordes genom ändringar i bl.a. årsredovis- ningslagen, se propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193).

Som vägledning för företagen publicerade Europeiska kommissionen i juli 2017 icke-bindande riktlinjer för finansiell rapportering. I juni 2019 publicerade kommissionen ett tillägg till de icke-bindande riktlinjerna om rapportering av klimatrelaterad information.

I december 2019 presenterade kommissionen den s.k. europeiska gröna given. Genom denna och kommissionens arbetsprogram för 2020 förband sig kommissionen att genomföra en översyn av direktivet om icke-finan- siell rapportering och att därefter presentera förslag till ändrade regler om hållbarhetsrapportering.

I mars 2021 började Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn att gälla inom EU med krav på transparens om hållbarhetsinformation för finansmarknadsaktörer (bl.a. fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare). Förordningen, som kom- pletterade de krav som fanns i direktivet om icke-finansiell rapportering

på att ta fram en hållbarhetsrapport, innebär att företagen ska offentliggöra

118

harmoniserad hållbarhetsrelaterad information om de verksamheter som Prop. 2023/24:124 de finansierar. Vidare ges kommissionen befogenhet att anta tekniska

standarder för tillsyn som specificerar kraven på information om främjan- det av miljörelaterade eller sociala faktorer och hållbara investeringar.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om in- rättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (taxonomiförordningen) som antogs i juni 2020, inrättades ett europeiskt ramverk för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara. Rapporteringsskyl- diga företag ska i sin icke-finansiella rapportering inkludera information om verksamheternas koppling till miljömässigt hållbara verksamheter. I ett första steg omfattar taxonomiförordningen klimatförändringar. I ett andra steg utökas den till att gälla även vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald. Syftet med taxonomiförordningen är att den ska leda till en mer sammanhållen utform- ning av hållbarhetsrelaterad informationsgivning på värdepappersmark- naden.

I praktiken innebär taxonomiförordningen att ett stort antal företag måste bedöma hur miljömässigt hållbar deras verksamhet är.

Taxonomiförordningen gäller för de finansmarknadsaktörer som förord- ningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar gäller för, och dessutom för offentliga organ och de noterade bolag och andra stora företag av allmänt intresse som ska ta fram en hållbarhetsrapport i samband med årsredovis- ningen.

Kommissionen konstaterade sedermera att dess icke-bindande riktlinjer om hållbarhetsrapportering inte i tillräcklig utsträckning har förbättrat kvaliteten på den information som företag offentliggör i enlighet med direktivet om icke-finansiell rapportering.

Mot denna bakgrund presenterade kommissionen den 21 april 2021 ett förslag om ett ändrat direktiv om hållbarhetsrapportering.

Allmänt om direktivet om företagens hållbarhets- rapportering

Den 14 december 2022 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering. Mot bakgrund av användarnas – inves- terare, kunder, konsumenter, miljöorganisationer och analytiker – ökade behov av hållbarhetsinformation ger direktivet ytterligare kategorier av företag skyldighet att rapportera mer detaljerat om hållbarhetsfrågor. Närmare bestämt innebär direktivet att stora företag och små och medel- stora företag som är noterade på en reglerad marknad inom EES, med undantag för noterade mikroföretag, ska upprätta en hållbarhetsrapport. Dessutom ska moderföretaget i en stor koncern upprätta en hållbarhets- rapport för koncernen.

De nya kraven på hållbarhetsrapportering ska också tillämpas på kredit- institut och försäkringsföretag, oavsett deras juridiska form, som i övrigt uppfyller villkoren för att bli rapporteringsskyldiga.

119

Prop. 2023/24:124 Även icke-europeiska företag som är noterade på en reglerad marknad inom EES omfattas av regelverket. Vidare kan företag hemmahörande utanför EES men som har betydande verksamhet inom EES indirekt omfattas av kraven. Vissa europeiska dotterföretag och filialer till sådana tredjelandsföretag ska nämligen upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra hållbarhetsrapporten för koncernen.

Direktivet ändrar redovisningsdirektivet, öppenhetsdirektivet, revisors- direktivet och revisorsförordningen samt uppställer mer detaljerade rapporteringskrav med avseende på hållbarhetsfrågor. Det ersätter direk- tivet om icke-finansiell rapportering och syftar till att ta itu med brister i de befintliga reglerna om offentliggörande av icke-finansiell information, vilka har bedömts vara av otillräcklig kvalitet för att investerare ska kunna ta vederbörlig hänsyn till informationen.

Enligt direktivet ska hållbarhetsinformationen offentliggöras i ett särskilt och tydligt identifierbart avsnitt i förvaltningsberättelsen. Genom direktivet ersätts vidare termen ”icke-finansiell information” med ”håll- barhetsinformation”.

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering innehåller flera viktiga skillnader jämfört med direktivet om icke-finansiell rapportering:

1.Fler företag kommer att omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering. Utvidgningen av tillämpningsområdet innebär för Sveriges del i huvudsak att små och medelstora börsnoterade företag som är aktie- bolag och som inte når upp till dagens trösklar blir rapporteringsskyl- diga. Med börsnoterade företag avses företag med värdepapper upp- tagna till handel på en reglerad marknad.

2.Hållbarhetsrapporten ska i större utsträckning granskas av en revisor.

3.Mer detaljerade rapporteringskrav och harmoniserade upplysnings- standarder ska förbättra jämförbarheten.

4.Informationen ska vara digital och maskinläsbar.

5.Det ställs nya krav på kunskap och erfarenhet för en revisor som åtar sig uppdrag att granska hållbarhetsrapporter.

Hållbarhetsrapportens innehåll

Hållbarhetsupplysningarna ska beskriva både omvärldens inverkan på företaget och företagets påverkan på dess omgivning. En bedömning av vilken information som är väsentlig ska således göras i enlighet med den s.k. dubbla väsentlighetsprincipen (dubbel materialitet).

Direktivet innebär vidare att ytterligare rapporteringsområden tillkom- mer för företagen, bl.a. om affärsstrategin och motståndskraften mot risker i relation till hållbarhetsfrågor, tidsbestämda hållbarhetsmål, styrelsens uppgifter i sammanhanget, förekomsten av hållbarhetsrelaterade incita- mentsprogram, genomförda förfaranden för tillbörlig aktsamhet samt väsentliga risker i relation till hållbarhet.

Hållbarhetsupplysningarna ska lämnas i enlighet med de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som Europeiska kommissionen antar med stöd av direktivet. Vissa mindre företag får begränsa sin håll- barhetsrapportering i enlighet med rapporteringsstandarder som är anpas- sade för dessa.

120

Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering	Prop. 2023/24:124
Standarderna för hållbarhetsrapportering ska kommissionen anta som
delegerade akter.
När kommissionen förbereder dessa akter ska hänsyn tas till tekniska råd
från Efrag (European Financial Reporting Advisory Group). Efrag ansva-
rar för att ta fram utkast till rapporteringsstandarder, efter hörande av ett
antal remissinstanser. Standarderna ska vara förenliga med annan unionslag-
stiftning och EU:s målsättningar, samtidigt som de ska bidra till en interna-
tionell standardisering.
Standarderna för hållbarhetsrapportering ska säkerställa kvaliteten på
den information som rapporteras genom att kräva att den är begriplig, rele-
vant, verifierbar, jämförbar och framställd på ett korrekt sätt. Standarderna
ska utformas så att företag inte ges en oproportionell börda, bl.a. genom
att i största möjliga utsträckning beakta det arbete som utförs av globala
initiativ för fastställande av standarder för hållbarhetsrapportering.
Kommissionen antog en första uppsättning standarder, i form av en dele-
gerad förordning, den 31 juli 2023. En andra uppsättning standarder som
ska specificera den information som företagen ska rapportera som är speci-
fik för den sektor där de bedriver verksamhet och standarder för hållbar-
hetsrapportering för tredjelandsföretag ska antas senast den 30 juni 2024.
Kommissionen har dock föreslagit att tiden för antagande av dessa stan-
darder ska skjutas två år framåt i tiden, se COM(2023) 596.
Kommissionen ska även anta anpassade standarder för små och medel-
stora företags hållbarhetsrapportering. Dessa standarder ska antas senast
den 30 juni 2024.
Kommissionen får fastställa att en standard för hållbarhetsrapportering
som tillämpas av emittenter med säte utanför EES är likvärdig med de
europeiska standarderna.
Minst vart tredje år ska kommissionen se över standarderna och utvär-
dera dem, bl.a. mot bakgrund av den internationella utvecklingen inom
hållbarhetsrapportering.
Var och hur ska hållbarhetsrapporten lämnas?
Enligt direktivet ska hållbarhetsrapporten lämnas i förvaltningsberättelsen,
dvs. som en del av årsredovisningen. Hållbarhetsinformationen ska vara
tydligt identifierbar genom att den tas in som ett eget avsnitt. Medlems-
staterna får således inte längre ge företagen möjlighet att lämna hållbar-
hetsrapporten i en separat rapport, skild från årsredovisningen.
Ett företag som omfattas av rapporteringskravet ska upprätta sin förvalt-
ningsberättelse i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (XHTML)
och märka upp hållbarhetsinformationen digitalt så att den blir maskin-
läsbar.
Hur ska hållbarhetsrapporten granskas?
Hållbarhetsrapporten ska granskas antingen av en revisor eller – om med-
lemsstaten väljer att använda den möjlighet som direktivet ger i detta av-
	121

Prop. 2023/24:124 seende – av en annan extern granskare, en i direktivet kallad oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster.

Oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster måste vara ackre- diterade. Det införs också nya utbildningskrav för de som ska granska håll- barhetsrapporter. Granskningen ska utmynna i ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapporteringen stämmer överens med direktivet. Revisorns ytt- rande över hållbarhetsrapporten ska, till en början, lämnas med så kallad begränsad säkerhet. I ett senare skede kan kommissionen, om det anses lämpligt, anta standarder som bygger på att revisorn ska lämna sitt uttalande med en högre grad av säkerhet, så kallad rimlig säkerhet. Hållbarhets- rapportering för företag från tredjeland måste också granskas.

Tillsynen över revisorer ska omfatta deras granskning av hållbarhets- rapportering, en granskning som alltså blir mer omfattande genom de nya kraven.

4.2Formerna för genomförandet av direktivet

Regeringens bedömning: De nya bestämmelserna som Sverige inför på grund av direktivet bör genomföras genom anpassning av befintliga lagar.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har ingen invändning mot det.

Kammarrätten i Sundsvall anser att förslaget att inarbeta direktivet i befintlig svensk lagstiftning gör att lagstiftningen bitvis blir svårtillgänglig med ett relativt komplicerat språk och många hänvisningar.

Srf konsulterna anser att det bör övervägas att samla alla regler om hållbarhetsrapportering i ett särskilt kapitel i årsredovisningslagen i syfte att underlätta för alla de företag som inte omfattas av rapporteringsskyl- digheten.

Skälen för regeringens bedömning

De nationella bestämmelserna bör i så stor utsträckning som möjligt ansluta till direktivets utformning och ordalydelse

Utgångspunkten är att Sveriges medlemskap i EU medför en skyldighet att, inom en bestämd tid, införliva bestämmelser i direktiven med bindande regler i den svenska rättsordningen.

Bestämmelserna i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering är av flera olika slag. I betydande delar är direktivet tvingande, vilket innebär att medlemsstaterna är skyldiga att se till att den nationella rätten anpassas till de normer som direktivet uppställer. I vissa delar har medlemsstaterna dock ett handlingsutrymme, vilket i direktivet kommer till uttryck genom att medlemsstaterna får tillåta vissa förfaranden och undantag.

Det är angeläget att författningstexten utformas i enlighet med en för svenska tillämpare väl känd terminologi och att bestämmelserna passar in i den svenska lagstiftningsstrukturen. Samtidigt måste författningstexten korrekt återspegla innebörden av direktivet och sambandet mellan dem gå att urskilja.

122

Prop. 2023/24:124

124

4.3Vilka företag ska lämna hållbarhetsinformation?

Regeringens förslag: Kravet på att lämna en hållbarhetsrapport ska utvidgas till att omfatta

•små och medelstora börsnoterade företag,

•små och medelstora moderföretag, som inte är börsnoterade, i stora koncerner, och

•stora eller börsnoterade dotterföretag och vissa större filialer till tredjelandsföretag som motsvarar aktiebolag och har en betydande verksamhet inom EES.

Kravet på att lämna en hållbarhetsrapport ska samtidigt för stora företag begränsas till att gälla enbart aktiebolag och handelsbolag där samtliga direkta eller indirekta delägare är aktiebolag samt alla kreditinstitut och försäkringsföretag. Svenska Skeppshypotekskassan och alternativa investeringsfonder ska vara undantagna kravet på hållbarhetsrapport.

Ett stort moderföretag i en koncern som inte är stor ska inte längre vara skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen.

Ett dotterföretag som inte är ett stort börsnoterat företag ska inte vara skyldigt att lämna en hållbarhetsrapport om det omfattas av moder- företagets hållbarhetsrapport för koncernen. Dotterföretagets förvalt- ningsberättelse ska i sådant fall i stället innehålla länkar till moder- företagets förvaltningsberättelse och granskningsberättelse för koncernen.

Ett moderföretag som upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen ska undantas från skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport för moder- bolaget.

Kraven på vilka företag som ska hållbarhetsrapportera ska utformas med beaktande av den justering av tröskelvärdena som kommissionen har beslu- tat om i ett delegerat direktiv.

Särskilda definitioner för vad som avses med nettoomsättning vid tillämpning av bestämmelserna om hållbarhetsrapportering ska införas för försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag, som är anpassad för sådana företags verksamhet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen lämnar inget förslag om att alternativa investeringsfonder ska undantas rapporteringskrav och föreslår inte heller att kommissionens justering av storlekskriterier genomförs. Utredningen föreslår inte något undantag för moderbolag som lämnar hållbarhetsrapport för koncernen.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker utred- ningens förslag eller har ingen invändning mot det.

Svensk Försäkring efterfrågar tydliggörande vad gäller om tjänstepen- sionsföretag ska omfattas av krav på hållbarhetsrapportering.

Rådet för finansiell rapportering efterfrågar tydliggörande av om investmentföretag som tillämpar undantaget från att upprätta koncernredo- visning enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 10 är skyl- diga att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Det behöver också klargöras hur investmentföretag ska beräkna tröskelvärden för koncernen.

FAR påpekar att alternativa investeringsfonder och fondföretag kan vara	Prop. 2023/24:124
aktiebolag och anser att det därför bör framgå av lagen att sådana fonder
och företag ska undantas.
Några remissinstanser, bl.a. Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen,
ifrågasätter utredningens förslag att börsnoterade dotterföretag inte ska få
använda möjligheten att hänvisa till koncernens hållbarhetsrapport.
Svensk Försäkring stöder utredningens intention att undanta företag som
ingår i en intressegemenskap som skulle kunna likställas med en koncern
från skyldigheten att upprätta en egen hållbarhetsrapport men ifrågasätter
om detta uppnås genom den föreslagna lättnadsregeln. I stället bör ett
tillägg göras i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag om hållbar-
hetsrapport for koncern.
Flera remissinstanser, bl.a. Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen,
lyfter farhågor om effekter för företag som inte omfattas av rapporterings-
kraven och betonar att regelverket inte bör utformas så att företag som inte
omfattas av kraven avstår från att frivilligt lämna hållbarhetsinformation i
förvaltningsberättelsen. Det är viktigt att även en frivilligt upprättad håll-
barhetsrapport kan granskas översiktligt. Svensk Kooperation tar inte ställ-
ning mot förslaget att ekonomiska föreningar generellt inte ska omfattas
av de nya reglerna om hållbarhetsredovisning men konstaterar att andra
länder, såsom Finland, har valt andra vägar när det gäller kooperativa före-
tag. Om de regelstyrda hållbarhetsredovisningarna får stor uppmärksam-
het och hamnar i fokus i det allmänna samtalet om hållbarhet, kan det
enligt Svensk Kooperation få negativa konsekvenser för de företag som
inte omfattas av reglerna.
Tekniska verken i Linköping förordar ett tydliggörande av vad som ska
gälla för koncerner och tolkar utredningens förslag som att det ställs krav
på att kommunens toppbolag, ofta ett holdingbolag, lämnar hållbarhets-
rapport.
Bokföringsnämnden påpekar att utredningen ger uttryck för en annan
principiell syn på definieringen av storleken på en koncern än den som
följer av god redovisningssed.
Bolagsverket avstyrker förslaget att vissa bolag ska kunna hänvisa till
ett överordnat bolags hållbarhetsredovisning.
FAR och Finansinspektionen förordar förtydliganden av utredningens
förslag vad gäller nettoomsättning för försäkringsföretag och kredit-
institut.
Skälen för regeringens förslag
Skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapport bör inte gå längre än vad
EU-direktivet kräver
Efterfrågan på hållbarhetsinformation har ökat på senare år, inte minst från
investerare. Det finns ett stort samhällsintresse av att företag informerar om
hur de arbetar med frågor om miljö, sociala faktorer, inbegripet förhållanden
för arbetstagare och mänskliga rättigheter samt företagsstyrning. Även om
många företag i dagsläget lämnar sådan information varierar omfattningen av
rapporteringen avsevärt.
Det nya direktivet om företagens hållbarhetsrapportering gör ytterligare
kategorier av företag skyldighet att rapportera och det avser mer detalje-
rade hållbarhetsaspekter i förvaltningsberättelsen. Dessa företag ska upp-	125

Prop. 2023/24:124 rätta en hållbarhetsrapport enligt tvingande redovisningsregler. Rapportens närmare innehåll bestäms genom EU-standarder för hållbarhetsrapportering

	som antas av kommissionen.
	Enligt direktivet undantas s.k. mikroföretag från tillämpningsområdet.
	Denna kategori av företag saknas i svensk rätt, men definieras i redovis-
	ningsdirektivet.
	Årsredovisningslagen innehåller i dag definitioner av större och mindre
	företag respektive större och mindre koncerner. Definitionerna används i
	lagen på så sätt att mer komplicerade bestämmelser om redovisning endast
	ska tillämpas av större företag och större koncerner (se vidare prop.
	2005/06:116). De nuvarande definitionerna följer dock inte redovisnings-
	direktivets definitioner, som är de som ska användas för att avgöra vilka
	företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport.
	Redovisningsdirektivet anger att medlemsstater som ännu inte har infört
	euron ska räkna om storlekskriterierna till nationell valuta genom att
	tillämpa den växelkurs som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella
	tidning dagen för respektive direktivs ikraftträdande.
	Den 17 oktober 2023 antogs Kommissionens delegerade direktiv (EU)
	2023/2775 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv
	2013/34/EU vad gäller ändringar av storlekskriterier för mikroföretag, små
	och medelstora företag, stora företag eller koncerner som innebär att trösk-
	larna i redovisningsdirektivet justeras uppåt med 25 procent med anledning
	av inflationen. Det delegerade direktivet ska vara genomfört senast den 24
	december 2024. Såsom Svenskt Näringsliv och FAR påpekar bör de svenska
	reglerna redan från början utformas med beaktande av de justerade trösk-
	larna, inte minst eftersom företag utan brutna räkenskapsår tidigast kommer
	att tillämpa de nya reglerna om hållbarhetsrapportering från och med räken-
	skapsår som inleds den 1 januari 2025.
	Direktivet ger alltså medlemsstaterna möjlighet att låta endast företag som
	uppnår vissa gränsvärden omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering.
	I fråga om huruvida skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapport bör gå
	längre än vad som följer av direktivet gör regeringen följande överväganden.
	Ett lagkrav på hållbarhetsrapportering ökar transparensen och gör det
	lättare att jämföra företag. Ett sådant krav kan också uppmuntra en bredare
	utveckling av rapporteringen och bidra till att företagen kan bedriva och
	utvärdera sina verksamheter på lika villkor. Den nuvarande regleringen, där
	Sverige redan har antagit lägre tröskelvärden för kravet på att hållbarhets-
	rapportera än de gränser som anges i direktivet om icke-finansiell rappor-
	tering, har utformats för att driva utvecklingen framåt. Mot bakgrund av
	intresset av att hålla nere den administrativa bördan för små och medelstora
	företag omfattas emellertid inte dessa företag av det hittillsvarande kravet på
	hållbarhetsrapportering (se prop. 2015/16:193 s. 42–43).
	Skyldigheten att rapportera om arbetet med hållbarhetsfrågor innebär
	såväl en administrativ börda som kostnader för företagen. Det är inte
	enkelt att slå fast hur stor kostnaden är, även om Efrag har gjort en analys
	av konsekvenserna av föreslagna rapporteringsstandarder som kan tjäna
	som vägledning. Kostnaderna kan variera kraftigt beroende på arten och
	omfattningen av företagets verksamhet.
	Även vid genomförandet av direktivet om företagens hållbarhetsrappor-
	tering bör den administrativa kostnad som rapporteringskraven innebär för
126	företagen vägas mot nyttan med rapporteringen. En viktig faktor är att de

nya rapporteringskraven är mer långtgående med avseende på rapportens innehåll än de som tidigare gällt enligt både EU-rätten och svensk rätt.

Ett bredare tillämpningsområde för rapporteringskravet än i andra medlemsstater skulle innebära ett försämrat konkurrensläge för svenska företag. Visserligen kan ett utökat arbete med hållbarhetsrapportering skapa större förtroende hos konsumenter och investerare, men samtidigt skulle kostnaderna för svenska företag öka mer än för andra europeiska företag. Vidare är företag inte förhindrade att rapportera på frivillig basis om de anser att nyttan överstiger nackdelarna.

Vikten av att begränsa den administrativa bördan är som störst för de små och medelstora företagen. Det som anförs ovan, inte minst mot bak- grund av det förhållandet att Sverige redan har infört ett rapporteringskrav för en bredare krets företag än vad direktivet om icke-finansiell rappor- tering krävde, talar sammantaget för att lagförslaget om hållbarhetsrappor- tering bör utformas enligt det nya direktivets miniminivå. Detta är också i linje med regeringens tidigare ställningstaganden (se prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 24 s. 46). EU:s regleringar behöver genomföras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt så att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar.

Enligt regeringens mening bör alltså Sverige inte kräva hållbarhets- rapportering från företag av någon annan storlek än de som faller inom direktivets obligatoriska tillämpningsområde. Jämfört med i dag tillkom- mer då de börsnoterade företagen som inte är mikroföretag. Även små och medelstora moderföretag, vilka inte är börsnoterade, i stora koncerner träffas av det nya rapporteringskravet.

Direktivet kräver endast att aktiebolag, vissa handelsbolag och vissa finan- siella företag hållbarhetsrapporterar. Eftersom det hittillsvarande kravet på hållbarhetsrapportering gäller alla företag av en viss storlek omfattas även företag som drivs i annan form än aktiebolag eller handelsbolag, bl.a. eko- nomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser (se prop. 2015/16:193 s. 44). Ideella föreningars verksamhet bygger inte sällan på engagemang i olika hållbarhetsfrågor, t.ex. mänskliga rättigheter och miljö. Den dåva- rande regeringen ansåg att det inte fanns något bärande skäl för att undanta dessa eller andra årsredovisningsskyldiga företag som uppfyller mer än ett av gränsvärdena (prop. 2015/16:193 s. 44). Riksdagen delade dock inte den bedömningen (se bet. 2017/18:CU7 punkt 1, rskr. 2017/18:123) och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med lag- förslag som minskar kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Riksdagen uttalade att hållbarhetsrapportering i grunden är bra, men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag är tvungna att rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Mot bakgrund av att det nya direktivet innebär att företagens hållbar- hetsapporter behöver vara utförligare än tidigare, snarare än att minska kraven på företagens hållbarhetsrapportering, innebär ett genomförande av direktivet att regeringen inte fullt ut tillmötesgår riksdagens tillkänna- givande. Ett genomförande på miniminivå innebär emellertid, såsom riks- dagen också efterfrågar, att de svenska företagen inte omfattas av rappor- teringskraven i större utsträckning än europeiska företag.

Befintlig redovisningssystematik och intresset av att intressenter får hållbarhetsinformation från stora ideella föreningar, ekonomiska förening- ar och stiftelser av samma kvalitet som andra stora företag tillhandahåller,

Prop. 2023/24:124

127

Prop. 2023/24:124	talar mot ett undantag från rapporteringskravet. Eftersom den största
	gruppen användare av hållbarhetsinformation är investerare, inklusive
	analytiker, torde emellertid efterfrågan på omfattande hållbarhetsrappor-
	tering från föreningar och stiftelser vara förhållandevis begränsad.
	Vidare är kommissionens standarder för hållbarhetsrapporteringens
	innehåll anpassade till finansmarknadens behov. Mot denna bakgrund, och
	i syfte att hålla nere rapporteringsbördan för svenska företag, ser
	regeringen inte tillräckliga skäl att gå utöver EU-rättens krav i fråga om
	vilka typer av företag som ska vara rapporteringsskyldiga. Således föreslår
	regeringen att ideella föreningar och stiftelser som inte bedriver finansiell
	verksamhet inte ska vara skyldiga att upprätta hållbarhetsrapport, oavsett
	om de uppfyller gränsvärdena som definierar stora företag. Det får i stället
	anses tillräckligt att dessa företag kan lämna sådan information på frivillig
	basis.
	När det gäller ekonomiska föreningar har dessa flera likheter med aktie-
	bolagen. Företagsformen har, som Svensk Kooperation också konstaterar, i
	Sverige stor betydelse för näringslivet och påverkar, genom sin verksamhet
	och omfattning, hållbarhetsaspekter i betydande mån. Det finns därtill,
	som Svensk Kooperation också framhåller, en risk att endast de företag
	som redovisar enligt reglerna inkluderas i hållbarhetsmätningar, rankning-
	ar och dylikt. Detta kan leda till att kooperativa och ömsesidiga företags
	omfattande, uthålliga och djupgående hållbarhetsarbete riskerar att osyn-
	liggöras och få en negativ affärsmässig påverkan för dessa företag. Det bör
	dock framhållas att företagen kan lämna en hållbarhetsrapport även om de
	inte är skyldiga att göra det. I sådana fall gäller dock inte lagens krav på
	innehåll eller granskning och av naturliga skäl inte heller bestämmelserna
	om tillsyn och sanktioner. Efrag har dock aviserat att det kommer att tas
	fram frivilliga standarder för små och medelstora företag som inte är
	börsnoterade. Även om dessa inte kommer att antas som bindande EU-
	rättsakter kan de ändå komma att bli vägledande för de företag som väljer
	att frivilligt upprätta en hållbarhetsrapport.
	Vikten av restriktivitet med ökad administrativ börda för företag som
	inte omfattas av EU-rätten talar starkt mot att andra företag än aktiebolag
	och handelsbolag, som inte är finansiella företag, bör åläggas en skyldighet
	att rapportera. Regeringens förslag innebär därför att vissa handelsbolag
	som har obegränsat ansvariga delägare, föreningar, stiftelser, europeiska
	grupperingar för territoriellt samarbete och Eric-konsortier – som varken
	är försäkringsföretag eller kreditinstitut – inte längre kommer vara skyl-
	diga att upprätta hållbarhetsrapporter. Det finns å andra sidan inte bärande
	skäl för att i avvaktan på de nya bestämmelsernas ikraftträdande undanta
	de berörda företag som i dag inte behöver upprätta en hållbarhetsrapport
	enligt direktivet om icke-finansiell rapportering från de krav på hållbar-
	hetsrapportering som redan gäller i Sverige. Detta gäller t.ex. stora aktie-
	bolag som inte är börsnoterade och som har färre än 500 anställda.
	Som Lagrådet uppmärksammar kan artikel 29a.7 i redovisningsdirek-
	tivet (artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) tolkas
	så att ett moderföretag som upprättar hållbarhetsrapport för koncernen inte
	behöver upprätta en egen hållbarhetsrapport. Lagrådet anser att det mot
	den bakgrunden bör övervägas att föreskriva ett undantag för moder-
	företaget i en sådan situation. Regeringen delar den uppfattningen. En
128	bestämmelse som innebär att ett moderföretag som upprättar en hållbar-

hetsrapport för koncernen inte behöver upprätta en hållbarhetsrapport för moderbolaget bör därför införas. Regeringen väljer en något annorlunda lagteknisk lösning än den Lagrådet förordar.

En fråga som utredningen lyfter, och som flera remissinstanser också särskilt uppmärksammar, är vad som ska gälla för dotterföretag vars moder- företag inte omfattas av krav på hållbarhetsrapportering. Utredningen drar slutsatsen att t.ex. dotterföretag till ekonomiska föreningar behöver upprätta egna hållbarhetsrapporter, då de stora eller börsnoterade små eller medel- stora aktiebolagen inte omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering för koncernen. Enligt regeringen bör en frivilligt upprättad hållbarhetsrapport kunna ligga till grund för tillämpning av dotterföretagsundantaget. En sådan situation kan exempelvis uppstå då ett moderföretag, med ett utländskt dotterföretag, väljer att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen trots att företaget på grund av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ännu inte omfattas av skyldigheten att hållbarhetsrapportera. Det är inte nöd- vändigt att, såsom utredningen föreslår, införa en särskild bestämmelse i lag för att åstadkomma detta.

Enligt Lagrådet får det antas att en del företag som inte är skyldiga att upprätta hållbarhetsrapporter ändå skulle vilja tillhandahålla omvärlden motsvarande information. Lagrådet kan se vissa skäl till att företag som upprättar en frivillig hållbarhetsrapport och gör gällande att denna upp- fyller de krav som lagen uppställer på en sådan rapport bör omfattas av samma bestämmelser om granskning av hållbarhetsrapporten, om särskild granskningsberättelse och om offentliggörande av en sådan gransknings- berättelse. Lagrådet påpekar att det kan hävdas att den lagtext som föreslås i lagrådsremissen inte ger utrymme för att ställa sådana krav på frivilliga hållbarhetsrapporter.

Det finns ingenting som hindrar ett företag att frivilligt upprätta en håll- barhetsrapport och inte heller att en sådan rapport granskas av en revisor och offentliggörs på samma sätt som lagen föreskriver i fråga om en obli- gatorisk hållbarhetsrapport. En revisor som granskar en frivilligt upprättad hållbarhetsrapport bör således kunna göra det i enlighet med de europeiska granskningsstandarder som kommissionen antar och i enlighet med god revisionssed i övrigt. Bolagsverket får också anses kunna ta emot och registrera en granskningsberättelse som ges in frivilligt. Direktivet ger dock inget stöd för att bestämmelserna om granskning och offentliggö- rande ska vara obligatoriska för företag som frivilligt hållbarbarhets- rapporter. Det ligger därmed inte inom ramen för ett minimigenomförande att införa ett sådant krav. Regeringen föreslår därför inga särskilda regler i detta avseende.

Stora företag

Dagens rapporteringskrav gäller alla typer av företag. Således träffas även stora företag som inte är noterade eller finansiella.

I likhet med svensk rätt föreskriver det nya direktivet om företagens hållbarhetsrapportering att alla stora företag, såväl noterade som onote- rade, är skyldiga att rapportera om hållbarhet. När det gäller stora företag bör dock rapporteringsskyldigheten begränsas till stora företag som antingen är aktiebolag eller handelsbolag som direkt eller indirekt ägs av aktiebolag.

Prop. 2023/24:124

129

Prop. 2023/24:124

130

Rapporteringskravet för stora företag i Sverige kommer därmed inte längre att omfatta fler företag än vad EU-kraven föreskriver.

Små och medelstora företag

En hållbarhetsrapport behöver i dag endast upprättas av stora företag. Därmed omfattas för närvarande inte små och medelstora företag av rapporteringskravet, oavsett om de är börsnoterade eller i övrigt av allmänt intresse.

Enligt det nya direktivet ska alla företag som har överlåtbara värde- papper upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES (börs), förutom mikroföretag, lämna en hållbarhetsrapport. Värdepappren kan t.ex. avse aktier i aktiebolag, obligationer och andra skuldförbindelser eller depåbevis för sådana värdepapper. Till de företag som ska lämna en håll- barhetsrapport hör alltså även små och medelstora börsnoterade företag.

Finansiella företag

Finansiella företag, dvs. kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkrings- företag, tillämpar de särskilda årsredovisningslagarna för sådana företag. Årsredovisningslagens bestämmelser är dock, genom hänvisning, i de flesta fall tillämpliga även för dessa företag. Bland annat gäller den lagens bestämmelser om hållbarhetsrapportering även för de företagen (se 6 kap. 1 § första stycket lagen [1995:1559] om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 6 kap. 1 § första stycket lagen [1995:1560] om års- redovisning i försäkringsföretag).

Ett moderföretag i en stor koncern som är ett kreditinstitut, ett värde- pappersbolag, ett försäkringsföretag eller ett så kallat finansiellt holding- företag ska enligt hittillsvarande bestämmelser upprätta en hållbarhets- rapport för koncernen.

Av det nya direktivet om företagens hållbarhetsrapportering följer att rapporteringskraven ska gälla för försäkringsföretag och kreditinstitut, oavsett deras juridiska form, förutsatt att de är stora företag eller små och medelstora företag. Små och medelstora företag omfattas dock endast om de är börsnoterade. Som Lagrådet påpekar gäller detta enligt direktivet även finansiella företag. Bestämmelserna bör utformas för att åstadkomma en sådan reglering. Redovisningsdirektivets kriterier för att avgöra om företaget ska anses vara stort är tillämpliga, dock gäller särskilda defini- tioner av nettoomsättning som är bättre anpassade för den verksamhet som finansiella företag bedriver.

Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpas av tjänste- pensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensions- föreningar (se 1 kap. 1 § första stycket) trots att de inte är sådana för- säkringsföretag som omfattas av artikel 2.1 i rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (1991 års direktiv). Av artikel 1.3 a i redovisnings- direktivet följer att endast försäkringsföretag enligt 1991 års direktiv om- fattas av kravet på hållbarhetsrapport oavsett associationsform.

Med tjänstepensionsföretag avses enligt 1 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänste- pensionsbolag och tjänstepensionsförening. Tjänstepensionsföretag kan således inte drivas i en associationsform som omfattas av redovisnings-

direktivet i övrigt (se prop. 2018/19:158 s. 632 f. och 686–687). Tjänstepensionsföretag bör därför inte omfattas av krav på att upprätta hållbarhetsrapport. Såsom Lagrådet anmärker bör detta komma till tydli- gare uttryck i lagen.

Direktivet anger att nettoomsättningen för försäkringsföretag ska fast- ställas i enlighet med artiklarna 35 och 66.2 i rådets direktiv 91/674/EEG. Artikel 66.2 anger att nettoomsättningen ska utgöras av särskilda uppgifter om de tecknade bruttopremierna såsom dessa är definierade i artikel 35. Den nettoomsättning som avses motsvarar det som ingår i posten Premie- inkomst (före avgiven återförsäkring) i bilaga 2 till lagen om årsredovis- ning i försäkringsföretag (se prop. 1995/96:10 s. 261).

Företag som upprättar redovisning enligt IAS-förordningen tillämpar det regelverkets krav vad gäller uppställningen av resultaträkningen. För dessa företag kommer det, enligt Finansinspektionen, krävas en separat bedömning för att avgöra vad som i redovisningsdirektivens bemärkelse utgör nettoomsättning. Regeringen konstaterar att det i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering inte finns någon särskild reglering för företag som tillämpar IAS-förordningen. Några särskilda regler för dessa företag kan därför inte heller införas, utan även dessa företag behöver utgå ifrån vad som för dem utgör nettoomsättning såsom detta definieras i redovisningsdirektivet. Motsvarande gäller frågan om vilken koncerndefi- nition som ska gälla för företag som tillämpar IAS-förordningen.

Även andra kreditinstitut och försäkringsföretag än de som är skyldiga att följa redovisningsdirektivet, inbegripet kooperativa företag och ömse- sidiga företag, omfattas av det nya kravet på hållbarhetsrapportering, förutsatt att de uppfyller angivna villkor.

Små och icke-komplexa kreditinstitut samt s.k. captivebolag för för- säkring respektive återförsäkring ska också upprätta en hållbarhetsrapport enligt det nya direktivet.

Ett kreditinstitut som är permanent underställt ett centralt organ som övervakar det enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag ska behandlas som dotterföretag till det centrala organet. I så fall undantas kreditinstitutet från skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapport, om det redan omfattas av en sådan rapport som lämnats i det överordnade organets förvaltningsberättelse.

Ett försäkringsföretag som ingår i en grupp vilken är föremål för så kallad grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) bör, i likhet med vad Svensk Försäkring föreslår, behandlas som ett dotter- företag till moderföretaget i den gruppen. Undantaget från rapporterings- kravet kan därmed bli tillämpligt även för dessa företag.

Det finns inte tillräckliga skäl att ålägga företagsformer utanför direk- tivets tillämpningsområde en skyldighet att upprätta hållbarhetsrapport. Därmed bör rapporteringskravet inte gälla för finansiella företag som varken är kreditinstitut eller försäkringsföretag, oavsett juridisk form. Detta innebär t.ex. att ett finansiellt holdingföretag som är en ekonomisk förening inte längre behöver hållbarhetsrapportera. Eftersom värde- pappersbolag drivs i aktiebolagsform kommer dessa däremot att omfattas av rapporteringskravet om de är stora eller börsnoterade.

Utredningen föreslår att även utländska försäkringsgivare ska vara skyl- diga att hållbarhetsrapportera. Något sådant krav kan dock inte anses följa av direktivet. Regeringen föreslår därför ingen ändring i lagen (1998:293)

Prop. 2023/24:124

131

Prop. 2023/24:124 om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Medlemsstaterna får välja att inte kräva hållbarhetsrapportering från centralbanker, postgiroinstitut och – i Sveriges fall – Svenska Skepps- hypotekskassan. Den möjligheten bör enligt regeringen användas. Behovet av fullständig hållbarhetsrapportering från dessa aktörer torde inte vara särskilt stort. Med beaktande av den restriktiva hållning till ökad rapporteringsbörda som bör vara vägledande anser regeringen att någon skyldighet att lämna hållbarhetsrapport alltså inte bör åläggas varken Riksbanken, postgiroinstitut eller Svenska Skeppshypotekskassan. Såsom Finansinspektionen påpekar omfattas varken Riksbanken eller postgiro- institut av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag. Något undantag för dessa behöver därför inte införas i den lagen, eller någon annanstans. Svenska Skeppshypotekskassan omfattas däremot av den lagen och ett undantag bör därför införas.

Direktivet lämnar därtill möjlighet att undanta vissa finansiella produk- ter från kravet på att upprätta hållbarhetsrapport. Undantaget gäller sådana produkter som förtecknas i artikel 2.12 b och f i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbar- hetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänste- sektorn, dvs. alternativa investeringsfonder (AIF) och fondföretag. Ett fondföretag motsvaras i svensk rätt av en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

En alternativ investeringsfond definieras i 1 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder som ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investerings- policy till förmån för dessa investerare, och inte kräver auktorisation enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser före- tag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU.

En alternativ investeringsfond kan bildas både på kontraktsrättslig grund, där fonden inte är en juridisk person, och på associationsrättslig grund, där fonden är en juridisk person. I det senare fallet, när en alternativ investe- ringsfond bildats som t.ex. ett aktiebolag eller handelsbolag i vilket en eller flera juridiska personer är delägare, omfattas den av 6 kap. 1 § bokförings- lagen (1999:1078) och ska därmed upprätta och offentliggöra årsredovis- ning i enlighet med årsredovisningslagen (se prop. 2012/13:155 s. 330). En alternativ investeringsfond kan således omfattas av årsredovisningslagarnas krav på hållbarhetrapportering. I den svenska lagstiftningen finns även en nationellt reglerad alternativ investeringsfond som benämns specialfond. En specialfond kan bara bildas på kontraktsrättslig grund och utgör alltså inte en juridisk person (12 kap. 1 och 2 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder).

En värdepappersfond definieras i 1 kap. 1 § 25 lagen (2004:46) om värdepappersfonder som en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt vissa bestämmelser i den lagen. I likhet med en

132

specialfond är en värdepappersfond inte en juridisk person (4 kap. 1 och Prop. 2023/24:124 2 §§ lagen om värdepappersfonder).

Av bokföringslagen framgår att bestämmelserna i den lagen gäller bok- föringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer (se t.ex. 1 kap.

1 §). En fond som varken är en fysisk eller juridisk person är således inte bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (se prop. 2002/03:150 s. 285). Specialfonder och värdepappersfonder omfattas alltså inte av årsredo- visningslagarnas krav på hållbarhetsrapportering. Regeringen har dock tillsatt en utredning som bl.a. ska lämna förslag till bestämmelser om asso- ciationsrättsliga värdepappersfonder och specialfonder som alltså kan komma att omfattas av bokföringsskyldighet (dir. 2023:163).

Eftersom direktivet ska genomföras på miniminivå bör direktivets möjlighet till att undanta alternativa investeringsfonder användas.

Direktivet lämnar inte möjlighet för att undanta fondförvaltare. Något sådant undantag föreslås därför inte.

Ett rapporteringskrav på miniminivå för koncerner

Om moderföretaget i en koncern är ett stort företag ska en hållbarhets- rapport för koncernen upprättas (se 7 kap. 31 a–31 c §§ årsredovisnings- lagen). Detsamma gäller om moderföretaget i en stor koncern är börs- noterat.

Samma krav på att upprätta en hållbarhetsrapport gäller om moder- företaget är ett finansiellt företag.

Kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport gäller dock inte ett dotter- företag om det omfattas av ett överordnat moderföretags hållbarhets- rapport för koncernen (6 kap. 10 § andra stycket och 7 kap. 31 a § första och andra styckena årsredovisningslagen).

Ett dotterföretag som ska upprätta en hållbarhetsrapport undantas från den skyldigheten om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av ett utländskt moderföretags hållbarhetsrapport, under förutsättning att rapporten uppfyller vad som krävs i fråga om innehåll och offentliggö- rande och att dotterföretaget lämnar vissa upplysningar. Detta gäller oav- sett om det överordnade moderföretaget har säte inom EES eller utanför EES.

Moderföretaget ansvarar också för att bedöma hållbarhetsinformationen på dotterföretagsnivå. När upplysningar om ett dotterföretag ingår i moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen undantas dotter- företaget från skyldigheten att rapportera den hållbarhetsinformation som inbegrips. Dotterföretaget ska då i sin förvaltningsberättelse ta med en hänvisning till undantaget från rapporteringskravet i direktivet. Dotterföre- taget ska även ange namnet på moderföretaget som hållbarhetsrapporterar på koncernnivå och webblänkar till moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen.

Inte heller behöver dotterföretaget hållbarhetsrapportera om det moder- företag som rapporterar på koncernnivå är ett tredjelandsföretag som lämnar information om hållbarhet i enlighet med likvärdiga standarder för hållbarhetsrapportering. Vilka standarder som ska anses likvärdiga be- stäms av kommissionen.

Undantaget från rapporteringskravet gäller även företag av allmänt

intresse, såvida dessa inte är stora dotterföretag som är börsnoterade inom

133

Prop. 2023/24:124 EES. Till skillnad från Svensk Försäkring ser inte regeringen att direktivet (artikel 1.4) går att tolka på något annat sätt än att dessa börsnoterade

	företag inte får undantas.
	Enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen behöver ett moderföretag inte
	upprätta koncernredovisning om moderföretaget också är dotterföretag till
	ett annat moderföretag som upprättar koncernredovisningen. Detta innebär
	att ett företag kan undantas från kravet på konsoliderad finansiell rappor-
	tering men samtidigt vara skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för kon-
	cernen. Så är fallet om dess yttersta moderföretag upprättar en koncern-
	redovisning och en förvaltningsberättelse för koncernen i enlighet med
	EU-rätten, eller i enlighet med likvärdiga krav om företaget är etablerat i
	ett tredjeland, men inte upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen i
	enlighet med EU-rätten, eller i enlighet med likvärdiga krav om företaget
	är etablerat i ett tredjeland.
	Direktivet klargör att undantaget från skyldigheten att upprätta en kon-
	cernredovisning inte även förutsätter att det överordnade moderföretagets
	koncernredovisning upprättas i enlighet med kravet på hållbarhets-
	rapportering för koncernen, se skäl 26.
	Ett moderföretag som hållbarhetsrapporterar på koncernnivå ska för-
	klara riskerna med dotterföretagens verksamhet och vilken inverkan
	moderföretaget har på sina dotterbolag, inklusive information om deras
	förfaranden för tillbörlig aktsamhet.
	Kravet i svensk rätt på att ett moderföretag i en koncern som i sig självt
	är ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport även ska upprätta en
	hållbarhetsrapport för hela koncernen är mer långtgående än kravet i direk-
	tivet. Visserligen ska ett stort företag enligt direktivet rapportera om håll-
	barhet, men inte nödvändigtvis på koncernnivå, utan företaget är endast skyl-
	digt att upprätta en egen hållbarhetsrapport, om det inte är moderföretag i en
	stor koncern. En koncern behöver inte alltid definieras som stor bara för att
	ett stort moderföretag ingår i den. Så kan fallet vara om koncernen är nybildad
	och inte har funnits i två år.
	Som Bokföringsnämnden påpekar har nämnden i sina allmänna råd
	(BFNAR 2006:11) tolkat gränsvärdet för större och mindre koncern i 1 kap.
	3 § årsredovisningslagen så att ett moderföretag som uppfyller kriterierna för
	att vara ett större företag utgör moderföretag i en större koncern. Enligt punkt
	15 i det allmänna rådet klassificeras därför alltid en nybildad koncern som
	större om moderföretaget klassificeras som ett större företag. Regeringen
	konstaterar att denna tolkning rör definitionen av större företag och därmed
	kan tillämpas samtidigt med vad som i redovisningsdirektivet definieras som
	tröskeln för stora koncerner. När det gäller den senare tröskeln är det enligt
	regeringens mening inte lämpligt att kräva att koncerner som i och för sig
	enligt direktivet kan undantas från rapporteringskrav ska ställas under sådana.
	Någon särskild regel för att skapa överensstämmelse med Bokföringsnämn-
	dens tolkning bör därför inte införas.
	Med hänsyn till att företagen inte bör åläggas någon större administrativ
	börda än vad EU-rätten kräver bör skyldigheten för moderföretaget att
	upprätta en hållbarhetsrapport för hela koncernen begränsas till moder-
	företag i stora koncerner.
	Direktivets krav på att moderföretag i stora koncerner ska upprätta håll-
	barhetsrapport för koncernen knyts inte till om moderföretaget är ett
134	företag av allmänt intresse. För ett korrekt genomförande av det nya

direktivet måste därmed alla moderföretag i stora koncerner omfattas av Prop. 2023/24:124 skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapport, dvs. även de som inte är börs-

noterade.

Dessutom ska de moderföretag som enligt direktivet ska upprätta hållbar- hetsrapport även lämna sådan information om miljömässig hållbarhet som följer av taxonomiförordningen (se 7 kap. 31 c § årsredovisningslagen). Den upplysningsbestämmelse som hänvisar till de begränsningar som följde av det ursprungliga direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (2014/95/EU) bör därför ändras för att återspegla det.

Ett dotterföretag som omfattas av moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen bör liksom hittills undantas från rapporteringsskyldighet, dvs. om det inte är ett stort börsnoterat företag. När det gäller dotterföretag till ett moderföretag i tredjeland bör det tilläggas att undantaget förutsätter att hållbarhetsrapporten för koncernen upprättas i enlighet med EU-standarder för hållbarhetsrapportering eller på ett sätt som är likvärdigt med dessa stan- darder enligt vad kommissionen fastställer.

Ett dotterföretag som undantas från skyldigheten att upprätta hållbarhets- rapport ska i årsredovisningen upplysa om att företaget är undantaget och lämna vissa uppgifter om det rapporterande moderföretaget. Möjligheten för företaget att inte lämna hållbarhetsinformationen bör inbegripa även finansiella företag som behandlas som dotterföretag till antingen ett centralt tillsynsorgan eller ett moderföretag i en grupp som är föremål för grupp- tillsyn.

I hållbarhetsrapporten för koncernen bör det rapporteringsskyldiga moderföretaget ange vilka av koncernens dotterföretag som är undantagna från årlig hållbarhetsrapportering eller hållbarhetsredovisning för kon- cernen.

Det undantagna dotterföretaget bör i sin förvaltningsberättelse ta in en hänvisning till undantaget från rapporteringskravet och där ange dels namnet på det moderföretag som rapporterar hållbarhetsinformationen, dels webblänkar till moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen. Detta är en nyhet med anledning av direktivet.

Ett undantaget dotterföretag ska hänvisa till moderföretagets förvaltningsberättelse

Bolagsverket avstyrker förslaget att vissa bolag ska kunna hänvisa till ett överordnat bolags hållbarhetsredovisning genom en webblänk i förvalt- ningsberättelsen. Regeringen konstaterar att det följer av direktivet att ett undantaget dotterbolag i förvaltningsberättelsen ska lämna vissa uppgifter, däribland webblänk till moderföretagets förvaltningsberättelse. Kravet bör därför införas.

En fråga som utredningen lyfter är den om dotterföretaget bör undgå skyldigheten att upprätta en egen hållbarhetsrapport endast om förvalt- ningsberättelsen för koncernen faktiskt finns tillgänglig på den webbplats som dotterföretaget hänvisar till. FAR anser att det bör vara tillräckligt att det finns en länk till webbplatsen där innehållet läggs upp senare och att detta bör förtydligas och framgå av lagens ordalydelse. Direktivet behand- lar inte uttryckligen frågan. Regeringen ser det därför inte som lämpligt att i lag införa ett sådant förtydligande som FAR efterfrågar. Det torde dock

inte vara något som hindrar en sådan lösning som den FAR förespråkar.

135

Prop. 2023/24:124 Tekniska verken i Linköping AB lyfter frågan om hur en koncern ska hållbarhetsrapportera när det finns stora skillnader mellan koncernens dotterföretag, vilket t.ex. kan vara fallet i ett kommunalt sammanhang. Regeringen konstaterar att direktivet inte medger några undantag från skyldigheten att hållbarhetsrapportera för koncernen utifrån att skilda verksamheter bedrivs inom koncernen. Något sådant undantag bör därför inte införas. Den närmare utformningen av rapporteringen blir i stället en fråga för kommissionen i de standarder som antas.

136

Liksom hittills bör, så långt detta följer av direktivet, samma regler om hållbarhetsrapportens innehåll, placering, granskning och offentliggö- rande gälla för koncerner som gäller för enskilda företag.

FAR efterfrågar ett förtydligande av vad som gäller för investment- företag. Regeringen konstaterar att det skulle underlätta för företag som enligt internationella redovisningsstandarder är undantagna från kravet på koncernredovisning att även undantas från kravet på hållbarhetsrappor- tering för koncernen. Direktivet tillhandahåller dock inte något sådant undantag och framhåller i stället att undantagsregimerna för koncernredo- visning respektive hållbarhetsrapportering i koncern ska löpa parallellt. Inte heller föreskrivs i direktivet något särskilt undantag för invest- mentföretag. Det bör därför inte införas något undantag för sådana företag. Frågan om hur tröskelvärdena ska beräknas för företag som inte lämnar koncernredovisning behandlas inte heller i direktivet. Något klargörande över detta bör därför inte införas i lag.

Företag från tredjeland

Ett moderföretag i en stor koncern som är noterat på en marknad inom EES är skyldigt att lämna en hållbarhetsrapport (7 kap. 31 a § första stycket års- redovisningslagen). Ett dotterföretag måste inte upprätta en hållbarhets- rapport om det omfattas av ett utomeuropeiskt moderföretags hållbarhets- rapport som uppfyller kraven på en sådan rapport (6 kap. 10 § andra stycket och 7 kap. 31 a § andra stycket årsredovisningslagen). Om moder- företagets hållbarhetsrapport för koncernen inte uppfyller kraven måste en hållbarhetsrapport upprättas för det berörda dotterföretaget.

Det nya direktivet om företagens hållbarhetsrapportering omfattar vissa företag som hör hemma utanför EES men som har värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES.

Företag från tredjeland som har en betydande verksamhet inom EES omfattas indirekt av krav på att tillhandahålla hållbarhetsinformation. Om vissa tröskelvärden uppfylls är det filialen eller dotterföretaget i EES som har ansvaret för att upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra tredjelands- företagets hållbarhetsrapport. Hållbarhetsrapporten ska då innehålla viss information.

Medlemsstaterna får kräva att dotterföretag eller filialer till rapporterings- skyldiga tredjelandsföretag informerar dem om den nettoomsättning som tredjelandsföretagen har genererat inom deras territorium och unionen (artikel 40a.1 sjätte stycket i direktivet). Enligt regeringens mening saknas det skäl att ställa ett sådant krav.

Kraven på tredjelandsföretags hållbarhetsrapporter bör i Sverige gälla för dotterföretag och filialer till företag som hör hemma utanför EES men som är att likställa med ett aktiebolag (se artikel 1.5 i direktivet).

Hållbarhetsinformation bör tillhandahållas av ett företag från tredjeland Prop. 2023/24:124 med en nettoomsättning på, efter omräkning, mer än 1,7 miljarder kronor

inom EES och som i Sverige har antingen ett stort eller noterat dotter- företag eller en filial som i sin tur har en nettoomsättning på mer än 450 miljoner kronor inom EES.

Om nu nämnda villkor uppfylls har det svenska dotterföretaget eller den svenska filialen ansvaret för att upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra tredjelandsföretagets hållbarhetsrapport för koncernen. Kompletterande bestämmelser om dessa skyldigheter bör tas in i årsredovisningslagen.

4.4	Vilken hållbarhetsinformation ska rapporten
	innehålla?

Regeringens förslag: En hållbarhetsrapport ska innehålla den informa-
tion som behövs för förståelsen av företagets inverkan på hållbarhets-
frågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, ställ-
ning och resultat.
Med hållbarhetsfrågor ska avses frågor som rör miljö, sociala för-
hållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande
av korruption och mutor samt frågor som uppstår med anledning av hur
bolaget styrs.
En hållbarhetsrapport ska innehålla en beskrivning av bl.a.
• företagets eller koncernens affärsstrategi för hållbarhetsfrågor,
• förekomsten av incitamentsystem kopplade till hållbarhetsfrågor för
	personer i företagets eller koncernens ledning,
• den huvudsakliga negativa inverkan som kan kopplas till företagets
	eller koncernens verksamhet och värdekedja,
• de huvudsakliga riskerna för företaget eller koncernen med avse-
	ende på hållbarhetsfrågor, och
• hur hållbarhetsinformationen har identifierats.
Hållbarhetsinformationen ska ha det närmare innehåll som anges i de
standarder för hållbarhetsrapportering som Europeiska kommissionen
antar.
Små och medelstora börsnoterade företag samt vissa finansiella
företag ska få begränsa sin hållbarhetsrapportering. Detsamma ska gälla
en hållbarhetsrapport för ett överordnat företag i tredjeland, som lämnas
av dess dotterföretag eller filial i Sverige.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller
har ingen invändning mot dem.
Försäkringsfacket Forena och Finansförbundet anser att den nuvarande
uppräkningen av vilka frågor som ska omfattas av hållbarhetsrapporteringen
försvagas genom utredningens förslag och föreslår därför att lagen uttryck-
ligen ska ange hållbarhetsarbetets olika dimensioner.
Svenskt Näringsliv uppmärksammar att företag, som inte omfattas av
rapporteringskravet, drabbas indirekt av en ökad administrativ börda genom
omfattande krav på hållbarhetsinformation från värdekedjan. Svenskt		137

Prop. 2023/24:124 Näringsliv påpekar också att utredningen uttalar att företag som upprättar en fullständig hållbarhetsrapport ska anses ha uppfyllt kraven på hållbarhets- upplysningar till viss del men att motsvarande uttalande saknas avseende upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Svenska Bankföreningen betonar att företag som inte gjort framsteg mot sina tidsbundna mål som rör hållbarhetsfrågor ska rapportera detta.

Enligt Konkurrensverket är det viktigt att företag inte delar med sig av information som riskerar att leda till att konkurrensen på marknaden be- gränsas till följd av utbyte av konkurrenskänslig information.

Naturvårdsverket anser att svenska företag bör lämna en beskrivning av

	absoluta mål för minskning av växthusgaser för 2045 i stället för 2050.
	Skälen för regeringens förslag
	Direktivets beskrivning av nödvändig hållbarhetsinformation
	Genom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering införs krav på
	företagen att lämna mer detaljerad hållbarhetsinformation i förvaltnings-
	berättelsen. Vilka hållbarhetsfrågor det handlar om baseras på disclosure-
	förordningen – miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor,
	respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor
	– med tillägg av vissa s.k. styrningsfaktorer.
	Enligt direktivet ska företagen lämna de upplysningar som krävs för
	förståelsen av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhets-
	frågor påverkar företagets utveckling, ställning och resultat. På det sättet
	förtydligas det dubbla väsentlighetsperspektivet som hållbarhetsrappor-
	teringen ska utgå från. Således är ett företag endast skyldigt att lämna sådan
	information som är relevant för denna förståelse.
	Hållbarhetsinformationen ska också innehålla en beskrivning av de möj-
	ligheter som hållbarhetsfrågorna ger företaget eller koncernen. Vidare ska
	företaget beskriva dess plan för att säkerställa att affärsmodellen och strate-
	gin är förenlig med omställningen till en hållbar ekonomi och med målen att
	begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius i enlighet med
	Parisavtalet och att uppnå klimatneutralitet till 2050 enligt Europaparla-
	mentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om in-
	rättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förord-
	ningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag).
	Det ska finnas en beskrivning av de tidsbundna mål i relation till håll-
	barhetsfrågorna som företaget eller koncernen har satt upp, inbegripet abso-
	luta mål för minskning av växthusgaser för åtminstone 2030 och 2050 och
	av de framsteg som har gjorts för att uppnå dessa mål.
	Naturvårdsverket framför att svenska företag i stället ska lämna en sådan
	beskrivning med avseende på det svenska målet för 2045. Det framgår av
	direktivet att en beskrivning av mål för åtminstone åren 2030 och 2050 ska
	lämnas. Lagkrav vad gäller dessa två tidpunkter bör därför införas.
	Den roll företagets styrelse och ledning har vad avser hållbarhetsfrågor
	och deras kompetens i sammanhanget, liksom företagets policy i frågorna,
	ska beskrivas. Därutöver ska information lämnas om förekomsten av håll-
	barhetsrelaterade incitamentsprogram för ledande befattningshavare.
	Hållbarhetsinformationen ska vidare innehålla uppgifter om det förfa-
	rande för tillbörlig aktsamhet som har införts med avseende på hållbarhets-
138	frågorna. En preliminär politisk överenskommelse om ett direktiv om till-

börlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet nåddes mellan Europeiska unionens råd och Europaparlamentet i december 2023. Kommissionens förslag till direktiv lämnades i februari 2022 (COM/2022/71 final), se Justi- tiedepartementets faktapromemoria Direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (2021/22:FPM71).

Hållbarhetsinformationen ska innehålla uppgifter om företagets eller koncernens egen verksamhet och om dess värdekedja, inklusive produkter och tjänster, affärsrelationer och distributionskedja. Information om företa- gets hela värdekedja omfattar uppgifter om dess värdekedja inom EES och uppgifter som omfattar tredjeländer om företagets värdekedja sträcker sig utanför EES. Det kan t.ex. röra sig om rapportering om leverantörers och underleverantörers växthusgasutsläpp och påverkan på biologisk mångfald.

Det ska finnas en beskrivning av den huvudsakliga eller potentiella nega- tiva inverkan på hållbarhetsfrågor som företagets egen verksamhet har eller som dess värdekedja har och åtgärder som tagits för att motverka denna in- verkan. Hållbarhetsinformationen ska även inbegripa genomförda åtgärder, och resultatet av dessa åtgärder, för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller avsluta faktisk eller potentiell negativ inverkan på hållbarhetsfrågor.

Om inte all nödvändig information om värdekedjan är tillgänglig får företaget eller koncernen, under de första tre åren av tillämpningen av rapporteringskravet, i stället redogöra för de åtgärder som har vidtagits för att få information om verksamhetens värdekedja, skälen till att företaget inte har kunnat få tag i denna information samt företagets planer på att få sådan information i framtiden. Detta innebär alltså ett tillfälligt undantag från kra- vet på att rapportera om hela värdekedjan (se vidare avsnitt 9).

Hållbarhetsinformationen ska även innehålla hänvisningar och ytterligare förklaringar till annan information som ingår i förvaltningsberättelsen, utöver de belopp som tas upp i årsredovisningen. Syftet med kravet är att motverka bristande överensstämmelse mellan hållbarhetsinformationen och resten av den information som redovisas i förvaltningsberättelsen.

Om det rapporterande moderföretaget identifierar betydande skillnader mellan koncernen och ett eller flera av dess dotterföretag vad gäller risker eller inverkan, ska företaget tillhandahålla en adekvat beskrivning, när så är lämpligt, av riskerna för och inverkan av det eller de berörda dotterföretagen.

Direktivet tillåter små och medelstora noterade företag, små och icke- komplexa institut samt captivebolag för försäkring respektive återförsäkring att begränsa sin hållbarhetsrapportering i viss mån. Dessa företag behöver endast rapportera hållbarhetsinformation om

•affärsmodell och strategi,

•policy i hållbarhetsfrågor,

•den huvudsakliga negativa inverkan på hållbarhetsfrågor och åtgärder som vidtas för att identifiera, övervaka, förebygga, begränsa eller av- hjälpa sådana effekter,

•de huvudsakliga riskerna för företaget i samband med hållbarhetsfrågor och hur företaget hanterar dessa risker, och

•centrala indikatorer som är nödvändiga för de upplysningar som avses i de föregående punkterna.

Inte heller dotterföretag eller filialer till företag från tredjeland behöver rapportera all information som anges i direktivet. Bland annat får sådana hållbarhetsrapporter utelämna beskrivningar av affärsmodellens motstånds-

Prop. 2023/24:124

139

Prop. 2023/24:124 kraft och strategier mot risker relaterade till hållbarhetsfrågor samt till- kommande möjligheter och väsentliga risker.

140

Om moderföretaget till ett dotterföretag i EES som är undantaget från skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport är etablerat i tredjeland ska de upplysningar som anges i taxonomiförordningen, som omfattar den verk- samhet som bedrivs av det undantagna dotterföretaget, ingå i förvaltnings- berättelsen för dotterföretaget eller i den hållbarhetsrapport för koncernen som utarbetas av tredjelandsföretaget.

Hållbarhetsrapportens innehåll – behov av anpassning av svensk rätt

Enligt de nu gällande bestämmelserna om hållbarhetsrapportering ska en hållbarhetsrapport innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av företagets eller koncernens utveckling, ställning och resultat och konsekven- serna av verksamheten (6 kap. 12 § årsredovisningslagen). Upplysningarna ska behandla åtminstone frågor om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Hållbar- hetsrapporten ska ange företagets affärsmodell, företagets policy i hållbar- hetsfrågorna, resultatet av policyn, de väsentliga risker som rör dessa frågor och hur företaget hanterar riskerna.

Om företaget saknar en policy i en eller flera av frågorna ska skälen för detta tydligt anges. Hållbarhetsrapporten ska även, när det är lämpligt, inne- hålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har använts vid upprättandet av rapporten ska det anges vilka dessa är.

Riksdagen har i ovan nämnda tillkännagivande påpekat att regeringen borde göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrappor- teringen (bet. 2017/18:CU7 s. 7).

Rapporteringskraven behöver nu skärpas, framför allt för att tillgodose företagens intressenters behov av hållbarhetsinformation.

Bestämmelserna om hållbarhetsrapportens innehåll bör utformas i nära anslutning till det nya direktivets lydelse. Terminologin i årsredovisnings- lagen ligger i väsentlig mån redan i linje med denna.

Sättet att enligt direktivet redovisa den aktuella informationen genom håll- barhetsrapportering stämmer väl överens med årsredovisningslagens benämning hållbarhetsrapport. Dessutom används hållbarhetsrapport även i direktivet, om än begreppet där avser just rapportering av ett tredjelands- företag. Då begreppet är väl etablerat saknas skäl att inte längre använda begreppet hållbarhetsrapport för den hållbarhetsinformation som lämnas enligt lagstadgade krav.

I årsredovisningslagen bör det anges vad hållbarhetsrapporten ska inne- hålla, motsvarande vad som anges i direktivet. Någon precisering utöver det är inte nödvändig. Det bör tydliggöras att företagen därutöver ska rapportera i enlighet med EU-standarderna för hållbarhetsrapportering, som avgör vilken närmare information som ska lämnas. Eftersom rapporteringsstan- darderna antas som EU-förordningar behöver innehållet i standarderna inte genomföras i svensk rätt.

Genom direktivet utvidgas definitionen av hållbarhetsfrågor till att om- fatta även s.k. styrningsfaktorer och motverkande av mutor. Årsredovis- ningslagen räknar upp miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption som exempel på vad

upplysningarna åtminstone ska behandla. Den hittillsvarande uppräkningen Prop. 2023/24:124 av hållbarhetsfrågor är således inte längre helt fullständig och bör därför tas

bort eller utvidgas. Regeringen anser, i likhet med Försäkringsfacket Forena och Finansförbundet, att det bör framgå i lag vilka frågor som avses. Det är de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering som avgör vilken närmare information som ska lämnas i förhållande till vart och ett av rappor- teringsområdena.

Företagen bör få utelämna vissa uppgifter i hållbarhetsrapporterna

Direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att tillåta att ett rapporterings- skyldigt företag i undantagsfall inte informerar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling. Detta förutsätter att styrelsens ledamöter kan motivera att ett utlämnande av informationen skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och att omständigheten att informa- tionen inte tas med inte hindrar en rättvis och balanserad förståelse av företa- gets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten.

Det kan tänkas att det emellanåt förekommer att ett offentliggörande av information av detta slag skulle kunna skada ett företags marknadsposition allvarligt. Det bör därför vara möjligt att utelämna informationen från håll- barhetsrapporten. Förutsättningarna för ett utelämnande bör anges i lag. I svensk rätt finns redan ett motsvarande undantag från det befintliga kravet att ta in upplysningar i hållbarhetsrapporten (6 kap. 13 § årsredovisnings- lagen).

I linje med direktivet är det styrelsen som ska göra bedömningen av om upplysningarna ska utelämnas ur hållbarhetsrapporten. Möjligheten kan t.ex. användas i fråga om upplysningar om ännu inte lanserade produkter, nya tillverkningsprocesser under utveckling eller förhandlingar med nya leverantörer när företaget av konkurrensskäl inte bör lämna dessa upp- lysningar. Regeringen föreslår inte något krav på att skälen för utelämnandet redovisas i rapporten, utan det får även i fortsättningen anses tillräckligt att det görs en bedömning i fråga om skadan och effekten av utelämnandet som svarar mot lagens krav.

Förhållande till vissa andra författningskrav på hållbarhetsinformation

Det gäller redan enligt 6 kap. 1 § årsredovisningslagen att förvaltningsbe- rättelsen ska innehålla sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förstå- elsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personal- frågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmäl- ningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verk- samhetens påverkan på den yttre miljön.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att ett företag som upp- rättar en fullständig hållbarhetsrapport ska anses ha uppfyllt kraven på hållbarhetsupplysningar i 6 kap. 1 § fjärde stycket första meningen. Om företaget inkluderar sådana uppgifter som avses i 6 kap. 1 § fjärde stycket andra meningen i hållbarhetsrapporten får även det kravet anses uppfyllt (se närmare om kravet, prop. 1996/97:167). Det kan dock inte sägas, såsom Svenskt Näringsliv föreslår, att kravet alltid ska anses vara uppfyllt av den som är skyldig att upprätta en hållbarhetsrapport.

141

Prop. 2023/24:124 4.5

Kontakter med arbetstagarföreträdare

Regeringens förslag: Företaget ska ha en dialog med arbetstagarföre- trädare om relevant hållbarhetsinformation och metoder för att få och kontrollera sådan information.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. I utred- ningens förslag hänvisas uteslutande till arbetstagarrepresentanterna enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda som sådana företagsledningen ska informera och diskutera med.

Remissinstanserna: Finansförbundet, Försäkringsfacket Forena, LO och Unionen avstyrker föreslaget om att dialogen ska ske med arbetstagar- representanter som utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepre- sentation för de privatanställda.

Även Svenska Bankföreningen anser att det kan ifrågasättas om det är ändamålsenligt att införa en särskild ordning för dialog med styrelsens arbetstagarrepresentanter i hållbarhetsfrågor. Bankföreningen anser att det bör övervägas att i stället genomföra direktivet i denna del på ett sätt som närmare anknyter till vad som vanligen gäller i fråga om medbestämmande för arbetstagare genom samråd med arbetstagarorganisationer.

Bland andra Industriarbetsgivarna, Svenskt Näringsliv och Teknikföreta- gen tillstyrker utredningens förslag om arbetstagarrepresentanter. Industri- arbetsgivarna ser det som lämpligt att diskussioner om metoder för att skaffa och verifiera hållbarhetsinformation sker med arbetstagarrepresentanterna eftersom de ska underteckna redovisningen och därför måste ha den kunskap och de förutsättningar som krävs för att motta information och föra dialogen på bästa sätt. Det är en fördel att använda en befintlig struktur och därmed begränsa kostnadsökningarna för företagen.

Finansinspektionen anser att utredningens lagförslag inte genomför direk- tivets krav om att arbetstagarnas uppfattning ska meddelas relevanta förvalt- nings-, lednings- och tillsynsorgan. Inspektionen anser vidare att det bör övervägas om det bör införas krav på att resultatet av diskussionerna med arbetstagarrepresentanterna läggs fram i hållbarhetsrapporten.

Skälen för regeringens förslag: Direktivet om företagens hållbarhets- rapportering anger att företagsledningen ska informera arbetstagarrepre- sentanter på lämplig nivå och med dem diskutera relevant information och metoder för att erhålla och kontrollera hållbarhetsinformation. Arbetstagar- representanternas uppfattning ska meddelas relevanta förvaltnings-, led- nings- eller tillsynsorgan.

I årsredovisningslagen bör det således tas in en skyldighet för företagets ledning att ha en sådan dialog. När det gäller den närmare utformningen kan regeringen konstatera att direktivet är förhållandevis flexibelt. Företaget ska informera arbetstagarrepresentanter på lämplig nivå och det ska ske en dis- kussion dem emellan. Eftersom utgångspunkten är att direktivet ska genom- föras på miniminivå och att företagen inte ska drabbas av onödiga admi- nistrativa bördor bör kravet utformas på ett sätt som ger enskilda företag största möjliga flexibilitet, utan att syftet med dialogen urholkas.

142

LO m.fl. menar att det är en facklig fråga att diskutera relevant information Prop. 2023/24:124 och metoder för att erhålla och kontrollera hållbarhetsinformation, men att

det inte är lämpligt att ett bolag ska fullgöra sina åtaganden om hållbarhets- information med arbetstagarrepresentanter med arbetstagare som är leda- möter i företagets styrelse grundat på lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

Lagen om styrelserepresentation för de privatanställda förutsätter att före- taget har minst 25 anställda. Det krävs dessutom att företaget är bundet av kollektivavtal. Enligt regeringen är det därför en mindre lämplig ordning att genomföra direktivet på det sätt som utredningen föreslår.

Uttrycket arbetstagarrepresentanter som förekommer i direktivet bör inte användas eftersom det kan förväxlas med sådana arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda. I stället bör begreppet arbetstagarföreträdare användas.

För att regleringen ska träffa alla företag som omfattas av skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport bör det alltså i stället anges att bolaget ska informera och diskutera med arbetstagarföreträdare. Med arbetstagarnas företrädare avses i första hand de arbetstagarorganisationer med vilka bola- get har ingått kollektivavtal och i andra hand, om kollektivavtal inte finns, de arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare i bolaget (se prop. 2021/22:286 s. 158 och 275). Det överlämnas till de enskil- da företagen att avgöra vad som är en lämplig nivå. I författningskommen- taren ges vissa ytterligare exempel på hur kravet kan fullgöras.

Såsom Finansinspektionen påpekar bör det även av lag framgå att arbets- tagarnas uppfattning ska meddelas ledningen. Eftersom direktivet genom- förs på miniminivå bör det inte krävas att resultatet av diskussionerna läggs fram i hållbarhetsrapporten.

Svenskt Näringsliv, med stöd av Teknikföretagen, anser att det bör framgå av lag att det är tillräckligt att dialogen förs i moderbolaget även om fler bolag i en koncern omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering. Regering- en kan konstatera att kravet på dialog med arbetstagarföreträdare gäller både på koncernivå och för varje företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport individuellt. Någon möjlighet att undanta företag som i och för sig omfattas av en dialog med arbetstagarföreträdare på koncernnivå ger inte direktivet. Regeringen anser därför att en sådan möjlighet inte bör införas.

4.6	Hållbarhetsrapportens placering och
	offentliggörande

Regeringens förslag: Hållbarhetsrapporten ska utgöra ett eget avsnitt i
förvaltningsberättelsen.
Ett rapporteringsskyldigt företag ska upprätta förvaltningsberättelsen
i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat och hållbarhetsrapporten
ska märkas i enlighet med det format som specificeras i EU-rätten.
Årsredovisningen ska offentliggöras elektroniskt.
Förvaltningsberättelsen ska göras tillgänglig kostnadsfritt på företa-
gets webbplats inom sex månader från balansdagen.
Dotterföretag och filialer till ett rapporteringsskyldigt överordnat
företag från tredjeland ska offentliggöra och tillgängliggöra tredje-		143

Prop. 2023/24:124 landsföretagets hållbarhetsrapport. Hållbarhetsrapporten ska offentlig- göras tillsammans med ett uttalande om att rapporten har granskats av en person eller ett företag som antingen i tredjelandet eller i Sverige har behörighet att granska hållbarhetsrapporter.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har

inget att invända mot dem. Bolagsverket framför att det är av central betydelse att kommissionen och revisorsorganisationen tar fram riktlinjer och rekommendationer för företagen avseende elektroniskt upprättade års- och koncernredovisningar. FAR och Rådet för finansiell rapportering efterfrågar ett tydliggörande av om det är den elektroniska redovisningen eller den fysiska som är den som ska undertecknas av styrelsen och som är föremål för revisorns granskning och intygande. Rådet för finansiell rapportering förordar att det är den fysiska redovisningen som ska under- tecknas av styrelsen.

Nasdaq stöder att det införs ett elektroniskt rapporteringsformat, men ser att det hade varit önskvärt med valfrihet för emittenter att även få använda andra rapporteringsformat.

Skatteverket tillstyrker förslaget men anser att det behöver tydliggöras att uppgifterna i hållbarhetsrapporten ska göras tillgängliga i digitalt format för myndigheter, att Skatteverket vid förfrågan har rätt att ta del av aggregerade uppgifter och att Skatteverket har rätt att behandla uppgif- terna för beskattningsändamål och brottsbekämpningsändamål.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om placeringen och offentliggörandet av hållbarhetsrapporten

Genom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering avskaffas med- lemsstaternas möjlighet att tillåta företag att rapportera information om hållbarhetsfrågor i en separat rapport som inte ingår i förvaltningsberättel- sen. Hållbarhetsinformationen ska i stället alltid vara tydligt identifierbar genom ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen. Skälet till det är att bättre koppla samman den finansiella informationen och hållbarhetsinforma- tionen. Företagen är liksom hittills skyldiga att offentliggöra förvaltnings- berättelsen.

Eftersom företaget ska ta in hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättel- sen omfattar skyldigheten att offentliggöra årsredovisningen även den rapporten. Denna skyldighet fullgörs för aktiebolag genom att bestyrkta kopior av handlingarna ges in till Bolagsverket inom en månad efter att bolagsstämman fastställt balansräkningen och resultaträkningen (8 kap.

3§ första stycket 1 årsredovisningslagen).

Om moderföretaget till ett företag som undantas från skyldigheten att

upprätta en hållbarhetsrapport hör hemma i tredjeland ska dess hållbar- hetsrapport för koncernen och uttalandet om granskningen av hållbarhets- rapporten offentliggöras i enlighet med den lagstiftning som det undan- tagna dotterföretaget lyder under. Om ett sådant dotterföretag är svenskt ska således tredjelandsföretagets hållbarhetsrapport för koncernen och uttalandet om hållbarhetsgranskningen offentliggöras enligt årsredovis- ningslagen.

144

Upprättandet och offentliggörandet av hållbarhetsrapporten för ett aktie- Prop. 2023/24:124 bolag faller inom styrelsens ansvarsområde (se 8 kap. 4 § aktiebolags-

lagen). Motsvarande gäller för t.ex. försäkringsföretag och bankaktie- bolag. Beträffande handelsbolag ligger ansvaret hos bolagsmännen.

Vidare finns bestämmelser om solidariskt personligt betalningsansvar för styrelseledamöter och verkställande direktör som underlåter att i tid skicka in kopia av årsredovisning och revisionsberättelse till registrerings- myndigheten (8 kap. 12 § årsredovisningslagen).

Styrelsen är ett kollegialt organ. Det innebär i och för sig inte att samtliga styrelseledamöter måste ta del i ett beslut. För att ett beslut ska få fattas i ett ärende måste dock samtliga styrelseledamöter ha fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet (se t.ex. 8 kap. 21 § aktiebolagslagen). Svensk rätt får anses mot- svara direktivets krav på styrelsens ansvar för hållbarhetsrapportens upprättande och offentliggörande, med det undantag som redogörs för i nästa delavsnitt.

Informationen ska upprättas och offentliggöras i ett elektroniskt format

För att öka hållbarhetsinformationens sökbarhet och användbarhet inför det nya direktivet ett krav på att de rapporteringsskyldiga företagen ska upprätta sina förvaltningsberättelser i ett enhetligt elektroniskt rappor- teringsformat, XHTML-format, och märka hållbarhetsrapporten på visst sätt.

Uppmärkningen, även benämnt taggningen, ska göras i enlighet med det format som specificeras i den delegerade förordningen (EU) 2019/815 om ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (Esef-förordningen), när detta väl har fastställts. Syftet är att göra det möjligt att presentera informa- tionen på ett sätt som även maskiner kan läsa av. Det kommer att krävas en digital taxonomi för hållbarhetsrapportering för att den information som rapporteras ska kunna taggas i enlighet med EU:s rapporteringsstandarder, se skäl 55.

Med anledning av de nya formkraven på redovisningen bör rappor- teringsskyldiga företag åläggas att upprätta sin förvaltningsberättelse i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat och märka hållbarhetsrapporten enligt ovan. Eftersom det inte är möjligt att upprätta olika delar av års- redovisningen i olika format (se 2 kap. 5 § första stycket årsredovisnings- lagen) innebär kravet på upprättande i praktiken att hela årsredovisningen behöver upprättas i elektronisk form. För börsnoterade företag gäller sedan tidigare att års- och koncernredovisningen ska upprättas i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (se 16 kap. 4 a § lagen om värdepappersmarknaden).

FAR och Rådet för finansiell rapportering efterfrågar ett tydliggörande av om det är den elektroniska redovisningen eller den fysiska som är den som ska undertecknas av styrelsen och som är föremål för revisorns granskning och intygande. Regeringen kan konstatera att om årsredovis- ningen upprättas i elektronisk form följer det av 2 kap. 7 § sjätte stycket att styrelsen ska underteckna redovisningen med avancerad elektronisk underskrift. Eftersom revisorns granskningsuppdrag kommer att omfatta även uppmärkningen är det alltså den elektroniska versionen som blir

föremål för revisorns granskning och intygande.

145

Prop. 2023/24:124 Medlemsstaterna ska säkerställa att företagen senast inom tolv månader efter balansdagen offentliggör sina årsredovisningar. Direktivet ställer krav på att förvaltningsberättelsen ska offentliggöras i det elektroniska rapporteringsformatet. Regeringen delar utredningens uppfattning att direktivet i denna del på enklast sätt genomförs på så sätt att de hållbar- hetsrapporterande företagen ska ge in hela årsredovisningen elektroniskt.

146

Av gällande rätt följer att årsredovisningen ska offentliggöras genom ingivande till registreringsmyndigheten inom viss tid och att handlingarna får överföras elektroniskt (se 6 kap. 2 § bokföringslagen och 8 kap. års- redovisningslagen). Med en bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original.

Årsredovisningslagen uppfyller de tidsfrister som direktivet ställer upp för handlingarnas offentliggörande. Någon ytterligare reglering krävs där- med inte i detta avseende.

Det bör vidare följa av lag att styrelsen ansvarar även för att de nya kraven på digitalt upprättande uppfylls.

Skatteverket efterfrågar en särskild möjlighet att kunna ta del av och ana- lysera den elektroniska informationen. Kravet på att hållbarhetsrapporten upprättas i ett elektroniskt rapporteringsformat innebär att Skatteverket, liksom övriga av hållbarhetsrapportens intressenter, kommer att kunna ta del av denna digitalt. Kravet på att rapporten ska märkas upp är ämnat att skapa sökbarhet och därmed möjliggöra analys på aggregerad nivå. Direktivet ger dock inte myndigheterna eller annan särskild rätt att få data sammanställd av den registrerande myndigheten, utöver vad som framgår av rätten att ta del av allmän handling. Någon sådan rättighet bör därför inte införas i lag. Myndigheters rätt att behandla uppgifter som lämnas i det elektroniska formatet behandlas inte i direktivet. De rättigheter och begränsningar som följer av gällande rätt bör därför även fortsatt gälla.

Enligt Lagrådet är det inte är helt klart om bestämmelsen om att ett rapporteringsskyldigt företag ska offentliggöra årsredovisningen i det enhetliga rapporteringsformat som specificeras i Esef-förordningen är av- sedd att träffa enbart ett sådant offentliggörande som avses i 8 kap. 3 § årsredovisningslagen, dvs. offentliggörande genom ingivande till registre- ringsmyndigheten, eller om kravet på visst rapporteringsformat gäller även vid annat offentliggörande. Regeringen tolkar kravet i direktivet (artikel 1.10) som att det enbart rör offentliggörandet genom ingivande till registreringsmyndigheten. Detta bör klargöras i författningskommentaren.

Närmare om tillgängliggörande och offentliggörande

Direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att kräva att rapporterings- skyldiga företag ska göra sina förvaltningsberättelser tillgängliga på sina webbplatser kostnadsfritt för allmänheten. Om företaget inte har en webb- plats får det ställas krav på att en skriftlig kopia av förvaltningsberättelsen görs tillgänglig på begäran. Direktivet kräver att de finansiella rapporterna och förvaltningsberättelsen, inklusive hållbarhetsrapporten, tillhandahålls samtidigt.

Stora företag publicerar redan i dag rapporter av intresse för allmänheten på sina webbplatser. Det naturliga för allmänheten bör vara att i första hand leta efter en förvaltningsberättelse på företagets egen webbplats. Regeringen bedömer, i likhet med utredningen, att den tillkommande

administrativa bördan för företagen som en publicering av förvaltnings- berättelsen skulle innebära är liten. Därför bör en sådan regel om gratis tillgängliggörande på företagets webbplats införas i redovisningslag- stiftningen. Rapporten bör ligga kvar på webbplatsen i vart fall till dess att en ny rapport har publicerats. I likhet med vad som hittills har gällt i fråga om en separat upprättad hållbarhetsrapport bör tillgängliggörandet på webbplatsen ske inom sex månader från balansdagen. Om företaget inte har en webbplats bör det i stället vara skyldigt att göra en skriftlig kopia av sin förvaltningsberättelse tillgänglig på begäran.

Företagen får, i stället för att offentliggöra en från årsredovisningen skild hållbarhetsrapport tillsammans med förvaltningsberättelsen, offentliggöra den genom att göra den tillgänglig på företagets webbplats inom sex månader från balansdagen (se 8 kap. 15 a § andra stycket årsredovis- ningslagen). Särregleringen för sådana separata handlingar är inte längre motiverad.

Det är dotterföretaget eller filialen till ett överordnat företag från tredje- land som har ansvaret för att offentliggöra hållbarhetsrapporten för kon- cernen. För att säkerställa rapporteringens kvalitet och tillförlitlighet ska hållbarhetsrapporter från tredjelandsföretag offentliggöras tillsammans med ett bestyrkande av någon som enligt antingen tredjelandets eller en medlemsstats rättsordning är behörig att avge ett uttalande om granskning av hållbarhetsrapportering.

Uttalandet bör i Sverige få lämnas av en auktoriserad revisor med sär- skild behörighet. Om en granskningsberättelse med ett sådant uttalande inte skulle tillgängliggöras av tredjelandsföretaget ska dess ansvariga dotterföretag eller filial inom EES upplysa om att tredjelandsföretaget inte har tillgängliggjort uttalandet. I så fall bör en upplysning om det finnas i hållbarhetsrapporten.

Tredjelandsföretagets hållbarhetsrapport ska offentliggöras tillsammans med granskningsberättelsen och ett eventuellt uttalande om att nödvändig information inte har tillgängliggjorts senast tolv månader från balansdagen för det räkenskapsår för vilket rapporten upprättas.

De tidsfrister för offentliggörande som anges i årsredovisningslagen bör fortsatt gälla (se 8 kap. 3 §). Om det är en filial som ska offentliggöra rapporten bör den dock offentliggöras på det sätt som anges i 13 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Hållbarhetsrapporten ska vidare inom samma tid göras tillgänglig kost- nadsfritt för allmänheten antingen genom företagsregistret eller på dotter- företagets eller filialens webbplats på ett av EU:s officiella språk eller på norska eller isländska. Det kan noteras att för noterade företag finns års- redovisningarna tillgängliga gratis hos Finansinspektionen, medan det kostar att få tillgång till övriga årsredovisningar hos Bolagsverket.

En hållbarhetsrapport för koncernen som omfattar ett tredjelands- företags samtliga dotterföretag inom EES ska också offentliggöras inom en rimlig tidsperiod.

Kompletterande reglering i fråga om offentliggörandet och tillgäng- liggörandet av ovan nämnda handlingar och uttalanden bör tas in i redo- visningslagstiftningen.

Prop. 2023/24:124

147

Prop. 2023/24:124 Språket i hållbarhetsrapporten

En årsredovisning ska avfattas på svenska (2 kap. 5 § första stycket års- redovisningslagen). Det innebär att även en hållbarhetsrapport som ingår i årsredovisningen ska vara på svenska. Språkkravet gäller oavsett om årsredovisningen har upprättats i pappersform eller elektronisk form.

Den medlemsstat som reglerar ett dotterföretag som är undantaget från skyldigheten att rapportera hållbarhetsinformation får enligt direktivet kräva att moderföretagets förvaltningsberättelse eller hållbarhetsrappor- tering för koncernen offentliggörs på ett språk som medlemsstaten accep- terar och att alla nödvändiga översättningar till detta språk tillhandahålls. Om översättningen inte är auktoriserad så ska det framgå.

Avsaknaden av ett språkkrav för separat upprättade bolagsstyrnings- rapporter och hållbarhetsrapporter förefaller inte ha lett till några praktiska problem för företagen (se prop. 2015/16:193 s. 50). Det bör vara möjligt för ett svenskt dotterföretag att på ett enkelt sätt tillgodoräkna sig ett utländskt moderbolags hållbarhetsrapport, under förutsättning att den upp- fyller lagkraven.

Sammantaget bedömer regeringen att det inte finns något tillräckligt stort behov av ett krav på översättning av ett tredjelandsföretags hållbar- hetsrapport för koncernen.

4.7Information om immateriella resurser

Regeringens förslag: Aktiebolag, inklusive värdepappersbolag, som ska upprätta en hållbarhetsrapport ska i förvaltningsberättelsen infor- mera om företagets centrala immateriella resurser och beskriva bl.a. hur dessa bidrar till värdeskapande för företaget.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har

ingen invändning mot det.

Svenskt Näringsliv, med stöd av Teknikföretagen, anser att definitio- nerna av vad som avser hållbarhetsfrågor respektive immateriella resurser är vaga och ger upphov till gränsdragningsfrågor.

Skälen för regeringens förslag: Redovisningsdirektivet kräver inte att information lämnas om andra immateriella resurser än immateriella anlägg- ningstillgångar som redovisas i balansräkningen. För att göra det möjligt för investerare att bättre värdera företagen kräver det nya direktivet att aktie- bolag och vissa handelsbolag som är skyldiga att upprätta hållbarhetsrapport lämnar information om sina s.k. immateriella nyckelresurser. I samband med det ska företagen redogöra för hur affärsmodellen och värdeskapandet i grunden beror på sådana resurser. Informationen ska lämnas i förvalt- ningsberättelsen.

Rapporteringskravet innebär inte att företag behöver lämna ut informa- tion om intellektuellt kapital, immateriella rättigheter, know-how eller innovationsresultat som skulle kunna utgöra företagshemligheter.

Med immateriella nyckelresurser avses enligt direktivet resurser utan fysisk form som utgör en grundläggande förutsättning för företagets affärs-

modell och bidrar till företagets värdeskapande.

148

Det bör i årsredovisningslagen tas in ett krav på att denna typ av resurs Prop. 2023/24:124 behandlas i förvaltningsberättelsen. Eftersom direktivets krav omfattar

aktiebolag bör även värdepappersbolag informera om immateriella nyckel- resurser.

Regeringen delar Svenskt Näringslivs uppfattning att det i vissa fall kan uppstå gränsdragningsfrågor när det gäller att information samtidigt kan ha koppling både till hållbarhetsfrågor och immateriella nyckelresurser. En när- mare definition bör dock inte införas i lag, utan begreppets närmare innebörd får i stället fastställas inom ramen för god redovisningssed.

4.8Information om mångfaldspolicy

Regeringens förslag: Ett stort börsnoterat företag ska få informera om sin mångfaldspolicy i hållbarhetsrapporten i stället för i bolagsstyr- ningsrapporten. Om företaget gör det ska bolagsstyrningsrapporten hänvisa till företagets hållbarhetsrapport.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har

ingen invändning mot det.

Skälen för regeringens förslag: Ett börsnoterat företag ska ta in en bolagsstyrningsrapport i sin förvaltningsberättelse. Rapporten ska bl.a. innehålla en beskrivning av den mångfaldsplan som tillämpas av företaget i förhållande till dess styrelse. Företaget får bestämma vilka aspekter av mångfald det rapporterar om (se 6 kap. 6 § årsredovisningslagen).

En jämnare könsfördelning i det ekonomiska beslutsfattandet förutsätter enligt det nya direktivet att ett noterat företag alltid ska rapportera om sin jämställdhetspolicy och dess genomförande. För att undvika onödiga administrativa bördor får företaget rapportera en del av den information som krävs tillsammans med annan hållbarhetsinformation.

Om företaget beslutar sig för att göra detta ska bolagsstyrningsrapporten enligt direktivet hänvisa till företagets hållbarhetsrapport, och informa- tionen om mångfaldspolicyn ska även fortsättningsvis omfattas av de krav på granskning som gäller för bolagsstyrningsrapporten. Kravet på att i bolagsstyrningsrapporten beskriva företagets mångfaldspolicy gäller dock inte små och medelstora företag.

Följaktligen bör årsredovisningslagen kompletteras så att det framgår att ett stort börsnoterat företag får lämna upplysningar om sin mångfalds- policy i hållbarhetsrapporten, i stället för i bolagsstyrningsrapporten, och att bolagsstyrningsrapporten då ska hänvisa till hållbarhetsrapporten.

En annan nyhet i direktivet är att funktionsnedsättning läggs till som ett exempel på en aspekt som beskrivningen av mångfaldspolicyn kan om- fatta. Andra aspekter är jämställdhet, ålder, utbildningsbakgrund och yrkes- bakgrund. Mångfaldsaspekterna bör emellertid inte anges i lag.

Om någon mångfaldspolicy inte tillämpas av företaget ska, i likhet med vad som redan gäller, bolagsstyrningsrapporten innehålla en motivering till detta.

149

Granskningsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med årsredo- visningen.

När en koncerns hållbarhetsrapport granskas ska koncernrevisorn ha ansvaret för granskningsberättelsen och bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av revisorer och oberoende leveran- törer av kvalitetsgranskningstjänster i andra koncernföretag.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår också att aktieägarna eller motsvarande i ett stort företag som är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport men inte är av allmänt intresse ska ha rätt att få till stånd ett stämmobeslut om att en annan auktoriserad revisor än den valda revisorn ska granska delar av hållbar- hetsrapporten. Utredningen föreslår inte att den revisor som ska granska hållbarhetsrapporten ska väljas av stämman eller att granskningsberättel- sen ska publiceras tillsammans med årsredovisningen om årsredovis- ningen publiceras i sin helhet.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

FAR påpekar att ett delat uppdrag där olika revisorer eller revisions- företag granskar de finansiella rapporterna respektive hållbarhetsrapporten saknar motsvarighet i nuvarande system och att det kan uppstå problematik kring ansvarsfördelningen revisorer emellan. En liknelse till hur ansvars- fördelningen hanteras vid gemensam revision är inte helt korrekt, eftersom båda revisorerna då är valda för att utföra revision av ett och samma granskningsobjekt och lämnar en gemensam revisionsberättelse. FAR för- ordar ett förtydligande av att frågor om tystnadsplikt, upplysningsplikt, skadeståndsansvar och disciplinärt ansvar kan tas om hand inom ramen för tillämpliga författningar samt standarder och normer för yrkesutövningen.

Revisorsinspektionen anser att utredningens förslag öppnar upp för att en hållbarhetsrevisor kan väljas utanför stämman. Inspektionen anser att det kan sättas i fråga om detta är förenligt med direktivet och om det i sådant fall är en lämplig reglering.

Skälen för regeringens förslag

Granskning av hållbarhetsrapporter

Revisionen ska utföras självständigt och opartiskt i förhållande till det rapporterande företaget. Revisionsverksamhet är ett vidare begrepp och består i sådan granskning av förvaltning eller ekonomisk information som utmynnar i en handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren samt biträde som motiveras av iakt- tagelser vid granskningen.

Revisorslagen (2001:883) innehåller de grundläggande näringsrättsliga reglerna för revisorer och revisionsverksamhet. För aktiebolag, ekono- miska föreningar, stiftelser och finansiella företag finns särskilda civil- rättsliga bestämmelser om revision i de associationsrättsliga lagarna. För övriga företag, såsom handelsbolag, är revisionslagen (1999:1079) tillämplig. Det finns också en betydande mängd kompletterande normer på området.

Av revisionslagen följer att ett företag som är skyldigt att avsluta bok- föringen med en årsredovisning ska ha minst en revisor, om det inte finns

Prop. 2023/24:124

151

Prop. 2023/24:124 avvikande regler om revision i någon annan lag. Genom ett undantag från revisionsplikt i aktiebolagslagen och i revisionslagen behöver flertalet aktiebolag och handelsbolag inte anlita en revisor. Med anledning av Lag- rådets synpunkter bör det inte, som föreslogs i lagrådsremissen, införas några särskilda regler om revisorer som granskar hållbarhetsrapporter i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Kraven på den eller de revisorer som granskar en hållbarhetsrapport blir därmed desamma i bankaktiebolag som i vanliga aktiebolag.

Revisorn ska granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Är det granskade företaget ett moder- företag ska revisorn även granska koncernredovisningen. Revisorn ska för varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till företaget. Utgångs- punkten är att revisorn ska utses av företaget. Även ett registrerat revi- sionsbolag får utses till revisor.

När det gäller granskningen av en hållbarhetsrapport föreskrivs i dag endast att revisorn ska kontrollera att en hållbarhetsrapport har lämnats. Revisorn kan således i denna del begränsa sin granskning till ett konsta- terande av om rapporten finns eller inte finns. Exempelvis anger aktie- bolagslagen (2005:551) att revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte (9 kap. 31 §).

För att kunna uttala sig behöver emellertid revisorn kontrollera om rapporten innehåller den information om hållbarhet som krävs för att kvali- tativt anses utgöra en hållbarhetsrapport. Kontrollen ska vara densamma oavsett om hållbarhetsrapporten upprättats som en del av förvaltnings- berättelsen eller som en från årsredovisningen skild handling.

Inom revisionsverksamheten görs åtskillnad mellan bestyrkandeupp- drag där uttalandet avges med begränsad säkerhet och uttalanden som lämnas med rimlig säkerhet. Slutsatsen av ett bestyrkande med begränsad säkerhet ges vanligen i en negativ uttrycksform genom att det anges att inget har framkommit som tyder på att informationen om sakförhållandet innehåller någon väsentlig felaktighet. Vid ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet gör revisorn en mindre om- fattande granskning än vid ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet.

Enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering ska innehållet i en hållbarhetsrapport bli föremål för en oberoende granskning. Det är alltså inte längre fråga om ett uttalande i revisionsberättelsen om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte.

Revisorn ska närmare bestämt göra ett uttalande huruvida hållbarhets- rapporten uppfyller direktivets krav, inbegripet om rapporten överens- stämmer med de standarder som kommissionen har antagit, den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhets- information och hur kravet på att märka hållbarhetsrapportering i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat efterföljs. Granskarens slutsat- ser ska även avse uppfyllandet av rapporteringskraven i taxonomi- förordningen. Uttalandet ska enligt direktivet lämnas med begränsad säkerhet, så länge inte de granskningsstandarder som kommissionen antar kräver en högre grad av säkerhet.

152

Granskningen ska utföras i enlighet med kommissionens standarder

Genom det nya direktivet utvidgas ett flertal krav i revisorsdirektivet till att gälla granskning av hållbarhetsrapporter. Ett sådant granskningsupp- drag ska vidare utföras i enlighet med de granskningsstandarder som kommissionen har antagit med stöd av direktivet. Detta bör framgå av svensk lag.

Granskningsstandarderna ska ange de förfaranden som revisorn eller det registrerade revisionsbolaget ska följa för att dra sina slutsatser om bestyr- kande av hållbarhetsrapportering. Kommissionen ska senast den 1 oktober 2026 genom delegerade akter tillhandahålla granskningsstandarder för be- gränsad säkerhet. Om det bedöms lämpligt ska granskningsstandarder för rimlig säkerhet antas senast den 1 oktober 2028.

Resultaten av granskningen av hållbarhetsrapporten ska presenteras i en s.k. kvalitetsgranskningsrapport om hållbarhetsrapportering. Kvalitets- granskningsrapporten ska bl.a. identifiera det normsystem för hållbarhets- rapportering som följts vid utarbetandet och beskriva omfattningen av granskningen. Den ska också innehålla revisorns uttalande om hållbarhets- rapportens överensstämmelse med de nya rapporteringskraven.

Regeringen anser att granskningsberättelse är en lämplig benämning på dokumentet. Benämningen revisionsberättelse bör förbehållas det dokument som tar sikte på revisorns hittillsvarande granskning av årsredo- visningen med avseende på företagets finansiella resultat och ställning.

De nya kraven på granskning av hållbarhetsrapporter kan förväntas bidra till att kvaliteten och tillförlitligheten hos den hållbarhetsinformation som lämnas ökar väsentligt. Samtidigt bör reglerna om revisorsgranskning av hållbarhetsrapporten inte gå längre än vad direktivet kräver. Direktivet medför en betydande utvidgning av granskningens omfattning, något som föranleder att flera lagar måste kompletteras.

Bland annat aktiebolagslagen reglerar revisorns uppgifter och revisions- berättelsen. I stor utsträckning bör motsvarande regler gälla för gransk- ningen av hållbarhetsrapporter och för granskningsberättelser. Av de associationsrättsliga lagarna bör framgå att ett bestyrkandeuppdrag som avser hållbarhetsrapporter ska utföras i enlighet med de gransknings- standarder som antas med stöd av direktivet.

Vidare krävs bestämmelser om förfaranden och frister för att lägga fram en granskningsberättelse och hålla den tillgänglig. När det gäller beskriv- ningen av revisorns uppgifter bör, i likhet med vad som gäller vid revision, gälla att också hållbarhetsgranskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed. Sådan sed får nämligen anses inbegripa även en sådan över- siktlig granskning som det är fråga om.

Befintliga bestämmelser om revisionsberättelsen är i hög grad förenliga med de krav som ställs i direktivet på en granskningsberättelse. I dessa delar bör således motsvarande regler gälla för granskningsberättelsen. Således bör granskningsberättelsen bl.a. beskriva omfattningen av granskningen och innehålla revisorns uttalande om huruvida hållbarhets- rapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om års- redovisning. Det bör också följa av lag att granskningsberättelsen ska ut- arbetas i enlighet med kraven i granskningsstandarderna som kommission- en antar. Vidare bör det framgå av årsredovisningslagen att gransknings-

Prop. 2023/24:124

153

Prop. 2023/24:124 berättelsen ska offentliggöras i sin helhet tillsammans med årsredo- visningen.

154

I aktiebolagslagen anges vilka uppgifter som bolagets revisor har. Bolaget kan ha flera revisorer (s.k. gemensam revision). I många fall är det ändamålsenligt att även en revisor som väljs enbart för hållbarhets- granskning träffas av samma regler, t.ex. i fråga om jäv. Däremot är det inte lämpligt att kräva att en revisor som endast har i uppdrag att granska hållbarhetsrapporten åläggs en skyldighet att t.ex. yttra sig över riktlinjer för ersättning till befattningshavare eller att granska en kontrollbalans- räkning. Av lagen bör det framgå vilka uppgifter som inte ska utföras av revisorn som granskar hållbarhetsrapporten.

Revisionsberättelsen är sammanfattningen och huvudprodukten av revi- sionen. I den intygar revisorn bl.a. att årsredovisningen är upprättad enligt redovisningslagstiftningen. Direktivet ger medlemsstaterna möjligheten att föreskriva att om samma revisor eller revisionsföretag utför revisionen av årsredovisningen och granskningen av hållbarhetsrapporten får gransk- ningsberättelsen ingå som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Mot bak- grund av revisionsberättelsens funktion framstår en sådan ordning som lämplig då det torde bidra till en mer sammanhängande ordning och över- blickbarhet över revisorns granskningsarbete. Av de skäl som Lagrådet anför bör det inte, till skillnad från vad som fanns i lagrådsremissen, tas in ett förslag om att en revisor i en sparbank i vissa fall ska yttra sig om upplysningar från styrelsen inte bara borde ha gett anledning till ändring i revisionsberättelsen utan även i granskningsberättelsen.

Motsvarande associationsrättsliga bestämmelser om hållbarhetsgransk- ningen och granskningsberättelsen bör införas i rörelselagarna för finan- siella företag.

Koncerngranskning

Om granskningsuppdraget avser en koncern ska koncernrevisorn enligt det nya direktivet ha ansvaret för granskningsberättelsen samt bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster och revisorer i de övriga koncernföretagen. Bestämmelser om ansvaret, bedömningen och utvärderingen bör införas i revisionslagen, aktiebolagslagen och övriga relevanta associationsrättsliga lagar. Att koncernrevisorns bedömning och utvärdering ska dokumenteras framgår av revisorslagen (24 §).

Det som sägs i föregående delavsnitt om granskningsberättelser gäller även för revisorns granskningsberättelse för koncernen.

Av det nya direktivet följer att koncernrevisorn, förutom att dokumen- tera sin egen bedömning och utvärdering av det granskningsarbete som har utförts av andra revisorer och oberoende leverantörer av kvalitetsgransk- ningstjänster för koncerngranskningens ändamål, även ska dokumentera det arbete som har utförts av dessa granskare.

Koncernrevisorn ska vidare se till att han eller hon vid behov kan få tillgång till dokumentation av det granskningsarbete som är relevant för koncerngranskningen. Om koncernrevisorn inte får tillgång till ett tillräck- ligt underlag eller av någon annan anledning inte kan bedöma och utvär- dera de andra granskarnas arbete, ska han eller hon vidta lämpliga åtgär- der, såsom att utföra kompletterande granskningsarbete hos det berörda

dotterföretaget. Denne ska dessutom underrätta den behöriga myndig- Prop. 2023/24:124 heten, dvs. Revisorsinspektionen, om hindret. Även dessa krav på den som

granskar granskningsberättelsen för koncernen bör införas i den associa- tionsrättsliga lagstiftningen.

Val, avgång och entledigande

Det som gäller om valet och entledigandet av revisorer ska enligt direktivet om företagens hålbarhetsrapportering även tillämpas i fråga om revisorer som granskar hållbarhetsrapporter. Det innebär att alla villkor som begränsar denna valfrihet för aktieägare, delägare eller medlemmar på det granskade företagets stämma ska vara förbjudna.

Revisorsinspektionen påpekar att utredningens förslag öppnar upp för att en hållbarhetsrevisor kan väljas utanför stämman. Det kan enligt inspek- tionen sättas i fråga om detta är förenligt med direktivet och om det i sådant fall är en lämplig ordning. Regeringen delar Revisorsinspektionens be- dömning att utredningens förslag, utan ytterligare ändringar, kan öppna upp för en sådan ordning. Det framgår av artikel 37.1 första stycket revi- sorsdirektivet, såsom direktivet ändrats av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, att lagstadgad revisor eller revisionsföretag ska utses av aktieägarna, delägarna eller medlemmarna på det granskade företagets stämma. I artikel 37.1 andra stycket anges särskilt att första stycket ska tillämpas på utseendet av den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget med avseende på kvalitetsgranskning av hållbarhets- rapportering. Det följer således av direktivet att en revisor som granskar hållbarhetsrapportering ska väljas av bolagsstämman eller motsvarande ledningsorgan. Krav på detta bör därför införas i lag.

Enligt direktivet får inte skilda åsikter om hållbarhetsrapportering eller hållbarhetsgranskning vara skälig grund för entledigande av en revisor. Detta gäller redan för revisorn i bl.a. aktiebolag (se prop. 2008/09:135 s. 109 och 161). Några författningsändringar behövs därför inte.

Tillgängliggörande av och ansvar för granskningsberättelsen

Utgångspunkten bör vara att hanteringen av och ansvaret för en gransk- ningsberättelse motsvarar det som gäller för revisionsberättelsen. Bolags- verket bör således registrera och kungöra granskningsberättelsen på samma sätt som gäller för revisionsberättelsen. Om ett aktiebolag inte ger in en bestyrkt kopia av granskningsberättelsen bör bolaget kunna bli före- mål för förseningsavgift till staten. Likaledes bör företagsledningen ha ett personligt och vitesgrundande ansvar för att ge in granskningsberättelsen i tid. Vidare bör underlåtenhet från ett bolags sida att komma in med granskningsberättelse till Bolagsverket föranleda att verket beslutar om att bolaget ska gå i likvidation. Motsvarande regler ska gälla för övriga asso- ciationsformer som omfattas av krav på hållbarhetsrapport.

När en årsredovisning publiceras i ofullständigt skick får den som ut- gångspunkt inte åtföljas av revisionsberättelsen. Om någon revisionsbe- rättelse inte har lämnats ska detta förhållande liksom skälen för det anges. Samma ordning bör enligt regeringen gälla för granskningsberättelsen. Om årsredovisningen publiceras i sin helhet ska den publiceras till- sammans med revisionsberättelsen. Lagrådet lyfter frågan om inte samma

155

Prop. 2023/24:124 bör gälla granskningsberättelsen. Regeringen delar den bedömningen. En motsvarande ändring föreslås därför.

156

Granskningsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med årsredo- visningen. Även granskningsberättelsen för koncernen bör omfattas av kraven på offentliggörande.

Vem ska vara behörig att granska hållbarhetsrapporten?

Medlemsstaterna får tillåta att företaget anlitar en annan revisor än företa- gets valda revisor för räkenskapsrevision att granska hållbarhetsrapporten. I direktivet anges att revisorn ska vara godkänd eller erkänd att utföra sådan granskning. I Sverige är det auktoriserade revisorer som – med hänsyn tagen till att godkända revisorers behörighet är begränsad till att revidera mindre företag – kommer i fråga för uppdragen. Såsom Revisors- inspektionen uttalar bör det även krävas att den aktuella revisorn väljs av stämman.

Direktivet ger dessutom möjlighet för medlemsstaterna att tillåta s.k. oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster att granska hållbar- hetsrapporter (se vidare avsnitt 4.13).

När det gäller frågan om en annan revisor än den som har valts av företa- get för att utföra revisionen av årsredovisningen i övrigt bör tillåtas att granska företagets hållbarhetsrapport gör regeringen följande övervägan- den.

Kravet på en oberoende granskning av hållbarhetsrapporter innebär att efterfrågan på revisionstjänster kommer att öka. Detta kan förväntas påverka priset på dessa tjänster, särskilt med hänsyn till att antalet revi- sorer har minskat under senare år. En rimlig utgångspunkt är vidare att företagen ska ges flexibilitet beträffande valet av revisor. Mindre revi- sionsföretag kan av resursskäl vara förhindrade att tillhandahålla den särskilda kompetens som behövs för att granska hållbarhetsrapporter.

Om företagets revisor, alltså den revisor som ska revidera de finansiella rapporterna, inte har möjlighet att även granska företagets hållbarhets- rapport uppkommer således ett behov för företaget av att anlita en annan revisor med sådan behörighet. Alternativet är att företaget väljer en revisor som kan granska såväl de finansiella som icke-finansiella redovisnings- handlingarna. I och för sig kan det innebära effektivitetsvinster då den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen inte sällan har många beröringspunkter.

Det är vanligt att revisorn inför sitt bestyrkande av information tar hjälp av andra med specialistkunskap på vissa ämnesområden utan att företaget för den sakens skull behöver välja ytterligare en revisor som ska under- teckna revisionsberättelsen. Det är revisorns ansvar att skaffa sig till- räckligt underlag för sitt uttalande om överensstämmelse med gällande rättsliga krav. Revisorn förutsätts alltså inte själv besitta särskild kunskap om varje enskild fråga som granskningen väcker.

I praktiken måste revisorn vid den finansiella revisionen ofta förstå hur hållbarhetsaspekter påverkar företaget. Dessutom kan viss hållbarhets- information ingå i den finansiella redovisningen. Områdena är alltså delvis integrerade. Exempelvis kan hållbarhetsfaktorer påverka värdet av företa- gets tillgångar och därför behöva tas i beaktande för att bedöma om till- gångarna är rätt värderade. Vidare kan hållbarhetsrelaterade risker hänga

ihop med finansiella risker. Genom det nya direktivet kan finansiell Prop. 2023/24:124 information och hållbarhetsinformation antas bli än mer integrerad.

Det kan inte heller utan vidare antas att alla revisorer nödvändigtvis skulle vara villiga att uttala sig endast om ett företags hållbarhetsrappor- tering utan att ha möjligheten att även granska den finansiella rappor- teringen. Detta kan vara en utmaning i sig. Till saken hör att när ett bestyr- kande lämnas måste revisorn vara självständig och opartisk, dvs. obero- ende.

Enligt regeringens mening kan också två granskare med ansvar för olika delar av årsredovisningen bidra till otydlighet kring ansvarsfördelningen och att inte någon av revisorerna tar ett tydligt ansvar för helheten. Om en annan revisor än den revisor som har valts att utföra den finansiella revisionen väljs för granskning av hållbarhetsrapporten kan det upp- komma tvister om vem av revisorerna som är ansvarig för ett fel som kan hänföras till ett överlappande rapporteringsområde.

Det finns således vissa skäl mot att tillåta företagen att välja en särskild revisor för att granska hållbarhetsrapporten. Samtidigt finns det väl så starka skäl som talar i motsatt riktning.

Det förekommer i praxis att en revisor som bestyrker det granskade företagets hållbarhetsrapport skriver under revisionsberättelsen tillsam- mans med den valda revisorn.

Granskningen av hållbarhetsrapporter blir i och med det nya regelverket mer omfattande och ställer krav på specialistkompetens. I detta skede är det svårt att överblicka hur många revisorer och specialister som kommer att involveras. Genom att öppna upp för valet av andra revisorer än de som reviderar företagets årsredovisning i övrigt minskar risken för att det uppstår brist på kompetens.

Det kan också antas att denna lösning är gynnsam för konkurrenssi- tuationen på området för räkenskapsrevision. Fler företag kommer sanno- likt att behålla det revisionsföretag som företaget redan anlitar, samtidigt som det anlitar ett annat revisionsföretag för granskningen av hållbarhets- rapporten.

Regeringen anser därför, liksom utredningen och remissinstanserna, att en annan revisor än den som av företaget valts som revisor att granska den finansiella rapporteringen bör kunna granska samma företags hållbarhets- rapport.

De frågor som kan uppkomma om tystnadsplikt, upplysningsplikt, skadeståndsansvar och disciplinärt ansvar kan, som FAR också lyfter, tas om hand inom ramen för de befintliga bestämmelser som gäller för yrket, liksom inom utvecklandet av god revisors- och revisionssed.

Särskilt om revisionsutskottets roll

Varje företag av allmänt intresse ska ha ett revisionsutskott. Ett revisions- utskott är ett bolagsorgan tillsatt av styrelsen som ska övervaka bolagets olika kontrollsystem. Syftet är att skapa en direkt kontakt mellan styrelsen och revisorn.

Genom det nya direktivet får revisionsutskottet vissa uppgifter när det gäller hållbarhetsrapportering och granskning av hållbarhetsrapporten. Revi- sionsutskottet åläggs bl.a. en skyldighet att informera styrelsen om resultatet

av granskningen av hållbarhetsrapporten och förklara på vilket sätt gransk-

157

Prop. 2023/24:124 ningen bidrog till hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet och vilken roll utskottet spelade i den processen.

Utskottet ska vidare övervaka hållbarhetsrapporteringen, inbegripet den digitala rapporteringsprocessen, och det förfarande som företaget genom- för för att identifiera den information som rapporteras i enlighet med stan- darderna för hållbarhetsrapportering samt lägga fram rekommendationer eller förslag för att säkerställa dess tillförlitlighet. Det har även till uppgift att övervaka effektiviteten i företagets interna system för kvalitetskontroll och riskhantering och, i förekommande fall, dess internrevision när det gäller hållbarhetsrapporteringen.

Slutligen ska utskottet övervaka granskningen av den årliga och konsoli- derade hållbarhetsrapporteringen samt granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet.

Regler med denna innebörd bör införas i den associationsrättsliga lag- stiftningen. Regleringen av revisionsutskottets uppgifter har hittills endast tagit sikte på företagets finansiella rapportering (se t.ex. 8 kap. 49 b § aktie- bolagslagen). De nya uppgifterna inbegriper såväl övervakning av och information om företagets hållbarhetsrapportering som granskning av hållbarhetsrevisorns oberoende.

Medlemsstaterna får enligt direktivet tillåta att de uppgifter som revi- sionsutskottet har när det gäller hållbarhetsrapportering och granskningen av hållbarhetsrapporten utförs av styrelsen som helhet eller av ett särskilt organ som har inrättats av styrelsen. I linje med hittillsvarande reglering – som tillåter att en styrelse med viss redovisningskompetens eller revisions- kompetens ersätter revisionsutskottet och fullgör dess uppgifter avseende övervakning av den finansiella rapporteringen – bör en sådan möjlighet finnas (se t.ex. 8 kap. 49 a § andra stycket aktiebolagslagen).

Rätt att föreslå en revisor att granska delar av hållbarhetsrapporten i ett ömsesidigt försäkringsbolag

I lagrådsremissen föreslogs, i likhet med utredningen, att aktieägare som representerar minst fem procent av aktiekapitalet eller rösterna ska ha rätt att få till stånd en särskild granskning av bolagets hållbarhetsrapport. Enligt Lagrådet bör emellertid artikel 3.25 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering förstås så att den reglerar endast minoritetens rätt att få en fråga om ytterligare granskning upptagen till behandling på stämman. Av skäl 75 framgår att avsikten är att ge aktieägarna den rätt som de har enligt artikel 6 i direktivet om aktieägares rättigheter (2007/36/EG), en artikel som inte behandlar annat än aktieägares rätt att få en fråga behandlad på stämma. Den rätt som direktivet ger en minoritet att få ett förslag om sådan granskning prövat på stämman tillgodoses enligt Lagrådet i detta fall redan av 7 kap. 16 § aktiebolagslagen (jfr prop. 2009/10:247 s. 9, även Ds 2008:46 s. 64 f.), 4 kap. 8 § sparbankslagen och 6 kap. 15 och 46 §§ lagen om ekonomiska föreningar.

Regeringen delar Lagrådets uppfattning. Utredningens förslag bör därför inte genomföras i denna del. Som Lagrådet påpekar bör det dock för ömsesidiga försäkringsbolag tas in en särskild reglering om att förslagsrätten inte får inskränkas när det gäller förslag om att utse en revisor att granska delar av hållbarhetsrapporten.

158

4.11

Redovisningstillsyn och sanktioner

Prop. 2023/24:124

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska inom ramen för redovis- ningstillsynen ha det yttersta ansvaret för övervakningen av de börs- noterade företagens utökade hållbarhetsrapporter.

Regeringens bedömning: Hållbarhetsrapporter som upprättas av företag som inte är börsnoterade bör inte vara föremål för redovis- ningstillsyn.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget

och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem.

Nasdaq anser att utredningens bedömning att hållbarhetsrapporter som upprättas av onoterade företag inte bör vara föremål för redovisningstill- syn kan ifrågasättas. Nasdaq anser att företag som faller under rappor- teringskraven och uppfyller samma kriterier bör likabehandlas. Nasdaq ser därför gärna att åtgärder tas för att på sikt etablera en likvärdig ordning för övervakning av onoterade företag.

Svenskt Näringsliv, med stöd av Teknikföretagen, konstaterar att utred- ningen inte föreslår några särskilda sanktionsregler avseende hållbarhets- rapporten utan att denna kommer att omfattas av de allmänna associations- rättsliga reglerna avseende årsredovisningens upprättande och offentlig- görande.

Ekobrottsmyndigheten instämmer i utredningens slutsats att en bristande hållbarhetsrapportering skulle kunna utgöra bokföringsbrott eftersom förvaltningsberättelsen i så fall skulle vara bristfällig. Myndigheten anser dock att det med utredningens författningsförslag inte finns förutsebarhet vad gäller straffansvaret, eftersom hållbarhetsrapporten inte är omnämnd i bokföringslagen. Myndigheten efterfrågar att det i det fortsatta lagstift- ningsarbetet förs ett resonemang om i vilken mån en bristfällig hållbar- hetsrapport kan leda till straffansvar för företagets företrädare och i så fall inom vilka ramar detta ska ske. Även Malmö tingsrätt anser att det finns skäl att utveckla huruvida en bristfällig hållbarhetsrapport kan föranleda straffansvar för bokföringsbrott.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt öppenhetsdirek- tivet står årsredovisning, koncernredovisning och halvårsrapporter hos företag med överlåtbara värdepapper noterade på en reglerad marknad under tillsyn hos de nationella behöriga myndigheterna (s.k. redovisningstillsyn). I Sverige är Finansinspektionen behörig myndighet. Myndigheten, som har befogenhet att ingripa mot överträdelser, har delegerat visst tillsynsansvar till det privaträttsliga självregleringsorganet Nämnden för svensk redovis- ningstillsyn.

Det är efterlevnaden av bestämmelserna om regelbunden finansiell infor- mation i 16 kap. lagen om värdepappersmarknaden som övervakas. Vid vissa överträdelser har nämnden befogenhet att begära rättelse i en rapport. Sanktionsmöjligheten ligger kvar hos Finansinspektionen. Nämnden över- lämnar ärenden som avser icke ringa överträdelser till inspektionen. Så sker även vid bristande samarbete.

De övervakade börsnoterade företagen, för närvarande cirka 410 före- tag, bekostar med årliga avgifter Finansinspektionens redovisningstillsyn.

159

Prop. 2023/24:124 Även Nämnden för svensk redovisningstillsyn får ta ut skäliga avgifter för

	övervakningen.
	Det nya direktivet klargör att öppenhetsdirektivets krav på tillsyn även
	ska tillämpas på hållbarhetsrapporter. Därmed utökas tillämpningsområdet
	för redovisningstillsynen. Esma ska utfärda riktlinjer om behöriga myn-
	digheters tillsyn över de noterade företagens hållbarhetsrapporter. Redan
	i dag omfattar tillsynen i Sverige den hållbarhetsinformation som ingår i
	den regelbundna finansiella rapporteringen. Finansinspektionen bör ha
	mandat att övervaka såväl finansiella rapporter som hållbarhetsrapporter
	från noterade företag.
	Möjligheten för Finansinspektionen att lämna över tillsynsuppgifter till
	Nämnden för svensk redovisningstillsyn får anses omfatta även hållbar-
	hetsrapportering, vilket inte kräver någon författningsändring. Tillsyns-
	ansvar på området får redan anses vara överlämnat till nämnden.
	Mot bakgrund av att kraven på granskning av hållbarhetsrapporten
	skärps i hög grad bedömer regeringen, i likhet med bl.a. Svenskt Närings-
	liv, att det inte är ändamålsenligt att införa redovisningstillsyn även över
	onoterade företag, som i dag inte står under sådan tillsyn. Mot ett sådant
	behov talar, förutom kostnaden, förhållandet att styrelsen, som får mer
	ansvar för rapporteringen, har ett särskilt skadeståndsansvar i förhållande
	till företaget. Allmänintresset av en redovisningstillsyn beträffande dessa
	företag är också lägre.
	Även den redovisningstillsyn som avser hållbarhetsrapporter bör bekos-
	tas genom avgifter från de kontrollerade börsnoterade företagen. Någon
	författningsändring behövs inte.
	De nya reglerna om hållbarhetsrapport omfattas av det allmänna kravet
	i redovisningsdirektivet på att medlemsstaterna ska fastställa sanktioner
	vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med
	direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genom-
	förs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (se
	artikel 51). Regeringen konstaterar att direktivet inte innehåller några
	bestämmelser om straffansvar.
	Utredningen har föreslagit att de allmänna sanktionsreglerna om års-
	redovisningens upprättande och offentliggörande ska omfatta även hållbar-
	hetsrapporten och granskningsberättelsen. Svenskt Näringsliv och Teknik-
	företagen instämmer i den bedömningen och inga remissinstanser har invänt
	mot den. De sanktioner som därmed kan komma i fråga för dels aktiebolag,
	dels sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i
	kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovis-
	ning i försäkringsföretag och som inte ger in en hållbarhetsrapport eller
	granskningsberättelse är förseningsavgift och tvångslikvidation. För
	handelsbolag kan det i första hand bli aktuellt med vitesföreläggande för
	bolagsmännen. För de börsnoterade företagen kan Finansinspektionen
	besluta om sanktioner enligt 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappers-
	marknaden. Regeringen delar utredningens och remissinstansernas bedöm-
	ning att de tillgängliga sanktionerna uppfyller direktivets krav.
	Ekobrottsmyndigheten och Malmö tingsrätt efterfrågar förtydliganden
	om under vilka förutsättningar en bristfällig hållbarhetsrapport kan föran-
	leda straffansvar för bokföringsbrott. Regeringen konstaterar att när håll-
	barhetsrapporten utgör en del av årsredovisningen bör straffansvar för
160	bokföringsbrott kunna aktualiseras. Frågan om straffansvar måste dock

avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, där domstolarna har Prop. 2023/24:124 att pröva bristerna i hållbarhetsrapporten mot de allmänna straffkriterierna

för bokföringsbrott i 11 kap. 5 § brottsbalken. Det innebär bl.a. att det för straffansvar krävs att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte i huvudsak kan bedömas med ledning av bokföringen. De närmare gränserna för vilken typ av brister och fel som ska föranleda ansvar blir en fråga för rättstillämpningen.

4.12	Revisorsfrågor

Regeringens förslag: Med revisionsverksamhet ska även avses verk-
samhet som består i granskning av hållbarhetsinformation som ut-
mynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra
bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren samt
rådgivning eller annat biträde vid ett granskningsuppdrag.
Ett registrerat revisionsbolag som åtar sig att granska en hållbar-
hetsrapport ska utse en huvudansvarig för den delen. Om uppdraget
avser både revision av finansiella rapporter och granskning av hållbar-
hetsrapporter ska samma person få vara huvudansvarig för hela upp-
draget.
En behörighet att granska hållbarhetsrapporter ska utgöra ett tillägg
som följer auktorisationens giltighetstid och förnyelse.
Revisorsinspektionens tillsynsbefogenheter ska omfatta även revi-
sorer som har uppdrag att granska en hållbarhetsrapport. Om Revisors-
inspektionen ger en revisor en varning och det finns särskilda skäl för
det, ska inspektionen även få besluta om ett tidsbegränsat förbud att
underteckna granskningsberättelser.
För att en utländsk revisor även ska få granska hållbarhetsrapporter
ska ett lämplighetsprov säkerställa att han eller hon har de kunskaper i
svensk rätt som behövs för sådan granskning i Sverige.
Om en emittent som inte har säte i en stat inom EES anlitar en fysisk
person eller ett företag från ett tredjeland för granskning av en hållbar-
hetsrapport, ska den som anlitas vara registrerad hos Revisorsinspek-
tionen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela ytterligare föreskrifter om behörighet att granska hållbarhets-
rapporter.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen lämnar även förslag om registrering i aktiebolagsregistret.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen
eller har ingen invändning mot dem.
Revisorsinspektionen anser att det bör vara möjligt att återkalla behörig-
heten, såväl disciplinärt som på en revisors egen begäran.
Skälen för regeringens förslag
Revisionsverksamhet
Med anledning av revisorns uppgift att granska hållbarhetsrapporter bör
definitionen av revisionsverksamhet utvidgas till att uttryckligen omfatta		161

Prop. 2023/24:124 verksamhet som består i sådan granskning av hållbarhetsinformation som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren (se 2 § 8 revisorslagen). Det är naturligt att granskning av hållbarhetsrapporter ingår i beskrivningen av revisorers typiska uppgifter och utvidgningen underlättar för en ändamålsenlig tillsyn på området.

Granskning av en hållbarhetsrapport utgör inte revision. Därmed är det företag som denna granskning avser inte heller att se som en revisions- klient. Däremot får det anses att de normer som särskilt gäller för revi- sionsverksamhet och för revisorer, dvs. god revisionssed och god revisors- sed, gäller även vid granskningen av hållbarhetsrapporten. Som Lagrådet anför bör det i lag anges att bestämmelserna om god revisionssed och professionell skepticism även ska gälla vid granskning av en hållbarhets- rapport.

Krav på utbildning och fortbildning

En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono- miska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av före- tagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget. För vissa företag, bl.a. aktiebolag, får endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor vara revisor. En auktoriserad eller godkänd revisor ska ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksamhet samt i övrigt vara lämplig att utöva granskningsverksamheten.

Enligt revisorsdirektivet får en fysisk person godkännas att utföra revi- sion först efter att ha uppnått behörighet för universitetsstudier eller mot- svarande och därefter genomgått teoretisk och praktisk utbildning samt avlagt en yrkesexamen.

Revisorsinspektionen ska pröva frågor om auktorisation, godkännande och registrering enligt revisorslagen. För att kunna bli auktoriserad revisor krävs att personen har genomfört en teoretisk och praktisk utbildning på totalt sex år och därefter avlagt revisorsexamen hos Revisorsinspektionen. Den svenska revisorsutbildningen består av fyra delar: kandidatexamen, teoretisk utbildning inom obligatoriska ämnesområden, praktisk utbild- ning och revisorsexamen. Efter genomförande av de tre första delarna, varav praktik under tre år ska omfatta räkenskapsrevision, avslutas revisorsutbildningen således med ett prov för revisorsexamen. Granskning av hållbarhetsrapportering ingår i dag inte obligatoriskt i den teoretiska utbildningen. Ett godkänt resultat på provet för revisorsexamen är en förutsättning för att kunna ansöka om auktorisation som revisor.

Det nya direktivet ändrar inte kraven på processen för att bli auktoriserad revisor. Däremot behöver det i lag uppställas krav på att ha särskild behörighet för att få granska hållbarhetsrapporter. Förutsättningarna för att få sådan behörighet bör dock inte reglereras i lag, utan på lägre före- skriftsnivå.

När det gäller varaktigheten av behörigheten att granska hållbarhets- rapporter delar regeringen utredningens bedömning att det är mest ändamålsenligt att inte tidsbegränsa den särskilda behörigheten på annat sätt än att den gäller så länge revisorn är auktoriserad. Därmed behövs inte heller någon särskild process eller avgift för att förnya den.

162

Kvalitetskontrollen

Revisorer och registrerade revisionsbolag ska minst vart sjätte år vara före- mål för en oberoende kvalitetskontroll. Utifrån storlekskriterier ska i vissa fall sådan kontroll av revision ske i treårscykler. I fråga om hållbarhets- granskning räcker det emellertid med kvalitetskontroll vart sjätte år.

Revisorer står under myndighetstillsyn av Revisorsinspektionen. Bransch- organisationen FAR:s kvalitetskontroll är en del i denna tillsyn. FAR ansvarar, enligt en överenskommelse med Revisorsinspektionen, för att ut- föra kontroller av de revisorer som är medlemmar i organisationen och att rapportera resultaten av kontrollerna till inspektionen. Revisorer och revi- sionsföretag som har revisionsuppdrag i företag av allmänt intresse kvalitets- kontrolleras direkt av Revisorsinspektionen.

Kvalitetskontrollen består av att kontrollera om granskningen har utförts korrekt. Syftet med kvalitetskontrollen är att säkerställa att det finns förut- sättningar för att granskningen utförs enligt god revisors- och revisionssed.

Om det vid en genomförd kvalitetskontroll framkommer allvarligare brister i en revisors verksamhet öppnar Revisorsinspektionen ett tillsyns- ärende för prövning av frågan om eventuell disciplinär åtgärd.

Genom ändringen i revisorsdirektivet som det nya direktivet innebär utökas kvalitetskontrollen till att även omfatta en bedömning av efterlev- naden av tillämpliga granskningsstandarder. Vidare ska kvantiteten på de resurser som har lagts ned bedömas. Även arvodena för hållbarhetsgransk- ningen och revisionsföretagets interna system för kvalitetskontroll ska kontrolleras. Kvalitetskontrollen ska, liksom hittills, utföras på grundval av en riskbedömning.

Kravet på att ha ett system för kvalitetskontroll utvidgas således till att omfatta granskning av hållbarhetsrapporter. Direktivets reglering av kon- trollens utförande tillgodoses genom revisorslagens bestämmelser om kvalitetskontroll (27 a §). Den mer tekniska regleringen av kvalitetskon- trollen bör hanteras på lägre föreskriftsnivå än lag.

Organisation av granskningsarbetet

Av revisorsdirektivet följer att ett revisionsföretag som utför revision ska utse minst en revisor med huvudansvaret för revisionen. Enligt det nya direktivet ska medlemsstaterna även se till att ett revisionsföretag som utför granskning av hållbarhetsrapportering utser minst en s.k. nyckel- partner för hållbarhet som deltar aktivt i granskningen och förser denne med de resurser som uppgifterna kräver.

Nyckelpartner för hållbarhet definieras som den eller de revisorer som för ett särskilt granskningsuppdrag som avser hållbarhetsrapportering har utsetts av ett registrerat revisionsbolag till att ha huvudansvaret för att utföra granskningen för dess räkning. Nyckelpartnern, eller med andra ord den huvudansvariga partnern, får vara den huvudansvariga revisorn eller en av de huvudansvariga revisorerna. Denne ska underteckna gransknings- berättelsen.

Aktiebolagslagen och flera andra lagar tillåter att ett registrerat revi- sionsbolag utses till revisor och hänvisar till revisorslagen i fråga om huvudansvaret för revisionen (se t.ex. 9 kap. 19 § aktiebolagslagen). Ett registrerat revisionsbolag ska för varje uppdrag som den åtar sig och som

Prop. 2023/24:124

163

Prop. 2023/24:124 utgör revisionsverksamhet utse en av de yrkesverksamma revisorerna i

164

bolaget att vara huvudansvarig (17 § revisorslagen).

Den huvudansvariga revisorn ska vara en auktoriserad revisor. Denne ska underteckna revisionsberättelsen och andra utlåtanden och bär också ett särskilt skadeståndsansvar. Skyldigheten att utse en huvudansvarig bör därför omfatta alla revisionsuppdrag som inbegriper granskning av håll- barhetsrapporter.

Granskar olika registrerade revisionsbolag ett företags hållbarhets- rapport och finansiella rapporter rör det sig om separata uppdrag där en huvudansvarig ska utses för varje uppdrag.

Om ett registrerat revisionsbolag får i uppdrag att både utföra revision och granska företagets hållbarhetsrapport bör som utgångspunkt samma person få vara huvudansvarig för hela uppdraget. Revisionsbolaget bör emellertid kunna välja en enskild person som revisor för vartdera upp- draget, som då kan bli huvudansvarig för den delen. Även om det kan framstå som otydligt med olika huvudansvariga där ett enda registrerat revisionsbolag har anlitats, riskerar ett krav på att en och samma revisor är huvudansvarig för både finansiell revision och hållbarhetsgranskning att, mot bakgrund av de ökade utbildningskrav som ställs för hållbarhets- granskning, i onödan minska utbudet av behöriga granskare.

Kravet på att den huvudansvariga ska delta aktivt i hållbarhetsgransk- ningen tillgodoses enligt regeringens mening genom att en huvudansvarig revisor ska utses för granskningsuppdraget och att denne ska underteckna utlåtanden (se 17 § revisorslagen).

Direktivets krav på att den huvudansvariga ska förses med tillräckliga resurser och personal med den kompetens som krävs för att utföra sina uppgifter på lämpligt sätt innebär enbart att granskningen ska genomföras i enlighet med god sed. Detsamma gäller kravet på att den revisor som granskar hållbarhetsrapporten ska ägna tillräcklig tid åt uppdraget och anslå tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter. Dessa krav på gransk- ningen föranleder därmed inga författningsändringar.

Direktivet innehåller även dokumentationskrav som tar sikte på gransk- ningsarbetets utförande. Om samma revisor utför revisionen av årsredo- visningen och granskningen av hållbarhetsrapporten får dokumentationen om hållbarhetsgranskningen ingå i revisionsdokumentationen.

Revisorslagen föreskriver redan att revisorn är skyldig att dokumentera uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen ska innehålla infor- mation som är väsentlig för att revisorns arbete och hans eller hennes opartiskhet och självständighet ska kunna bedömas i efterhand (24 §). Dokumentationen ska ha färdigställts när revisionsberättelsen eller annat utlåtande, såsom en granskningsberättelse, lämnas. De dokumentations- krav som följer av revisorslagen uppfyller således direktivets krav. Vidare har Revisorsinspektionen meddelat föreskrifter om hur revisorn ska doku- mentera sina uppdrag och föra ett klientregister med vissa specificerade uppgifter (se RIFS 2018:2).

Granskningsarvoden

Revisionsarvodet ska inte påverkas eller styras av att revisorn erbjuder det granskade företaget andra tjänster vid sidan av revisionen. Av det nya direktivet följer att inte heller arvodet för granskning av hållbarhetsrappor-

ter får påverkas av andra tjänster som erbjuds det granskade företaget eller Prop. 2023/24:124 baseras på någon form av villkorlighet.

Liksom utredningen gör regeringen bedömningen att direktivets regler om granskningsarvoden tillgodoses genom den prövning av revisorns opartiskhet och självständighet som ska göras för uppdrag i revisionsverk- samhet enligt revisorslagen (se prop. 2008/09:135 s. 84–85).

Yrkesetik, tilläggstjänster och mandattid

Genom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering utvidgas revi- sorsdirektivets regler om yrkesetik, oberoende och tystnadsplikt som krävs vid revision av finansiella rapporter till att omfatta revisorns arbete med att bestyrka hållbarhetsrapporter.

Därmed bör det som enligt revisorslagen och den associationsrättsliga lagstiftningen gäller om oberoende och jäv gälla även för en revisor som utför granskning av en hållbarhetsrapport. En sådan revisor bör vidare om- fattas av samma krav på revisorsrotation och längsta mandattid.

Enligt direktivet får en revisor som granskar hållbarhetsrapporten för ett företag av allmänt intresse inte utföra vissa icke-revisionstjänster (konsult- tjänster). Det kan noteras att en revisor som endast granskar en hållbar- hetsrapport tillåts tillhandahålla något fler konsulttjänster än en finansiell revisor.

Tillhandahållandet av konsulttjänster förbjuds enligt direktivet, förenk- lat, under den period som är föremål för hållbarhetsgranskning och upp- rättandet av granskningsberättelsen och för det närmast föregående räken- skapsåret. Exempel på tjänster som det handlar om är utformning och infö- rande av processer för internkontroll eller riskhantering relaterade till upp- rättande av eller kontroll av finansiell information och utformning samt värderingstjänster.

Utarbetande av hållbarhetsrapportering läggs till i revisorsförord- ningens11 lista över förbjudna icke-revisionstjänster.

Revisorslagen hänvisar redan till revisorsförordningen i fråga om förbud mot tillhandahållandet av vissa andra tjänster än revision och reglerar revisorns möjlighet att vid revision utföra tilläggstjänster åt det granskade företaget. FAR anser att det behövs ett klargörande om revisorslagens redan befintliga bestämmelser enligt vilka en revisor under vissa förutsätt- ningar får tillhandahålla värderingstjänster, även är tillämplig för den revisor som genomför granskning av hållbarhetsrapporten. Regeringen kan konstatera att det befintliga förbudet mot att tillhandahålla vissa icke- revisionstjänster endast är tillämpligt på bolagets revisor. I de föreslagna bestämmelserna regleras i stället vilka icke-revisionstjänster som får till- handahållas av en revisor som granskar en hållbarhetsrapport. Om det skulle vara fråga om att samma revisor utför revisionen och granskningen av hållbarhetsrapporten är alltså båda paragraferna tillämpliga.

Den prövning av revisorns opartiskhet, självständighet och förtroende- rubbande sidoverksamhet som måste göras av revisorn själv är, samman-

11Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om

upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

165

Prop. 2023/24:124 taget med regleringen av förbjudna och tillåtna konsulttjänster, i flera delar förenlig med direktivets krav i fråga om tillhandahållande av tjänster.

166

Förbudet mot att en revisor vid hållbarhetsgranskning för företag av allmänt intresse under angivna perioder tillhandahåller vissa andra tjänster än revision måste emellertid genomföras i svensk rätt. Detsamma gäller möjligheten till undantag från förbudet och skyldigheterna att säkerställa den granskande revisorns oberoende när andra tjänster än revision utförs. Revisorsinspektionen bör även i detta sammanhang få meddela förhands- besked om tillåtligheten av tilläggstjänster.

I likhet med vad som gäller vid revision bör en revisor vid granskning av hållbarhetsrapporten inte få anlita någon som på grund av jäv inte är behörig att vara revisor.

Registrering, tillsyn och sanktioner

Revisorsdirektivet anger vissa principer för offentlig tillsyn av revisorer och revisionsföretag. Enligt det nya direktivet om företagens hållbarhets- rapportering ska tillsynsansvaret även omfatta antagandet av standarder för granskning av hållbarhetsrapporter, utom när dessa standarder antas eller godkänns av andra av medlemsstaternas myndigheter. Även revisors- direktivets krav på registrering utvidgas nu till att omfatta granskning av hållbarhetsrapporter.

När det gäller tillsyn och registrering av revisorer och revisionsföretag från tredjeländer görs tillägget att den behöriga nationella myndigheten ska registrera varje utomeuropeisk revisor som lämnar en gransknings- berättelse för ett företag som har sitt säte utanför EES men vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i den med- lemsstaten. Det kan vara aktuellt om tredjelandsföretaget har anlitat en revisor att enbart granska hållbarhetsrapporten.

Sådana granskningsberättelser som lämnas av revisorer från tredjeland som inte är registrerade i en viss medlemsstat ska inte ha rättslig verkan i den medlemsstaten.

Därutöver klargör direktivet de krav som gäller för registrering av en revisor från tredjeland dels med avseende på revision av finansiella rapporter, dels med avseende på granskning av hållbarhetsrapportering. Här ska krav som är likvärdiga med kraven i revisorsdirektivet i fråga om godkännande och kunskap uppfyllas.

Kommissionen ges genom direktivet befogenhet att besluta om den likvärdighet som avses. Så länge något sådant beslut inte har fattats får medlemsstaterna bedöma likvärdigheten.

Det offentliga registret över revisorer ska enligt direktivet även ange huruvida revisorn är godkänd att utföra granskning av hållbarhetsrappor- tering. I lagrådsremissen föreslogs ändringar som berör Revisorsinspek- tionens registrering i aktiebolagsregistret och föreningsregistret. En ändring i aktiebolagslagen innebar att avregistrering ur aktiebolagsre- gistret av revisorer vars auktorisation eller godkännande har upphävts skulle ske även när en revisor har fått ett tidsbegränsat förbud att under- teckna granskningsberättelser. Enligt Lagrådet är det uppenbart att en revisor som förbjuds att underteckna granskningsberättelser inte enbart av denna anledning bör avregistreras från uppdrag som inte innefattar någon granskning av hållbarhetsrapporter. Eftersom det blir följden av den

föreslagna ändringen anser Lagrådet att den inte kan läggas till grund för lagstiftning. Lagrådet gör samma bedömning när det gäller motsvarande förslag som rör föreningsregistret. Regeringen delar Lagrådets bedömning och lämnar därför inte något förslag på ändring i dessa delar.

Revisorer, revisionsföretag och revisorer från tredje land är skyldiga att låta Revisorsinspektionen vid sin tillsyn granska de handlingar som hör till verksamheten och att lämna inspektionen de uppgifter som behövs för tillsynen. Befogenheterna bör gälla även vid tillsyn över revisorer som granskar hållbarhetsrapporter enligt de nya kraven.

En revisor som åsidosätter sina skyldigheter kan få en varning eller erinran. Om omständigheterna är synnerligen försvårande, får auktori- sationen eller godkännandet upphävas.

Om det efter en varning finns särskilda skäl för det, får Revisorsinspektio- nen även besluta om en sanktionsavgift eller om ett tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet, underteckna revisionsberättelser eller inneha vissa uppdrag i ett revisionsföretag. Med anledning av det nya direktivet om företagens hållbarhetsrapportering bör denna möjlighet omfatta även granskningsberättelser. Att även tillfälligt förbud mot granskning av håll- barhetsrapporter kommer att kunna meddelas följer av att Revisorsinspek- tionens befogenhet omfattar all revisionsverksamhet. Erinran och varning bör kunna ges baserat på brister även avseende granskningen av hållbar- hetsrapporter.

Således ska i allmänhet samma krav som finns i den hittillsvarande till- synen över revisorer som ägnar sig åt räkenskapsrevision gälla. Att Revisorsinspektionens verksamhet omfattar revisorer och revisions- verksamhet innebär att även granskning av hållbarhetsrapporter i motsv- arande mån blir underställd Revisorsinspektionens tillsyn och att den revi- sor eller det revisionsföretag som utför hållbarhetsgranskning kan bli före- mål för disciplinära åtgärder. Befintlig reglering får således anses uppfylla direktivets krav på system för utredningar och sanktioner samt tillsyns- befogenheter. När det gäller verktyget att efter en varning besluta om ett tidsbegränsat förbud att underteckna revisionsberättelser (32 a § första stycket 2 revisorslagen) kräver emellertid direktivet att det omfattar även granskningsberättelser. Således bör lagen kompletteras med denna till- synsbefogenhet. Sanktionerna som direktivet innehåller bedöms i övrigt motsvaras av Revisorsinspektionens befintliga befogenheter

Revisorsinspektionen anser att det bör vara möjligt att återkalla behörig- heten, såväl disciplinärt som på en revisors egen begäran. I och med att begreppet revisionsverksamhet i revisorslagen utvidgas till att omfatta även granskning av hållbarhetsrapportering kommer sanktionsmöjligheterna i 32 a § revisorslagen ge Revisorsinspektionen möjligheten att besluta om sanktionsavgift eller ett tidsbegränsat förbud att underteckna gransknings- berättelser, utöver möjligheten att besluta om en erinran eller varning. Revisorsinspektionen har förvisso en poäng i att möjligheten att disciplinärt besluta om upphävande även bör omfatta behörigheten att granska hållbar- hetsrapporter. En sådan åtgärd kräver dock ytterligare överväganden när det gäller bestämmelser om bl.a. registrering, föreläggande om rättelse och straffansvar, vilket inte är möjligt att behandla inom ramen för detta lagstift- ningsärende.

När det gäller registrering av och tillsyn över revisorer från tredjeländer finns sådana bestämmelser i revisorslagen. Registrering får endast ske om

Prop. 2023/24:124

167

Prop. 2023/24:124 kraven på revision och de som utför revisionen är likvärdiga med dem som följer av svensk rätt (16 b §). Det ligger på Revisorsinspektionen att på grundval av bl.a. den utredning som sökanden presenterar avgöra om kraven i hemlandet är likvärdiga med svensk rätt. Det ska beaktas om kommissio- nen har gjort en bedömning av likvärdigheten.

Vidare följer av lagen om värdepappersmarknaden att en emittent av värdepapper som inte har sitt säte i en stat inom EES får låta års- och koncernredovisningen granskas av en revisor eller ett revisionsföretag från ett tredjeland under förutsättning att den som anlitas har registrerats i Sverige.

Med anledning av det nya direktivet bör en revisor eller ett revisions- företag från tredjeland få registreras med avseende på granskning av håll- barhetsrapporter om de angivna kraven är uppfyllda. Registreringen bör förutsätta att kraven på den fysiska personens eller företagets granskning av hållbarhetsrapportering i den staten är likvärdiga med dem som följer av svensk rätt. Av lagen om värdepappersmarknaden bör också framgå att den revisor som emittenten anlitar från ett tredjeland för granskning av en håll- barhetsrapport ska vara registrerad enligt revisorslagen.

Samarbete mellan medlemsstaterna

Det som anges i revisorsdirektivet om medlemsstaternas ömsesidiga er- kännande av regleringar och om tystnadsplikt och samarbete mellan medlemsstaterna ska gälla i tillämpliga delar för granskningen av hållbar- hetsrapporter.

Det innebär bl.a. att revisionsföretag som har ett sådant gransknings- uppdrag och hör hemma i en annan stat inom EES inte ska kvalitets- kontrolleras av Revisorsinspektionen. Revisorslagen gör här inte skillnad på revisorer som utför finansiell revision och revisorer som granskar hållbarhetsrapporter och bedöms vara förenlig med direktivets krav i denna del.

Vidare ska de behöriga myndigheterna inom EES – i Sverige Revisors- inspektionen och i vissa avseenden Finansinspektionen – och de europeiska tillsynsmyndigheterna samarbeta för att fullgöra sina uppgifter. En behörig myndighet ska bistå såväl andra behöriga myndigheter inom EES som de europeiska tillsynsmyndigheterna. Revisorsdirektivet reglerar utbytet av konfidentiella uppgifter, underrättelseskyldighet och när en behörig myndighet får begära att en annan behörig myndighet ska biträda med en utredning.

Således ska Revisorsinspektionen, Finansinspektionen, andra tillsyns- myndigheter inom EES och de europeiska tillsynsmyndigheterna samarbeta och utbyta information även, i tillämpliga delar, med avseende på gransk- ning av hållbarhetsrapportering. Verktyg för ett sådant samarbete och utbyte av information finns inom ramen för befintlig lagstiftning, inbegripet revi- sorslagens bestämmelser om uppgiftsutlämnande (27 b–28 a §§).

Det finns inte heller i övrigt anledning till författningsändringar avseen- de det europeiska samarbetet på området.

168

4.13	Oberoende kvalitetsgranskare av	Prop. 2023/24:124
	hållbarhetsrapport

Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inte tillräckliga skäl för att föreslå att andra än auktoriserade revisorer i Sverige ska få granska hållbarhetsrapporter.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland FAR och Revisors-

inspektionen, delar utredningens bedömning eller har inga synpunkter på utredningen i denna del.

Finansinspektionen, som i och för sig också delar utredningens bedöm- ning, menar att för- och nackdelar med att tillåta oberoende kvalitetsgrans- kare bör utredas ytterligare. Myndigheten framhåller exempelvis risken för att hållbarhetsrapporteringen kan framstå som mindre viktig i relation till den finansiella rapporteringen i vissa intressenters ögon om oberoende kvalitetsgranskare tillåts. En annan risk är att sammankopplingen av hållbarhetsrapporteringen med den finansiella rapporteringen kan fungera sämre om den som granskar hållbarhetsrapporteringen inte har kompetens inom granskning av finansiell rapportering.

Samtidigt är det flera remissinstanser som anser att oberoende kvalitets- granskare bör tillåtas. Till dessa hör Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Svensk Försäkring, Sparbankernas Riks- förbund, Jernkontoret, Nasdaq, Swetic, Position Green och Teknikföre- tagen.

Svenskt Näringsliv pekar på att kravet på granskning av hållbarhets- rapporten innebär att efterfrågan kommer att öka på dessa tjänster. Samtidigt minskar antalet revisorer i Sverige. Det finns i Sverige aktörer som är både lämpade och villiga att tillhandahålla oberoende granskningstjänster. Möjligheten att anlita oberoende kvalitetsgranskare bör införas redan i samband med att kraven på hållbarhetsrapportering börjar tillämpas för att säkerställa att de oberoende granskarna får samma möjlighet att etablera sig på marknaden som revisionsföretagen.

Konkurrensverket menar att revisionsmarknaden redan i dag är koncen- trerad och att ett fåtal större aktörer dominerar marknaden. Om hållbarhets- rapporter inte kan granskas av oberoende kvalitetsgranskare kan mindre revisionsföretag få svårare att erbjuda en bredd av revisionstjänster och kan komma att få svårare att konkurrera om uppdrag hos företag som behöver granskning av både finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. Detta kan leda till ett minskat konkurrenstryck och därigenom en försämring av priser och villkor för revisionstjänster. Även Företagarna och Swetic menar att oberoende kvalitetsgranskare bör tillåtas av konkurrensskäl.

Naturvårdsverket anser att det är angeläget att en utökad och tillförlitlig hållbarhetsrapportering kommer på plats snabbt. Genom att tillåta att obero- ende kvalitetsgranskare får genomföra granskning av hållbarhetsrapporten skulle staten underlätta för verksamhetsutövarna.

Skälen för regeringens bedömning: Direktivet ger möjlighet för med- lemsstaterna att tillåta s.k. oberoende leverantörer av kvalitetsgransk- ningstjänster (oberoende granskare) att granska hållbarhetsrapporter. En

sådan granskare definieras som ett organ för bedömning av överensstäm-

169

Prop. 2023/24:124 melse som har ackrediterats för kvalitetsgranskning i enlighet med EU-

	förordningen om ackreditering och marknadskontroll.
	Om oberoende granskare tillåts att uttala sig om hållbarhetsrapporter ska
	även sådana granskare från andra medlemsstater få utföra granskning av
	hållbarhetsrapporter i medlemsstaten. I det fallet ansvarar hemmedlems-
	staten för tillsynen över dessa granskare, såvida inte värdmedlemsstaten
	beslutar att övervaka bestyrkandeuppdraget för hållbarhetsrapportering
	som utförs på dess territorium.
	Att tillåta att hållbarhetsrapporten granskas av en oberoende granskare
	skulle visserligen förbättra konkurrensen på marknaden för gransknings-
	tjänster ytterligare, vilket bl.a. Konkurrensverket är inne på. Företagen
	skulle få tillgång till ett större urval av aktörer som kan bestyrka hållbar-
	hetsinformationen. Kunskaper och erfarenheter om hållbarhetsfrågor hos
	andra yrkesgrupper än revisorer, t.ex. ingenjörer och naturvetare, skulle
	kunna tas tillvara bättre. Såsom bl.a. Svensk Försäkring pekar på skulle
	kompetensförsörjningen underlättas, vilket inte minst är viktigt i ett inle-
	dande skede av reformen.
	Som framgår av avsnitt 4.10 väcker emellertid redan anlitandet av två
	revisorer med ansvar för olika delar av årsredovisningen frågor kring an-
	svarsfördelningen. Dessa frågor torde revisorer, som är vana att arbeta
	utifrån sådan metodik som direktivet förutsätter, vara bäst skickade att
	hantera på bästa sätt, åtminstone i ett inledande skede efter att direktivet
	börjat tillämpas.
	Regeringen kan också konstatera att ett tillåtande av oberoende grans-
	kare skulle föranleda ett separat och tämligen komplext system. Det skulle
	behöva omfatta utbildning, ackreditering, examination, fortbildning,
	oberoende, system för kvalitetskontroll, val och entledigande av granskar-
	na, rapporteringsskyldighet, utredningar och sanktioner samt organisation
	av arbetet och tillsyn av dessa aktörer. Det skulle kunna förväntas medföra
	ökade kostnader för flera myndigheter och i förlängningen för företagen. I
	alla nämnda avseenden ska kraven på de oberoende granskarna vara
	likvärdiga med de krav som ställs på en revisor.
	Det skulle också krävas betydande ändringar i den associationsrättsliga
	lagstiftningen, t.ex. om företagets val av granskare, tystnadsplikt, upplys-
	ningsskyldighet och skadeståndsansvar. Regelverket skulle därmed bli än
	mer svåröverskådligt än vad som föranleds redan av att företagen enligt
	vad regeringen föreslår ska få anlita en annan revisor för att granska
	hållbarhetsrapporten än den som granskar de finansiella rapporterna.
	Det går enligt regeringen inte heller att utesluta att ett tillåtande av obe-
	roende granskare kan medföra att hållbarhetsrapporten i intressenternas ögon
	framstår som mindre viktig än den finansiella rapporteringen, något som
	Finansinspektionen lyfter i sitt remissvar.
	Det finns i sammanhanget anledning att framhålla att marknaden inom
	upprättandet av hållbarhetsrapporteringen i sig är fortsatt öppen för andra
	aktörer än revisorer, vilka kan bistå både företag och revisionsföretag med
	teknisk expertis.
	Regeringen anser att det i och för sig skulle föra med sig vissa fördelar
	att tillåta oberoende kvalitetsgranskare av hållbarhetsrapporter. Utifrån de
	invändningar som framförs ovan bör dock ett eventuellt införande föregås
	av ytterligare utredning och analys, vilket inte är möjligt inom ramen för
170	detta lagstiftningsärende. För närvarande finns det därför inte tillräckliga

skäl för att föreslå att andra än auktoriserade revisorer i Sverige ska få Prop. 2023/24:124 granska hållbarhetsrapporter.

Eftersom oberoende kvalitetsgranskare för närvarande inte ska tillåtas i Sverige ger direktivet inte heller möjlighet att i Sverige tillåta oberoende granskare från andra medlemsstater. Däremot finns det inget som hindrar att utländska oberoende granskare utför granskningen av hållbarhetsrap- porter för utländska dotterföretag till svenska moderföretag, om det är tillåtet i den stat där dotterföretaget är etablerat och som ansvarar för registreringen av granskarna.

5EU-direktivet om en jämnare könsfördelning i börsnoterade företags styrelser

5.1 Könsfördelningsdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 om en jämnare
könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed
sammanhängande åtgärder (nedan direktivet eller könsfördelningsdirek-
tivet) antogs den 23 november 2022. Direktivet handlar om hur styrelse-
ledamöter i börsnoterade företag ska tillsättas och syftar till att uppnå en
jämnare representation av kvinnor och män bland styrelseledamöter i såda-
na företag. Mikroföretag samt små och medelstora företag är undantagna
från direktivets tillämpningsområde.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de börsnoterade företagen omfattas
av målsättningen att det underrepresenterade könet senast den 30 juni 2026
ska inneha minst 33 procent av styrelseposterna. Medlemsstaterna kan
i stället ha en målsättning om 40 procent som endast avser icke verk-
ställande styrelseledamöter.
De bolag som inte når upp till den valda målsättningen ska justera pro-
cessen för urval av kandidater för tillsättning eller val till poster som
styrelseledamot. I denna del föreskrivs detaljerade regler för tillsättnings-
förfarandet i bolag som inte når upp till målsättningen, bl.a. om vilka
meriter hos potentiella styrelseledamöter som ska beaktas, att företräde i
vissa fall ska ges till en potentiell styrelseledamot av det underrepresen-
terade könet och möjlighet till prövning av tillsättandet vid domstol eller
annan behörig myndighet.
Medlemsstaterna har möjlighet att under vissa förhållanden skjuta upp
tillämpningen av bestämmelserna om tillsättningsförfarandet för styrelse-
ledamöter. Möjligheten till uppskjuten tillämpning finns bl.a. så länge som
minst 25 procent av alla poster som styrelseledamot i börsnoterade företag
i medlemsstaten innehas av det underrepresenterade könet. Om en med-
lemsstat inte längre har grund för att skjuta upp tillämpningen, ska med-
lemsstaten tillämpa tillsättningsförfarandet senast sex månader efter det att
grunden upphör.
Direktivet innehåller också bestämmelser om att bolagen årligen ska
lämna uppgifter om könsfördelningen i sina styrelser. De bolag som inte	171
	171

Prop. 2023/24:124 når upp till den målsättningen medlemsstaten har genomfört ska förklara varför de inte gör det och redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att nå målet. Rapporteringskraven gäller inte för det fall en medlemsstat skjuter upp tillämpningen av direktivets bestämmelser om tillsättningsförfarandet, med undantag för krav som säkerställer att uppgifter regelbundet offentlig- görs om de börsnoterade företagens framsteg mot en jämnare represen- tation av kvinnor och män i deras styrelser.

172

Medlemsstaterna ska införa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner för överträdelser av direktivets regler.

Slutligen ska medlemsstaterna utse ett eller flera organ för att främja, analysera, övervaka och stödja en jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Direktivet ska ha genomförts senast två år från ikraftträdandet.

5.2En utökad skyldighet att redovisa könsfördelning

Regeringens förslag: Skyldigheten för företagen att lämna uppgift om könsfördelningen inom företagets ledning ska utökas på så sätt att stora börsnoterade aktiebolag och andra stora börsnoterade bolag som ger ut aktier, dvs. bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag, ska upplysa även om vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna sedan året innan.

Regeringens bedömning: Sverige bör använda möjligheten att skjuta upp tillämpningen av tillsättningsförfarandet i EU:s direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred- ningens förslag om uppgiftsskyldighet omfattar något fler bolag och det utökade rapporteringskravet föreslås gälla även koncernredovisningar. Utredningen hade inte i uppdrag att bedöma om Sverige bör använda möjlig- heten att skjuta upp tillämpningen av tillsättningsförfarandet.

Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanser, däribland Svenskt Näringsliv, Bolagsverket, Finansinspektionen, Nasdaq och FAR, tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

Jämställdhetsmyndigheten, som i huvudsak instämmer i förslaget, anser att skyldigheten att upplysa om förändringar som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna ska omfatta alla år från det att förslaget träder i kraft, för att synliggöra utvecklingen över tid. Myndigheten pekar på att det exempelvis är svårt att se en stagnation om endast året innan redovisas eller om en minskning är en del av en långvarig trend över flera år.

Företagarna är tveksam till förslaget om att stora företag ska upplysa om vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna sedan året innan eftersom enskilda företag inte ska behöva redovisa sina interna arbetsmetoder för att öka mångfalden.

Sveriges Kvinnoorganisationer pekar på att det inte finns någon garanti för att könsfördelningen i styrelser kommer att bli jämnare i framtiden utan

tvärtom att det finns en risk att utvecklingen går bakåt. Sverige bör därför	Prop. 2023/24:124
som föregångsland inom jämställdhet frivilligt vidta nödvändiga åtgärder
för att främja en jämnare könsfördelning i börsföretagens styrelser.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Skyldigheten att redovisa könsfördelning i styrelser bör utökas något
Direktivets bestämmelser om rapportering enligt artikel 7.4 ska genom-
föras även av medlemsstater som använder möjligheten att skjuta upp
tillämpningen av tillsättningsförfarandet. Rapporteringskravet bör införas
på det sätt som är minst ingripande för de enskilda bolagen. Några krav på
företagen bör inte läggas till eller utökas, och tillämpningsområdet bör inte
utvidgas om det inte finns goda skäl för det.
Enligt direktivet ska övriga rapporteringskrav i artikel 7 inte vara tillämp-
liga om det i nationell rätt finns en rapporteringsskyldighet som säkerställer
det regelbundna offentliggörandet av information om vilka framsteg som
börsbolagen gör för att uppnå en jämnare könsfördelning.
Som direktivet får uppfattas ska det i nationell rätt för det första finnas en
skyldighet för de enskilda bolagen att redovisa könsfördelningen bland
styrelseledamöterna. En sådan skyldighet finns sedan länge i 5 kap. 38 §
årsredovisningslagen (1995:1554).
Dessutom ska bolagens redovisning säkerställa att uppgifter regelbundet
offentliggörs om vilka framsteg som bolagen gör för att uppnå en jämnare
könsfördelning. Regeringen delar utredningens bedömning om att det som
avses är att framstegen (eller tillbakagången) ska kunna följas genom
statistik eller annan översiktlig information om hur könsfördelningen
förändras över tid. Den befintliga skyldigheten för bl.a. börsnoterade företag
att redovisa könsfördelningen i styrelserna är ett förhållandevis enkelt sätt
att säkerställa att utvecklingen i stort kan följas, utan att det förutsätter en
undersökning av vilka styrelseledamöter som är registrerade i bolags-
registret för respektive företag.
Enligt regeringen är således den befintliga skyldigheten för bl.a. börsno-
terade företag att redovisa könsfördelningen, som inte har någon motsvarig-
het i EU:s redovisningsdirektiv, ett bra redskap för att följa utvecklingen
bland sådana företag i stort. I praktiken har också statistik över könsför-
delningen i börsnoterade företag i många år varit lätt tillgänglig för allmän-
heten, bl.a. genom SCB, stiftelsen Allbright och Kollegiet för svensk bolags-
styrning. Ett synliggörande av könsfördelningen har sannolikt fyllt en viktig
funktion för att främja jämställdheten bland ledande befattningshavare.
För att efterkomma direktivets krav bör den förändringen göras att de stora
börsnoterade aktiebolagen, som faller under direktivets tillämpningsområde,
åläggs att i årsredovisningen upplysa även om vilken förändring som har
skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna
sedan föregående år. Detta framgår visserligen om man jämför med före-
gående årsredovisning, men informationen blir mer lättillgänglig om den
finns i varje årsredovisning. Det handlar om uppgifter som är lätt tillgängliga
för bolagen samtidigt som uppgifterna kan ha en viss betydelse för bolagens
externa intressenter genom att det redan av årsredovisningen framgår om
jämställdheten bland styrelseledamöterna ökar eller minskar. Regeringen
menar, till skillnad från Företagarna, att det utökade rapporteringskravet
inte innebär något krav på att redovisa interna arbetsmetoder.	173

Prop. 2023/24:124 Regeringen har förståelse för Jämställdhetsmyndighetens syn att rappor- teringskravet bör omfatta förändringar som har skett för alla år sedan kravet trädde i kraft. Sådan information går dock utan större problem att få fram genom att jämföra årsredovisningar från flera år. Rapporteringskravet bör inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att genomföra direk- tivet. Till skillnad från utredningen anser därför regeringen att kravet inte bör gälla i koncernredovisningen.

174

Värdepappersbolag är finansiella bolag som ger ut aktier och bör således även de tillämpa det nya kravet, förutsatt att övriga förutsättningar är upp- fyllda. Som Lagrådet påpekar gäller detsamma även bankaktiebolag, kredit- marknadsbolag och försäkringsaktiebolag. Som Lagrådet också påpekar berör ändringarna i 5 kap. 38 § årsredovisningslagen enbart företag som utgör aktiebolag och har således inte någon betydelse för finansiella företag av annat slag.

En årsredovisning som ett företag publicerar i ofullständigt skick får åtföljas av revisionsberättelsen om ofullständigheten består i att uppgift saknas om könsfördelningen i företagets ledning. I sådant fall ska det anges i den publicerade årsredovisningen att uppgiften har utelämnats (8 kap. 15 § årsredovisningslagen). Det är naturligt att detta undantag ska gälla även den utökade upplysningsskyldighet som föreslås.

Sverige bör skjuta upp tillämningen av direktivets tillsättningsförfarande

I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget bygger på ett förtroende och utgör inte någon anställning i arbetsrättslig mening. Styrelsen representerar ägarna och svarar för bolagets orga- nisation och förvaltning. Ägarna har den yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta styrelsen. Frågor om hur styrelsen tillsätts i vissa börsnoterade företag behandlas i Svensk kod för bolagsstyrning, som är en form av självreglering. Alla svenska noterade aktiebolag tillämpar koden. När det gäller styrelsernas sammansättning anges i koden att styrelsen ska ha en ändamålsenlig sammansättning med hänsyn till bolagets verksam- het, utvecklingsskede och förhållandena i övrigt och att den ska präglas av mångsidighet och bredd när det gäller ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning i styrelsen ska eftersträvas. I börsnoterade företag har också de anställda rätt att utse ledamöter i styrel- sen enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privat- anställda.

Efter bolagsstämmorna 2020 uppgick andelen kvinnor bland stämmo- valda styrelseledamöter i börsnoterade företag till 36 procent kvinnor och 64 procent män enligt statistik från Statistiska centralbyrån SCB. Enligt Stiftelsen Allbright var läget detsamma efter stämmorna 2022 (Stiftelsen Allbright, Allbrightrapporten, Noll nya chefskvinnor, november 2022). För de företag som direktivet gäller, förenklat stora börsnoterade aktie- bolag, uppgick andelen kvinnliga styrelseledamöter till 39 procent (Allbrightrapporten, Alarmet som väckte börsen, juni 2023).

Enligt regeringen är det viktigt att könsfördelningen blir jämnare än i dag när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande. Samtidigt är direktivets tillsättningsförfarande inte anpassat till de rådande svenska för- hållandena med hänsyn till ägarstruktur, bolagsstyrning och annat jäm- ställdhetsarbete. För det fall direktivets bestämmelser om tillsättnings-

förfarande skulle genomföras skulle det vara fråga om en mycket ingri- Prop. 2023/24:124 pande åtgärd för näringslivet. Skälen för att införa en sådan ordning bör

därför vara väldigt starka.

Direktivet omfattar sådana börsnoterade aktiebolag som sysselsätter minst 250 personer och vars årsomsättning överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning överstiger 43 miljoner euro per år, eller mot- svarande belopp i svenska kronor. För närvarande uppgår andelen kvinnli- ga styrelseledamöter till 39 procent för de aktuella bolagen, dvs. precis på gränsen till det mål som enligt direktivet ska vara uppfyllt senast den 30 juni 2026. Enligt regeringen är det därför inte en rimlig åtgärd att införa ett ingripande, och för svensk del främmande, tillsättningssystem för att uppnå ett mål som de stora börsbolagen precis står på gränsen till. Snarare visar statistiken för dessa bolag att det nuvarande systemet med själv- reglering är framgångsrikt för att uppnå en jämnare könsfördelning.

Regeringen anser därför att Sverige bör skjuta upp tillämpningen av direktivets regler om tillsättningsförfarandet. Det ska dock framhävas att det endast kommer vara möjligt att fortsatt skjuta upp tillämpningen om utvecklingen i de stora börsnoterade aktiebolagen inte går bakåt när det gäller en jämnare könsfördelning. Om Sverige inte längre uppfyller kravet på att 25 procent av styrelseledamotsposterna i börsnoterade aktiebolag innehas av det underrepresenterade könet, ska ett tillsättningsförfarande vara på plats inom sex månader. Enligt regeringen är denna ordning ett gott incitament för bolagen att fortsätta den positiva utvecklingen.

5.3	Sanktioner och tillsyn

Regeringens bedömning: De befintliga möjligheterna för Finansinspek-
tionen att ingripa mot ett börsnoterat företag som inte upprättar en
korrekt årsredovisning är tillräckliga för att uppfylla direktivets krav på
övervakning och sanktioner mot bolag som inte lämnar korrekta
uppgifter om könsfördelningen i styrelsen.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig har
inga synpunkter på bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt direktivet ska det finnas
sanktioner mot börsnoterade bolag som inte uppfyller sin skyldighet att
lämna information om könsfördelning, inbegripet lämpliga administrativa
eller rättsliga förfaranden. Sanktionerna ska vara effektiva, proportio-
nerliga och avskräckande, och får omfatta böter. Det ska också utses ett
organ för övervakning av en jämn könsfördelning i styrelser.
Regeringen föreslår att de stora börsnoterade aktiebolagen ska åläggas
att, utöver den befintliga skyldigheten att i en not till årsredovisningen
lämna uppgift om könsfördelningen i styrelsen, i noten även ange hur
könsfördelningen har förändrats sedan året innan.
Sedan 2019 gäller en ny ordning för den s.k. redovisningstillsynen.
Denna innebär att Finansinspektionen har överlämnat uppgiften att över-
vaka regelbunden finansiell information hos börsnoterade företag till
Nämnden för svensk redovisningstillsyn. Redovisningstillsynen går
tillbaka på det s.k. öppenhetsdirektivet och innebär att granska att regel-		175

Prop. 2023/24:124 bunden finansiell information som offentliggörs av börsbolagen uppfyller de krav som ställs i redovisningsregler och att vidta lämpliga åtgärder när en regelöverträdelse upptäcks.

Nämnden för svensk redovisningstillsyn är ett sakorgan under Förening- en för god sed på värdepappersmarknaden. Nämnden ansvarar för den löpande övervakningen av börsnoterade företags års- och koncernredovis- ningar. Detta innebär att nämnden granskar att redovisningarna har upp- rättats i enlighet med gällande regelverk och vid behov uppmanar bolagen att rätta sin redovisning.

Finansinspektionen är ytterst ansvarig för redovisningstillsynen med befogenhet att ingripa mot överträdelser. Enligt regelverket lämnar nämn- den ärenden till Finansinspektionen huvudsakligen i två fall: dels när bola- get inte samarbetar med nämnden, dels när bolagets överträdelse inte kan betraktas som ringa i lagen om värdepappersmarknadens bemärkelse.

Finansinspektionen kan ingripa mot ett börsnoterat företag som inte upp- rättar information i enlighet med de bestämmelser som gäller för företaget. Om således företaget inte har upprättat sin års- eller koncernredovisning enligt årsredovisningslagen, får Finansinspektionen meddela en erinran. Finansinspektionen ska inte besluta om en erinran om överträdelsen är ringa eller ursäktlig. En erinran får förenas med en sanktionsavgift.

Regeringen delar utredningens uppfattning om att det genom redovis- ningstillsynen finns en fungerande tillsyn över de börsnoterade företagens års- och koncernredovisningar. Inom ramen för tillsynen kan sanktioner beslutas, vilka även i detta sammanhang får anses vara effektiva, propor- tionerliga och avskräckande. Det krav på tillsyn som ställs enligt könsför- delningsdirektivet får därmed anses vara uppfyllt. Inte heller får det anses vara nödvändigt med några ytterligare sanktionsmöjligheter mot börsno- terade aktiebolag som inte lämnar korrekt information om könsfördel- ningen i styrelsen.

6Årsredovisningens datering

6.1Bakgrund och tidigare överväganden

6.1.1En årsredovisning ska vara undertecknad

När ett företag avslutar den löpande bokföringen med en årsredovisning ska den undertecknas. En årsredovisning i ett aktiebolag ska skrivas under av samtliga styrelseledamöter och, om en sådan är utsedd, den verkställan- de direktören (2 kap. 7 § årsredovisningslagen). Detsamma gäller för andra företag som företräds av en styrelse.

Det är den behöriga styrelsen och den verkställande direktören som ska underteckna årsredovisningen. Byts styrelsen eller delar av styrelsen ut efter räkenskapsårets utgång men före årsredovisningens undertecknande ska den nya styrelsen skriva under årsredovisningen för det gångna räkenskapsåret.

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegrän- sat ansvariga delägare. För europeiska grupperingar för territoriellt samar- bete, Eric-konsortier och stiftelser med anknuten förvaltning finns särskilda

regler om vilka som ska underteckna årsredovisningen. För övriga företag

176

gäller att årsredovisningen ska skrivas under av den redovisningsskyldige eller Prop. 2023/24:124 dennes ställföreträdare.

Samma krav som gäller för undertecknandet av en årsredovisning gäller för undertecknandet av en koncernredovisning (se 7 kap. 7 § första stycket årsredovisningslagen).

När det gäller aktiebolag ska revisionsberättelsen lämnas till bolagets styrelse senast tre veckor före årsstämman (9 kap. 28 § aktiebolagslagen). Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades (9 kap. 29 § andra stycket aktiebolagslagen). Revisorn ska på årsredovisningen göra en hänvisning till revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen får enligt god revisionssed inte vara daterad innan revisorn har avslutat granskningsarbetet. Eftersom revisorn ska granska den årsredovisning som styrelsen och den verkställande direktören har färdig- ställt, får revisionsberättelsen inte dateras per en dag då årsredovisningen ännu inte är färdigställd. Detta innebär också att revisorn inte kan lämna någon revisionsberättelse före det.

Ett undertecknande kan ske på sedvanligt sätt, dvs. ”med hand på penna”. En årsredovisning får även undertecknas med avancerad elektro- nisk underskrift. Detsamma gäller en revisionsberättelse och revisorns påteckning på årsredovisning. Om dessa handlingar i ett aktiebolag upp- rättas i elektroniskt format ska de undertecknas med en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktio- ner på den inre marknaden (2 kap. 7 § sjätte stycket årsredovisningslagen samt 1 kap. 13 § och 9 kap. 29 § aktiebolagslagen).

Vidare ska årsredovisningen innehålla uppgift om den dag då den under- tecknades (2 kap. 7 § åttonde stycket årsredovisningslagen). Det innebär att det ska framgå vilket datum respektive befattningshavare har skrivit under. Skriver alla befattningshavare under samma dag räcker det att den dagens datum anges en gång. Skrivs årsredovisningen under olika dagar behöver datumet för respektive befattningshavares underskrift anges (Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3). När undertecknande sker med avancerad elektronisk underskrift framgår det i många fall auto- matiskt vilket datum underskriften gjordes.

6.1.2Styrelsens behörighet och Bolagsverkets roll

Styrelseledamöternas behörighet och styrelsens sammansättning vid en viss tidpunkt är en viktig utgångspunkt för undertecknandet av en årsredo- visning.

De som ska skriva under årsredovisningen är de som innehar respektive befattning när årsredovisningen undertecknas (2 kap. 7 § årsredovisnings- lagen). För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller ändringar i styrel- sens sammansättning först från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på.

Bolagsverket registrerar och kungör årsredovisningar. En kopia av års- redovisningen ska därför skickas till verket. Såvitt avser aktiebolag och vissa

ekonomiska föreningar ska den som skickar in kopian intyga att resultat- och

177

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred- ningen föreslår att kravet på att en årsredovisning ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades ska ersättas med ett krav på att årsredo- visningen ska dateras.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, däribland Finans- inspektionen, Svenskt Näringsliv och Kammarrätten i Sundsvall, tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.

Svenskt Näringsliv framför att nuvarande krav på att datum ska anges för varje namnunderskrift innebär dels en osäkerhet i fråga om styrelsens ansvar, dels att det blir otydligt för användarna när årsredovisningen ska anses daterad. Kravet medför dessutom en väsentlig administrativ börda för många företag. Det är därför mycket angeläget att den föreslagna ändringen genomförs så snart som möjligt. Eftersom det får antas att års- redovisningar framöver ofta kommer att signeras elektroniskt bör det av författningskommentaren vara tydligt att eventuella skillnader i datum för undertecknande mellan olika styrelseledamöter eller i förhållande till årsredovisningens datering, saknar betydelse för dateringen av årsredovis- ningen.

FAR instämmer i utredningens bedömning att det när årsredovisningen dateras ska finnas en färdig version av årsredovisningen som därefter inte får ändras. FAR instämmer även i att det är styrelseledamöternas ansvar att beakta om det har inträffat väsentliga händelser efter dateringen men före underskriften som skulle innebära att en ny årsredovisning behöver upprättas.

Srf konsulterna anser att en fördel med att årsredovisningen dateras är att det inte blir någon osäkerhet för läsaren om hänsyn verkligen har tagits till alla händelser efter balansdagen i de fall då underskrifterna har skett vid olika tillfällen. Det blir också tydligt vid vilken tidpunkt som innehållet i årsredovisningen har låsts. Srf konsulterna anser dock att det bör tydlig- göras hur länge företrädare för bolaget kan vänta med att underteckna årsredovisningen och att det bör tydliggöras att årsredovisningen inte kan skrivas under om det har skett något efter dateringen som påverkar resultaträkningen, balansräkningen eller noterna.

Ekobrottsmyndigheten ser positivt på att ordningen med datering av årsredovisningen ses över. Myndigheten påpekar att om det anses att års- redovisningen är upprättad det datum som anges på årsredovisningen så får detta betydelse om brister i årsredovisningen innebär att det finns misstanke om brott. Brottstidpunkten flyttas i så fall, till skillnad från vad som gäller i dag, från den tidpunkt då den sista styrelseledamoten skriver under årsredovisningen till det datum som anges på årsredovisningen. Detta kan, enligt Ekobrottsmyndigheten, innebära svårigheter att utreda vissa misstankar om bokföringsbrott och det finns risk för att antalet ante- daterade årsredovisningar ökar. Även om en årsredovisning är daterad inom de tidsramar som årsredovisningslagen anger, men är underskriven efter denna tidpunkt, uppkommer stora svårigheter att utreda när årsredo- visningen faktiskt var färdigställd eller upprättad. Ekobrottsmyndigheten förordar i stället den ordningen att årsredovisningen ska innehålla uppgifter både om dagen för undertecknande och om dagen för beslut om årsredovisningens innehåll, för det fall ett sådant beslut har fattats.

Prop. 2023/24:124

179

Prop. 2023/24:124

180

Skälen för regeringens förslag

Hur en årsredovisning färdigställs bör inte anges i lag

Hur en årsredovisning ska färdigställas är inte reglerat i lag. Redovis- ningen kan sägas vara färdig när den innehåller alla uppgifter som krävs enligt årsredovisningslagen. Högsta domstolen har uttalat att bokförings- skyldigheten är fullgjord när företagsledningen har avslutat bokföringen genom att tillse att en årsredovisning upprättats (rättsfallet NJA 2009 s. 3). Den oberoende granskningen av den bokföringsskyldiges årsredovisning, som revisorn i förekommande fall ska utföra i aktieägarnas, kreditgivarnas och andras intresse, förutsätter att det inte återstår några åtgärder med denna.

Företagen kan ha olika rutiner och processer för att upprätta årsredovis- ningen, dvs. för att ta fram den slutliga version som undertecknas av företa- gets behöriga företrädare och i förekommande fall granskas av revisorn. Undertecknandet kan, men behöver inte, föregås av ett beslut på ett styrelse- möte. Fastställelsen av resultat- och balansräkningen sker på årsstämman.

Kopian av årsredovisningen som ges in till Bolagsverket för bl.a. aktie- bolag måste vara försedd med ett fastställelseintyg som intygar att års- redovisningen överensstämmer med originalet och att resultat- och balans- räkning fastställts på årsstämman samt stämmans beslut om disponering av vinsten eller förlusten.

Utredningen konstaterar att färdigställande inte är ett entydigt begrepp i sammanhanget. Av den hittillsvarande lagregleringen framgår inte vad som ligger i begreppet, utan framtagandet av årsredovisningen är en process med flera olika steg. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är vanskligt att i lagen ta in några uttryckliga föreskrifter om denna process, något som skulle leda till en tydlig risk för nya oklarheter och för en större administrativ börda för företagen utan motsvarande nytta för företagets intressenter.

Enligt regeringen är det därför mest ändamålsenligt att det i lagen inte anges i vilken ordning årsredovisningen färdigställs. Om det passar bäst för det enskilda företaget fattas beslutet på ett sammanträde, annars kan det ske formlöst genom att företrädarna för företaget på annat sätt kommer överens om vad årsredovisningen ska innehålla.

Kravet på undertecknande och datering av undertecknandet bör kvarstå för alla årsredovisningar

Dagens krav på snabb publicering av en årsredovisning kan komma i konflikt med årsredovisningslagens krav på att årsredovisningen ska undertecknas av samtliga styrelseledamöter. Ofta kan ett publikt aktiebolag behöva trycka eller på annat sätt offentliggöra en beslutad årsredovisning i nära anslutning till det styrelsemöte där årsredovisningen beslutas. I praktiken går det dock inte alltid att erhålla styrelseledamöternas namnteck- ningar på redovisningen omedelbart. Redan det förhållandet att bolaget kan se sig tvunget att publicera årsredovisningen innan den är fullständig i alla avseenden är otillfredsställande.

Till detta kommer att en publicering av den fullständiga årsredovis- ningen förutsätter att också revisionsberättelsen publiceras och att revisorn inte kan skriva under någon revisionsberättelse förrän årsredovisningen är underskriven. Sammantaget kan detta medföra att offentliggörandet av en av styrelsen beslutad årsredovisning fördröjs på ett olyckligt sätt. Behovet

av att skicka runt årsredovisningen för undertecknande kan också leda till Prop. 2023/24:124 vissa merkostnader för bolaget.

Dessa aspekter på det hittillsvarande kravet på undertecknande av års- redovisningen väcker frågan om kravet kan tas bort.

Regeringen kan dock konstatera att ett krav på undertecknande har stora fördelar. För det första understryker ett undertecknande det ansvar som styrelseledamöter och den verkställande direktören har enligt 29 kap. aktiebolagslagen. För det andra minskar det de bevissvårigheter som annars skulle kunna uppstå när en ansvarsfråga väl aktualiseras.

Dessutom säkerställer kravet på undertecknande att alla styrelseledamöter involveras i processen kring årsredovisningen och får möjlighet att avge en avvikande mening. På så sätt utgör det också ett slags spärr mot oegentlig- heter inom bolaget. En ordning som bygger på att redovisningen alltid ska undertecknas, men att det räcker att ett flertal av styrelseledamöterna undertecknar den, skulle ge det felaktiga intrycket att styrelsen inte har ett gemensamt ansvar för årsredovisningens färdigställande.

Till detta kommer att allt fler årsredovisningar upprättas i ett digitalt format. De praktiska problemen med fysiska handlingar som måste skickas fram och tillbaka kan då successivt komma att minska.

Mot den bakgrunden anser regeringen, i likhet med utredningen, att kravet på att samtliga behöriga företrädare ska underteckna årsredovis- ningen inte bör tas bort.

Till skillnad från utredningen menar dock regeringen att årsredovis- ningen även i fortsättningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades av respektive befattningshavare. För att underskriften ska ha bevisverkan för de ansvarsfrågor som pekas på ovan bör även datumet för undertecknandet framgå. Utåt sett tydliggör också en datering av underskriften att den aktuella befattningshavaren bedömt att det inte uppstått någon väsentlig händelse som bör föranleda en komplettering av årsredovisningen. Regeringen delar alltså Ekobrottsmyndighetens upp- fattning att kravet på att underskrifterna ska dateras inte ska tas bort. För företagen innebär det dock ingen utökad administrativ börda eftersom motsvarande krav redan gäller. För de företag som upprättar årsredovis- ningen digitalt genererar den elektroniska underskriften typiskt sett per automatik det aktuella datumet. Regeringen menar alltså att en sådan datering alltjämt bör krävas.

Det nuvarande kravet ska kompletteras med ett krav på att årsredovisningen ska dateras

Kravet på att årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades kan dock ge upphov till oklarheter. För de fall då företa- gets behöriga företrädare undertecknar årsredovisningen vid olika till- fällen så att fler än ett datum för undertecknande framgår av handlingen, behöver det klargöras vid vilken tidpunkt som årsredovisningens innehåll har låsts. Datering endast av underskrifterna leder också till viss oklarhet i fråga om styrelsens ansvar och vilka som ska skriva under. Till exempel råder viss oklarhet kring vilket datum en kontroll av att samtliga befatt- ningshavare har undertecknat årsredovisningen ska ske utifrån.

181

Prop. 2023/24:124	För att råda bot på denna osäkerhet bör kravet på att årsredovisningen
	ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades kompletteras med
	ett krav på att årsredovisningen som sådan ska dateras.
	Dateringen bör ange den tidpunkt då de som ska underteckna årsredo-
	visningen är överens om dess innehåll. Det kan exempelvis vara vid ett
	styrelsemöte. I företag med en styrelse är det möjligt att besluta om inne-
	hållet i årsredovisningen på ett styrelsemöte. I många företag, inte minst
	fåmansföretag, torde dock den enklaste ordningen alltjämt vara att styrel-
	sen lägger sista handen vid redovisningen genom att var och en av leda-
	möterna undertecknar den. Ett krav på att ett styrelsemöte ska hållas skulle
	innebära en ökad administrativ börda för många företag. En överens-
	kommelse om årsredovisningens innehåll bör därför även kunna fattas på
	annat sätt. Om företaget har endast en styrelseledamot eller saknar styrelse
	är det endast en person, ofta företagets enda ägare, som ska ta ställning till
	årsredovisningens innehåll, vilket i praktiken kan ske formlöst.
	När årsredovisningen är daterad ska den skrivas under. Det kan ske
	samma dag som årsredovisningen är daterad eller, om det inte är möjligt,
	i efterhand. Underskrifterna utgör bevis för att de företrädare som ska
	skriva under handlingen är överens om och står bakom innehållet och att
	den är korrekt daterad.
	Dateringen av årsredovisningen bör vara avgörande för frågan om vilka
	företrädare som ska skriva under den. Kontroll av att samtliga befattnings-
	havare har undertecknat årsredovisningen ska ske utifrån årsredovisning-
	ens datering. Exempelvis ska en befattningshavare som har avgått efter
	dagen för årsredovisningen ha skrivit under årsredovisningen. Om denne
	inte har skrivit under årsredovisningen innan avgången måste företaget ta
	fram en ny årsredovisning undertecknad av samtliga då behöriga företrädare.
	Årsredovisningens datering kan också ha betydelse för vilken informa-
	tion som årsredovisningen ska innehålla. Om det inträffar händelser av
	väsentlig betydelse för företaget efter att årsredovisningen dateras men
	innan alla företrädare har hunnit skriva under årsredovisningen får dock
	företrädarna ta ställning till om en ny överenskommelse om årsredovis-
	ningens innehåll behöver träffas. Var och en som undertecknar handlingen
	bör överväga om sådana händelser har ägt rum efter årsredovisningens
	datering. Förfarandet kan då behöva göras om. Någon anledning att upp-
	ställa en bortre tidsgräns för när en årsredovisning får skrivs under, som
	Srf konsulterna är inne på, finns däremot inte.
	Regeringen tar med sitt förslag hänsyn till de risker som Ekobrotts-
	myndigheten ser med utredningens förslag, dvs. att förslaget skulle kunna
	innebära svårigheter för myndigheten att utreda vissa misstankar om
	bokföringsbrott och det kan medföra att antalet antedaterade årsredovis-
	ningar ökar. När det gäller förutsättningarna för straffansvar på grund av
	brister i årsredovisningen, som Ekobrottsmyndigheten också lyfter, får de
	närmare övervägandena bli en fråga för rättstillämpningen.
	Den nu angivna lösningen är väl förenlig med kraven i lagen (2007:528)
	om värdepappersmarknaden om att årsredovisningar i börsnoterade före-
	tag ska innehålla en intygandemening som undertecknarna ska lämna
	(16 kap. 9 och 10 §§ lagen om värdepappersmarknaden).
	Lagrådet har inget att invända mot bestämmelsen i sig. Som Lagrådet
	anför, ska den ses mot bakgrund av vad som sägs i 5 kap. 22 § årsredovis-
182	ningslagen om att årsredovisningen ska innehålla uppgift om väsentliga

händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut. En läsare har alltså Prop. 2023/24:124 anledning att utgå från att årsredovisningen återger endast väsentliga

händelser som har inträffat fram till tidpunkten för dateringen av års- redovisningen. Lagrådet anmärker dock på att det i lagrådsremissens förslag till författningskommentar anges att dateringen av årsredovis- ningen ska motsvara den dag då de som ska underteckna redovisningen är ense om vilket innehåll denna ska ha. Lagrådet anför att det som sägs i författningskommentaren kan uppfattas så att någon datering inte är nöd- vändig om företagets intressenter kan sluta sig till ”vilket datum som gäller” genom det eller de datum som har angetts för undertecknandet. Lagrådet har svårt att se att lagtexten ger utrymme för en sådan tolkning och anser att frågan bör klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen delar Lagrådets bedömning i frågan och gör därför vissa jus- teringar i författningskommentaren.

Lagrådet anser vidare att varken lagtext eller författningskommentar ger besked om när årsredovisningen som sådan är färdigställd. Detta kan ha betydelse i straffrättsliga sammanhang men också för frågan när en revisor kan slutföra sin revision. Det ligger enligt Lagrådet närmast till hands att anse att årsredovisningen är färdigställd först när den är såväl daterad som vederbörligen undertecknad. Lagrådet anför att även denna fråga förtjänar att belysas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen delar Lagrådets bedömning även vad gäller färdigställandet, men anser, liksom utred- ningen, att frågan om färdigställande i sig inte bör regleras i lag.

7En ny uppställningsform för eget kapital för vissa företag

7.1Balansräkningen

Ett företag som tillämpar årsredovisningslagen ska upprätta en balansräk- ning enligt den uppställningsform som framgår av bilaga 1 till den lagen (3 kap. 3 § första stycket). Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen (3 kap. 1 §). Balansräkningen ger också information om hur tillgångarnas, skuldernas och det egna kapitalets storlek och samman- sättning har förändrats i förhållande till föregående räkenskapsår.

I bilaga 1 till årsredovisningslagen finns uppställningsformer för balans- räkningen, dvs. scheman för i vilken ordning och på vilket sätt de olika posterna i balansräkningen ska tas upp. Syftet med enhetliga uppställ- ningsformer är att de ska ge bättre förutsättningar för jämförelser mellan företag. Det finns tre olika uppställningsformer för eget kapital. Den upp- ställningsform som är aktuell är beroende av om företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en annan typ av företag (övriga företag).

Till övriga företag hör bl.a.

•handelsbolag,

•enskilda näringsidkare,

183

Prop. 2023/24:124 • stiftelser och liknande självständiga och självägande förmögenhets- bildningar,

•ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande samman- slutningar,

•samfällighetsföreningar, viltvårdsområdesföreningar, fiskevårdsområ- desföreningar, häradsallmänningar, allmänningsskogar och liknande sammanslutningar, och

•europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och Eric-konsortier.

Det egna kapitalet ska anges med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska redovisa de olika posterna i eget kapital separat. De ska även i förvaltnings- berättelsen eller i egen räkning specificera förändringen av de olika poster- na i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning (6 kap. 2 § andra stycket). Övriga företag ska i stället visa förändringen av eget kapital i balansräkningen genom att ange eget kapital vid räkenskapsårets början, insättningar eller uttag under året, förändringar i vissa fonder, årets resultat och eget kapital vid räkenskapsårets slut. Till skillnad från aktiebolag och ekonomiska föreningar ska någon uppdelning på olika poster som ingår i eget kapital inte göras.

	7.2	En ny uppställningsform för eget kapital för
		övriga företag bör införas

	Regeringens förslag: Det ska införas en ny uppställningsform för eget
	kapital för kategorin övriga företag, som är anpassad till uppställnings-
	formen som gäller för aktiebolag. Den nya uppställningsformen ska
	användas av bl.a. stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföre-
	ningar. Den nuvarande uppställningsformen för eget kapital för övriga
	företag ska fortsatt gälla för handelsbolag och enskilda näringsidkare.

	Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
	Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig om förslagen
	tillstyrker dem eller har inga invändningar mot dem.
	Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser, i likhet med utred-
	ningen, att uppställningsformen för eget kapital inte beaktar behov och
	utvecklad praxis i bl.a. stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsför-
	eningar. Dessa juridiska personer har en struktur på eget kapital som mer
	liknar den i aktiebolag och ekonomiska föreningar än den i t.ex. handels-
	bolag.
	Många stiftelser har exempelvis ett grundkapital som inte får delas ut,
	vilket kan liknas vid ett aktiebolags aktiekapital. Stiftelser delar därför upp
	eget kapital i olika poster samt i bundet respektive fritt eget kapital. Även
	stiftelser som inte har ett grundkapital har behov av att kunna redovisa
	flera olika poster inom eget kapital.
	Detsamma gäller ideella föreningar som har s.k. ändamålsbestämda medel
	eller andra fonder inom eget kapital och samfällighetsföreningar som gör
	avsättningar till underhålls- och förnyelsefond. Insättningar och uttag av
	det slag som förutsätts i bilaga 1 till årsredovisningslagen förekommer inte
184	i dessa juridiska personer.

Regeringen bedömer också att den nuvarande uppställningsformen för Prop. 2023/24:124 övriga företag passar bra för handelsbolag och enskilda näringsidkare

eftersom det egna kapitalet främst är en avräkning mot delägarna. Den nuvarande uppställningsformen för eget kapital för övriga företag bör därför fortfarande gälla för handelsbolag och enskilda näringsidkare.

Regeringen anser således att det finns behov av en ny uppställningsform för eget kapital för bl.a. stiftelser, ideella föreningar och samfällighets- föreningar. En sådan uppställningsform bör införas för de övriga företag som inte är handelsbolag eller enskilda näringsidkare. Hur en sådan ny uppställningsform bör utformas tas upp i följande avsnitt.

7.2.1Den nya uppställningsformen för eget kapital bör vara flexibel

Regeringens förslag: Den nya uppställningsformen för eget kapital för övriga företag ska ha en flexibel utformning och anpassas till uppställ- ningsformen som gäller för aktiebolag.

Regeringens bedömning: Företagen bör inte få välja mellan olika uppställningsformer för eget kapital.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regering- ens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig om förslaget, tillstyrker eller har inga invändningar mot det. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet efterfrågar skäl för och emot en valmöjlighet mellan olika uppställningsformer.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Frågan hur en ny upp- ställningsform för eget kapital bör utformas behöver ta sin utgångspunkt i företagens behov. Behovet av redovisning av olika poster i eget kapital skiljer sig åt när det gäller andra företag än aktiebolag, ekonomiska före- ningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen, att en ny uppställningsform för eget kapital behöver vara tillräckligt flexibel för att kunna passa alla dessa företag. Vilka olika poster som behövs under eget kapital för respektive företags- form bör då kunna utvecklas genom god redovisningssed.

Det egna kapitalet i bl.a. stiftelser, ideella föreningar och samfällighets- föreningar är uppbyggt på ett liknande sätt som i aktiebolag. Det finns ofta någon form av grundkapital, ett antal fonder och årets resultat. Uppställ- ningsformen för dessa och liknande företag bör därför göras mer lik den som gäller för aktiebolag.

Bör då en post som motsvarar ett aktiebolags aktiekapital tas upp och hur bör den i så fall benämnas? Vissa stiftelser behöver ha egendom som ska förvaltas (1 kap. 2 § stiftelselagen [1994:1220]). Så är det exempelvis för s.k. avkastningsstiftelser som tillgodoser sitt syfte genom att dela ut kontanta bidrag ur den löpande avkastningen. Sådan egendom kan sägas motsvara ett aktiebolags aktiekapital.

En s.k. insamlingsstiftelse har däremot normalt inte någon motsvarande egendom utan samlar in pengar i syfte att främja ett särskilt ändamål

(11 kap. 1 § stiftelselagen). Normalt har inte heller samfällighetsföreningar

och ideella föreningar något kapital som kan liknas vid ett aktiekapital.

185

Prop. 2023/24:124 Sådana företag samlar ofta in pengar successivt genom exempelvis med- lemsavgifter. I vissa fall finns det däremot ett behov av att redovisa ett kapital som utgör överskott av årets resultat.

Behovet av att redovisa kapital i vissa poster i stiftelser, samfällig- hetsföreningar och ideella föreningar kan således se ut på många olika sätt. I vissa företag finns behovet inte alls. För att redovisningen av kapitalet ska ge en rättvisande bild, och samtidigt vara så flexibel som krävs i den praktiska tillämpningen, bör det för övriga företag införas en post som motsvarar ett aktiebolags aktiekapital. Posten bör benämnas kapital.

Samma resonemang som för kapitalet gör sig gällande i fråga om fonder. Vilka typer av fonder som förekommer skiljer sig åt mellan de olika före- tagsformerna. Fonderna styrs nästan alltid av praxis utan något uttryckligt stöd i lag.

En särskild fråga gäller den underhålls- och förnyelsefond som sam- fällighetsföreningar, under vissa förutsättningar, ska redovisa (19 § andra stycket lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter). Enligt syste- matiken i årsredovisningslagen bör en sådan lagstadgad fond tas upp i uppställningsformen för eget kapital.

Underhålls- och förnyelsefonden är dock inte relevant att redovisa för exempelvis stiftelser och ideella föreningar. Ett alternativ är att ta in under- hålls- och förnyelsefonden i uppställningsformen för övriga företag och att de företag som underhålls- och förnyelsefonden inte är relevant för bortser från den posten. Detta slag av reglering förekommer i och för sig inte i årsredovisningslagen i dag.

Ett annat alternativ är att införa två nya uppställningsformer för eget kapital: en för samfällighetsföreningar och en annan för andra företag än aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, enskilda näringsidkare och samfällighetsföreningar. En sådan lösning blir dock onödigt omständ- lig. Regeringen förordar, i likhet med utredningen, i stället det enklare alternativet att underhålls- och förnyelsefonden tas upp under uppställ- ningsformen för övriga företag men bara redovisas av de samfällighets- föreningar som berörs av den.

Samma resonemang kan tillämpas på den fond för kapitalinkomster som häradsallmänningar och allmänningsskogar behöver redovisa. Kravet på att kapitalinkomst ska fonderas framgår av lag (18–22 §§ lagen [1952:166] om häradsallmänningar och 17–21 §§ lagen [1952:167] om allmännings- skogar i Norrland och Dalarna). Kapitalinkomsterna får bara användas för vissa särskilda ändamål. Sveriges Häradsallmänningsförbund tillstyrker utredningens förslag om att under eget kapital kunna redovisa kapital- inkomstfonden med en egen rubrik. Även avseende denna fond anser regeringen att den bör tas upp under uppställningsformen för övriga företag men bara redovisas av de häradsallmänningar och allmännings- skogar som berörs av den.

De fonder som finns angivna i den nuvarande uppställningsformen för eget kapital för övriga företag är kapitalandelsfond och fond för verkligt värde. Fonderna föreskrivs i lag (4 kap. 13 a respektive 14 d §§ årsredovis- ningslagen) och bör därför fortsatt finnas med i uppställningsformen.

För att tillgodose det varierande behovet av att redovisa andra fonder än de hittills diskuterade i bl.a. stiftelser, ideella föreningar och samfällighets- föreningar bör det därutöver finnas en post för övriga fonder. Vilka specifika

186

poster som behövs för respektive företagsform kan då utvecklas genom Prop. 2023/24:124 god redovisningssed.

På samma sätt som för aktiebolag och ekonomiska föreningar bör slut- ligen poster för balanserad vinst eller förlust och årets resultat finnas med i den nya uppställningsformen.

Det bör inte införas någon möjlighet att välja uppställningsform för eget kapital

Bokföringsnämnden har i sin hemställan om lagändring angett att det inte kan uteslutas att vissa företag bör ha möjligheten att välja mellan den nuvarande och den föreslagna uppställningsformen.

En liknande valmöjlighet finns för företag i fråga om att välja mellan två olika uppställningsformer för resultaträkningen (3 kap. 3 § andra stycket årsredovisningslagen). Någon valmöjlighet gällande uppställningsformen för balansräkningen finns däremot inte.

Regeringen föreslår att den nya uppställningsformen ska gälla för företag som inte är aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag eller enskilda näringsidkare. Utöver stiftelser, ideella föreningar och sam- fällighetsföreningar kommer därför europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, Eric-konsortier och övriga juridiska personer som är skyldiga att upprätta en årsredovisning att behöva använda den nya uppställnings- formen (6 kap. 1 § bokföringslagen [1999:1078]). Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska upprätta årsredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna som är antagna för tillämpning inom EU, varför dessa företagsformer inte berörs. Europabolag och europakooperativ följer vad som gäller för aktiebolag respektive eko- nomiska föreningar.

Det finns inga registrerade europeiska grupperingar för territoriellt samarbete i Bolagsverkets register. Av det allmänna företagsregistret hos Statistikmyndigheten SCB (SCB) framgår inte om det finns något Eric- konsortium i Sverige. Skatteverket påpekar i sitt remissvar att det finns ett sådant konsortium i Sverige.

Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och Eric-konsortier beskattas som ekonomiska föreningar (2 kap. 4 b § inkomstskattelagen [1999:1229]). Eftersom så är fallet drar regeringen slutsatsen att deras behov av att redovisa det egna kapitalet kan jämföras med behovet för sådana föreningar. I och med förslaget anpassas den nya uppställningsformen för eget kapital för övriga företag till den som gäller för ekonomiska före- ningar. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att den nya uppställnings- formen kommer att passa väl även för de två nämnda europeiska företags- formerna, som alltså hittills är mycket ovanliga.

Av SCB:s allmänna företagsregister framgår antal företag fördelat på juridisk form. Utöver företagsformer som aktiebolag, handelsbolag och ideella föreningar finns det cirka 250 företag som är registrerade som ”Övriga svenska juridiska personer bildade enligt särskild lagstiftning”. I denna grupp ingår enligt SCB bl.a. vattenförbund bildade enligt lagen (1976:997) om vattenförbund samt flottningsföreningar. Sådana juridiska personer behöver bara upprätta en årsredovisning om företaget når upp till gränsvärdet för större företag (6 kap. 1 § första stycket 6 bokföringslagen).

Om företaget inte behöver upprätta en årsredovisning ska det i stället

187

Prop. 2023/24:124 upprätta ett årsbokslut (6 kap. 3 § första stycket bokföringslagen). Årsbok- slutet ska bl.a. bestå av en balansräkning.

Under 2022 kom det in 71 årsredovisningar till Bolagsverket från andra företag än aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare som tillämpar uppställningsformen för balansräkningen i års- redovisningslagen. Många av årsredovisningarna avser ideella föreningar, trossamfund och samfällighetsföreningar.

Utredningens bedömning, vilken ingen av remissinstanserna har invänt mot, är att behoven för dessa ovanliga företagsformer inte skiljer sig nämn- värt från de behov som stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföre- ningar har. Regeringen delar den bedömningen. Uppställningsformen för övriga företag, som alltså ska tillämpas av bl.a. stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföreningar, har utformats i syfte att kunna anpassas till behovet av redovisning för respektive verksamhet (se föregående avsnitt). Mot denna bakgrund anser regeringen, liksom bl.a. Bokföringsnämnden i sitt remissvar, att någon valmöjlighet inte bör införas.

	7.2.2	Övriga företag bör specificera förändringar i eget
		kapital jämfört med föregående års balansräkning

	Regeringens förslag: Företag som räknas som övriga företag ska, på
	samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar, i förvaltnings-
	berättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital
	jämfört med föregående års balansräkning.

	Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som har yttrat sig om
	förslaget, tillstyrker eller har inga invändningar mot det.
	FAR anför att utredningens förslag till lagtext innebär att det inte längre
	blir tydligt att förändringar i eget kapital kan specificeras i förvaltnings-
	berättelsen eller i egen räkning såvitt gäller aktiebolag och ekonomiska
	föreningar.
	Srf konsulterna och Föreningen Stiftelser i Samverkan föreslår att stiftel-
	ser och ideella föreningar som alternativ till att lämna uppgift om förändring
	av eget kapital i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning bör få lämna
	uppgiften i not. Anledningen är att det egna kapitalet i dessa organisa-
	tionsformer ofta består av många delar och att det därmed kan bli för om-
	fattande att lämna den informationen i förvaltningsberättelsen. Att lämna
	informationen i not överensstämmer med den praxis som frivilligt vuxit
	fram.
	Skälen för regeringens förslag: Aktiebolag och ekonomiska föreningar
	ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i
	eget kapital jämfört med föregående års balansräkning (6 kap. 2 § årsredo-
	visningslagen). Sådana förändringar framgår däremot inte för övriga företag.
	Eftersom regeringen föreslår att uppställningsformen för eget kapital för
	övriga företag ska göras mer lik den som gäller för aktiebolag, bör bl.a.
	stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter även specificera föränd-
	ringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning. Kravet på
	att specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års
188	balansräkning i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning bör därför

utsträckas att gälla även för övriga företag, dock inte handelsbolag och Prop. 2023/24:124 enskilda näringsidkare eftersom dessa företag fortfarande kommer att

använda sig av den nuvarande uppställningsformen. Regeringen delar FAR:s uppfattning att det bör vara tydligt att förändringar i eget kapital kan specificeras i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning, vilket redan är möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Srf konsulterna och Föreningen Stiftelser i Samverkan föreslår att det ska vara möjligt för stiftelser att specificera förändringar i eget kapital i not, utöver möjligheten att göra det i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning. Regeringen konstaterar att en sådan möjlighet i årsredovisnings- lagen saknas för övriga företag, liksom för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Något tungt vägande skäl för att särbehandla stiftelser i detta avseende har inte framkommit utan regeringen anser att den föreslagna ordningen, dvs. att uppgifterna kan lämnas antingen i förvaltnings- berättelsen eller i egen räkning, är tillräckligt flexibel.

8En möjlighet att i vissa fall redovisa finansiella skulder enligt internationella redovisningsstandarder

8.1	Värdering av finansiella skulder enligt
	årsredovisningslagen
I årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om hur års- och
koncernredovisningar ska upprättas. Årsredovisningen är en samman-
fattande beskrivning av ett företags ställning och resultat. Moderföretaget i
koncernen är som huvudregel även skyldigt att upprätta en koncernredovis-
ning. Årsredovisningen och koncernredovisningen syftar till att förmedla
information till företagets och koncernens externa intressenter.
Årsredovisningslagen innehåller regler om hur tillgångarna som tas upp
i årsredovisningen och koncernredovisningen ska värderas. Som huvudre-
gel ska samma värderingsprinciper användas i båda redovisningarna. Reg-
lerna om årsredovisningar och koncernredovisningar grundar sig till stor del
på EU:s redovisningsdirektiv.
Finansiella instrument, ett begrepp som även omfattar finansiella skul-
der, får med vissa undantag värderas till s.k. verkligt värde. Det verkliga
värdet ska i första hand bestämmas utifrån instrumentets marknadsvärde.
Om det inte finns något marknadsvärde ska det verkliga värdet bestämmas
utifrån marknadsvärdet för instrumentets beståndsdelar eller ett likartat
instrument, och i sista hand utifrån allmänt accepterade värderingsmodeller
eller värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet
(4 kap. 14 a § årsredovisningslagen).
Vissa finansiella instrument får inte värderas till verkligt värde (se 4 kap.
14 b § första stycket). Det gäller t.ex. andelar i dotterföretag och vissa
skulder. Företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med
tillämpning av internationella redovisningsstandarder och börsnoterade
företag får ändå värdera dessa finansiella instrument till verkligt värde.		189

Prop. 2023/24:124 Värderingen till verkligt värde förutsätter då att värderingen är förenlig med antagna internationella redovisningsstandarder och att företaget i enlighet med dessa standarder lämnar upplysningar om hur värderingen har gjorts.

8.2Värdering av finansiella skulder enligt IFRS

Av EU:s IAS-förordning, som antogs 2002, följer att börsnoterade företag i sin koncernredovisning ska tillämpa de internationella redovisnings- standarder (IFRS) som har antagits för tillämpning inom EU. IFRS 9 är en sådan standard. IAS-förordningen ger möjlighet att utsträcka förordning- ens tillämpningsområde så att den omfattar även andra företag och även årsredovisningar. I Sverige har denna möjlighet utnyttjats på så vis att ono- terade företag får upprätta sina koncernredovisningar enligt de antagna standarderna. Det är dock inte tillåtet att upprätta årsredovisningen i enlig- het med IAS-förordningen.

IFRS 9 innehåller regler om värdering av finansiella instrument. Enligt standarden ska finansiella skulder som innehas för handelsändamål, inklu- sive derivatskulder, värderas till verkligt värde. Därutöver kan ett företag under vissa förutsättningar välja att värdera finansiella skulder till verkligt värde. När företaget har valt att redovisa på ett sätt har det inte möjlighet att ändra sättet för värdering i framtiden. Ett företag kan välja att värdera en finansiell skuld på det sättet om det tar bort eller i betydande utsträck- ning minskar en bristande överensstämmelse i värdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid värdering av tillgångar eller skulder eller redovisning av värdeförändringar på dem. Det kan också värdera en finansiell skuld till verkligt värde om det möjliggör att en grupp av finansiella tillgångar, finansiella skulder eller en kombination av dem för- valtas och utvärderas baserat på verkligt värde, i enlighet med en doku- menterad riskhanterings- eller investeringsstrategi (punkt 4.2.2 i IFRS 9).

Ett exempel på en situation när värdering av en finansiell skuld till verkligt värde kan eliminera eller minska bristande överensstämmelse i redovis- ningen är när ett företag har finansiella tillgångar och finansiella skulder som är exponerade för en gemensam risk (exempelvis ränterisk) och företaget inte uppfyller kraven för att tillämpa säkringsredovisning. Säkringsredovisning är redovisningsregler som under särskilda villkor får tillämpas när ett företag skyddar sig mot värdeförändringar på tillgångar eller skulder som beror på t.ex. valutakurser eller räntor genom att det tar en motsatt position i ett finansiellt instrument (prop. 2008/09:71 s. 72).

8.3 Skillnaden i redovisning av värdeförändringar enligt årsredovisningslagen respektive IFRS 9

	Enligt årsredovisningslagen ska ett företag som huvudregel redovisa en
	värdeförändring i resultaträkningen, om värderingen har skett till verkligt
	värde.
	I vissa fall ska värdeförändringen i stället redovisas i en fond för verkligt
190	värde. Det gäller om värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och
190

de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att värdeföränd- Prop. 2023/24:124 ringen inte redovisas i resultaträkningen. Detsamma gäller om värde-

förändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet. Dessutom får en värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen (4 kap. 14 d § årsredovis- ningslagen).

Enligt IFRS 9 ska en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatet redovisas på så sätt att den del av skuldens värdeförändring som beror på förändringar i skuldens kreditrisk redovisas separat i övrigt totalre- sultat. Värdeförändringar som beror på andra förhållanden ska redovisas i resultaträkningen (punkt 5.7.7).

Skillnaden mellan IFRS 9 och årsredovisningslagen är alltså att IFRS 9 tillåter att värdeförändringar på finansiella skulder delas upp och särredo- visas i komponenter i resultaträkningen respektive övrigt totalresultat. Att redovisa på det sättet är inte tillåtet enligt årsredovisningslagen. Detta innebär att ett företag som tillämpar internationella redovisningsstandarder i koncernredovisningen inte kan tillämpa samma standard i den juridiska personen (moderföretaget).

Rådet för finansiell rapportering har tagit fram kompletterande redovis- ningsregler för börsnoterade företag som behöver upprätta koncernredo- visning i enlighet med internationella redovisningsstandarder. Rådets rekommendation RFR 2 anger som huvudregel att noterade juridiska personer ska tillämpa de internationella redovisningsstandarder som tillämpas i koncernredovisningen. Om en sådan tillämpning inte är förenlig med årsredovisningslagen gäller vissa undantag. Ett undantag är att ett företag enligt rekommendationen ska redovisa värdeförändringar på skulder som vid första redovisningstillfället har värderats till verkligt värde i enlighet med IFRS 9 i resultaträkningen i sin helhet (jfr punkten 5.7.7 i IFRS 9). I rekommendationen anges att företag ska upplysa om hur stor del av värde- förändringarna som beror på en förändrad kreditrisk.

8.4	Redovisningen av värdeförändringen på
	finansiella skulder bör även kunna göras i
	fonden för verkligt värde

Regeringens förslag: Börsnoterade företag och företag som ingår i en
koncern som i koncernredovisningen tillämpar redovisningsstandarder-
na i IFRS 9 ska få redovisa en värdeförändring på en finansiell skuld
som hänger ihop med egen kreditrisk i fonden för verkligt värde i stället
för i resultaträkningen. Det ska få ske under förutsättning att värde-
förändringen kommer från förändringar i kreditrisk för den skulden, att
redovisningen sker i överensstämmelse med internationella redo-
visningsstandarder och att upplysningar i överensstämmelse med dessa
standarder lämnas.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I
utredningens lagförslag kräver undantaget att skulden vid det första		191

Prop. 2023/24:124 redovisningstillfället har värderats till verkligt värde. Dessutom är hänvis- ningen till EU-förordningen statisk och bestämmelsen om upplysningar har en något annan utformning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig om förslaget, tillstyrker eller har inga invändningar mot det. Skatteverket föreslår att det i lagen ska förtydligas att det är egen kreditrisk som avses.

Skälen för regeringens förslag

Redovisningen av vissa finansiella skulder ger inte en rättvisande bild

Regeringen delar utredningens bedömning att redovisningen av värde- förändringar av finansiella skulder enligt årsredovisningslagen inte alltid ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Det blir nämligen missvisande att en försämring av företagets egen kreditvärdighet ska redo- visas som en intäkt och inverkar positivt på resultatet. Att presentera den värdeförändring som beror på en förändring i företagets egen kreditvärdig- het separat ger bättre information till företagets intressenter.

Lagstiftaren har tidigare ställt sig bakom en utveckling mot att börsnoterade företag och företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas enligt internationella redovisningsstandarder, inom ramen för årsredovis- ningslagen, ges större möjlighet att tillämpa internationella redovisningsstan- darder i årsredovisningen för den juridiska personen. Att redovisningen så långt som möjligt följer internationella redovisningsprinciper främjar jäm- förbarheten med andra noterade företag och underlättar kapitalanskaffning från utländska investerare (se prop. 2004/05:24 s. 84–85, bet. 2004/05:LU3, rskr. 2004/05:89 och prop. 2008/09:71 s. 73–74, bet. 2008/09:CU11, rskr. 2008/09:161). Även detta mer principiella ställningstagande talar för att redovisning av värdeförändringar på finansiella skulder bör få ske enligt IFRS 9.

Ett nytt undantag bör införas i årsredovisningslagen

Redan i dag är det tillåtet för en del företag att värdera vissa finansiella skulder enligt internationella redovisningsstandarder (se 4 kap. 14 b § års- redovisningslagen). Regeringen anser att företag som använder sig av denna möjlighet ska få redovisa värdeförändringar av sådana finansiella skulder enligt de principer för redovisning som anges i IFRS 9.

Enligt det regelverket ska en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatet redovisas på så sätt att värdeförändringar som beror på för- ändringar i skuldens kreditrisk redovisas i övrigt totalresultat. Begreppet övrigt totalresultat förekommer i och för sig inte i årsredovisningslagen. För att ge företagen möjlighet att redovisa på samma sätt som IFRS 9 föreskriver bör de kunna redovisa skulden i fonden för verkligt värde, förut- satt att det sker i överensstämmelse med IFRS 9.

Undantaget bör gälla för börsnoterade företag och företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas enligt internationella redovis- ningsstandarder.

192

Värdeförändringen ska redovisas i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder

Utredningen föreslår att undantaget ska utformas med 4 kap. 14 b § som förebild, dvs. med en hänvisning till de internationella standarderna utan att det materiella innehållet införs i lagen. I det lagstiftningsärende där 4 kap. 14 b § infördes uttalades att årsredovisningslagen har karaktären av en ramlag och att det därför är av vikt att undvika att i onödan tynga lagen med detaljreglering. Till saken hör också att det här handlar om bestämmelser som företagen frivilligt väljer att tillämpa. De företag som väljer att göra det kan dessutom normalt antas ha en god kännedom om dessa standarder, då det kan förutsättas att de i de allra flesta fall redan i dag tillämpar dem vid upprättande av koncernredovisningen (se prop. 2008/09:71 s. 75). Regering- en gör samma bedömning i detta fall. En tillämpning av det föreslagna undantaget ska därför förutsätta att företaget redovisar värdeförändringen på ett sätt som är i överensstämmelse med de internationella redovisnings- standarder som EU har antagit.

Genom hänvisningen till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovis- ningsstandarder kommer företagen alltså ha möjlighet att tillämpa de inter- nationella redovisningsstandarder som EU har antagit. De standarder som har antagits offentliggörs i kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 av den 3 november 2008 om antagande av vissa internationella redovisnings- standarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002. Denna förordning ändras regelbundet genom ett förfarande som Sverige deltar i. Av detta följer att hänvisningen till förordningen (EG) nr 1606/2002 bör vara dynamisk, dvs. att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Regeringen menar vidare att det är viktigt att undantaget i årsredovisnings- lagen utformas så att inte andra värdeförändringar på finansiella skulder än de som beror på förändringar i skuldens kreditrisk omfattas. Utredningen föreslår att det uttryckligen ska anges att undantaget förutsätter att skulden vid det första redovisningstillfället har värderats till verkligt värde. Regeringen konstaterar att möjligheten att redovisa en värdeförändring på en finansiell skuld hänförlig till egen kreditrisk i fonden för verkligt värde regleras i punkt 5.7.7 i IFRS 9. Såsom framgår av hemställan om lagändring från FAR m.fl., liksom av bilaga A till IFRS 9, är dock betydelsen av värdering vid det första redovisningstillfället inte unik för de typer av finan- siella skulder som omfattas av punkt 5.7.7. Regeringen menar därför att ett uttryckligt krav på värdering till verkligt värde vid första redovisnings- tillfället inte är helt ändamålsenligt. Genom att lagen slår fast att redovis- ningen måste ske i överensstämmelse med de internationella redovisnings- standarder som EU antagit (däribland IFRS 9) följer dock att en värde- förändring på en finansiell skuld hänförlig till egen kreditrisk får redovisas separat i fonden för verkligt värde endast under de förutsättningar som anges i punkt 5.7.7. Till detta kommer att förslaget utformas med punkt 5.7.7 som nära förebild. En förutsättning för att kunna tillämpa undantaget ska alltså vara att värdeförändringen för den finansiella skulden härrör från föränd- ringar i kreditrisk för den skulden. Enligt regeringen är en sådan ordning tillräckligt tydlig.

Prop. 2023/24:124

193

Prop. 2023/24:124 Skatteverket anser att det bör tydliggöras att det är den egna kreditrisken som värdeförändringen ska vara hänförlig till. Regeringen kan konstatera att kravet i punkt 5.7.7 a i IFRS 9 (som den föreslagna lagtexten utformas efter) avser risken för att emittenten inte kommer att fullgöra en viss skuld (se punkt B5.7.13). Det kan alltså inte vara något annat än den egna kredit- risken som avses. Enligt regeringen är det lämpligt att undantaget så nära och så långt som är möjligt följer utformningen i IFRS 9. Ett tillägg i linje med Skatteverkets förslag skulle snarare riskera att ge intrycket av att hänvisningen till kreditrisk har en snävare innebörd än IFRS 9. Det saknas därför anledning att ytterligare förtydliga. Enligt utredningen ska det också krävas att upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med nämnda standarder. Samma krav återfinns i 4 kap. 14 b § tredje stycket, som gäller möjligheten att värdera ett finansiellt instrument till verkligt värde. Det nu aktuella förslaget gäller dock redovisning av värdeförändringen, inte värderingen. I IFRS 7 (t.ex. punkt 10) finns särskilda krav på upplysningar för företag som redovisat effekterna av förändringar i skuldens kreditrisk i övrigt totalresultat. För det fall ett företag väljer att använda möjligheten att redovisa en värdeförändring i fonden för verkligt värde är det dessa krav på upplysningar som avses.

	9	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser
	9.1	Ikraftträdande
	9.1.1	Hållbarhetsrapportering och granskning av
		hållbarhetsrapporter

	Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024.
	För stora börsnoterade företag med över 500 anställda ska de nya
	bestämmelserna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds
	närmast efter utgången av juni 2024. Detsamma ska gälla koncerner som
	uppfyller motsvarande villkor.
	För andra stora företag och koncerner, med undantag för små och icke-
	komplexa institut och captivebolag, ska rapporteringskravet tillämpas
	första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av
	2024.
	De nya bestämmelserna ska tillämpas på små och medelstora börsnote-
	rade företag, liksom små och icke-komplexa institut samt captivebolag,
	första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av
	2025.
	Dotterföretag och filialer med ett moderföretag i tredjeland ska tillämpa
	de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport första gången för det
	räkenskapsår som inleds efter utgången av 2027.

	Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred-
	ningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024 och
194	tillämpas för första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter

utgången av 2023. Utredningens förslag saknar en särskild bestämmelse om tillämpning första gången för dotterföretag och filialer till moderföretag i tredjeland.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna kommenterar inte för- slagen särskilt.

Bolagsverket anser att tidpunkten för ikraftträdande bör ändras till den

1 juli 2024 och att bestämmelserna bör tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2024.

Svenskt Näringsliv menar att kravet på hållbarhetsrapportering enligt direktivet och tillhörande standarder innebär att företagen först måste identifiera vilken information som ska rapporteras och därefter samla in underlag och data för rapportering. För att följa regelverket måste data- insamlingen inledas redan vid inledningen av det räkenskapsår för vilket rapportering ska ske. Att informationskraven då ännu inte finns på plats försvårar implementeringen i väsentlig utsträckning. En grundprincip bör vara att företag får åtminstone ett år på sig att förbereda sig för ett nytt rapporteringskrav. För ett regelverk av denna omfattning behövs längre tid än så.

Även Nasdaq uttrycker viss oro kring tidsramen för implementering av direktivet. Då regeländringarna i många delar är omfattande och ännu inte till fullo fastställda, är det Nasdaqs förståelse att det redan i dag finns en oro bland företagen kring möjligheten att tidsmässigt hinna skapa de underlag som direktivet kräver.

Svensk Försäkring förordar att tidpunkten för krav på taggning senare- läggs och samordnas med den första informationsöverföringen till den europeiska gemensamma kontaktpunkten for finansiell och icke-finansiell information (Esap).

Finansinspektionen noterar att det saknas en särskild bestämmelse om dotterföretag och filialer till moderföretag i tredjeland.

Skälen för regeringens förslag: Direktivet om företagens hållbarhets- rapportering ska vara genomfört senast den 6 juli 2024 (artikel 5.1). Stora börsnoterade företag och börsnoterade moderföretag i stora koncerner med fler än 500 anställda ska dock tillämpa de nya bestämmelserna om rappor- tering och granskning redan för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 (artikel 5.2). Vidare ska ändringarna i EU:s revisorsförordning, som är direkt tillämplig i medlemsstaterna, tillämpas från och med den 1 januari 2024 för räkenskapsår som börjar vid denna tidpunkt eller senare. För övriga företag medger direktivet en senare tillämpning, enligt en viss angiven upp- trappning.

Mot bakgrund av de noterade små och medelstora företagens mer begrän- sade administrativa resurser ger direktivet dessa företag längre tid för att förbereda sig. För deras del börjar därför kravet på hållbarhetsrapportering att gälla tidigast det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2026. Efter detta datum ska de vidare under en övergångsperiod på två år kunna låta bli att rapportera, förutsatt att de i sin förvaltningsberättelse förklarar varför hållbar- hetsinformationen inte har lämnats. Undantaget från rapporteringskravet ska även gälla för små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag för försäkring och återförsäkring.

Direktivets ikraftträdandebestämmelser innebär i praktiken således att vissa företag måste tillämpa de nya och mycket omfattande reglerna om

Prop. 2023/24:124

195

Prop. 2023/24:124 hållbarhetsrapport för första delen av 2024, då medlemsstaternas skyldighet att genomföra direktivet ännu inte har inträtt.

Utredningens förslag till genomförande lämnades den 19 juni 2023, varpå förslaget remitterades på en period om drygt tre månader. Det saknas därmed, mot bakgrund av de ledtider som behöver beaktas i ett sedvanligt lagstiftningsförfarande, möjlighet att låta författningsändringarna träda i kraft vid den av utredningen föreslagna tidpunkten.

Lagändringarna föreslås därför träda i kraft vid den tidigast möjliga tidpunkten, vilket regeringen, i likhet med Bolagsverket, bedömer är den 1 juli 2024. Detta datum är inom ramen för när åtgärderna behöver vara genomförda.

Eftersom regelverket är omfattande och kräver att företagen löpande samlar information under det räkenskapsår som rapporten avser, är det inte lämpligt att kräva tillbakaverkande tillämpning från och med räkenskapsår som inleds den 1 januari 2024, något som även Svenskt Näringsliv pekat på. Lagändringarna bör därför, såsom Bolagsverket också föreslår, tillämpas av de allra största företagen på räkenskapsår om inleds närmast efter den 30 juni 2024. För de företag i denna kategori som inte tillämpar brutet räkenskapsår ska alltså en första hållbarhetsrapport upprättas för räkenskapsåret 2025.

Möjligheterna till undantag från och senareläggning av hållbarhets- rapporteringen bör utnyttjas. Direktivets möjlighet att låta övriga företag tillämpa de nya bestämmelserna med viss upptrappning bör därför ut- nyttjas. Såsom Finansinspektionen noterar gäller detta även dotterföretag och filialer till moderföretag i tredjeland. Det saknas dock möjlighet att inom ramen för direktivet, såsom Svensk Försäkring förordar, införa kraven som rör uppmärkning i det enhetliga elektroniska rapporterings- formatet vid ett senare tillfälle än kraven på hållbarhetsrapportering.

	9.1.2	Nya rapporteringskrav avseende könsfördelningen
		i börsbolagens styrelser

	Regeringens förslag: De nya bestämmelserna ska träda i kraft den
	28 december 2024. Ändringen i årsredovisningslagarna ska tillämpas
	första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången
	av 2024.

	Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
	förslaget.
	Skälen för regeringens förslag: Direktivet om en jämnare könsför-
	delning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag trädde i kraft den
	27 december 2022.
	Medlemsstaterna ska senast den 28 december 2024 anta och offentlig-
	göra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra
	direktivet (artikel 11). Det finns ingen anledning att låta den nya lagstift-
	ningen träda i kraft tidigare än vad direktivet anger.
	En vedertagen princip för lagstiftning på redovisningsområdet är att de
	bestämmelser som företagen är skyldiga att följa inte ändras under löpande
196	räkenskapsår. Lagändringarna såvitt avser de stora börsnoterade bolagens

Därtill innebär granskningen av hållbarhetsrapporterna kostnader för företagen.

Uppskattningsvis kommer 1 600–2 000 stora företag, ett hundratal små och medelstora noterade företag, 140 finansiella företag samt ett mindre antal dotterföretag och filialer behöva upprätta och offentlig- göra en hållbarhetsrapport.

Kostnaderna för dessa företag kommer sannolikt att variera beroende på företagets storlek och verksamhet och på om företaget har upprättat någon hållbarhetsrapport enligt de hittillsvarande bestämmelserna.

För exempelvis ett stort noterat företag kan det antas att kostnaderna för upprättandet av rapporten uppgår till ca 3,5 miljoner kronor per år och ca 3 miljoner kronor i engångskostnader. Kostnaden för gransk- ningen av rapporten kan förväntas vara uppemot 4 miljoner kronor per år.

Små och medelstora noterade företag får rapportera i enlighet med särskilda standarder som är anpassade för sådana mindre företag. Kostnaderna för dessa företag förväntas bli lägre än för stora företag.

De ökade kostnader som kan uppstå för Finansinspektionen, Nämn- den för svensk redovisningstillsyn och de allmänna förvaltnings- domstolarna kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen om utökad hållbarhetsrapportering bedöms öka fokus inom företagen på jämställdhet.

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regering- ens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt över utredningens bedömning. Regelrådet anser att utredningens konsek- vensanalys är godtagbar.

Bolagsverket framhåller att kostnaderna för verket kommer att bli högre än utredningens uppskattning. Enligt Bolagsverket beräknas kostnaden bli nio miljoner kronor.

Svenskt Näringsliv anser att det finns en risk att företagens kostnader för implementeringen underskattas för svensk del med tanke på inflations- utvecklingen i Sverige. Svenskt Näringsliv efterfrågar också beräkningar av uppskattade kostnader för det krav på digital rapportering från företag som följer av direktivet.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för stora företag

De företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt de nya mer speci- fika och mer omfattande kraven som genomförandet av direktivet innebär kommer att drabbas av ökade kostnader med anledning av det. De företag som omfattas av nuvarande krav på att rapportera om hållbarhet har en förhållandevis god kunskap om hur en översiktlig hållbarhetsrapportering går till. Men få företag torde i dagsläget lämna mer än hälften av de hållbarhetsupplysningar som krävs enligt de kommande standarderna. Utöver upprättandet av rapporten innebär kraven på granskning av rappor- ten också ökade kostnader för de företag som omfattas.

Enligt bedömningarna i utredningen, som grundar sig på de konsek- vensanalyser rörande företag inom EU i allmänhet som har gjorts inom

Prop. 2023/24:124

199

Prop. 2023/24:124 arbetet med framtagandet av direktivet, förväntas företagen få ökade kostnader för att samla in och bearbeta uppgifter. Som exempel nämns ökade kostnader om ca 3,5 miljoner kronor per år för de största noterade företagen. Därtill förväntas initiala engångskostnader för företagen med ca 3 miljoner kronor. De årliga granskningskostnaderna för dessa företag för- väntas uppgå till ca 4 miljoner kronor.

Utredningen uppskattar att det finns 1 600–2 000 stora företag i Sverige som ska upprätta och offentliggöra hållbarhetsrapporter enligt de nya bestämmelserna.

Rapporteringskravet i Sverige kommer inte längre att omfatta fler företag än vad EU-rätten kräver, vilket kan innebära ett förbättrat konkurrensläge i förhållande till andra medlemsstater.

Samtidigt kan den ökade jämförbarhet och likvärdighet som de nya reg- lerna för med sig antas vara till gagn för såväl rapporterande företag som deras intressenter.

Konsekvenser för små och medelstora företag

Regeringen uppskattar att knappt ett hundratal små och medelstora företag kommer att vara skyldiga att upprätta och offentliggöra en hållbarhets- rapport enligt den nya regleringen. Företag av denna storlek omfattas av rapporteringskravet enbart om de har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad (en börs).

I Sverige drivs i dag två sådana reglerade marknader: en av Nasdaq Stockholm AB och den andra av Nordic Growth Market NGM AB. Det beräknas finnas totalt mellan 60 och 80 företag i kategorin.

Antalet företag ökar om man i beräkningen tar med företag med ränte- bärande papper upptagna till handel på en reglerad marknad. SCB saknar heltäckande uppgifter om hur många sådana företag det finns.

Mot bakgrund av de noterade små och medelstora företagens mer be- gränsade administrativa resurser ger direktivet dessa företag längre tid för att förbereda sig inför tillämpningen av de nya reglerna. För deras del börjar kravet på hållbarhetsrapportering att gälla tidigast räkenskapsåret 2026. Efter detta datum ska de under en övergångsperiod på två år kunna låta bli att rapportera, förutsatt att de i sin förvaltningsberättelse förklarar varför hållbarhetsinformationen inte har lämnats.

De mindre företagen kan förväntas bli särskilt belastade av den admini- strativa börda som det nya rapporteringskravet innebär. Företag som inte har rapporterat hållbarhetsinformation tidigare beräknas få de, relativt sett, högsta administrativa kostnaderna. Samtidigt kan det antas finnas ett stort intresse bland investerare, kunder, konsumenter och miljöorganisationer av att få del av information om just de noterade företagens verksamhet.

Konsekvenser för finansiella företag

Enligt SCB:s företagsregister finns det drygt 40 bankaktiebolag och ungefär lika många sparbanker. Även andra typer av kreditinstitut, t.ex. kredit- marknadsbolag, omfattas av rapporteringskravet. Antalet försäkringsbolag uppgår till 153. Utredningen uppskattar att ungefär 140 finansiella företag kommer att vara skyldiga att upprätta och offentliggöra en hållbarhets- rapport enligt den nya regleringen.

200

Kreditinstitut och försäkringsföretag kan ha en betydande inverkan i fråga Prop. 2023/24:124 om hållbarhet genom att låna ut pengar, investera och teckna försäkringar.

Tillgången till information från finansiella företag är viktig för förtroendet för finansmarknaden.

Till skillnad från vad som hittills har gällt kommer således även noterade små och medelstora finansiella företag att omfattas av rapporteringskravet. Därmed ökar den administrativa bördan särskilt för dessa företag.

Små och icke-komplexa kreditinstitut samt captivebolag för försäkring respektive återförsäkring ska emellertid tillämpa de nya kraven först för räkenskapsår som startar den 1 januari 2026 eller senare. Dessa företag får även begränsa sin hållbarhetsrapportering i viss mån. Svenska Skepps- hypotekskassan undantas helt från rapporteringsskyldigheten.

Konsekvenser för koncernföretag och filialer

Regeringen uppskattar att ett mindre antal dotterföretag och filialer kommer att vara skyldiga att upprätta och offentliggöra en hållbarhetsrapport enligt den nya regleringen.

Enligt de nya reglerna ska alla företag som är moderföretag i stora kon- cerner upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Eftersom kravet inte knyts till vilken typ av företag moderföretaget är omfattas även mindre ono- terade moderföretag i sådana koncerner av rapporteringsskyldigheten.

Fler moderföretag ska även lämna sådan information om miljömässig hållbarhet som följer av taxonomiförordningen.

Regeringens förslag går inte längre än vad direktivet kräver. Bedöm- ningen är därför att svenska moderföretag i internationella koncerner inte kommer att påverkas negativt i konkurrenshänseende i förhållande till andra moderföretag inom EES.

När det gäller dotterföretag och filialer kan dessa undantas från rappor- teringsskyldighet om vissa villkor uppfylls. För dotterföretag och filialer som inte omfattas av något undantag ökar däremot den administrativa bör- dan, medan övriga dotterföretag och filialer då undantas från rapporterings- skyldighet. Arbetet kan bestå i att inhämta relevanta uppgifter från tredje- landsföretaget, upprätta hållbarhetsrapporten för koncernen och ge in den till Bolagsverket samt publicera den på företagets webbplats. Som framgår ovan är upprättandet av hållbarhetsrapporten särskilt kostsamt. Kostnaden för att offentliggöra rapporten bedöms däremot som ringa.

Direktivet innebär däremot att företag och filialer i Sverige och i övriga EES, som inte omfattas av direktivets krav, får en konkurrensfördel i för- hållande till de rapporteringsskyldiga dotterföretagen och filialerna. Konkurrensfördelen består i att inte behöva upprätta, offentliggöra och till- gängliggöra en hållbarhetsrapport om sin eller koncernens verksamhet utanför EES och att därmed undgå den administrativa kostnad som det arbetet innebär.

Hur stor konkurrensnackdelen blir för de rapporteringsskyldiga dotter- företagen och filialerna är svårt att bedöma. Regeringens förslag går inte längre än vad direktivet kräver, varför det saknas alternativa lösningar till hur direktivet ska genomföras.

201

Prop. 2023/24:124

202

Konsekvenser för övriga företag

Det hittillsvarande kravet på hållbarhetsrapportering gäller samtliga före- tagstyper, även ideella föreningar och stiftelser som uppfyller gränsvär- dena som definierar stora företag. Då regeringen föreslår att vissa handels- bolag, föreningar, stiftelser, europeiska grupperingar för territoriellt samar- bete och Eric-konsortier som inte bedriver finansiell verksamhet inte ska vara skyldiga att rapportera om hållbarhet minskar rapporteringsbördan för dessa företag. Dessa kan emellertid ändå påverkas av nedsippringseffekter.

Konsekvenser för enskilda och civilsamhället

Bristen på hållbarhetsinformation begränsar möjligheten för aktörer från det civila samhället, fackföreningar och arbetstagarrepresentanter att ha en dialog med företag om hållbarhetsfrågor.

De yttersta användarna av en bättre hållbarhetsrapportering är enskilda medborgare och investerare som genom att få tillräcklig information kan bättre engagera sig i hur företagen sköts i ett hållbarhetsperspektiv.

Användarna kommer att gynnas av bättre tillgång till jämförbar, relevant och tillförlitlig hållbarhetsinformation från fler företag. Detta kommer i sin tur att minska riskerna i det finansiella systemet, underlätta för företag som har en positiv inverkan på människor och miljön att skaffa kapital samt ge ökade möjligheter till ansvarsutkrävande av företagen. Det kommer att ge sparare och investerare som vill investera hållbart en större möjlighet till det.

Konsekvenser för klimatet m.m.

Att förbättra regelverket för hållbarhetsrapporteringen utgör ett led i arbetet mot miljöförändringar och klimatförändringar. Hållbarhetsrapporter kan också främja rättvisa och anständiga villkor på arbetsmarknaden i låg- löneländer. De kan vidare bidra till att stärka respekten för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Strängare rapporteringskrav kan nämligen förväntas ha en gynnsam inverkan på företagens beteende.

En förbättrad hållbarhetsrapportering och ökad jämförbarhet möjliggör för företagens intressenter, såsom investerare, kunder, konsumenter, miljö- organisationer och analytiker, att fatta välgrundade beslut. Detta kan bidra till att styra kapital till hållbara investeringar och skapa bättre förutsättningar för företag med hållbara affärsmodeller.

Hållbarhetsrapporteringen kan hjälpa företag att identifiera och hantera sina egna risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor. Det kan ge en grund för bättre dialog och kommunikation mellan företag och deras intressenter och kan hjälpa företag att förbättra sitt rykte. Rapporteringsstan- darderna tillförsäkrar att företagen lämnar relevant och tillräcklig informa- tion, vilket bör minska antalet förfrågningar från intressenterna.

Hållbarhetsrapporteringen möjliggör för medborgare, fackföreningar och icke-statliga organisationer att hålla företag ansvariga för deras påverkan på samhället och miljön.

Konsekvenser för revisorer

Enligt Revisorsinspektionens statistik för den 1 mars 2023 finns det 2 760 auktoriserade revisorer. Dessa är behöriga att granska hållbarhetsrapporter

så länge de fortbildar sig i tillräcklig utsträckning. Antalet registrerade revi- Prop. 2023/24:124 sionsbolag uppgår till 218.

Regeringen föreslår att även andra revisorer än den revisor som har valts
av företaget för den finansiella revisionen ska ha behörighet att granska
hållbarhetsrapporten. Detta, sammantaget med att detaljerad hållbarhetsrap-
portering blir obligatorisk i större utsträckning, kan antas medföra ytter-
ligare möjligheter för revisorer att få granskningsuppdrag. Därtill kommer
revisionsföretagen sannolikt att få en hel del nya uppdrag att bistå icke-
revisionsklienter med att upprätta deras hållbarhetsrapporter.
Samtidigt ökar kraven på den utbildning och fortbildning som krävs för
att utföra granskningen. För revisorer som inte redan är auktoriserade kan
det under en övergångsperiod befaras ta förhållandevis lång tid att samla på
sig tillräcklig praktisk utbildning på området. Särskilt mindre revisions-
företag kan då, på grund av brist på egen hållbarhetsexpertis, behöva
skaffa kompletterande kompetens från externa aktörer.
Det är rimligt att anta att främst de största revisionsföretagen kommer
att stå för merparten av kompetensen på området och få de flesta upp-
dragen att granska hållbarhetsrapporter. Dessa företag har sammanlagt
drygt 1 500 revisorer. Efterfrågan på hållbarhetsexperter kommer därmed
att öka kraftigt vid dessa företag, som enligt regeringens bedömning ändå
kommer att kunna möta behovet av granskningstjänster. Ingenting hindrar att
även mindre revisionsföretag eller revisorer vid sådana företag åtar sig
granskning av hållbarhetsrapporter.
Konsekvenser för Revisorsinspektionen och FAR
När det gäller de nya utbildningskraven på revisorer kommer Revisors-
inspektionen inom sin provverksamhet att behöva ta fram ett utvidgat prov
för revisorsexamen omfattande vissa ämnen om hållbarhet. Provet ska
upphandlas, konstrueras och rättas. Verksamheten är avgiftsfinansierad.
Revisorsinspektionen ska även ansvara för att kontrollera fortbildningen
av revisorer som granskar hållbarhetsrapporter. Angående de ekonomiska
konsekvenserna av den utvidgade kvalitetskontrollen är dessa svåra att
bedöma innan kommissionen har antagit granskningsstandarder.
Revisorsinspektionens uppgifter och befogenheter utökas till att även
gälla revisorernas arbete med att granska hållbarhetsrapporter.
Revisorsinspektionens samarbete och utbyte av information med andra
tillsynsmyndigheter kan förväntas öka med avseende på granskning av
hållbarhetsrapportering.
Med anledning av genomförandet kommer FAR att behöva ändra utform-
ningen av sina rekommendationer kring bestyrkandet av hållbarhetsinforma-
tion. Det uppkommer även kostnader för översättning.
Relevant utbildning av auktoriserade revisorer sker inom ramen för fort-
bildningen, vilket kommer att påverka FAR:s utbildningsverksamhet.
Vidare kan en engångskostnad förväntas för att bygga upp en kvalitetskon-
troll och utfärda rekommendationer.
Konsekvenser för Finansinspektionen och Nämnden för svensk
redovisningstillsyn
Finansinspektionen får det yttersta ansvaret för tillsynen över de framöver
mer omfattande och detaljerade hållbarhetsrapporterna från börsnoterade	203
	203

Prop. 2023/24:124 företag. Den löpande tillsynen är delegerad till Nämnden för svensk redo- visningstillsyn. Som framgår ovan kommer antalet finansiella institut som ska upprätta en hållbarhetsrapport att öka. Det nya regelverket medför generellt ett ökat behov av resurser för övervakningen av hållbarhets- rapporteringen.

Fler företag kommer att omfattas av redovisningstillsynen avseende hållbarhetsrapportering. I dag omfattas cirka 300 noterade företag av kravet på hållbarhetsrapport, baserat på om de är stora företag. Med det nya direk- tivet kommer sannolikt den stora merparten av börsnoterade företag att omfattas, ungefär 420 stycken, då även små och medelstora företag om- fattas. En annan förändring är att antalet företag som ska rapportera med stöd av taxonomiförordningen kommer att öka i takt med att tröskelvärdena för rapporteringsskyldigheten sänks.

De noterade företag som står under nämndens tillsyn kommer att vara skyldiga att upprätta hållbarhetsrapport.

Aktörer som redan står under redovisningstillsyn kommer att rapportera på områden där Finansinspektionen hittills i stora delar har saknat expertis, vilket ökar behovet av kompetens hos myndigheten. Initialt kommer inspektionen behöva lägga resurser på att göra rättsliga bedömningar kring omfattningen av regleringen.

Finansinspektionen ser också framför sig arbete med att säkerställa att aktörerna får lämplig vägledning i tillämpningen av regelverket. Det kan förväntas uppstå gränsdragningsfrågor kring när någon behöver upprätta en hållbarhetsrapport eller inte. Givet erfarenheter från införande av andra komplexa regelverk kan det arbetet bli tidskrävande.

Utöver det nationella ansvaret för regelimplementering och tillsyn måste Finansinspektionen även vara aktiv i det internationella arbetet, med regel- givning, policyarbete och tillsyn.

Således kan även den ökade hållbarhetsrapporteringen från de stora ono- terade finansiella företagen få vissa konsekvenser för Finansinspektionen.

Enligt Finansinspektionen finns behov av en resursökning med sex hel- tidstjänster mellan 2024 och 2026, varav en tjänst med inriktning mot försäkringsföretag, en med inriktning mot banker och två som ger juridiskt stöd. Det behövs även nya informationssystem, t.ex. validerings- och analysverktyg och utvecklade databaser, som stödjer tillsynsuppgiften.

Finansinspektionens verksamhet avseende bl.a. regelgivning och tillsyn finansieras via anslag i statens budget. Detta gäller även Finansinspektio- nens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. Kostnaderna för den verksam- heten täcks genom avgifter som tas ut enligt förordningen om årliga avgif- ter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Sådana avgifter ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras. Avgiftsintäkterna ska redovisas mot inkomsttitel på sta- tens budget. Enligt förslagen ska Finansinspektionen få ta ut årliga avgifter av de aktörer som omfattas av det nya regelverket. Förslagen kan enligt regeringen hanteras inom befintliga budgetramar.

Nämnden för svensk redovisningstillsyn överlämnar ett antal tillsyns- ärenden till Finansinspektionen årligen. Med den utökade rapporteringen torde mängden ärenden bli större. Såväl inspektionen som nämnden kan behöva rekrytera ytterligare kompetens på området för att kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter avseende hållbarhetsrapporterna.

204

Nämnden anser sig också behöva en ökning av personalresurserna med Prop. 2023/24:124 hållbarhetskompetens mellan 2024 och 2026 för att hantera den till-

kommande tillsynen på hållbarhetsområdet. I ett första steg beräknas det finnas behov av att rekrytera tre personer. Antalet anställda som kommer att krävas därefter är enligt nämnden svårbedömt, men den utesluter inte att man kan behöva rekrytera ytterligare tre granskare av hållbarhetsredo- visning.

Nämnden är uteslutande avgiftsfinansierad som en del av den självreg-
leringsavgift som tas ut av bolagen noterade på reglerad marknad.
Nämnden uppskattar att dess ökade resursbehov innebär en kostnadsökning
från 2026 om 50 procent i förhållande till 2023 års budget om 18 miljoner.
Konsekvenser för Bolagsverket och de allmänna förvaltnings-
domstolarna
Hållbarhetsrapporterna ingår i företagens årsredovisningar, som Bolags-
verket redan hanterar.
Bolagsverket, som i princip är en fullt avgiftsfinansierad myndighet, kan
likväl antas få vissa ökade kostnader genom att myndigheten ska ta emot ett
större antal hållbarhetsrapporter från företag och filialer, med märkt hållbar-
hetsinformation, och registrera dem samt utföra viss granskning för att
säkerställa lagens efterlevnad. I sammanhanget är granskningsberättelser en
ny företeelse.
Vidare ska rapporteringen utarbetas och offentliggöras i ett visst elektro-
niskt format. Skyldigheten att digitalisera hållbarhetsrapporterna för ett par
tusen företag som omfattas torde inte orsaka något direkt personalbehov för
Bolagsverket, men förutsätter systemändringar. Dagens system är inte
anpassat för att ta emot sådan rapportering från samtliga typer av företags-
former. Den nya möjligheten att ansöka om att en annan revisor än företagets
valda revisor ska granska hållbarhetsrapporten innebär att en ny typ av
ärende behöver handläggas hos Bolagsverket.
För detta behöver Bolagsverket utveckla sitt it-system och skapa en ny e-
tjänst.
De beslut om vite som Bolagsverket meddelar kan överklagas till de
allmänna förvaltningsdomstolarna. Då antalet hållbarhetsrapporter beräknas
bli avsevärt större och komplicerade bedömer regeringen att Bolagsverket
sannolikt kommer att förelägga företag om vite i mer än enstaka fall per år,
även om det främst torde röra sig om mindre företag. Såsom Kammarrätten
i Sundsvall och Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar kan även antalet mål
som gäller överklagande av Bolagsverkets beslut om förseningsavgift för-
väntas öka något. Utifrån denna bedömning kan arbetsbelastningen för de
allmänna förvaltningsdomstolarna förväntas öka i någon mån. Detta bedöms
dock kunna hanteras inom befintliga ramar.
Konsekvenser av kravet på digital rapportering
Det finns också tids- och kostnadsaspekter som gör sig gällande till följd av
direktivets krav på att rapporteringsskyldiga företag ska upprätta sin förvalt-
ningsberättelse i ett visst enhetligt elektroniskt rapporteringsformat och
märka hållbarhetsrapporten i ett sådant format. En följd av detta formkrav
blir, eftersom förvaltningsberättelsen ingår i årsredovisningen, att företagets
hela årsredovisning behöver upprättas i elektronisk form.	205
	205

Prop. 2023/24:124 Konsekvenserna berör främst de företag som i dag inte är s.k. Esef-rappor- törer.

Det är betungande för företagen att utföra den taggning av informationen (uppmärkning) som krävs. Hur stor kostnaden är torde variera från företag till företag. Någon närmare uppskattning är inte möjlig att göra.

En konsekvens av den digitala rapporteringen är att ett företag som i dag inte upprättar originalet av årsredovisningen i elektroniskt format (dvs. inte är s.k. Esef-rapportör) måste upprätta sin årsredovisning med förvaltnings- berättelsen inklusive hållbarhetsrapporten i det elektroniska formatet XHTML. Årsredovisningen ska nämligen genomgående ha samma format (papper eller ett visst elektroniskt format). Det innebär också att en årsredo- visning som är upprättad i elektronisk form ska undertecknas med avancerad elektronisk underskrift – detta gäller samtliga underskrifter.

När skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapporter utifrån EU-godkända standarder i framtiden utökas bör, mot bakgrund även av de taxonomier som följer Bokföringsnämndens regelverk för årsredovisningen och koncern- redovisningen (K3), riktlinjer tas fram för hur revisorn ska granska den taggade årsredovisningen och koncernredovisningen. Detta för att säker- ställa att inte bara vissa delar av de taggade begreppen i årsredovisningen och koncernredovisningen granskas.

Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män

Kraven på utökad hållbarhetsrapportering bedöms öka fokus inom företagen på jämställdhet, vilket i någon mån kan väntas leda till ökad jämställdhet i näringslivet.

10.2Konsekvenser av genomförandet av EU- direktivet om könsfördelning i börsnoterade företags styrelser

Regeringens bedömning: Förslaget medför inga nämnvärda kostnader för enskilda eller myndigheter.

Förslaget bedöms öka fokus inom företagen på jämställdhet.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del. Skälen för regeringens bedömning: För närvarande finns två börser

som har tillstånd att driva en reglerad marknad, Nasdaq Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB. Förslaget berör stora börsbolag. Syftet är att i någon mån ytterligare synliggöra för marknaden hur jäm- ställdheten i styrelserna utvecklas, vilket indirekt kan sätta press på bola- gens ägare att öka andelen av det underrepresenterade könet.

Uppskattningsvis berörs omkring 240 bolag av förslaget om att det av en not i årsredovisningen ska framgå vilken förändring som skett i köns- fördelning bland styrelseledamöterna sedan föregående år. Uppgifterna finns lätt tillgängliga för de bolag som berörs. Förslaget innebär inte någon ökad tidsåtgång i det löpande bokföringsarbetet. Den administrativa kost- naden för bolagen är försumbar

206

När det gäller den redovisningstillsyn som Finansinspektionen bedriver Prop. 2023/24:124 betalar de berörda företagen en årlig avgift. Även Nämnden för svensk redovisningstillsyn har rätt att ta ut avgifter för den tillsyn de bedriver. Av

lagen framgår att dessa avgifter ska vara skäliga. Förslaget innebär inte någon utökad arbetsbörda eller några ökade kostnader.

Vad gäller förslagets konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män bedöms utökad information om könsfördelning i bolagsstyrelser öka fokus inom företagen på jämställdhet, vilket i någon mån kan väntas leda till ökad jämställdhet i näringslivet.

10.3Konsekvenser av förslaget om årsredovisningens datering

Regeringens bedömning: Förslaget medför inga kostnader för enskil- da. Vissa kostnader kan uppstå för myndigheter. Dessa kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen föreslår att kravet på

att en årsredovisnings underskrifter ska vara daterade kompletteras med ett krav på att årsredovisningen i sig ska vara daterad. Skälet för förslaget är att tydliggöra för företagets intressenter vilken tidpunkt företagets behöriga företrädare gav årsredovisningen dess slutliga form.

Nuvarande ordning skapar i vissa fall osäkerhet kring bl.a. händelser som inträffat efter balansdagen, vilket försämrar redovisningens infor- mationskvalitet. Den kan också skapa osäkerhet kring vem det är som har ansvaret för årsredovisningen, t.ex. om det sker förändringar i styrelsens sammansättning under den tid som det kan ta för alla företagets företrädare att skriva under.

Några nämnvärda besparingar eller kostnader för företagen torde annars knappast uppstå.

Kravet på att årsredovisningen ska dateras gäller samtliga företag som läm- nar en årsredovisning. Per den 1 april 2023 fanns det 741 285 aktiebolag registrerade, som därmed självmant ska lämna in årsredovisning till Bolags- verket. Det totala antalet företag som ska upprätta årsredovisning och datera handlingen är således något större, uppskattningsvis runt 800 000 företag.

För Bokföringsnämnden kan lagändringen föranleda en begränsad över- syn av nämndens allmänna råd och vägledande information. Arbetet be- döms kunna utföras inom befintliga ekonomiska ramar.

En ändring måste ske i de s.k. taxonomier för årsredovisningar som tagits fram i samarbete mellan Bokföringsnämnden, Statistiska central- byrån SCB, Bolagsverket och Skatteverket. Detta torde föra med sig endast mindre kostnader för de berörda aktörerna.

För Bolagsverket uppkommer kostnader för att informera företagen om lagändringen. Anpassningar måste ske av de kontroller som görs av digi- talt mottagna årsredovisningar. Det kan antas att vissa företag vid det

första tillfället de ger in sina årsredovisningar inte kommer att uppmärk-

207

10.5	Konsekvenser av en ny valmöjlighet för	Prop. 2023/24:124
	redovisning av vissa finansiella skulder

Regeringens bedömning: Förslaget medför inga nämnvärda kostnader för enskilda eller myndigheter.

Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del. Skälen för regeringens bedömning: Börsnoterade företag berörs av

förslaget eftersom de tillämpar IFRS vid upprättandet av koncernredovis- ning. Det finns lite fler än tusen svenska börsnoterade företag.

Förslaget omfattar även företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas enligt IFRS. Det innebär att en del företag som tillämpar Bok- föringsnämndens vägledning, Årsredovisning och koncernredovisning, K3, i juridisk person berörs. De ges då samma möjlighet som börsnoterade företag att redovisa vissa finansiella skulder enligt IFRS.

De finansiella skulder som förslaget tar sikte på förekommer ofta hos fi- nansiella företag, t.ex. banker. Det handlar bl.a. om obligationer. Enligt SCB finns det cirka 40 bankaktiebolag. Hur många som kommer att använda möjligheten att redovisa enligt förslaget är svårt att förutse.

De företag som väljer att redovisa enligt IFRS 9 i juridisk person får en bättre överensstämmelse mellan koncernredovisningen och årsredovis- ningen. Enhetliga redovisningsprinciper minskar också företagens admi- nistrativa börda. Förslaget väntas alltså inte medföra någon ökad adminis- trativ börda.

Att redovisningen i juridisk person får göras enligt internationella redo- visningsstandarder medför en ökad jämförbarhet mellan börsnoterade företags finansiella rapporter inom EES. Därigenom underlättas den eko- nomiska och finansiella integrationen. Om de finansiella rapporterna upp- rättas utifrån ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk, blir det också lättare för investerare att värdera företag i olika länder. Det innebär i sin tur en utvidgning och fördjupning av de europeiska kapitalmarkna- derna, bättre prisbildning och högre effektivitet (se prop. 2008/09:71

s.73–74).

Förslaget leder till att redovisningen i en koncern som tillämpar de inter-

nationella redovisningsstandarderna i den juridiska personen blir mer rätt- visande eftersom IFRS 9 innebär att en försämring av företagets egen kreditvärdighet inte längre kommer att redovisas som en intäkt och därmed inte ge en positiv resultatpåverkan. Att årsredovisningen blir mer rättvi- sande påverkar årsredovisningens intressenter, t.ex. kunder, leverantörer och borgenärer, positivt.

Om förslaget inte genomförs skulle skillnaderna i hur företag redovisar vissa förändringar av finansiella skulder i koncern- respektive årsredovis- ningen att kvarstå. Därtill skulle en försämring av företagets egen kredit- värdighet fortfarande att behöva redovisas som en intäkt och därmed ge en positiv resultatpåverkan, vilket är missvisande.

Förslaget bedöms inte få några skattemässiga konsekvenser.

209

Prop. 2023/24:124 Bokföringsnämnden påverkas av förslaget genom att nämnden behöver uppdatera sin normgivning, något som även gäller Rådet för finansiell rapportering. Finansinspektionen måste informera sig om de nya reglerna. Övriga myndigheter påverkas inte av förslaget.

Förslaget förväntas inte ha några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.

11Författningskommentar

11.1Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens undertecknande och datering

7 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen.

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare.

I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förord- ning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska årsredo- visningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av för- valtaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder bolaget.

I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare.

Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre mark- naden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Årsredovisningen ska dateras och innehålla uppgift om den dag då den under- tecknades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en årsredovisnings underteck- nande. Övervägandena finns i avsnitt 6.

I åttonde stycket kompletteras det hittillsvarande kravet på att års- redovisningen ska innehålla uppgift om datumet för undertecknandet med ett krav på att årsredovisningen som sådan ska vara daterad. Den dag som

210

ska anges är den dag då de företrädare som enligt paragrafen ska skriva Prop. 2023/24:124 under årsredovisningen bestämde dess slutliga innehåll.

Kontroll av att samtliga befattningshavare har undertecknat årsredovis- ningen ska ske utifrån årsredovisningens datering. Exempelvis ska en befattningshavare som har avgått efter dagen för årsredovisningen ha skrivit under årsredovisningen. Om denne inte har skrivit under årsredovis- ningen innan avgången måste företaget ta fram en ny årsredovisning under- tecknad av samtliga då behöriga företrädare.

Det datum som anges i årsredovisningen kan ha betydelse för vilken information som ska lämnas i årsredovisningen. Enligt 5 kap. 22 § ska årsredovisningen innehålla uppgift om väsentliga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut. En företrädare bör kunna utgå ifrån att väsentliga händelser som inträffat till och med det datum som anges i årsredovisningen har beaktats i årsredovisningen. Om det inträffar händel- ser av väsentlig betydelse för företaget efter att årsredovisningen daterats men innan alla företrädare har hunnit skriva under årsredovisningen får dock företrädarna ta ställning till om en ny överenskommelse om årsredo- visningens innehåll behöver träffas.

I ett aktiebolag har en ändring i styrelsens sammansättning verkan från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på (8 kap. 13 § aktiebolagslagen [2005:551]). Samma regler gäller för ekono- miska föreningar (7 kap. 13 § lagen [2018:672] om ekonomiska för- eningar]).

Sedan tidigare gäller att den som undertecknar en årsredovisning ska ange datumet för undertecknandet. Liksom tidigare gäller att årsredovis- ningen kan undertecknas vid flera olika datum, om företaget har fler än en företrädare.

En årsredovisning får anses vara färdigställd först när den är såväl daterad som vederbörligen undertecknad.

Det som sägs i paragrafen tillämpas även på koncernredovisningen, se

7 kap. 7 §.

Genom hänvisningarna i 2 kap. 2 § lagen (1995:1559) om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 2 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag följer att åttonde stycket även ska tillämpas av företag som omfattas av de lagarna.

4 kap. Värderingsregler

Värdering av finansiella instrument

14 d § Om värdering sker enligt 14 a §, ska värdeförändringen sedan föregående balansdag redovisas i resultaträkningen.

I följande fall gäller att värdeförändringen ska redovisas i en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen:

1.värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i resultaträkningen, eller

2.värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

211

Prop. 2023/24:124 En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handels- ändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen.

Ett företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får redovisa en värde- förändring på en finansiell skuld i fonden för verkligt värde i stället för i resultat- räkningen, om

1.värdeförändringen kommer från förändringar i kreditrisk för skulden,

2.redovisningen överensstämmer med sådana internationella redovisnings- standarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings- standarder, och

3.företaget lämnar upplysningar i överensstämmelse med de standarder som avses i 2.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, ska fonden justeras.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om när en värdeförändring på ett
	finansiellt instrument ska tas upp i resultaträkningen eller i en fond för
	verkligt värde i balansräkningen. Övervägandena finns i avsnitt 8.
	Fjärde stycket, som är nytt, innebär ett undantag från huvudregeln i första
	stycket och ger angivna företag möjlighet att redovisa vissa värdeför-
	ändringar på finansiella skulder enligt internationella redovisningsstan-
	darder. Bestämmelsen är inte tvingande och ett företag kan därför välja att
	även fortsättningsvis redovisa finansiella skulder i resultaträkningen.
	Möjligheten att redovisa enligt internationella redovisningsstandarder
	gäller de företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket, dvs. företag vars
	överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och
	företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas enligt
	internationella redovisningsstandarder som antagits för tillämpning inom
	EU. Det innebär att en värdeförändring på en finansiell skuld hänförlig till
	kreditrisk får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultat-
	räkningen.
	En tillämpning av undantaget kräver därutöver att tre förutsättningar är
	uppfyllda. Enligt första punkten behöver värdeförändringen härröra från
	förändringar i kreditrisk för den skulden. Innebörden är att endast sådana
	värdeförändringar som omnämns i punkt 5.7.7 i IFRS 9 omfattas av undan-
	taget. Med kreditrisk avses detsamma som i punkt B5.7.13 i IFRS 9.
	Värdeförändringar som beror på andra faktorer redovisas i enlighet med
	huvudregeln i första stycket i resultaträkningen. Värdeförändringar på de
	finansiella skulderna delas alltså upp och särredovisas i komponenter i
	resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde i balansräkningen.
	Av andra punkten följer att redovisningen ska ske i överensstämmelse
	med de internationella redovisningsstandarder som antagits för tillämpning
	inom EU (IFRS). Av punkt 5.7.7 i IFRS 9 framgår under vilka förutsätt-
	ningar ett företag ska redovisa en värdeförändring på en finansiell skuld
	separat i fonden för verkligt värde. Genom hänvisningen den punkten till
	punkt 4.2.2 förutsätts att företaget redan vid första redovisningstillfället
	oåterkalleligen identifierat en finansiell skuld som värderad till verkligt
	värde via resultatet när detta leder till mer relevant information (enligt de
	omständigheter som anges i den punkten).
	En sista förutsättning är enligt tredje punkten att företaget lämnar upplys-
212	ningar i överensstämmelse med nämnda redovisningsstandarder. Här avses
212

bl.a. kraven på upplysningar i punkt 10 i IFRS 7, som gäller företag som ska Prop. 2023/24:124 redovisa effekterna av förändringar i skuldens kreditrisk i övrigt total-

resultat, som i årsredovisningslagen benämns fonden för verkligt värde. Genom hänvisningarna i 4 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovis-

ning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 4 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag följer att paragrafen ska tillämpas även av företag som omfattas av de lagarna.

5 kap. Noter

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Ett större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befatt- ningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

Ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har minst 250 anställda och en redovisad årsomsättning på minst 550 miljoner kronor eller en redovisad balansomslutning på minst 480 miljoner kronor per år, ska även lämna upplysningar om vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna sedan föregående balansdag.

Enligt paragrafen ska upplysningar lämnas i årsredovisningen om köns- fördelningen bland företagets ledande befattningshavare. Övervägandena finns i avsnitt 5. Ändringarna genomför artiklarna 3.8 och 7.4 i direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag.

Enligt det nya andra stycket ska vissa företag komplettera upplysning- arna som ska lämnas enligt första stycket genom att ange vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelse- ledamöterna sedan föregående balansdag.

De företag som omfattas är börsnoterade aktiebolag. Dessutom krävs att bolaget har minst 250 anställda och en redovisad årsomsättning på minst 550 miljoner kronor eller en redovisad balansomslutning som uppgår till minst 480 miljoner kronor per år. Bolaget behöver inte ha nått upp till gräns- värdena föregående räkenskapsår för att upplysningsskyldighet ska före- ligga, utan det räcker att bolaget är av angiven storlek det räkenskapsår som årsredovisningen avser.

Förändringen av könsfördelningen bland styrelseledamöter sedan före- gående balansdag får uttryckas på det sätt som företaget anser vara lämp- ligt, t.ex. i procent. Den närmare utformningen av redovisningen får av- göras inom ramen för vad som är god redovisningssed.

Med styrelseledamöter avses även arbetstagarledamöter som har utsetts med stöd av lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privat- anställda (se 11 § den lagen).

Könsfördelningen bland suppleanter till styrelseledamöter omfattas inte av redovisningskravet.

Genom hänvisningen i 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag följer att rapporteringskravet även utsträcker sig till värdepappersbolag förutsatt att bolaget är noterat och att det når upp till gränsvärdena.

213

Prop. 2023/24:124

214

6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utveck- lingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståel- sen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

1.sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsent- liga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskaps- året, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har tagits emot, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personal- frågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på

den yttre miljön.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

Paragrafen behandlar förvaltningsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Ändringen i fjärde stycket innebär att bestämmelsen om upplysningar i en separat upprättad hållbarhetsrapport tas bort (se vidare kommentaren till 10 §). Företag som upprättar en fullständig hållbarhetsrapport ska anses ha uppfyllt kraven i första meningen. Om företaget i hållbarhetsrapporten inkluderar sådana uppgifter som avses i andra meningen får även kravet på upplysningar om tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet anses uppfyllt.

1 b § Ett bolag som avses i 10 § ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om immateriella nyckelresurser och förklara hur bolagets affärsmodell är

beroende av sådana resurser och hur resurserna bidrar till värdeskapande för Prop. 2023/24:124 bolaget.

Paragrafen är ny och föreskriver att vissa bolag ska informera om centrala immateriella resurser. Övervägandena finns i avsnitt 4.7. Paragrafen genomför artikel 1.3 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Med immateriella nyckelresurser avses resurser utan fysisk form som utgör en grundläggande förutsättning för bolagets affärsmodell och som är en källa till värdeskapande för bolaget. Som exempel kan nämnas informa- tion om anställdas färdigheter, kompetenser, erfarenhet, lojalitet gentemot företaget och motivation att förbättra förfaranden, varor och tjänster (jfr skäl 32 i direktivet). Det rapporteringsskyldiga bolaget ska förklara hur affärsmodellen är beroende av sådana resurser och hur de bidrar till värde- skapandet. Informationen ska lämnas i förvaltningsberättelsen.

2 § I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust.

Andra företag än handelsbolag och enskilda näringsidkare ska i förvaltnings- berättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att förvaltningsberättelsen för vissa företag ska innehålla ett förslag till dispositioner beträffande vinst och förlust och att förändringar i eget kapital ska specificeras. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.

I andra stycket utsträcks kravet på att specificera förändringar i eget kapital i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning till alla företag utom handelsbolag och enskilda näringsidkare. Kravet omfattar därmed inte som hittills bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan även exempelvis stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter. Med egen räkning avses en särskild rapport som fogas till balansräkningen (se prop. 2015/16:3 s. 208).

Bolagsstyrningsrapport

6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrnings- rapport som är skild från årsredovisningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

1.vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga,

2.de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3.direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tion- del av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

4.begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelse- ledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6.bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut

nya aktier eller förvärva egna aktier,

215

Prop. 2023/24:124 7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktie- ägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, och

8.hur styrelsen och kommittéer som har inrättats inom bolaget är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning.

Om bolaget är ett bolag som avses i 10 § första stycket ska bolagsstyrnings- rapporten även innehålla upplysningar om den mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Upplysningarna om mångfaldspolicyn får lämnas i en hållbarhetsrapport i stället för i bolagsstyrningsrapporten. Bolagsstyr- ningsrapporten ska i så fall innehålla en hänvisning till hållbarhetsrapporten. Om bolaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges i bolags- styrningsrapporten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bolagsstyrningsrapporten. Över- vägandena finns i avsnitt 4.8. Ändringarna genomför artikel 1.5 i direk- tivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I andra stycket görs den ändringen att den hittillsvarande nionde punkten flyttas till ett nytt tredje stycke. I det stycket görs ett tillägg med inne- börden att stora noterade aktiebolag får välja att lämna upplysningar om dess mångfaldspolicy i hållbarhetsrapporten, förutsatt att det finns en hänvisning till denna i bolagsstyrningsrapporten.

Om någon mångfaldspolicy inte tillämpas av företaget ska bolagsstyr- ningsrapporten, i likhet med vad som redan gäller, innehålla en motivering till detta.

En kommentar om den hittillsvarande innebörden av mångfaldspolicy finns i prop. 2015/16:193 s. 62 och 63. Exempel på mångfaldsaspekter enligt direktivet är jämställdhet, ålder, funktionsnedsättning och utbildnings- och yrkesbakgrund.

7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upp- tagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje och fjärde styckena i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en MTF-plattform enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden.

Paragrafen reglerar undantag till 6 §. Ändringen är en följd av att 6 § ändras.

Hållbarhetsrapport

10 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag ska, som ett eget avsnitt, innehålla en hållbarhetsrapport, om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

2.bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 280 miljoner kronor,

3.bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 550 miljoner kronor.

216

Om aktiebolaget har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en Prop. 2023/24:124 reglerad marknad gäller det som sägs i första stycket om bolaget uppfyller mer än

ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10,

2.bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 5 miljoner kronor,

3.bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor.

Det som sägs i första och andra styckena gäller även för ett handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag.

Paragrafen föreskriver att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna genomför delvis artikel 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Första stycket ändras på så sätt att tillämpningsområdet för skyldigheten för stora företag att upprätta hållbarhetsrapport begränsas till företags- formen aktiebolag (se dock 15 § där det anges att även vissa handelsbolag omfattas). Således behöver inte ekonomiska föreningar, stiftelser, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och Eric-konsortier, som annars omfattas av denna lag, upprätta en hållbarhetsrapport. Bestämmel- serna om hållbarhetsrapportering gäller dock fortfarande för kreditinstitut och försäkringsföretag, se 6 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 6 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, om de i övrigt uppfyller villkoren i förevarande paragraf.

Av första stycket följer också att hållbarhetsrapporten inte som hittills får upprättas som en från förvaltningsberättelsen skild handling utan rapporten ska vara tydligt identifierbar i förvaltningsberättelsen som ett eget avsnitt.

I det nya andra stycket föreskrivs att även börsnoterade små och medel- stora företag ska upprätta en hållbarhetsrapport. Liksom enligt första stycket krävs att företagen bedrivs i aktiebolagsform (se dock även här 15 §).

Med medelantal anställda, balansomslutning och nettoomsättning avses detsamma som i första stycket (se prop. 2015/16:193 s. 63 och 64).

Av tredje stycket framgår att bestämmelserna om hållbarhetsrapport även gäller vissa handelsbolag. Med handelsbolag där samtliga direkta eller genom handelsbolag indirekta delägare är aktiebolag eller utländska motsvarigheter avses detsamma som i 2 § tredje stycket lagen (2023:340) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter, se prop. 2022/23:88 s. 35.

11 § Skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport gäller inte ett moderföretag som upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen enligt 7 kap. 31 a §.

Paragrafen, som är ny, behandlar undantag för vissa moderföretag att upprätta en hållbarhetsrapport som gäller endast moderföretaget. Övervä- gandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.7 i direk-

217

Prop. 2023/24:124 tivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas efter syn- punkter från Lagrådet.

Bestämmelsen innebär att ett moderföretag som upprättar en hållbar- hetsrapport för koncernen är undantagen kravet på att upprätta en håll- barhetsrapport enligt 10 § som gäller endast moderföretaget. För att ett moderföretag ska vara undantaget kravet på en egen hållbarhetsrapport måste hållbarhetsrapporten för koncernen vara upprättad i enlighet med lagens krav på en sådan rapport. Även ett undantaget moderföretag behöver dock uppfylla kraven på kontakter med arbetstagarföreträdare enligt 12 f §.

11 a § Skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport gäller inte ett dotter- företag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen. Undantaget gäller dock inte ett bolag som avses i 10 § första stycket och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Det dotterföretag som inte är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i förvaltningsberättelsen samt lämna uppgift om namn och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. Förvaltningsberättelsen ska också innehålla länkar till moderföretagets förvaltningsberättelse och granskningsberättelse för koncernen.

För att ett dotterföretag vars moderföretag har sitt säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska vara undantaget skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport gäller även att

1.hållbarhetsrapporten för koncernen har upprättats i enlighet med de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG eller på ett sätt som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdigt med dessa standarder enligt artikel 23.4 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplys- ningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG,

2.de upplysningar om dotterföretagets verksamhet som anges i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 tas in i dotterföretagets förvaltningsberättelse eller i den hållbarhetsrapport för koncernen som upprättas av moderföretaget, och

3.hållbarhetsrapporten för koncernen och granskningsberättelsen för koncer- nen offentliggörs i enlighet med 8 kap.

Paragrafen, som är ny, behandlar undantag för vissa dotterföretag från skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.4 i direktivet om före- tagens hållbarhetsrapportering. Den hittillsvarande 11 § upphävs.

I första stycket, som till sitt innehåll delvis motsvarar det hittillsvarande 10 § andra stycket, undantas vissa dotterföretag från kravet på upprättande av en hållbarhetsrapport. Om ett moderföretag upprättar en fullständig håll- barhetsrapport för koncernen som omfattar aktuellt dotterföretag och dess samtliga dotterföretag, behöver inte det aktuella dotterföretaget upprätta en egen hållbarhetsrapport. Undantaget är tillämpligt även om moder- företaget frivilligt upprättat en hållbarhetsrapport. Det kan exempelvis vara

218

koncerner med stora ekonomiska föreningar som moderföretag som ut- Prop. 2023/24:124 nyttjar denna möjlighet.

Undantaget gäller oavsett om moderföretaget har säte inom EES eller utanför EES. Det innebär exempelvis att ett dotterföretag, som enligt svensk rätt ska upprätta en hållbarhetsrapport, har uppfyllt denna skyldig- het om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av ett utländskt moderföretags hållbarhetsrapport, under förutsättning att rapporten upp- fyller vad som krävs i fråga om bl.a. innehåll och offentliggörande (se vidare tredje stycket).

Undantaget från rapporteringsskyldigheten gäller dock, enligt det tillägg som görs i första stycket, inte om dotterföretaget är ett stort börsnoterat bolag.

Bestämmelser om upprättande av hållbarhetsrapport för koncernen finns i 7 kap. 31 a–31 g §§.

Bestämmelsen i andra stycket om undantagna dotterföretags upplys- ningsskyldighet flyttas hit från det hittillsvarande 10 § tredje stycket. Ändringen innebär att dotterföretaget i förvaltningsberättelsen, i stället för i en not till årsredovisningen, ska upplysa om att någon hållbarhetsrapport inte upprättas och där även ange en webblänk till det rapporterande moder- företagets förvaltningsberättelse för koncernen och granskningsberättelse för koncernen.

I tredje stycket finns vissa ytterligare krav för dotterföretag vars moder- företag har säte utanför EES. Första punkten innebär att hållbarhets- rapporten för koncernen har utarbetats i enlighet med sådana standarder som avses i 12 e § eller på ett sätt som kommissionen bedömt som lik- värdigt i en genomförandeakt som antagits med stöd av artikel 23.4 tredje stycket i öppenhetsdirektivet. Enligt andra punkten krävs att antingen dotterföretagets förvaltningsberättelse eller moderföretagets hållbarhets- rapport innehåller de upplysningar som avses i artikel 8 i taxonomiförord- ningen (se även 12 d §). Innebörden av tredje punkten är att undantaget förut- sätter att dotterföretaget offentliggör hållbarhetsrapporten för koncernen och granskningsberättelsen för koncernen enligt 8 kap.

12 § Hållbarhetsrapporten ska innehålla den information som behövs för förståel- sen av bolagets inverkan på frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption och mutor samt på frågor som uppstår med anledning av hur bolaget styrs. Rapporten ska också innehålla den information som behövs för förståelsen av hur sådana hållbarhets- frågor påverkar bolagets utveckling, ställning och resultat.

I paragrafen finns den inledande bestämmelsen om hållbarhetsrapportens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Ändringarna genomför delvis artikel 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Paragrafen ändras på så sätt att principen om dubbel väsentlighet förtyd- ligas genom krav på att hållbarhetsrapporten ska innehålla hållbarhets- upplysningar i den mån de behövs för att förstå dels bolagets utveckling, ställning och resultat, dels den inverkan som bolagets verksamhet har på hållbarhetsfrågorna.

Den hittillsvarande snävare uppräkningen av vilka hållbarhetsupplys-

ningar som ska ingå ändras.

219

Prop. 2023/24:124 Att informationen behövs för förståelsen av hållbarhetsfrågornas och verksamhetens ömsesidiga påverkan utgör alltså en grundläggande förutsätt- ning för att det ska finnas en uppgiftsskyldighet. Vad som avses med behov bör, mot bakgrund av regleringens syfte, därför ges en vid tolkning. Det avgörande är inte vilken bedömning som bolaget självt gör i detta av- seende utan vad som kan antas vara av betydelse för bolagets intressenter. Omfattningen av upplysningsskyldigheten får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och vad som är relevant, varvid bl.a. verksamhetens art bör tillmätas betydelse.

220

Bestämmelserna i de hittillsvarande första och tredje styckena om beskrivning av affärsmodell, policy, väsentliga risker och relevanta indi- katorer flyttas till de nya 12 a och 12 b §§, där det närmare innehållet i rapporten regleras.

12 a § Hållbarhetsrapporten ska innehålla en beskrivning av bolagets affärs- modell och strategi, inbegripet

1.vilka möjligheter som hållbarhetsfrågor ger bolaget,

2.motståndskraften i affärsmodellen och strategin när det gäller de risker för bolaget som är kopplade till hållbarhetsfrågor,

3.hur affärsmodellen och strategin tar hänsyn till berörda parters intressen och bolagets inverkan på hållbarhetsfrågor, och

4.hur strategin har genomförts i de delar bolagets verksamhet inverkar på och påverkas av hållbarhetsfrågor.

Hållbarhetsrapporten ska också innehålla en beskrivning av bolagets planer, inbegripet genomförandeåtgärder och tillhörande finansieringsplaner och investeringsplaner, för att säkerställa att dess affärsmodell och strategi är fören- liga med omställningen till en hållbar ekonomi, begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i enlighet med Parisavtalet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag). I beskrivningen ska det även ingå uppgifter om bolagets exponering för kol-, olje- och gasrelaterad verksamhet.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om hållbarhetsrapportens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Paragrafen genomför delvis artikel 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och är delvis utformad med hittillsvarande 12 § som förebild.

I en uppräkning i första stycket preciseras ett antal rapporteringsområden. Vilken information som bolagen ska lämna specificeras ytterligare i de stan- darder som Europeiska kommissionen antar. Se vidare kommentaren till 12 e §. För samtliga rapporteringsområden räcker det att beskrivningen är kortfattad (se artikel 1.4 i direktivet).

Av punkt 1 framgår att rapporten ska ange de eventuella möjligheter för bolaget som hållbarhetsfrågorna ger upphov till. Det som avses är sådana hållbarhetsrelaterade möjligheter som kan ha en positiv finansiell effekt för bolaget. Till exempel kan det handla om att ett bolag som har en hållbar affärsmodell kan få ökade investeringsmöjligheter.

Enligt punkt 2 ska motståndskraften i bolagets affärsmodell och strategi mot risker relaterade till hållbarhetsfrågor anges i rapporten. I det ligger att bolaget ska beskriva affärsmodellens och affärsstrategins motstånds- kraft. Den bör naturligen relatera till aktuella hållbarhetsrelaterade risker.

Bestämmelsen motsvarar delvis hittillsvarande 12 § första stycket 1 och 4. Prop. 2023/24:124 Att information om affärsstrategin och motståndskraften ska lämnas är

emellertid nya krav.

När det gäller klimatrelaterad information är det av särskilt intresse att bolaget informerar om fysiska risker och omställningsrisker och dess motståndskraft när det gäller olika klimatscenarier.

Enligt punkt 3 ska bolaget beskriva om och på vilket sätt dess affärs- modell och strategi tar hänsyn till berörda parters intressen och bolagets inverkan på hållbarhetsfrågor. Med berörda parter avses t.ex. investerare, leverantörer, konkurrenter, dvs. alla de som påverkas – positivt eller negativt – av bolagets aktiviteter eller som tar del av bolagets hållbarhets- rapport.

Bestämmelsen i punkt 4 innebär att bolaget ska upplysa om genom- förandet av de delar av affärsstrategin som påverkar eller påverkas av hållbarhetsfrågor.

Enligt andra stycket följer att bolaget ska informera om vilka planer det har för att säkerställa att dess affärsmodell och affärsstrategi är förenlig med omställningen till en hållbar ekonomi och med målen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C i enlighet med Parisavtalet och uppnå klimatneutralitet senast år 2050. Klimatrelaterade planer bör bygga på den senaste forskningen, inbegripet rapporter från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och rapporter från det europeiska veten- skapliga rådgivande organet för klimatförändringar. Beskrivningen ska även innehålla uppgifter om bolagets exponering för kol-, olje- och gas- relaterad verksamhet.

12 b § Hållbarhetsrapporten ska även innehålla en beskrivning av

1.de tidsbundna mål för hållbarhetsfrågor som har fastställts av bolaget, in- begripet absoluta mål för minskningen av växthusgasutsläpp för åtminstone 2030 och 2050, de framsteg som bolaget har gjort för att uppnå målen och om målen kopplade till miljöfaktorer är baserade på entydiga vetenskapliga bevis,

2.den roll som bolagets ledning har när det gäller hållbarhetsfrågor samt dess tillgång till sådan sakkunskap och kompetens som krävs för att fullgöra denna roll,

3.bolagets policy för hållbarhetsfrågor,

4.incitamentsystem kopplade till hållbarhetsfrågor som gäller för personer i bolagets ledning,

5.det förfarande för tillbörlig aktsamhet som bolaget genomför med avseende på hållbarhetsfrågor,

6.den huvudsakliga negativa inverkan som bolagets verksamhet och dess värde- kedja har samt de åtgärder som har vidtagits för att identifiera och övervaka denna inverkan,

7.de åtgärder som har vidtagits av bolaget för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller sätta stopp för sådan inverkan som avses i 6 och resultatet av dessa åtgärder,

8.de huvudsakliga riskerna för bolaget kopplade till hållbarhetsfrågor och hur bolaget hanterar dessa risker, och

9.de indikatorer som är relevanta för den information som avses i 1–8 och i 12 a §.

221

Prop. 2023/24:124 Ett antal rapporteringsområden preciseras i en särskild uppräkning. Vilken information som bolagen ska lämna specificeras ytterligare i de stan- darder som Europeiska kommissionen antar. Se vidare kommentaren till 12 e §.

Enligt punkt 1 ska bolaget i hållbarhetsrapporten ange eventuella hållbarhetsmål som har fastställts av bolaget och de framsteg som har gjorts för att uppnå dem.

Av punkt 2 framgår att bolaget ska beskriva ledningens uppgifter och kompetens vad avser hållbarhetsfrågor. I ett aktiebolag avses med ledning- en typiskt sett styrelsen och den verkställande direktören.

Punkt 3 motsvarar delvis hittillsvarande 12 § första stycket 2. Den innebär att det rapporteringsskyldiga bolaget ska beskriva dess policy i hållbarhetsfrågorna. En policy kan beskrivas som grundprinciper för ett bolags handlande.

Av punkt 4 följer att information ska ges om förekomsten av inci- tamentssystem för bolagsledningen och som är kopplade till hållbarhets- frågor. I aktiebolag handlar det om styrelseledamöter och verkställande direktör.

Punkt 5–7 motsvarar delvis hittillsvarande 12 § första stycket 2. Med förfarande för tillbörlig aktsamhet avses det som hittills i årsredovisnings- lagen har benämnts granskningsförfarande och som i direktivet om icke- finansiell rapportering kallas due-diligence-granskning.

Tillbörlig aktsamhet är det förfarande som ett bolag genomför för att identifiera, övervaka, förebygga, begränsa, avhjälpa eller sätta stopp för den huvudsakliga faktiska eller potentiella negativa inverkan som verksam- heten har och identifiera hur bolaget hanterar dessa negativa konsekvenser. Inverkan i samband med ett bolags verksamhet omfattar inverkan som direkt orsakas av bolaget, inverkan som bolaget bidrar till och inverkan som på annat sätt är kopplad till bolagets värdekedja. Förfarandet för till- börlig aktsamhet gäller bolagets hela värdekedja, inklusive dess egen verk- samhet, produkter och tjänster, affärsförbindelser och distributionskedjor.

Hållbarhetsrapporten ska innehålla information om bolagets granskning beträffande distributionskedja för att identifiera, förebygga och mildra faktiska och potentiella negativa konsekvenser. Informationen om för- faranden kan t.ex. beskriva hur bolaget undersöker och följer upp miljö- frågor och arbetsförhållanden hos leverantörer eller affärspartners.

För det fall det antas ett EU-direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet kommer de bestämmelser som genomför det direktivet att fastställa det förfarande för tillbörlig aktsamhet som bolag som omfattas av det direktivet ska genomföra. Det förfarandet blir då utgångspunkten för den information som dessa bolag behöver lämna enligt förevarande punkter.

Enligt punkt 8, som delvis motsvarar hittillsvarande 12 § första stycket

4 och 5, ska de huvudsakliga riskerna i bolagets verksamhet som rör hållbarhetsfrågor anges i hållbarhetsrapporten. Det innebär att bolaget ska lämna hållbarhetsinformation om de frågor där det framstår som mest sannolikt att väsentliga risker kan ge upphov till allvarliga konsekvenser och där konsekvenser redan har uppstått. Konsekvensernas allvar bör bedömas efter hur omfattande och svåra de är. Med risker avses bl.a. bolagets huvudsakliga beroenden vad gäller hållbarhetsfrågor.

222

I beskrivningen ska även ingå upplysningar om förväntade negativa	Prop. 2023/24:124
effekter kopplade till bolagets affärsförbindelser, produkter och tjänster.
Med affärsförbindelser avses även underleverantörer.
I syfte att undvika dubbelrapportering bör bolaget lämna information om
sådana miljöfaktorer som avses i artikel 2 i taxonomiförordningen och med
utgångspunkt i de krav på att rapportera om miljömässig hållbarhet som
anges i artikel 8 i den förordningen.
I punkten anges vidare att bolaget ska beskriva hur det hanterar riskerna.
Det kan handla om åtgärder som bolaget vidtagit för att minimera risker i
verksamheten, t.ex. införandet av nya arbetsrutiner eller utbildnings-
insatser.
Punkt 9, som delvis motsvarar hittillsvarande 12 § första stycket 6,
innebär att relevanta indikatorer för hållbarhetsinformationen ska tas upp
i hållbarhetsrapporten. Med detta avses något som – utan att i traditionell
bemärkelse ha finansiell koppling till utvecklingen av bolagets verk-
samhet, ställning eller resultat – ändå kan vara av sådan betydelse. Det kan
exempelvis handla om kvantifierade uppgifter när det gäller mål och resultat
i fråga om utsläpp, avfall och energianvändning som är relevanta för verk-
samheten. Tänkbara exempel är uppmätta koldioxidutsläpp för elförbruk-
ning, transporter och tjänsteresor. För ett tillverkningsföretag kan andelen
förnybart förpackningsmaterial vara relevant. Även ett bolags urval av
leverantörer och avtalspartner baserat på hållbarhetsaspekter kan inrymmas
under denna punkt. Ytterligare exempel är uppgifter om arbetsskadefrek-
vens och personalomsättning.
12 c § Informationen i hållbarhetsrapporten ska lämnas för tidshorisonter om
kort, medellång och lång sikt. Av rapporten ska det framgå hur informationen har
identifierats.
Informationen ska omfatta bolagets verksamhet och dess värdekedja.
Rapporten ska innehålla hänvisningar till och ytterligare redogörelser för annan
information som ingår i förvaltningsberättelsen och förklaringar av de belopp som
tas upp i årsredovisningen.
Paragrafen är ny och innehåller ytterligare bestämmelser om hållbarhets-
rapporten. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Paragrafen genomför delvis
artikel 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
Enligt första stycket ska rapporten inkludera uppgifter om vilka tidspers-
pektiv som gäller för informationen. Exempelvis ska hållbarhetsrelaterade
risker beskrivas på kort, medellång och lång sikt. Bolaget ska också
redovisa för sitt förfarande för att identifiera den information som det har
inkluderat i hållbarhetsrapporten.
Av andra stycket följer att hållbarhetsrapporten ska innehålla uppgifter
om bolagets verksamhet och om bolagets värdekedja, inbegripet produk-
ter, tjänster, affärsförbindelser och distributionskedja. Bland annat kom-
mer rapportering om underleverantörers utsläpp att krävas. Vad som är en
relevant värdekedja definieras i standarderna för hållbarhetsrapportering
(se 12 e §). Om inte all nödvändig information om värdekedjan finns till-
gänglig medges ett tillfälligt undantag från kravet på att rapportera om
bolagets hela värdekedja, se punkt 6 i ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna.
Slutligen anges i tredje stycket att hållbarhetsrapporten ska innehålla
hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i	223

Prop. 2023/24:124	årsredovisningen. Bestämmelsen motsvarar delvis hittillsvarande 12 §
	andra stycket. Rapporten ska i tillämpliga fall även hänvisa till och förklara
	annan information som ingår i förvaltningsberättelsen som är av betydelse
	för innehållet i hållbarhetsrapporten. Exempelvis kan det röra sig om
	kostnader för personal eller miljöinvesteringar i en maskinpark eller andra
	tillgångar som har gjorts (se prop. 2015/16:193 s. 68).
	12 d § Ytterligare bestämmelser om innehållet i hållbarhetsrapporten finns i
	artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852.
	Paragrafen, som ändrar beteckning från 12 a § till 12 d §, upplyser om att
	det finns kompletterande krav på innehållet i en hållbarhetsrapport. Över-
	vägandena finns i avsnitt 4.4. Ändringarna genomför delvis artikel 1.4 i
	direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
	Tillämpningsområdet för taxonomiförordningens krav på att bolag ska
	upplysa om miljömässigt hållbara verksamheter (artikel 8) utökas genom
	direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Ändringen innebär att
	avgränsningen till företag av allmänt intresse och det ytterligare villkoret
	om ett större antal anställda tas bort. Detta innebär att samma bolag som är
	skyldiga att upprätta hållbarhetsrapport även ska informera om miljö-
	mässig hållbarhet enligt taxonomiförordningen. Paragrafen ändras för att
	återspegla detta.
	12 e § Den information som avses i 12–12 c §§ ska ha det närmare innehåll som
	anges i de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits
	med stöd av artikel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.
	Paragrafen, som är ny, anger standarder för hållbarhetsrapportering som
	ska tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Paragrafen utformas
	enligt Lagrådets förslag.
	Enligt paragrafen ska bolaget lämna hållbarhetsinformationen i enlighet
	med de standarder för hållbarhetsrapportering som Europeiska kom-
	missionen antar. Rapporteringsstandarderna avgör således vilken närmare
	information som behöver lämnas enligt 12–12 c §§. Dessa standarder antas
	genom delegerade EU-förordningar.
	12 f § Bolaget ska lämna hållbarhetsinformation till arbetstagarföreträdare och
	med dem diskutera relevant information och metoder för att få och verifiera
	hållbarhetsinformation samt se till att arbetstagarföreträdarnas uppfattning
	meddelas ledningen.
	Paragrafen, som är ny, innehåller krav på bolaget att lämna hållbarhets-
	information till arbetstagarföreträdare. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
	Paragrafen genomför delvis artikel 1.4 i direktivet om företagens hållbarhets-
	rapportering.
	Enligt bestämmelsen ska bolaget informera arbetstagarföreträdare och
	med dem föra en dialog om relevant hållbarhetsinformation och metoder
	för att skaffa och verifiera hållbarhetsinformation. Med uttrycket arbets-
	tagarföreträdare avses i första hand arbetstagarorganisationer med vilka
	bolaget har tecknat kollektivavtal och i andra hand, om kollektivavtal inte
	finns, de arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbets-
224	tagare i bolaget. Vad som är lämplig nivå för dialogen avgörs i första hand

av bolaget. Bolaget kan tillsammans med berörda arbetstagarorganisatio- Prop. 2023/24:124 ner komma överens om hur och var sådan information ska överlämnas till arbetstagarföreträdarna. Det kan t.ex. handla om en arbetsgrupp för håll-

barhetsfrågor som involveras i arbetet med att ta fram en hållbarhets- rapport.

Kravet innebär att bolaget ska lämna hållbarhetsinformation som möjliggör att det kan föras en diskussion mellan arbetstagarföreträdare för bolagets anställda och ledningen, dels om informationen i relevanta delar, dels om metoder för att få och verifiera informationen. Diskussionen ska hållas på ett sådant sätt att det blir möjligt för företrädarna att uttrycka sina åsikter.

Resultatet av diskussionerna med arbetstagarföreträdarna får, men måste inte, läggas fram i hållbarhetsrapporten. Bolaget måste dock säkerställa att arbetstagarföreträdarnas uppfattning kommer till ledningens kännedom.

12 g § Andra bolag än sådana som avses i 10 § första stycket får begränsa innehållet i sin hållbarhetsrapport till en beskrivning av

1.bolagets affärsmodell och strategi,

2.bolagets policy för hållbarhetsfrågor,

3.den huvudsakliga negativa inverkan som bolagets verksamhet har och alla åtgärder som har vidtagits för att identifiera, övervaka, förebygga, begränsa eller avhjälpa sådan inverkan,

4.de huvudsakliga riskerna för bolaget kopplade till hållbarhetsfrågor och hur bolaget hanterar dessa risker, och

5.indikatorer som är centrala för den information som avses i 1–4.

Den information som avses i första stycket ska ha det närmare innehåll som anges i de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

Paragrafen, som är ny, behandlar en möjlighet för små och medelstora företag att utelämna viss information från hållbarhetsrapporten. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.4. Paragrafen genomför delvis artikel 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lag- rådets förslag.

Av första stycket följer att små och medelstora bolag får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten. Bolagen får begränsa sin hållbarhets- rapportering till upplysningar om bolagets affärsmodell och strategi, policy i hållbarhetsfrågor, huvudsaklig negativ inverkan på hållbarhetsfrågor och huvudsakliga hållbarhetsrelaterade risker (se vidare kommentarerna till 12 a och 12 b §§). Vidare behöver endast indikatorer som är centrala för hållbarhetsinformationen redovisas.

Med andra ord behöver de små och medelstora bolagen inte lämna informa- tion om hur hållbarhetsinformationen har identifierats, uppgifter relaterade till tidshorisonter på olika sikt, uppgifter om bolagets hela värdekedja, annan hållbarhetsinformation som ingår i förvaltningsberättelsen, motståndskraften i affärsmodellen och strategin mot hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter som hållbarhetsfrågorna ger bolaget, tidsbundna hållbarhetsmål och förfarandet för tillbörlig aktsamhet.

Bolag som använder sig av undantaget ska enligt andra stycket upprätta hållbarhetsrapporten i enlighet med de standarder för hållbarhetsrappor- tering som är anpassad för små och medelstora företag vars överlåtbara

225

Prop. 2023/24:124 värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Dessa standarder gäller alltså i stället för de standarder som avses i 12 e §.

Kravet på upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen gäller alltjämt.

13 § Upplysningar om förestående utveckling eller om frågor som är under för- handling behöver inte tas in i hållbarhetsrapporten om det bedöms att ett offentlig- görande skulle skada bolagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av bolagets utveckling, ställning eller resultat eller konsek- venserna av verksamheten.

Paragrafen behandlar möjligheten att utelämna viss information från håll- barhetsrapporten. Överväganden finns i avsnitt 4.4. Ändringarna genom- för delvis artikel 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Ändringarna innebär att uttrycket företag byts ut mot bolag. Se vidare kommentaren till 10 §.

14 § En förvaltningsberättelse som ska innehålla en hållbarhetsrapport ska upprättas i det enhetliga elektroniska rapporteringsformat som avses i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat. Hållbarhetsrapporten ska märkas i det format som anges i den förordningen.

Paragrafen föreskriver krav på visst format och märkning av hållbarhets- rapporten. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Paragrafen genomför delvis artikel 1.9 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Bestämmelsen kompletterar 2 kap. 5 § som anger att årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Paragrafen innebär att bolag som är skyldiga att lämna en hållbarhetsrapport ska upprätta sin förvaltningsberättelse i ett enhetligt elektroniskt format, s.k. XHTML- format. Eftersom förvaltningsberättelsen ingår i årsredovisningen innebär det att bolagets hela årsredovisning behöver upprättas elektroniskt.

Den s.k. taggningen (märkningen) ska göras i enlighet med det format som specificeras i Esef-förordningen. Det gör det möjligt att presentera informationen på ett sätt som även maskiner kan läsa av. De upplysningar som ska tas in i hållbarhetsrapporten enligt artikel 8 i taxonomiförordningen omfattas även de av kravet på märkning.

15 § Det som sägs i 10–14 §§ gäller inte ett bolag som utgör en alternativ investeringsfond.

Paragrafen, som är ny, anger att alternativa investeringsfonder inte om- fattas av kravet på hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Med alternativ investeringsfond avses detsamma som i 1 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Undantaget gäller den alternativa investeringsfonden. Fondens förvaltare kan alltså omfattas av kravet på hållbarhetsrapport enligt andra bestämmelser.

226

16 § En filial till ett företag ska upprätta en hållbarhetsrapport för företaget, om Prop. 2023/24:124

1.företaget har sitt säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

2.företaget motsvarar ett aktiebolag,

3.företagets nettoomsättning inom EES för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 1,7 miljarder kronor, och

4.filialens nettoomsättning under det senaste räkenskapsåret har uppgått till mer än 450 miljoner kronor.

För hållbarhetsrapporten gäller i övrigt 7 kap. 31 f § andra stycket första meningen och tredje–femte styckena. Det som där sägs om moderföretaget och dotterföretaget ska i stället avse företaget och filialen.

Paragrafen gäller inte om en hållbarhetsrapport för koncernen ska upprättas av företagets dotterföretag eller filial enligt 7 kap. 31 f § respektive 31 g §.

Paragrafen föreskriver rapporteringskrav för en filial till ett tredjelands- företag som bedriver betydande verksamhet inom EES. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Enligt första stycket ska en filial till ett tredjelandsföretag med bety- dande verksamhet inom EES upprätta en hållbarhetsrapport för företaget. Punkt 1–3 motsvarar 7 kap. 31 f § första stycket. Se kommentaren till den paragrafen. Enligt punkt 4 omfattar kravet endast filialer av en viss storlek, nämligen filialer med en nettoomsättning under senaste räkenskapsåret på mer än 450 miljoner kronor.

Vad som i övrigt gäller för en sådan hållbarhetsrapport framgår genom hänvisning i andra stycket till vissa bestämmelser i 7 kap. 31 f §.

Enligt tredje stycket är paragrafen sekundär till 7 kap. 31 f och 31g §§. Det innebär att om företaget är ett moderföretag ska antingen dess dotter- företag eller filial upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, i stället för en hållbarhetsrapport enligt förevarande paragraf.

7 kap. Koncernredovisning

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.: 3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande och datering.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovisning.

I paragrafen anges de redovisningsprinciper och övriga bestämmelser i

2kap. som ska tillämpas vid upprättande av en koncernredovisning. I upp- räkningen görs det ett tillägg i hänvisningen till 2 kap. 7 § om årsredovis- ningens undertecknande, med anledning av att åttonde stycket i den parag- rafen ändras. Övervägandena finns i avsnitt 6.

227

Prop. 2023/24:124

228

Noter

Allmänna upplysningar

14 § En koncernredovisning ska, utöver det som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 4–24 §§. Om koncernredovisningen avser en större koncern, ska den även innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 25–28 och 31–37 §§, 38 § första stycket och 39– 49 §§.

Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas.

Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 41 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av de nämnda bestämmelserna ska dock de lämnade uppgifterna avse även löner och andra förmåner från koncernföretag.

Paragrafen behandlar vilka notupplysningar en koncernredovisning ska innehålla. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ändringen i första stycket är en följd av ändringen i 5 kap. 38 §.

Förvaltningsberättelse m.m.

31 a § Om moderföretaget i en koncern är ett bolag av sådan form som avses i 6 kap. 10 §, ska förvaltningsberättelsen för koncernen, som ett eget avsnitt, innehålla en hållbarhetsrapport för koncernen, om koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

2.koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 280 miljoner kronor,

3.koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 550 miljoner kronor.

Det som sägs i första stycket gäller inte ett moderföretag som är en alternativ investeringsfond.

Paragrafen anger när ett företag i en koncern ska upprätta en hållbarhets- rapport för koncernen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna genomför delvis artikel 1.1 och 1.7 i direktivet om företagens hållbarhets- rapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Ändringen i första stycket innebär att ett överordnat moderföretag i en stor koncern ska, oavsett om det i sig är stort eller börsnoterat, upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Rapporteringsskyldighet förutsätter att moderföretaget är ett aktiebolag eller ett sådant handelsbolag som avses i 6 kap. 10 § tredje stycket.

Enligt andra stycket är alternativa investeringsfonder undantagna kravet på hållbarhetsrapport för koncernen.

31 b § Det som sägs i 31 a § gäller inte ett moderföretag som även är ett dotter- företag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av ett överordnat moderföretag. Undantaget gäller dock inte ett bolag som avses i 6 kap. 10 § första stycket vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Det företag som är undantaget skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i förvaltningsberättelsen samt lämna uppgift om namn och säte för det överordnade moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. Förvaltningsberättelsen ska också innehålla länkar till den förvalt-

ningsberättelse för koncernen som upprättas av det överordnade moderföretaget Prop. 2023/24:124 och till granskningsberättelsen för koncernen.

Om det överordnade moderföretaget har sitt säte utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet får undantaget tillämpas endast om

1.hållbarhetsrapporten för koncernen har upprättats i enlighet med de euro- peiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av arti- kel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU eller på ett sätt som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdigt med dessa standarder enligt artikel 23.4 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG,

2.de upplysningar om dotterföretagets verksamhet som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 har tagits in i dotter- företagets förvaltningsberättelse eller i den hållbarhetsrapport för koncernen som upprättas av det överordnade moderföretaget, och

3.hållbarhetsrapporten för koncernen och granskningsberättelsen för koncer- nen offentliggörs i enlighet med 8 kap.

Paragrafen, som är ny, behandlar förutsättningarna för att ett moderföretag som även är ett dotterföretag till ett överordnat moderföretag ska vara undan- taget skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Över- vägandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.7 i direk- tivet om företagens hållbarhetsrapportering. Den hittillsvarande 31 b § upphävs.

Enligt första stycket gäller undantaget om moderföretaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av ett överordnat moderföretag. Stora börsnoterade moderföretag behöver dock alltid upprätta en hållbarhetsrapport för kon- cernen. Bestämmelsen innebär att även frivillig hållbarhetsrapportering för koncernen kan medföra att det överordnade moderföretagets dotter- företag undantas från skyldigheten att hållbarhetsrapportera.

Andra stycket reglerar undantagna dotterföretags upplysningsskyl- dighet. Se kommentaren till 6 kap. 11 a §.

I tredje stycket finns vissa ytterligare förutsättningar för dotterföretag vars överordnade moderföretag har säte utanför EES som behöver uppfyllas för att undantaget ska kunna tillämpas. Första punkten innebär att hållbarhets- rapporten för koncernen har utarbetats i enlighet med sådana standarder som avses i 12 e § eller på ett sätt som kommissionen bedömt som lik- värdigt i en genomförandeakt som antagits med stöd av artikel 23.4 tredje stycket i öppenhetsdirektivet.

Enligt andra punkten krävs att antingen dotterföretagets förvaltnings- berättelse eller det överordnade moderföretagets hållbarhetsrapport för kon- cernen innehåller de upplysningar som avses i artikel 8 i den s.k. taxono- miförordningen.

Innebörden av tredje punkten är att en ytterligare förutsättning för att undantaget ska vara tillämpligt är att dotterföretaget offentliggör hållbar- hetsrapporten för koncernen och granskningsberättelsen för koncernen i enlighet med 8 kap.

31 c § Hållbarhetsrapporten för koncernen ska upprättas med tillämpning av

6kap. 12–12 c, 12 e, 13 och 14 §§. Det som där sägs om årsredovisningen, bolaget och hållbarhetsrapporten ska i stället avse koncernredovisningen, koncernen och hållbarhetsrapporten för koncernen.

229

Prop. 2023/24:124 I artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 finns ytterligare bestämmelser om innehållet i hållbarhetsrapporten för ett moder- företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen enligt 31 a §.

Moderföretaget ska lämna hållbarhetsinformation till arbetstagarföreträdare i koncernen och med dem diskutera relevant information och metoder för att få och verifiera hållbarhetsinformation samt se till att arbetstagarföreträdarnas upp- fattning meddelas koncernledningen.

Paragrafen innehåller kompletterande krav på innehållet i en hållbarhets- rapport. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Ändringarna genomför delvis artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I första stycket görs tillägg som innebär att också hållbarhetsrapporten för koncernen ska uppfylla de krav som anges i de bestämmelser i 6 kap. som det hänvisas till. Hittillsvarande andra stycket flyttas till första stycket.

Hittillsvarande tredje stycket, som nu blir andra stycket, ändras på motsvarande sätt som 6 kap. 12 d §. Se kommentaren till den paragrafen.

Det nya tredje stycket motsvarar 6 kap. 12 f §. Skillnaden är att kontak- terna med arbetstagarföreträdare ska hållas på koncernnivå. Se i övrigt kommentaren till 6 kap. 12 f §.

31 d § Om ett moderföretag som ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncer- nen identifierar betydande skillnader mellan koncernen och ett eller flera av dess dotterföretag vad gäller risker eller inverkan i förhållande till hållbarhetsfrågor, ska moderföretaget i hållbarhetsrapporten för koncernen beskriva det aktuella dotterföretagets eller dotterföretagens risker och inverkan.

Paragrafen är ny och innehåller krav på moderföretag att upplysa om vissa betydande skillnader i koncernen i uppgifter som redovisas i hållbarhets- rapporten. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Paragrafen genomför delvis artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Bestämmelsen innebär att om det rapporterande moderföretaget identi- fierar betydande skillnader mellan koncernen och ett eller flera av dess dotterföretag vad gäller risker eller inverkan, ska företaget tillhandahålla en beskrivning av riskerna för och inverkan av det eller de berörda dotterföre- tagen. Detta bör t.ex. komma i fråga om dotterföretaget har en tydligt avvi- kande risknivå. Moderföretaget ska då beskriva risken eller inverkan, men behöver inte lämna en fullödig beskrivning av dotterföretagets verksamhet i övrigt. Med risker och inverkan avses detsamma som i 6 kap. 12 b §.

31 e § Ett moderföretag som ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen ska i rapporten ange vilka dotterföretag som är undantagna från hållbarhet- srapportering enligt 31 b § respektive 6 kap. 11 a §.

Paragrafen är ny och innehåller krav på moderföretag att ange vilka dotterföretag som är undantagna från hållbarhetsrapportering. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.4. Paragrafen genomför delvis artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lag- rådets förslag.

Enligt bestämmelsen ska ett moderföretag som ska upprätta en hållbar-

hetsrapport för koncernen ange vilka av koncernens dotterföretag som är

230

undantagna från kraven på att upprätta hållbarhetsrapport eller hållbarhets- Prop. 2023/24:124 rapport för koncernen. Dessa uppgifter ska lämnas i moderföretagets håll-

barhetsrapport för koncernen.

31 f § Ett dotterföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, om

1.det yttersta moderföretaget motsvarar ett aktiebolag men har sitt säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och har en nettoomsättning inom EES som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 1,7 miljarder kronor, och

2.dotterföretaget är ett bolag som avses i 6 kap. 10 §.

Hållbarhetsrapporten ska innehålla den information som avses i 6 kap. 12 a § första stycket 3 och 4 och andra stycket och 12 b § 1–7 och 9. Det som i de bestämmelserna sägs om bolaget ska i stället avse koncernen.

Den information som avses i andra stycket ska ha det närmare innehåll som anges i

1.de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29b eller 40b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, eller

2.de standarder som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga enligt artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG.

Om den information som behövs för att upprätta hållbarhetsrapporten inte är tillgänglig, ska dotterföretaget begära att moderföretaget tillhandahåller den information som behövs för att dotterföretaget ska kunna upprätta rapporten.

Om ett dotterföretag inte får den information som behövs av moderföretaget, ska dotterföretaget upprätta hållbarhetsrapporten med de uppgifter som dotter- företaget har.

Paragrafen, som är ny, föreskriver rapporteringskrav för ett svenskt dotter-
företag till ett tredjelandsföretag som bedriver betydande verksamhet inom
EES. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis
artikel 1.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen
utformas enligt Lagrådets förslag.
Hållbarhetsinformation ska tillhandahållas av tredjelandsföretag med en
nettoomsättning över 1,7 miljarder kronor inom EES och som har ett stort,
medelstort eller litet börsnoterat dotterföretag i Sverige. Tredjelandsföre-
tagets nettoomsättning beräknas enligt det ramverk för finansiell rapportering
som ligger till grund för företagets finansiella rapporter. Uppfylls dessa villkor
är det dotterföretaget som har ansvaret för att upprätta, offentliggöra och
tillgängliggöra tredjelandsföretagets hållbarhetsrapport, även om tredje-
landsföretaget har en sådan filial som avses i 31 g §.
Hållbarhetsrapporteringen för tredjelandsföretaget behöver enligt andra
stycket inte omfatta all information som anges i kapitlet. Bland annat får
sådana hållbarhetsrapporter utelämna beskrivningar av affärsmodellens
motståndskraft och strategier mot risker relaterade till hållbarhetsfrågor
samt tillkommande möjligheter och väsentliga risker.
Av tredje stycket framgår att hållbarhetsrapporten ska innehålla viss
hållbarhetsinformation som specificeras i rapporteringsstandarder för
tredjelandsföretag. Dotterföretaget får dock välja att i stället tillämpa sådana
standarder som avses i artikel 29b eller i enlighet med standarder som
kommissionen har bedömt vara likvärdiga med dessa. Kraven på tredje-
landsföretagens hållbarhetsrapporter ska dock endast gälla för dotter-
företag till moderföretag som hör hemma utanför EES men som är att lik-
ställa med ett aktiebolag. Om den information som behövs för att upprätta	231
	231

Prop. 2023/24:124

232

hållbarhetsrapporten inte är tillgänglig ska dotterföretaget enligt fjärde stycket begära att tredjelandsföretaget tillhandahåller den information som behövs för att den ska kunna upprätta en fullständig rapport. Om dotter- företaget inte får nödvändig information från moderföretaget ska dotter- företaget enligt femte stycket upprätta hållbarhetsrapporten med de upp- gifter som det har. Dotterföretaget ska i så fall också offentliggöra ett utta- lande om att det yttersta moderföretaget i tredjeland inte har lämnat den information som behövs (se 8 kap. 15 c §).

Regleringen i paragrafen är separat i förhållande till undantagen i 31 b § och 6 kap. 11 a §. Men om dotterföretaget är undantaget skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport med stöd av de bestämmelserna behöver det inte upprätta en rapport enligt förevarande paragraf.

31 g § Om ett moderföretag som avses i 31 f § bedriver näringsverksamhet genom en filial ska filialen upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, om

1.moderföretaget inte har ett sådant dotterföretag som anges i 31 f §, och

2.filialens nettoomsättning under det senaste räkenskapsåret har uppgått till mer än 450 miljoner kronor.

För en sådan hållbarhetsrapport ska 31 f § andra–femte styckena tillämpas.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag till 31 f §. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Om moderföretaget inte har något dotterföretag men väl en filial, ska, enligt första stycket, det som sägs i 31 f § om dotterföretaget i stället gälla filialen, med undantag för de krav som anges i 6 kap. 10 §. Det gäller dock endast om filialen uppfyller det angivna kravet på nettoomsättning.

I andra stycket anges att hållbarhetsrapporten ska upprättas med tillämp- ning av 31 f § andra–femte styckena. Se kommentaren till den paragrafen.

Om filialen inte ingår i en koncern kan den ändå vara skyldig att upprätta en hållbarhetsrapport enligt 6 kap. 16 §.

32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.4 § 4 om förvaltningsberättelse,

3.7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form m.m. samt 2 kap. 7 § om undertecknande och datering,

4.12 § första stycket om värderingsprinciper,

5.14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

–18 § om lån till ledande befattningshavare,

–20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

–32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare,

–37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

–38 § första stycket om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

–40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersätt- ningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

6. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–4 §§ om Prop. 2023/24:124 förvaltningsberättelsens innehåll,

7.31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och

8.31 a–31 g §§ om hållbarhetsrapport för koncernen.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt

6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Paragrafen anger vilka bestämmelser som ska tillämpas av företag som om- fattas av artikel 4 i förordningen (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av inter- nationella redovisningsstandarder. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6.

I första stycket punkt 3 görs ett tillägg till följd av ändringarna i 2 kap. 7 §. Ändringen i punkt 5 är en följd av ändringen i 5 kap. 38 §. I punkt 8 ändras hänvisningen till bestämmelserna om hållbarhetsrapport till följd av de ändringar som görs där.

8 kap. Offentliggörande

3 § Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen och en granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resul- taträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

2. Ekonomiska föreningar

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Bestyrkta kopior av handlingarna ska efter föreläggande av registreringsmyndigheten ges in dit. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § utgör större företag och föreningar som är moderföretag i koncerner som enligt samma paragraf utgör större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något före- läggande inte har utfärdats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndig- heten inom en månad från fastställelsebeslutet.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla förenings- stämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och gruppe- ringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220)

233

Prop. 2023/24:124 gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresse-

rade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. 5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bestyrkta kopior av handlingarna ska efter föreläggande av registreringsmyndigheten ges in dit. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Större företag och moderföretag i större kon- cerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

Paragrafen innehåller bestämmelser om offentliggörande av årsredovis- ning och revisionsberättelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Ändring- arna genomför delvis artiklarna 1.10 och 1.16 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket görs ett tillägg som innebär att även en granskningsberättel- se över en hållbarhetsrapport ska offentliggöras enligt bestämmelserna. Skyldigheten att offentliggöra årsredovisningen omfattar även hållbarhets- rapporten, då denna tas in i förvaltningsberättelsen.

3 a § Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt till registrerings- myndigheten.

Ett intyg om fastställelse enligt 3 § första stycket 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk underskrift.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om

1.elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 3 §,

2.bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och

3.den elektroniska underskriften enligt andra stycket.

Paragrafen, som bl.a. innehåller bestämmelser om elektronisk överföring till registreringsmyndigheten, ändras endast språkligt.

3 b § Ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport ska offentliggöra års- redovisningen i det enhetliga rapporteringsformat som avses i artikel 3 i kom- missionens delegerade förordning (EU) 2019/815.

Av paragrafen, som är ny, följer att rapporteringsskyldiga företag ska offentliggöra årsredovisningen i ett visst elektroniskt format. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.6. Paragrafen genomför delvis artikel 1.10 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Bestämmelsen reglerar offentliggörande genom ingivning till registre- ringsmyndigheten. Detaljerade bestämmelser om rapporteringens format finns i Esef-förordningen (se vidare kommentaren till 6 kap. 14 §). Bestäm-

	melser om offentliggörandet finns i 3 §.
	3 c § Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning, revisionsberättelse och
	granskningsberättelse för aktiebolag i aktiebolagsregistret.
	Registreringen ska ske på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär
	det, ska registreringen dessutom ske på annat officiellt språk inom Europeiska
234	unionen eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering ska ske på annat språk än svenska ska, om Prop. 2023/24:124 Bolagsverket inte medger annat, lämna in en översättning till det språket av de

uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om att årsredovisningen och revisionsberättelsen ska registreras i aktiebolagsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Ändringen i första stycket innebär att Bolagsverket ska registrera en granskningsberättelse på samma sätt som gäller för revisionsberättelsen.

4 § När årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsberättelse för aktie- bolag, handelsbolag eller grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1082/2006 har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndig- heten kungöra detta. Kungörandet ska ske i en tidning som myndigheten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse vara på samma språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela när- mare föreskrifter om sådant kungörande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörande av årsredovisningen och revisionsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Ändringen i första stycket innebär att registreringsmyndigheten, i före- kommande fall, ska kungöra en granskningsberättelse på samma sätt som gäller för revisionsberättelsen.

5 § Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning, revisions- berättelse eller granskningsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant intyg som avses i 3 § första stycket, ska bolaget betala förseningsavgift till staten enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förseningsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Första stycket ändras så att ett aktiebolag, som är skyldigt att ge in en granskningsberättelse men som inte gör det, kan drabbas av försenings- avgift.

12 § Om en kopia av årsredovisningen, revisionsberättelsen eller granskningsbe- rättelsen för aktiebolag inte har sänts in enligt 3 § första stycket inom femton månader efter räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och den verk- ställande direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från ansvar, om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in årsredovisningen, revisions- berättelsen eller granskningsberättelsen inte beror på försummelse av honom eller henne. Ansvar inträder inte för förpliktelser som uppkommer efter det att hand- lingarna har kommit in till registreringsmyndigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om personligt betalningsansvar för styrelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Första stycket ändras så att det personliga ansvaret är kopplat även till skyldigheten att skicka in en kopia av granskningsberättelsen till Bolags-

235

Prop. 2023/24:124

236

verket, för företrädare för de bolag som är skyldiga att upprätta en hållbar- hetsrapport.

Bestämmelsen om ansvarsfrihet i andra stycket ändras på motsvarande sätt.

13 § Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till registreringsmyndigheten ge in redovis- ningshandling, revisionsberättelse eller granskningsberättelse, får av registre- ringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i stället för första och andra styckena.

Paragrafen ger registreringsmyndigheten möjlighet att förelägga företagets företrädare vid vite att ge in redovisningshandlingar och revisionshand- lingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Ändringen i första stycket innebär att Bolagsverkets befogenhet att besluta om vitesföreläggande utvidgas till att omfatta granskningsberättelse.

14 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i dess helhet, ska publiceringen avse årsredovisningen i den form och med den ordalydelse som har legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen ska åtfölja årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska årsredovisningen i stället innehålla uppgift om detta förhållande och om skälen för det.

I fråga om ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport ska det som sägs i första stycket även gälla en granskningsberättelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om publicering av en årsredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Av det nya andra stycket framgår att en granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport ska behandlas på samma sätt som en revisionsberättelse vid publicering av en årsredovisning.

15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.

När en årsredovisning publiceras i ofullständigt skick, får den inte åtföljas av revisionsberättelsen eller granskningsberättelsen. Publikationen ska i stället inne- hålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 34, 36 och 37 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).

Om någon revisionsberättelse eller granskningsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande liksom skälen för det anges.

Trots andra stycket får en ofullständig årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen eller granskningsberättelsen, om ofullständigheten består i att

1.upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2.uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om publicering av en årsredovisning Prop. 2023/24:124 i ofullständigt skick. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Ändringarna i andra–fjärde styckena innebär att en granskningsbe- rättelse ska behandlas på samma sätt som en revisionsberättelse vid publicering av en ofullständig årsredovisning.

15 a § En bolagsstyrningsrapport som enligt 6 kap. 8 § har upprättats som en handling som är skild från årsredovisningen ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltnings- berättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrnings- rapporten.

I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten tillsammans med förvalt- ningsberättelsen får bolaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på bolagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns till- gänglig.

Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om offentliggörande av bolagsstyrningsrapporten. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Paragrafens första och andra stycken ändras på så sätt att särregleringen av en separat upprättad hållbarhetsrapport tas bort. Vidare görs redaktionella ändringar i styckena till följd av ändringen i 6 kap. 10 §.

15 b § Ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport ska hålla förvaltnings- berättelsen tillgänglig utan kostnad på företagets webbplats. Tillgängliggörandet på webbplatsen ska ske inom sex månader från balansdagen.

Om företaget inte har någon webbplats ska det hålla en kopia av förvaltnings- berättelsen tillgänglig för den som begär det.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillgängliggörandet av en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Paragrafen genomför delvis artikel 1.10 i direktivet om företagens hållbarhets- rapportering.

Första stycket föreskriver att ett rapporteringsskyldigt företag i första hand ska publicera sin förvaltningsberättelse, inbegripet hållbarhets- rapporten, på företagets webbplats. Tillgängliggörandet på webbplatsen ska vara gratis för allmänheten och ske inom sex månader från balans- dagen. Hållbarhetsrapporten bör ligga kvar på webbplatsen i vart fall till dess att en ny rapport har publicerats.

Om företaget inte har en webbplats är det enligt andra stycket i stället skyldigt att göra en skriftlig kopia av sin förvaltningsberättelse tillgänglig på begäran. Om hela årsredovisningen tillgängliggörs på det sätt som anges i första eller andra stycket anses kraven uppfyllda.

15 c § Ett dotterföretag som avses i 7 kap. 31 f § ska offentliggöra hållbarhets- rapporten och den granskningsberättelse som har lämnats av någon som i Sverige eller tredjelandet är behörig att lämna en sådan. Offentliggörandet ska ske i enlighet med 3 §.

237

Prop. 2023/24:124 En filial som avses i 6 kap. 16 § eller 7 kap. 31 g § ska offentliggöra hållbar- hetsrapporten och granskningsberättelsen. Offentliggörandet ska ske i enlighet

med 13 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Om tredjelandsföretaget inte har tillhandahållit granskningsberättelsen eller den information som avses i 7 kap. 31 f § femte stycket, ska dotterföretaget eller filialen offentliggöra ett uttalande om detta.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om offentliggörandet av en hållbarhetsrapport för ett tredjelandsföretag och granskningsberättelse från behörig granskare. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 1.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av första stycket följer att ett dotterföretag ska offentliggöra hållbarhets- rapporten för ett tredjelandsföretag och en granskningsberättelse av någon som enligt antingen tredjelandets eller svensk rätt är behörig att avge ett uttalande om granskning av hållbarhetsrapportering. Det förfarande och de tidsfrister som gäller enligt 3 § ska tillämpas.

Andra stycket ska tillämpas om det i stället är en filial som har upprättat hållbarhetsrapporten för tredjelandsföretaget. Bestämmelsen innebär att hållbarhetsrapporten och granskningsberättelsen ska offentliggöras enligt det förfarande och enligt de tidsfrister som föreskrivs i 13 § lagen om utländska filialer m.m.

Om en granskningsberättelse inte har tillhandahållits av tredjelands- företaget ska dotterföretaget eller filialen enligt tredje stycket offentliggöra ett uttalande om det förhållandet. Detsamma gäller om tredjelands- företaget inte har tillhandahållit all den information som behövs enligt 7 kap. 31 f § andra stycket för att upprätta hållbarhetsrapporten.

15 d § De handlingar som avses i 15 c § ska hållas tillgängliga utan kostnad på dotterföretagets eller filialens webbplats senast ett år efter balansdagen för det räkenskapsår som hållbarhetsrapporten avser. Tillgängliggörandet ska ske på ett av den Europeiska unionens officiella språk eller på norska eller isländska.

Första stycket gäller inte om handlingarna finns tillgängliga utan kostnad genom ett offentligt register.

Paragrafen är ny och innehåller särskilda bestämmelser om tillgänglig- görandet av en hållbarhetsrapport för ett tredjelandsföretag och vissa andra handlingar. Den reglerar även på vilket språk tillgängliggörandet får ske. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 1.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Enligt första stycket ska hållbarhetsrapporten för ett tredjelandsföretag senast inom tolv månader från balansdagen tillgängliggöras kostnadsfritt tillsammans med en granskningsberättelse och ett eventuellt uttalande om utebliven information. Företaget som ansvarar för att offentliggöra hand- lingarna ansvarar också för att de tillgängliggörs. Handlingarna ska hållas tillgängliga för allmänheten på filialens eller dotterföretagets webbplats på ett av EU:s officiella språk eller på norska eller isländska.

Enligt andra stycket gäller det som sägs i första stycket inte om handlingarna finns tillgängliga för allmänheten genom ett offentligt register. För börs- noterade företag finns årsredovisningarna tillgängliga gratis hos Finans- inspektionen, medan det kostar att få tillgång till övriga årsredovisningar hos Bolagsverket.

238

16 § Detta kapitel ska tillämpas också i fråga om koncernredovisningen, koncern- Prop. 2023/24:124 revisionsberättelsen, hållbarhetsrapporten för koncernen och granskningsberät-

telsen för koncernen med följande avvikelser:

1.Trots 3 § första stycket 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen, koncernrevisionsberättelsen och granskningsberättelsen för koncernen till registreringsmyndigheten.

2.Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisions- berättelsen och granskningsberättelsen för koncernen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats.

Paragrafen reglerar tillämpligheten av andra bestämmelser i kapitlet på koncerners redovisning och revision. Övervägandena finns i avsnitt 4.6 och 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 1.10 i direktivet om företa- gens hållbarhetsrapportering.

Ändringarna innebär att en granskningsberättelse för koncernen ska be- handlas på samma sätt som koncernrevisionsberättelsen i fråga om offentliggörande. Hållbarhetsrapporten för koncernen får därför inte publi- ceras tillsammans med granskningsberättelsen om den är i ofullständigt skick, såvida angivna undantag inte är uppfyllda. Paragrafens tillämpnings- område ändras också på så sätt att koncernens hållbarhetsrapport inte avser någon handling som har upprättats skild från årsredovisningen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.För bolag som avses i 6 kap. 10 § första stycket, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och som under det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller även bolag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket, varvid det som sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

4.För bolag som avses i 6 kap. 10 § första stycket eller 7 kap. 31 a § första stycket, men som inte omfattas av punkterna 2 eller 3 ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds när- mast efter utgången av 2024.

5.För bolag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds när- mast efter utgången av 2025. Sådana bolag får dock, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, underlåta att upprätta hållbarhetsrapport, förutsatt att bola- get i förvaltningsberättelsen anger varför en sådan rapport inte har upprättats.

6.Om information om ett bolags värdekedja inte finns tillgänglig, behöver den nya bestämmelsen om bolagets värdekedja i 6 kap. 12 c § andra stycket inte tillämpas av bolaget under de första tre räkenskapsåren från det att de nya bestäm- melserna om hållbarhetsrapport blev tillämpliga i enlighet med punkterna 2–5. Om bolaget inte tillämpar bestämmelsen, ska det i hållbarhetsrapporten redogöra för de ansträngningar som har gjorts för att erhålla informationen, skälen till att informa- tion inte har kunnat erhållas och det sätt på vilket bolaget avser att i framtiden ta fram informationen.

7.Till och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2028 ska det som sägs om undantag från rapporteringsskyldighet i 6 kap. 11 a § första stycket och 7 kap. 31 b § första stycket även gälla om ett dotterföretag, vars

239

Prop. 2023/24:124 moderföretag har sitt säte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen som omfattar koncernens alla dotterföretag inom EES. Detta förutsätter dock att dotterföretaget är ett av de dotterföretag i koncernen som har genererat den största omsättningen inom EES under minst ett av de fem föregående räkenskapsåren. Om hållbarhetsrapporten för koncernen innehåller de upplysningar som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 för koncernens alla dotterföretag inom EES, ska kraven i 6 kap. 11 a § tredje stycket 2 och 7 kap. 31 b § tredje stycket 2 anses vara uppfyllda.

8.Ett bolag som var skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport före ikraft- trädandet av denna lag ska tillämpa bestämmelserna om hållbarhetsrapport i den äldre lydelsen, dock längst till dess de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport ska börja tillämpas av bolaget enligt punkterna 2–5.

9.Den nya bestämmelsen i 5 kap. 38 § ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

10.De nya bestämmelserna i 6 kap. 16 § och 7 kap. 31 f och 31 g §§ ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2027.

11.Lagen ska i övrigt tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

	Övervägandena finns i avsnitt 9. Ikraftträdande- och övergångsbestäm-
	melserna genomför delvis artikel 1.3, 1.7, 1.16 och 5 i direktivet om företa-
	gens hållbarhetsrapportering. Bestämmelserna utformas enligt Lagrådets
	förslag.
	I punkt 1 anges när lagändringarna träder i kraft.
	Punkt 2 innebär att sådana stora börsnoterade bolag som i genomsnitt
	har haft fler än 500 anställda det senaste räkenskapsåret före ikraftträdan-
	det ska tillämpa de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport från och
	med räkenskapsår som inleds under andra hälften av 2024. Med senaste
	räkenskapsåret avses det räkenskapsår som avslutades närmast före ikraft-
	trädandet (1 juli 2024).
	Innebörden av punkt 3 är att samma tid för tillämpning som anges i
	punkt 2 gäller för moderföretag i stora koncerner. Det som sägs om i
	genomsnitt 500 anställda gäller då på koncernnivå.
	I punkt 4 anges vad som gäller för stora bolag eller moderföretag i stora
	koncerner som inte omfattas av någon av punkterna 2 eller 3, dvs. de är
	onoterade eller har i snitt haft färre än 500 anställda.
	Punkt 5 reglerar tid för tillämpning för små och medelstora bolag. För
	dessa gäller dessutom att de för räkenskapsår som inleds under 2026 och
	2027 får underlåta att upprätta hållbarhetsrapport under förutsättning att
	det i förvaltningsberättelsen kortfattat anges varför en sådan rapport inte
	har upprättats.
	Punkt 6 anger att ett rapporteringsskyldigt bolag under de första tre åren
	inte behöver ha med information om värdekedjan, om inte all nödvändig
	information finns tillgänglig. I så fall ska bolaget i stället lämna de
	förklaringar som anges i punkten. Sådana förklaringar tas lämpligen in i
	hållbarhetsrapporten.
	I punkt 7 finns en övergångsbestämmelse som förhåller sig till undan-
	tagen i 6 kap. 11 a § och 7 kap. 31 b §. Innebörden är att ett dotterföretag
	kan undantas rapporteringsskyldighet om ett annat dotterföretag upprättar
	en hållbarhetsrapport på koncernnivå, i de fall det överordnade moder-
240	företaget är etablerat i tredjeland. Hållbarhetsrapporten för koncernen upp-

rättas alltså av ett dotterföretag å det överordnade moderföretagets vägnar. Prop. 2023/24:124 En förutsättning för att övergångsbestämmelsen ska kunna tillämpas är att

det dotterföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen omsättningsmässigt är ett av de största inom den grupp dotterföretag som rapporten omfattar. Om rapporten omfattar upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen ska kraven i 6 kap. 11 a § tredje stycket 1 och 7 kap. 31 b § tredje stycket 1 anses vara uppfyllda. Övriga krav i dessa parag- rafer behöver dock också vara uppfyllda, däribland kravet på offentlig- görande.

Punkt 8 innebär att de bolag som omfattas av de hittillsvarande reglerna om hållbarhetsrapport (se prop. 2015/16:193) ska fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser fram till dess att bolaget börjar omfattas av de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapportering. För t.ex. ekonomiska före- ningar som inte längre omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering gäller i stället punkten 11, dvs. kraven upphör från och med det räken- skapsår som inleds efter utgången av juni 2024.

I punkt 9 anges att det nya kravet på att lämna upplysningar om vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna sedan föregående balansdag ska tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds efter utgången av 2024.

Punkt 10 anger att dotterföretag eller filialer som ska hållbarhets- rapportera på koncernnivå eller individuell nivå för ett företag i tredjeland enligt angivna paragrafer behöver göra det från och med räkenskapsåret

2028. Det innebär också att skyldigheten att offentliggöra en sådan rapport inte föreligger förrän dess. Ett dotterföretag kan dock vara skyldigt att hållbarhetsrapportera för egen del enligt andra bestämmelser i lagen som genomför direktivet.

Slutligen i punkt 11 anges från när lagändringarna i övrigt ska börja tillämpas.

Bilaga 1 (se författningsförslaget)

Bilagan innehåller uppställningsformen för balansräkningen. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.

Bilagan ändras på så sätt att den hittillsvarande uppställningsformen av eget kapital för övriga företag endast gäller handelsbolag och enskilda näringsidkare, som därmed blir en egen kategori i bilagan.

Under rubriken Eget kapital, avsättningar och skulder införs en ny upp- ställningsform för eget kapital för företag som omfattas av kategorin övriga företag. Uppställningsformen gäller således för alla företag förutom aktie- bolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare.

Posten Kapital motsvarar aktiekapitalet för ett aktiebolag. Under denna post ska t.ex. en stiftelse ta upp den egendom som stiftelsen förvaltar. Även kapital som utgör överskott av årets resultat får tas upp.

När det gäller posten Fonder ska underhålls- och förnyelsefonden tas upp av vissa samfällighetsföreningar (19 § andra stycket lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter). Kapitalinkomstfonden ska tas upp av vissa häradsallmänningar och allmänningsskogar (18–22 §§ lagen [1952:166] om häradsallmänningar och 17–21 §§ lagen [1952:167] om allmänningsskogar

i Norrland och Dalarna).

241

5 kap. Noter m.m.

Prop. 2023/24:124

Årsredovisningslagens tillämpning

1 § Följande bestämmelser om upplysningar i noter i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

3 § om noternas ordningsföljd,

4 § om värderingsprinciper,

5 § om avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper,

7 § om jämförelsetal,

8 § om anläggningstillgångar,

9 § om goodwill,

10 § om finansiella instrument,

11 § om uppskrivningsfond,

12 § om fond för verkligt värde,

14 § om ställda säkerheter,

15 § om eventualförpliktelser,

16 § om åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.,

17 § första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balans- räkningen,

18 § om lån till ledande befattningshavare,

19 § om exceptionella intäkter och kostnader,

20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

21 § om moderföretag,

22 § om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut,

23 § första stycket och 24 § om transaktioner med närstående, 25 § om ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar, 26 § om omsättningstillgångar,

27 § om ytterligare upplysningar om finansiella instrument, 29 och 30 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, 33 § om konvertibla lån,

34 § om aktiekapitalet,

35 § om disposition av vinst eller förlust,

36 § om skatter,

37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

38 § första stycket om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,

41 § om pensioner och liknande förmåner,

42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

44 § om avtal om avgångsvederlag,

45 § om ytterligare upplysningar om moderföretag,

46 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter,

48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, och

49 § om europabolag och europakooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag ska även tillämpa 5 kap. 38 § andra stycket årsredovisningslagen om könsfördelning i styrelsen.

Upplysningarna ska lämnas i noter.

243

Prop. 2023/24:124 fördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag. Paragrafen ut- formas efter synpunkter från Lagrådet.

I första stycket görs en följdändring med anledning av ändringen i 5 kap. 38 § årsredovisningslagen.

Av det nya tredje stycket följer att sådana bolag som omfattas av lagen och som ger ut aktier, dvs. bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, ska omfattas av det nya upplysningskravet i 5 kap. 38 § andra stycket årsredovisningslagen.

6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

Årsredovisningslagens tillämpning

1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1§ första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,

2§ om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,

3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar, och 5 § om kassaflödesanalys, och

10–14 §§ om hållbarhetsrapport.

Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll.

Värdepappersbolag ska även tillämpa det som sägs i 6 kap. 1 b § årsredovis- ningslagen om immateriella nyckelresurser.

Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport.

Sådana små och icke-komplexa institut som avses i artikel 4.1.145 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och som är företag av sådan storlek som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten enligt 6 kap. 12 g § samma lag.

Vid tillämpningen av 6 kap. 11 a § årsredovisningslagen ska kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ som övervakar dem på de villkor som anges i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013 anses som dotterföretag till det centrala organet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande bl.a. förvaltningsberättelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.3 och 4.7. Ändringarna genomför delvis artikel 1.1, 1.3 och 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrå- dets förslag.

I det nya tredje stycket anges att värdepappersbolag även ska tillämpa bestämmelsen om immateriella nyckelresurser. Det förutsätts enligt 6 kap. 1 b § årsredovisningslagen att bolaget är skyldigt att upprätta en hållbar- hetsrapport.

Det nya femte stycket föreskriver att små och icke-komplexa institut alltid har möjlighet att upprätta en begränsad rapport, även om institutet i och för sig räknas som ett stort företag.

244

Av det nya sjätte stycket följer att kreditinstitut som permanent är under- Prop. 2023/24:124 ställda övervakning av ett centralt organ enligt tillsynsförordningen ska

behandlas som ett dotterföretag enligt årsredovisningslagen. Därmed kan ett sådant institut undantas från skyldigheten att upprätta en egen hållbarhets- rapport, om det redan omfattas av det överordnade organets förvaltnings- berättelse.

1 a § Bestämmelserna i 6 kap. 10–14 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om hållbarhetsrapport ska inte tillämpas av Svenska skeppshypotekskassan.

Paragrafen, som är ny, anger att Svenska skeppshypotekskassan undantas från kravet på att upprätta hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i av- snitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

7 kap. Koncernredovisning

Årsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

4 § om koncernredovisningens delar,

5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7 § andra stycket om valuta,

8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och kon- cernresultaträkningen,

9 § om innehav utan bestämmande inflytande,

10 § om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen,

25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen,

31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och

31 a–31 e §§ om hållbarhetsrapport för koncernen.

Vid tillämpningen av 7 kap. 31 b § årsredovisningslagen ska kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ som övervakar dem på de villkor som anges i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013 anses som dotterföretag till det centrala organet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändring- arna genomför delvis artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhets- rapportering.

I första stycket ändras hänvisningen till årsredovisningslagens bestäm- melser om hållbarhetsrapport för koncernen. Moderföretag i stora koncer- ner behöver alltså upprätta en konsoliderad hållbarhetsrapport. Något krav på att moderföretaget ska drivas som aktiebolag uppställs inte.

245

Prop. 2023/24:124 Ändringen i andra stycket motsvarar 6 kap. 1 § sjätte stycket (se kommentaren till den bestämmelsen).

Koncernredovisning i moderföretag som omfattas av IAS-förordningen

7 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäck- ningsanalys,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 4 § 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

d)7 kap. 31 a–31 e §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen,

3. 4 § när det gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisnings- lagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande och datering,

b)3 kap. 3 § 1–4 denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestäm- melser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare,

– 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § första stycket om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersätt- ningar,

– 41 § om pensioner och liknande förmåner,

– 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

– 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

– 44 § om avtal om avgångsvederlag, och

– 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d)5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

e)6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första– tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen,

f)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen, och

4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas.

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltnings- berättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning i moderföretag som omfattas av den s.k. IAS- förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3, 5 och 6. Ändringen genomför delvis artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhetsrappor- tering.

I första stycket punkt 2 ändras hänvisningen till årsredovisningslagens bestämmelser om hållbarhetsrapport för koncernen till följd av de nya be-

246

stämmelserna där. Ändringen i punkt 3 är en följdändring av ändringen i Prop. 2023/24:124 5 kap. 38 § andra stycket årsredovisningslagen.

Det sker också en anpassning till den nya bestämmelsen om årsredovis- ningens datering i 2 kap. 7 § årsredovisningslagen.

9 § Bestämmelserna i 7 kap. 31 a–31 e §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om hållbarhetsrapport för koncernen ska inte tillämpas av andra finansiella holding- företag än sådana som bedrivs i den form som avses i 6 kap. 10 § års-redovis- ningslagen eller Svenska skeppshypotekskassan.

Paragrafen, som är ny, anger att Svenska skeppshypotekskassan och vissa finansiella holdingföretag undantas från kravet på att upprätta hållbarhets- rapport för koncernen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Paragrafen genomför delvis artikel 1.1 i direktivet om företagens hållbarhetsrappor- tering.

Endast finansiella holdingföretag som bedrivs som aktiebolag eller som vissa former av handelsbolag berörs alltså av bestämmelserna om hållbar- hetsrapport för koncernen.

8 kap. Offentlighet

Årsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas: 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen,

15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, och

16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.

Banker som omfattas av skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapport ska även tillämpa 8 kap. 3 b och 15 b §§ årsredovisningslagen om offentliggörande och till- gängliggörande av årsredovisningen och granskningsberättelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning i fråga om offentliggörande av redovisningshandlingar för banker och hypoteksinstitut. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 1.10 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I första stycket tas hänvisningen till hållbarhetsrapport bort eftersom det enligt förslagen i övrigt inte längre kommer att vara möjligt att ge in en sådan separat.

I det nya andra stycket föreskrivs att banker som ska hållbarhetsrapportera även behöver offentliggöra årsredovisningen i ett elektroniskt format. Granskningsberättelsen och årsredovisningen som sådan ska hållas tillgäng- lig på bankens webbplats.

Ingivande till registreringsmyndighet

5 § En bank och ett hypoteksinstitut ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisning- en, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen för det förflutna räkenskaps- året till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att balansräkningen och resultaträkningen blivit fastställda.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla uppgift om stämmans beslut när det gäller bankens eller institutets vinst eller förlust.

247

Prop. 2023/24:124 Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att banker och hypoteksinstitut ska ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till registreringsmyn- digheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Genom ändringen genom- förs delvis artikel 1.10 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Tillägget i första stycket innebär att en bank ska ge in granskningsbe- rättelsen på samma sätt som övriga handlingar. Hypoteksinstitut, som inte omfattas av skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport, berörs alltså inte av ändringen.

Koncernredovisning, koncernrevisionsberättelse och granskningsbe- rättelse för koncernen

8 § Detta kapitel ska tillämpas också på koncernredovisning, koncernrevisionsbe- rättelse och granskningsberättelse för koncernen.

Paragrafen anger att bestämmelserna i kapitlet även gäller koncernredovis- ning och koncernrevisionsberättelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringen genomför delvis artikel 1.10 i direktivet om företagens hållbar- hetsrapportering.

Genom tillägget utökas detta till att även avse granskningsberättelse för koncernen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2. För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och som under det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda ska de nya bestämmelserna om hållbar- hetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. I fråga om värdepappersbolag gäller det sagda endast bolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

3. Det som sägs i punkten 2 gäller även företag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket årsredovisningslagen, varvid det som sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

4. För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen och 7 kap. 31 a § första stycket samma lag, men som inte omfattas av punkterna 2 eller 3 ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

5. För företag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket årsredovisningslagen ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räken- skapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

6. För små och icke-komplexa institut som avses i 6 kap. 1 § femte stycket ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

7. Företag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket årsredovisningslagen får, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, underlåta att upprätta hållbar- hetsrapport, förutsatt att företaget i förvaltningsberättelsen anger varför en sådan rapport inte har upprättats.

8. Om information om ett företags värdekedja inte finns tillgänglig, behöver den

	nya bestämmelsen om bolagets värdekedja i 6 kap. 12 c § andra stycket årsredovis-
248	ningslagen inte tillämpas av företaget under de första tre räkenskapsåren från det
248

att de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport blev tillämpliga i enlighet med Prop. 2023/24:124 punkterna 2–7. Om företaget inte tillämpar bestämmelsen, ska det i hållbarhets-

rapporten redogöra för de ansträngningar som har gjorts för att erhålla informa- tionen, skälen till att informationen inte har kunnat erhållas och det sätt på vilket företaget avser att i framtiden ta fram informationen.

9.Till och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2028 ska det som sägs om undantag från rapporteringsskyldighet i 6 kap. 11 a § första stycket årsredovisningslagen och 7 kap. 31 b § första stycket samma lag även gälla om ett dotterföretag, vars moderföretag har sitt säte utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES), upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen som omfattar koncernens alla dotterföretag inom EES. Detta förutsätter dock att dotterföretaget är ett av de dotterföretag i koncernen som har genererat den största omsättningen inom EES under minst ett av de fem föregående räkenskapsåren. Om hållbarhetsrapporten för koncernen innehåller de upplysningar som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 för koncernens alla dotterföretag inom EES, ska kraven i 6 kap. 11 a § tredje stycket 2 årsredovis- ningslagen och 7 kap. 31 b § tredje stycket 2 samma lag anses vara uppfyllda.

10.Ett företag som var skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport före ikraft- trädandet av denna lag ska tillämpa bestämmelserna om hållbarhetsrapport i den äldre lydelsen, dock längst till dess de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport ska börja tillämpas av företaget enligt punkterna 2–7.

11.Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag ska tillämpa den nya bestämmelsen i 5 kap. 38 § årsredovisningslagen första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

12.Lagen ska i övrigt tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

Övervägandena finns i avsnitt 9. Ikraftträdande- och övergångsbestäm- melserna genomför delvis artiklarna 1.3, 1.7, 1.16 och 5 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Bestämmelserna utformas enligt Lagrådets förslag.

I punkt 1 anges när lagändringarna träder i kraft.

Punkt 2 innebär att sådana stora företag som i genomsnitt har haft fler än 500 anställda det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet ska tillämpa de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport från och med räkenskapsår som inleds under andra halvan av 2024. Med senaste räkenskapsåret avses det räkenskapsår som senast avslutades före ikraft- trädandet (1 juli 2024). Det som sägs i punkten gäller även värdepappers- bolag som är noterade.

Innebörden av punkt 3 är att samma tid för tillämpning som anges i punkt

2 gäller för moderföretag i stora koncerner. Det som sägs om i genomsnitt 500 anställda gäller då på koncernnivå.

I punkt 4 anges vad som gäller för stora företag eller moderföretag i stora koncerner som i snitt haft färre än 500 anställda och, när det gäller värde- pappersbolag, är onoterade.

Punkt 5 reglerar tid för tillämpning för små och medelstora företag. Punkt 6 anger tid för tillämpning för små och icke-komplexa institut.

Detta gäller även sådana institut som är stora företag.

I punkt 7 anges att små och medelstora företag får för räkenskapsår som inleds under 2026 och 2027 underlåta att upprätta hållbarhetsrapport under förutsättning att det i förvaltningsberättelsen anges varför en sådan rapport inte har upprättats. Detta gäller även små och icke-komplexa institut som

är små eller medelstora företag.

249

Den särskilda definitionen av nettoomsättning gäller för försäkrings- Prop. 2023/24:124 företag och är anpassad för sådan verksamhet (se vidare prop. 1995/96:10

s. 261). Denna definition av nettoomsättning ska alltså användas för att avgöra om det är fråga om ett stort, medelstort eller litet företag eller en stor koncern.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisningen

Årsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovis- ningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § första och femte-åttonde styckena om årsredovisningens undertecknande och datering.

Paragrafen reglerar vilka bestämmelser i 2 kap. årsredovisningslagen som ska tillämpas på årsredovisningen i försäkringsföretag.

Genom ändringen, som är av rättelsekaraktär, tydliggörs att även 7 § åttonde stycket som handlar om årsredovisningens undertecknande och datering ska tillämpas.

5 kap. Noter m.m. Årsredovisningslagens tillämpning


1 § Följande bestämmelser om upplysningar i noter i 5 kap.
årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:
3	§ om noternas ordningsföljd,
4	§ om värderingsprinciper,
5	§ om avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper,
7	§ om jämförelsetal,
8	§ om anläggningstillgångar,
9	§ om goodwill,
10		§ om finansiella instrument,
11		§ om uppskrivningsfond,
12		§ om fond för verkligt värde,
13		§ om långfristiga skulder,
14		§ om ställda säkerheter,
15		§ om eventualförpliktelser,
16		§ om åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.,
17		§ första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balans-
räkningen,
18		§ om lån till ledande befattningshavare,
19		§ om exceptionella intäkter och kostnader,
20		§ om medelantalet anställda under räkenskapsåret,
21		§ om moderföretag,
22		§ om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut,
23		§ första stycket och 24 § om transaktioner med närstående,
25		§ om ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar,	251

Prop. 2023/24:124 26 § om omsättningstillgångar,

27 § om ytterligare upplysningar om finansiella instrument,

28 § om inköp och försäljningar mellan koncernföretag, 29 och 30 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

31 § om ytterligare upplysningar om långfristiga skulder,

32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare, 33 § om konvertibla lån,

34 § om aktiekapitalet,

35 § om disposition av vinst eller förlust,

36 § om skatter,

37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

38 § första stycket om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 39 och 40 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,

41 § om pensioner och liknande förmåner,

42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

44 § om avtal om avgångsvederlag,

45 § om ytterligare upplysningar om moderföretag,

46 § om ytterligare upplysningar om ställda säkerheter,

48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag, och

49 § om europabolag och europakooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 40 och 41 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

Försäkringsaktiebolag ska även tillämpa 5 kap. 38 § andra stycket årsredovis- ningslagen om könsfördelningen i styrelsen.

Upplysningarna ska lämnas i noter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande upplysningar i noter. Övervägandena finns i avsnitt 5. Ändring- arna genomför delvis artiklarna 3.8 och 7.4 i direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I första stycket görs en följdändring med anledning av ändringen i 5 kap. 38 § årsredovisningslagen.

Av det nya tredje stycket följer att sådana bolag som omfattas av lagen och som ger ut aktier, dvs. försäkringsaktiebolag, ska omfattas av det nya upplysningskravet i 5 kap. 38 § andra stycket årsredovisningslagen.

6 kap. Förvaltningsberättelse m.m. Årsredovisningslagens tillämpning

	1 § Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:
	1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,
	2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,
	2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är
	upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
	10–14 §§ om hållbarhetsrapport.
	Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplys-
	ningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp.
	Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad
	i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltnings-
252	berättelsens innehåll.

Försäkringsaktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på Prop. 2023/24:124 en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ årsredovisningslagen om

bolagsstyrningsrapport.

Det som sägs i första stycket om 6 kap. 10–14 §§ årsredovisningslagen gäller inte tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänste- pensionsföreningar. Sådana captivebolag för försäkring respektive återförsäkring som avses i artikel 13.2 eller 13.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) och som är företag av sådan storlek som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten enligt 6 kap. 12 g § samma lag.

Vid tillämpningen av 6 kap. 11 a § årsredovisningslagen ska försäkringsföretag, som ingår i en grupp och omfattas av grupptillsyn enligt 19 kap. försäkrings- rörelselagen (2010:2043), behandlas som dotterföretag till den gruppens moder- företag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna genomför delvis artikel 1.1 och 1.4 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen ut- formas enligt Lagrådets förslag.

Av det nya femte stycket framgår att bestämmelserna i årsredovisnings- lagen om hållbarhetsrapport inte ska tillämpas av tjänstepensionsföretag. Övriga försäkringsföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt första stycket om de är stora företag eller om de räknas som små eller medelstora företag och är börsnoterade. Genom att det även hänvisas till 6 kap. 12 g § årsredovisningslagen har små och medelstora företag möjlighet att begrän- sa innehållet i hållbarhetsrapporten. I stycket föreskrivs också att captive- bolag alltid har möjlighet att upprätta en begränsad rapport, även om captivebolaget i och för sig räknas som ett stort företag.

Av det nya sjätte stycket följer att försäkringsföretag, som ingår i en grupp och omfattas av grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen, ska behandlas som ett dotterföretag till moderföretaget i den gruppen enligt årsredovisningslagens bestämmelser. Därmed kan ett sådant försäk- ringsföretag undantas från skyldigheten att upprätta en egen hållbarhets- rapport, om det redan omfattas av det överordnade moderföretagets för- valtningsberättelse.

7 kap. Koncernredovisning

Årsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4§ 1–4 om koncernredovisningens delar,

5§ om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6§ om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7§ andra stycket om valuta,

8§ första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncern- resultaträkningen,

9§ om innehav utan bestämmande inflytande,

10§ om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovisningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

253

Prop. 2023/24:124 15 § om förändringar i koncernens sammansättning, 16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen,

25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen,

31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och

31 a–31 e §§ om hållbarhetsrapport för koncernen.

Det som sägs i första stycket om 7 kap. 31 a–31 e §§ årsredovisningslagen gäller inte tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänste- pensionsföreningar. Det gäller inte heller andra finansiella holdingföretag än sådana som bedrivs i den form som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen. Vid tillämpningen av 7 kap. 31 b § årsredovisningslagen ska försäkringsföretag, som ingår i en grupp och omfattas av grupptillsyn enligt 19 kap. försäkrings- rörelselagen (2010:2043), behandlas som dotterföretag till den gruppens moder- företag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Ändringarna genomför delvis artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Det hittillsvarande andra stycket tas bort på grund av ändringen i 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen (se vidare kommentaren till den paragrafen).

Enligt det nya andra stycket ska bestämmelserna i 7 kap. 31 a–31 e §§ årsredovisningslagen om hållbarhetsrapport för koncernen inte tillämpas av tjänstepensionsföretag som inte är aktiebolag. Övriga försäkrings- företag som är moderföretag i stora koncerner ska dock enligt första stycket upprätta en konsoliderad hållbarhetsrapport. Av bestämmelsen följer också att endast finansiella holdingföretag som bedrivs som aktie- bolag eller som vissa former av handelsbolag berörs av bestämmelserna om hållbarhetsrapport för koncernen.

Andra stycket andra meningen motsvarar 6 kap. 1 § sjätte stycket, se kommentaren till den bestämmelsen.

Koncernredovisning i moderföretag som omfattas av IAS-förordningen

5 § Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovis- ning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprinciper,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

e)7 kap. 31 a–31 e §§ samma lag om hållbarhetsrapport för koncernen,

3.3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket års- redovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4.4 § när det gäller hänvisningarna till

254

a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovisnings- Prop. 2023/24:124 lagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande och

datering,

b)3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestäm- melser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare,

– 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § första stycket om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersätt- ningar,

– 41 § om pensioner och liknande förmåner,

– 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

– 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

– 44 § om avtal om avgångsvederlag, och

– 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d)5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

e)5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

f)5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag om avsättningar och eget kapital,

g)6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första– tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, och

h)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen.

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsbe- rättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning beträffande koncernredovisning i moderföretag som omfattas av den s.k. IAS-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3, 5 och 6. Ändringen genomför delvis artikel 1.7 i direktivet om företagens hållbarhetsrappor- tering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket punkt 2 ändras hänvisningen till årsredovisningslagens bestämmelser om hållbarhetsrapport för koncernen till följd av de nya bestämmelserna där. Ändringen i punkt 4 är en följd av ändringen i 5 kap. 38 § årsredovisningslagen. Det sker också en anpassning till den nya bestämmelsen om årsredovisningens datering i 2 kap. 7 § årsredovisnings- lagen.

Enligt det nya tredje stycket gäller inte bestämmelserna om hållbarhets- rapport för koncernen för tjänstepensionsföretag. Av bestämmelsen följer också att endast finansiella holdingföretag som bedrivs som aktiebolag eller som vissa former av handelsbolag berörs av bestämmelserna om hållbarhetsrapport för koncernen.

8 kap. Offentlighet Årsredovisningslagens tillämpning

2 § Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

255

Prop. 2023/24:124 14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen,

15 a § om offentliggörande av bolagsstyrningsrapport, och

16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.

Företag som omfattas av skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport ska även tillämpa 8 kap. 3 b och 15 b §§ årsredovisningslagen om offentliggörande och tillgängliggörande av årsredovisningen och granskningsberättelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningslagens tillämpning i fråga om offentliggörande av redovisningshandlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 1.10 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I första stycket tas hänvisningen till hållbarhetsrapport bort eftersom det enligt förslagen i övrigt inte längre kommer vara möjligt att ge in en sådan separat.

I det nya andra stycket klargörs att företag som ska hållbarhetsrapportera även behöver offentliggöra årsredovisningen i ett elektroniskt format. Granskningsberättelsen och årsredovisningen som sådan ska hållas till- gänglig på företagets webbplats.

Ingivande till registreringsmyndighet

5 § Försäkringsföretag ska ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen, revisions- berättelsen och granskningsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registre- ringsmyndigheten inom en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla uppgift om stämmans beslut när det gäller försäkringsföretagets vinst eller förlust.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original

Paragrafen innehåller bestämmelser om att försäkringsföretag ska ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Genom ändringen genomförs delvis artikel 1.10 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Tillägget i första stycket innebär att ett försäkringsföretag som hållbar- hetsrapporterar ska ge in granskningsberättelsen på samma sätt som övriga handlingar.

Koncernredovisning, koncernrevisionsberättelse och granskningsberättelse för koncernen

8 § Detta kapitel ska tillämpas också på koncernredovisning, koncernrevisionsbe- rättelse och granskningsberättelse för koncernen.

Genom tillägget utökas detta till att även avse granskningsberättelse för koncernen.

256

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och som under det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda ska de nya bestämmelserna om hållbar- hetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller även företag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket årsredovisningslagen, varvid det som sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

4.För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen och 7 kap. 31 a § första stycket samma lag, men som inte omfattas av punkterna 2 eller 3 ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

6.För captivebolag som avses i 6 kap. 1 § femte stycket ska de nya bestämmel- serna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

7.Företag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket årsredovisningslagen får, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, underlåta att upprätta hållbarhets- rapport, förutsatt att företaget i förvaltningsberättelsen anger varför en sådan rapport inte har upprättats.

8.Om information om ett företags värdekedja inte finns tillgänglig, behöver den nya bestämmelsen om bolagets värdekedja i 6 kap. 12 c § andra stycket årsredovis- ningslagen inte tillämpas av företaget under de första tre räkenskapsåren från det att de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport blev tillämpliga i enlighet med punkterna 2–7. Om företaget inte tillämpar bestämmelsen, ska det i hållbarhets- rapporten redogöra för de ansträngningar som har gjorts för att erhålla informa- tionen, skälen till att informationen inte har kunnat erhållas och det sätt på vilket företaget avser att i framtiden ta fram informationen.

9.Till och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2028 ska det som sägs om undantag från rapporteringsskyldighet i 6 kap. 11 a § första stycket årsredovisningslagen och 7 kap. 31 b § första stycket samma lag även gälla om ett dotterföretag, vars moderföretag har sitt säte utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES), upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen som omfattar koncernens alla dotterföretag inom EES. Detta förutsätter dock att dotter- företaget är ett av de dotterföretag i koncernen som har genererat den största omsättningen inom EES under minst ett av de fem föregående räkenskapsåren. Om hållbarhetsrapporten för koncernen innehåller de upplysningar som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 för koncernens alla dotterföretag inom EES, ska kraven i 6 kap. 11 a § tredje stycket 2 årsredovisnings- lagen och 7 kap. 31 b § tredje stycket 2 samma lag anses vara uppfyllda.

11.Försäkringsaktiebolag ska tillämpa den nya bestämmelsen i 5 kap. 38 § årsredovisningslagen första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

12.Lagen ska i övrigt tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024.

Prop. 2023/24:124

257

Prop. 2023/24:124 Övervägandena finns i avsnitt 9. Ikraftträdande- och övergångsbestäm- melserna genomför delvis artikel 1.3, 1.7, 1.16 och 5 i direktivet om företa- gens hållbarhetsrapportering. Bestämmelserna utformas enligt Lagrådets förslag.

I punkt 1 anges när lagändringarna träder i kraft.

Innebörden av punkt 3 är att samma tid för tillämpning som anges i punkt 2 gäller för moderföretag i stora koncerner. Det som sägs om i genomsnitt 500 anställda gäller då på koncernnivå.

I punkt 4 anges vad som gäller för stora företag eller moderföretag i stora koncerner som i snitt haft färre än 500 anställda.

Punkt 5 reglerar tid för tillämpning för små och medelstora företag. Punkt 6 anger tid för tillämpning för captivebolag. Detta gäller även

captivebolag som är stora företag.

Av punkt 8 följer att ett rapporteringsskyldigt företag under de första tre åren inte behöver ha med information om värdekedjan, om inte all nöd- vändig information finns tillgänglig. I så fall ska företaget i stället lämna de förklaringar som anges i punkten. Sådana förklaringar tas lämpligen in i hållbarhetsrapporten.

I punkt 9 finns en övergångsbestämmelse som förhåller sig till undan- tagen i 6 kap. 11 a § och 7 kap. 31 b § årsredovisningslagen. Innebörden är att ett dotterföretag kan undantas rapporteringsskyldigheten om ett annat dotterföretag upprättar en hållbarhetsrapport på koncernnivå, i de fall det överordnade moderföretaget är etablerat i tredjeland. Hållbarhets- rapporten för koncernen upprättas alltså av ett dotterföretag å det överord- nade moderföretagets vägnar. En förutsättning för att övergångsbestäm- melsen ska kunna tillämpas är att det dotterföretag som upprättar hållbar- hetsrapporten för koncernen omsättningsmässigt är ett av de största inom den grupp dotterföretag som rapporten omfattar. Om rapporten omfattar upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen ska kraven i 6 kap. 11 a § tredje stycket 2 och 7 kap. 31 b § tredje stycket 2 anses vara upp- fyllda. Övriga krav i dessa paragrafer behöver dock vara uppfyllda också, däribland kravet på offentliggörande.

Punkt 10 innebär att de företag som omfattades av de äldre reglerna om hållbarhetsrapport (se prop. 2015/16:193) ska fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser fram till dess att företaget börjar omfattas av de nya bestäm- melserna om hållbarhetsrapportering. För företag som inte längre omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering gäller i stället sista punkten, dvs. kraven upphör från och med räkenskapsår som inleds efter utgången av juni 2024.

258

I punkt 11 anges tid för tillämpning av det nya kravet på rapportering Prop. 2023/24:124 om förändring av könsfördelning.

Slutligen i punkt 12 anges från när lagändringarna i övrigt ska börja tillämpas.

11.4Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

7 kap. Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma

10 § Inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår ska aktieägarna hålla en ordinarie bolagsstämma där styrelsen ska lägga fram årsredovisningen och revi- sionsberättelsen samt, i ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncernredo- visning, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen (årsstämma).

Om bolaget omfattas av bestämmelserna om hållbarhetsrapport i 6 kap. års- redovisningslagen (1995:1554), ska styrelsen på årsstämman även lägga fram den granskningsberättelse som har lämnats över hållbarhetsrapporten. Om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, ska styrelsen också lägga fram den granskningsberättelse som har lämnats över hållbarhetsrapporten för koncernen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den bolagsstämma där redovis- ningen och revisionsberättelsen ska läggas fram (årsstämman). Övervä- gandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 1.11 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Av det nya andra stycket framgår att även granskningsberättelsen ska läggas fram vid årsstämman inom den angivna tidsfristen och, i före- kommande fall, granskningsberättelsen för koncernen. Bestämmelser om granskningsberättelsen finns i 9 kap.

Tillhandahållande av handlingar inför årsstämman

25 § Styrelsen ska hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller kopior av dessa handlingar tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor närmast före årsstämman. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om bolaget omfattas av bestämmelserna om hållbarhetsrapport i 6 eller 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554), gäller det som sägs i första stycket också den granskningsberättelse som har lämnats över hållbarhetsrapporten.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att styrelsen ska hålla vissa hand- lingar tillgängliga hos bolaget för aktieägarna före årsstämman. Övervä- gandena finns i avsnitt 4.10. Ändringen genomför delvis artikel 1.11 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas

enligt Lagrådets förslag.

259

Prop. 2023/24:124 Av det nya andra stycket framgår att även granskningsberättelsen ska hållas tillgänglig för aktieägarna hos bolaget inom den angivna tidsfristen.

Tillhandahållande av handlingar inför årsstämman i vissa publika aktiebolag

56 b § I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området, ska styrelsen hålla redovisningshandlingar, revisionsberättelse och, i före- kommande fall, granskningsberättelse, eller kopior av dessa handlingar, tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst tre veckor närmast före årsstämman. Detsamma gäller styrelsens rapport enligt 8 kap. 53 a § och, i förekommande fall, revisorns yttrande enligt 8 kap. 54 §. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och som uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för årsstämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten för styrelsen i vissa publika aktiebolag att hålla handlingar tillgängliga för aktieägarna inför års- stämman. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringen genomför delvis artikel 1.11 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av tillägget i första stycket framgår att även granskningsberättelsen ska hållas tillgänglig för aktieägarna hos bolaget på det sätt som anges i parag- rafen.

8 kap. Bolagets ledning

Revisionsutskott

49 b § Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp- gifter i övrigt,

1.övervaka bolagets finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlit- lighet,

2.med avseende på den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor- teringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering,

3.hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovis- ningen, om granskningen av hållbarhetsrapporten för bolaget och för koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll,

4.informera styrelsen om resultatet av revisionen och granskningen av håll- barhetsrapporteringen och om på vilket sätt revisionen och granskningen bidrog till den finansiella rapporteringens respektive hållbarhetsrapporteringens tillförlit- lighet samt om vilken funktion utskottet har haft,

5.granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revision och granskning av hållbarhetsrapporter, och

6.biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Om bolaget har en valberedning som aktieägarna har ett betydande inflytande i,

får bolaget ge valberedningen i uppgift att i stället för revisionsutskottet lämna ett förslag till bolagsstämman om val av revisor.

	Paragrafen reglerar revisionsutskottets uppgifter. Övervägandena finns i
	avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 3.27 i direktivet om
260	företagens hållbarhetsrapportering.

För det fall bolaget ska upprätta en hållbarhetsrapport och har ett revi- Prop. 2023/24:124 sionsutskott ska utskottets uppgifter enligt ändringarna i första stycket inbe-

gripa även bolagets hållbarhetsrapportering och granskningen av denna och, i förekommande fall, granskningen av hållbarhetsrapporten för kon- cernen.

9 kap. Revision

Revisorns uppgifter

3 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport eller av en hållbarhetsrapport för en koncern ska göras enligt de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

För granskningen gäller också det som sägs i 3 § första stycket andra meningen. Bolaget får utse en eller flera andra revisorer än bolagets revisor att enbart granska hållbarhetsrapporten. Om bolaget är ett moderbolag, gäller detta även

för granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om omfattningen av revisors granskning av en hållbarhetsrapport och om hur den ska utföras. Över- vägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 1.13 och 3.15 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket föreskrivs att granskningen av en hållbarhetsrapport och en hållbarhetsrapport för koncernen ska utföras i enlighet med de gransk- ningsstandarder som antas av Europeiska kommissionen.

I andra stycket föreskrivs att revisors granskning, även när en hållbar- hetsrapport eller hållbarhetsrapport för koncernen granskas, ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Av tredje stycket framgår att bolaget får välja en annan revisor än bola- gets revisor för granskningen av hållbarhetsrapporten. Detta gäller även i koncernsituationer. I flera av paragraferna i lagen talas om bolagets revisor. Vad som sägs där gäller alltså inte den revisor som enbart har valts för att granska hållbarhetsrapporten.

5 a § Om bolaget omfattas av bestämmelserna om hållbarhetsrapport i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554), ska revisorn lämna en granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten till bolagsstämman. I 38 a § finns bestämmelser om vad en sådan berättelse ska innehålla.

Om bolaget är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för en koncern, ska revisorn även lämna en granskningsberättelse över den rapporten. Bestämmelser om vad en sådan berättelse ska innehålla finns i 38 b §.

Om samma revisor utför revisionen av de finansiella rapporterna och gransk- ningen av en hållbarhetsrapport, får granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som utför revi- sionen av koncernens finansiella rapporter även utför granskningen av håll- barhetsrapporten för koncernen.

261

Prop. 2023/24:124 Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om revisors skyldigheter i fråga om en granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att revisorn i förekommande fall ska lämna granskningsberättelsen till bolagsstämman. Det lämnas i stycket också en upplysning om vilka av bestämmelserna om revisionsberättelsen som även gäller för granskningsberättelsen.

I andra stycket föreskrivs att revisorn, i tillämpliga fall, även ska lämna en granskningsberättelse för koncernen enligt bestämmelserna i 38 b §.

Bolaget kan ha valt en revisor att utföra enbart granskningen av hållbar- hetsrapporten. I så fall ska denna revisor ta fram en separat gransknings- berättelse. Om däremot en och samma revisor utför såväl revisionen av de finansiella rapporterna som granskningen av hållbarhetsrapporten medger det nya tredje stycket att granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Det är då upp till revisorn att avgöra om gransk- ningsberättelsen ska tas in i revisionsberättelsen eller lämnas separat. Samma ordning gäller i en koncernsituation.

6 § I samband med revisionen och granskningen av hållbarhetsrapporten ska revisorn till styrelsen och den verkställande direktören framställa de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed. Bestämmelser om erinringar finns i 39 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att revisorn i vissa fall ska fram- ställa erinringar till styrelsen och den verkställande direktören. Övervä- gandena finns i avsnitt 4.10.

Enligt tillägget ska revisorn framställa erinringar och påpekanden enligt paragrafen även om hans eller hennes iakttagelser har gjorts under arbetet med att granska hållbarhetsrapporten.

6 b § I samband med granskningen av en hållbarhetsrapport för koncernen ska revisorn bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av revisorer och andra oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det granskningsarbete som är relevant för koncerngranskningen.

Om revisorn är förhindrad att bedöma och utvärdera granskningsarbetet, ska han eller hon utföra kompletterande granskningsarbete för dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisorsinspektionen om hindret.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vissa åtgärder som revi- sorn i moderbolaget ska vidta vid granskningen av en hållbarhetsrapport för en koncern. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför del- vis artikel 3.16 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Paragrafen motsvarar i huvudsak det som enligt 6 a § gäller i fråga om koncernrevisionen. Revisorn ska således i samband med granskningen av en hållbarhetsrapport för en koncern bedöma och utvärdera det gransk- ningsarbete avseende hållbarhetsrapporteringen som har utförts av andra revisorer eller, i förekommande fall, andra oberoende granskare. Den senare

262

kategorin avser oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster Prop. 2023/24:124 som anlitas av utländska dotterföretag.

För en kommentar av 6 a §, se prop. 2015/16:162 s. 260.

Hur en revisor utses

8 § En revisor väljs av bolagsstämman.

Om bolaget ska ha flera revisorer, får det i bolagsordningen föreskrivas att en eller flera av dem, dock inte alla, ska utses på annat sätt än genom val på bolags- stämma.

Av de revisorer som utses att enbart granska en hållbarhetsrapport, ska minst en väljas av bolagsstämman.

I ett bolag som avses i 2 § 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet

m.m.får Riksrevisionen utse en eller flera revisorer att delta i revisionen till- sammans med övriga revisorer.

I 9, 9 a, 25 och 26 §§ finns bestämmelser om att Bolagsverket i vissa fall ska utse en revisor.

Paragrafen reglerar vem som utser en revisor. Övervägandena finns i av- snitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 3.25 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Av det nya tredje stycket följer att även minst en revisor som ska granska enbart hållbarhetsrapporten ska väljas av bolagsstämman. Om det ska finnas mer än en sådan revisor får dock övriga revisorer utses på annat sätt, förutsatt att det är föreskrivet i bolagsordningen.

Kompetenskrav

12 § Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor.

En hållbarhetsrapport får granskas endast av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisorslagen (2001:883).

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får vara revisor i bolaget. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Enligt det nya andra stycket måste revisorn vara auktoriserad och ha en särskild behörighet för att få granska en hållbarhetsrapport.

Jäv

18 § En revisor får vid revisionen eller, i förekommande fall, vid granskningen av hållbarhetsrapporten inte anlita någon som enligt 17 § inte är behörig att vara revisor. Om bolaget eller dess moderbolag har anställda med uppgift att ute- slutande eller huvudsakligen sköta den interna revisionen, får revisorn dock anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem revisorn får anlita vid revisio- nen i bolaget. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Ändringen genomför delvis artikel 3.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av ändringarna i paragrafen följer att revisorn som huvudregel inte heller vid granskningen av hållbarhetsrapporten får anlita någon som på grund av jäv inte är behörig att vara revisor. Vidare får revisorn även vid

granskningen anlita bolagets anställda som har uppgift att uteslutande eller

263

Prop. 2023/24:124

264

huvudsakligen sköta den interna revisionen, om det är förenligt med god revisionssed.

Registrerat revisionsbolag

19 § Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen eller, i förekommande fall, granskningen av en hållbarhetsrapport när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Följande bestämmelser i detta kapitel ska tillämpas på den huvud- ansvariga:

–17 och 18 §§ om jäv,

–40 § om närvaro vid bolagsstämma, och

–47 och 48 §§ om registrering.

I paragrafen finns bestämmelser om att ett registrerat revisionsbolag får utses till revisor och om vad som då gäller för den revisor som är huvud- ansvarig för revisionen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10 och 4.12. Ändringen genomför delvis artikel 3.2 och 3.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I andra stycket innebär ändringen att hänvisningen till revisorslagens bestämmelser om huvudansvarig revisor tar sikte även på huvudansvaret för granskningen av hållbarhetsrapporten.

Revisionsberättelsen

31 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning,

och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas

enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska revisions- berättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar i bolagsstyrningsrapporten som avses i 6 kap. 6 § andra stycket 2–6 årsredovisningslagen, ska berättelsen vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningens övriga delar och i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Tredje stycket ändras så att hänvisningen till årsredovisningslagens bestämmelser om hållbarhetsrapport utgår. För granskningen av hållbar- hetsrapporter gäller i stället de nya bestämmelser som genomför direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Koncernrevisionsberättelsen

38 § I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunk- ten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och

andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 29 § första stycket 2 och 4 Prop. 2023/24:124 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1

och 35–36 §§ om revisionsberättelsens innehåll.

På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncernrevisions- berättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultat- räkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om koncernrevisionsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Första stycket ändras så att hänvisningen till 31 § i fråga om hållbarhets- rapport utgår. För granskningen av hållbarhetsrapporter för koncerner gäller i stället de nya bestämmelser som genomför direktivet om företa- gens hållbarhetsrapportering.

Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport

38 a § I fråga om granskningsberättelsen gäller 28–29 §§ och 30 § första stycket. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport, granskningsberättelsen och hållbarhetsrapporten.

En granskningsberättelse ska utarbetas i enlighet med de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhets- rapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredo- visning, de standarder som avses i andra stycket samt kraven i artikel 8 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om granskningsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artiklar- na 1.13 och 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av första stycket framgår att de angivna bestämmelserna om revisions- berättelser i kapitlet gäller även för granskningsberättelser. Det innebär bl.a. att granskningsberättelsen ska lämnas till bolagets styrelse senast tre veckor före årsstämman.

Enligt andra stycket ska granskningsberättelsen färdigställas i enlighet med granskningsstandarder för hållbarhetsrapportering som Europeiska kommissionen ska anta.

Av tredje stycket framgår också att granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats i överens- stämmelse med tillämplig lag om årsredovisning, de standarder som avses i andra stycket samt artikel 8 i taxonomiförordningen. Uttalandet ska omfatta kraven på märkning av hållbarhetsrapporten och den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformationen.

Utgångspunkten är att uttalandet ska lämnas med begränsad säkerhet (jfr artikel 1.13 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering). Om de

265

Prop. 2023/24:124 standarder som avses i andra stycket ställer krav på en högre grad av säkerhet, gäller det högre kravet.

Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport för koncernen

38 b § Bestämmelserna i 38 a § gäller även granskningsberättelsen för kon- cernen. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen, gransknings- berättelsen för koncernen och hållbarhetsrapporten för koncernen.

Av paragrafen, som är ny, följer att 38 a § även gäller granskningsberättel- sen för koncernen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genom- för delvis artikel 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Erinringar

39 § Om revisorn har framställt en erinran till styrelsen eller den verkställande direktören, ska den antecknas i ett protokoll eller i en annan handling. Handlingen ska lämnas till styrelsen och bolaget ska förvara den på ett betryggande sätt.

Styrelsen ska ta upp erinran till behandling vid ett sammanträde. Sammanträdet ska hållas inom fyra veckor från det att erinran har överlämnats. Om erinran fram- ställs senast i samband med att revisionsberättelsen eller granskningsberättelsen avlämnas till bolaget, ska ett sammanträde alltid hållas före den bolagsstämma där berättelsen läggs fram.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hanteringen av erinringar från revi- sorn till styrelsen och den verkställande direktören. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Enligt kompletteringarna i andra stycket gäller att tidsfristen för styrel- sens behandling av en erinran från revisorn i förekommande fall utgår från när granskningsberättelsen lades fram på stämman.

Registrering

47 § Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla vem som har utsetts till revisor. Anmälan behöver inte göras om revisorn har utsetts av Bolagsverket.

Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om postadressen av- viker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare inne- hålla uppgift om revisorns personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska anmälan även innehålla uppgift om bolagets organisationsnummer eller något annat identifieringsnummer och om vem som är huvudansvarig för revisionen respektive granskningen av en håll- barhetsrapport.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av bolagets revisor. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Enligt tillägget i andra stycket ska det i anmälan om vem som har utsetts till revisor anges vem som är huvudansvarig för granskningen av hållbar- hetsrapporten.

266

25 kap. Likvidation och konkurs

Prop. 2023/24:124

Tvångslikvidation på grund av Bolagsverkets beslut

11 § Bolagsverket ska besluta att bolaget ska gå i likvidation, om

1.bolaget inte på föreskrivet sätt har kommit in med anmälan till Bolagsverket om sådan behörig styrelse, verkställande direktör, särskild delgivningsmottagare eller revisor som ska finnas enligt denna lag,

2.bolaget inte till Bolagsverket har kommit in med årsredovisning, revisions- berättelse och granskningsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket årsredovis- ningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, koncernredovisning, koncern- revisionsberättelse och granskningsberättelse för koncernen enligt 8 kap. 16 § samma lag inom elva månader från räkenskapsårets utgång,

3.bolaget efter beslut om att aktiekapitalet ska vara bestämt i kronor i stället för

ieuro har ett registrerat aktiekapital eller minimikapital som inte står i överens- stämmelse med 1 kap. 5 § eller, i fråga om publika aktiebolag, 14 § och bolaget inte inom sex månader från det att beslutet fick verkan har anmält nödvändiga beslut om ändring i bolagsordningen och om ökning av aktiekapitalet för registre- ring, eller

Beslut om likvidation ska dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upp- hört under ärendets handläggning hos Bolagsverket och avgift som har påförts enligt 26 § har betalats.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas av Bolagsverket självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare, en borgenär eller, i sådana fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilka fall Bolagsverket ska beslu- ta om bolagets likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Av tilläggen i första stycket andra punkten framgår att en försummelse från bolagets sida att till Bolagsverket i rätt tid komma in med en gransk- ningsberättelse, eller för moderbolag granskningsberättelse för koncernen, föranleder att verket ska besluta om att bolaget ska gå i likvidation.

Redovisning för tiden innan likvidator utsågs

33 § När bolaget har gått i likvidation och en likvidator har utsetts, ska styrelsen och den verkställande direktören genast redovisa sin förvaltning av bolagets ange- lägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma. Redovisningen ska upprättas enligt tillämplig lag om årsredovis- ning och granskas enligt bestämmelserna i 9 kap. denna lag. Redovisningen, revi- sionsberättelsen och, i förekommande fall, granskningsberättelsen ska läggas fram på en bolagsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna i 7 kap. 11 § 3 och 25 § om stämmans behandling av frågan om ansvarsfrihet och om tillhandahållande av handlingar inför stämman ska tillämpas.

Om den tid som redovisningen ska avse omfattar även föregående räkenskapsår, ska det upprättas en särskild redovisning för det året och, om bolaget är ett moderbo- lag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning, en särskild koncernredovisning.

Paragrafen reglerar vilken redovisning styrelsen och den verkställande direktören ska avge när bolaget har trätt i likvidation. Övervägandena finns

i avsnitt 4.11.

267

Prop. 2023/24:124 Genom tillägget i första stycket omfattas även granskningsberättelsen i den redovisning styrelsen och den verkställande direktören ska avge när bolaget har trätt i likvidation. Det görs också en ändring som innebär att en revisor som har valts för att enbart granska hållbarhetsrapporten kan utföra granskning enligt bestämmelsen.

29 kap. Skadestånd

Revisors, lekmannarevisors och särskild granskares skadeståndsansvar

2 § En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket och 10 kap. 18 § andra stycket denna lag och 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism ansvarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen, granskningen av en hållbar- hetsrapport eller den särskilda granskningen som är ersättningsskyldiga.

Första och andra styckena gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap.

Paragrafen handlar om skadeståndsansvar för revisorer m.fl. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.12.

Av tillägget i andra stycket följer att om ett registrerat revisionsbolag är revisor är det bolaget och den, i det bolaget, som är huvudansvarig för granskningen av hållbarhetsrapport som är ersättningsskyldiga.

Tiden för att väcka talan

10 § En talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot eller den verkställande direktören om skadestånd på grund av beslut eller åtgärd under ett räkenskapsår ska väckas senast ett år från det att årsredovisningen, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på bolagsstämman.

I paragrafen föreskrivs att en talan för bolagets räkning mot en styrelse- ledamot eller den verkställande direktören om skadestånd ska väckas inom viss tid. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Enligt tillägget i paragrafen ska en talan för bolagets räkning mot led- ningen om skadestånd i förekommande fall väckas inom ett år från det att granskningsberättelsen lades fram på bolagsstämman.

11 § Om bolagsstämman har beslutat att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra en skadeståndstalan utan att aktieägare till sådant antal som anges i 7 § har röstat emot det eller om tiden för att väcka talan har gått ut enligt 10 §, får talan enligt 7 eller 9 § ändå väckas, om det i årsredovisningen, i revisionsberättelsen eller i gransk- ningsberättelsen eller på annat sätt inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter till bolagsstämman om det beslut eller den åtgärd som talan grundas på.

Att tiden för att väcka talan kan vara begränsad även i sådana fall som avses i första stycket framgår av 13 §.

268

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfristen för en skadeståndstalans Prop. 2023/24:124 väckande i den situationen att bolagsstämman inte har fått i väsentliga

hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Av tillägget i första stycket framgår att även felaktiga uppgifter i en granskningsberättelse i vissa fall kan föranleda att den annars gällande fristen för en skadeståndstalans väckande inte gäller.

13 § En talan för bolagets räkning enligt 1–3 §§ som inte grundas på brott får inte väckas mot

1.en stiftare sedan fem år har förflutit från bolagets bildande,

2.en styrelseledamot eller den verkställande direktören sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder som talan grundas på fattades eller vidtogs,

3.en revisor sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår som revisionsberättelsen eller granskningsberättelsen avser,

4.en lekmannarevisor sedan fem år har förflutit från utgången av det räken- skapsår som granskningsrapporten avser,

5.en särskild granskare sedan fem år har förflutit från den dag när yttrandet över den särskilda granskningen lades fram på bolagsstämman,

6.en aktieägare sedan två år har förflutit från beslut eller åtgärder som talan grundas på.

Paragrafen innehåller bestämmelser om preskriptionsfrister för talans väckande. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Med ändringen i första stycket tredje punkten tas in en tidsfrist för väckandet av en talan om skadestånd för bolagets räkning som tar sin ut- gångspunkt i utgången av det räkenskapsår granskningsberättelsen avser.

11.5Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

3 kap. Sparbankens ledning

4 b § Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter

iövrigt,

1.övervaka bankens finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlit- lighet,

2.med avseende på den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor- teringen övervaka effektiviteten i bankens interna kontroll, internrevision och risk- hantering,

3.hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovis- ningen, om granskningen av hållbarhetsrapporten för banken och för koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll,

4.informera styrelsen om resultatet av revisionen och granskningen av hållbar- hetsrapporteringen och om på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens respektive hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion utskottet har haft,

5.granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller banken andra tjänster än revision och granskning av hållbarhetsrapporter, och

269

Prop. 2023/24:124 6. biträda vid upprättandet av förslag till sparbanksstämmans beslut om revisors- val.

Om banken har en valberedning som huvudmännen har ett betydande inflytande i, får banken ge valberedningen i uppgift att i stället för revisionsutskottet lämna ett förslag till sparbanksstämman om val av revisor.

Paragrafen reglerar revisionsutskottets uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 3.27 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

För det fall att sparbanken ska upprätta en hållbarhetsrapport och har ett revisionsutskott ska utskottets uppgifter enligt ändringarna i första stycket inbegripa även bolagets hållbarhetsrapportering och granskningen av denna.

4 kap. Sparbanksstämma

6 § Ordinarie sparbanksstämma ska hållas inom fem månader efter utgången av varje räkenskapsår. Vid en sådan stämma ska styrelsen lägga fram årsredovis- ningen, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen. Detsamma gäller kon- cernredovisningen, koncernrevisionsberättelsen och granskningsberättelsen för koncernen om sparbanken är ett moderföretag.

Vid stämman ska beslut fattas

1.om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moder- företag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balans- räkningen,

3.om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4.i andra ärenden som ankommer på huvudmännen enligt denna lag, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller reglementet.

Om stämman skjuter upp ett beslut i en fråga som avses i andra stycket 1–3 till en fortsatt stämma, ska denna hållas minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sparbanksstämma. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.6. Ändringen genomför delvis artikel 1.11 i direk- tivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av tilläggen i paragrafen framgår att även granskningsberättelsen och granskningsberättelsen för koncernen ska läggas fram vid stämman inom den angivna tidsfristen, för det fall sparbanken hållbarhetsrapporterar.

	9 § Styrelsen kallar till sparbanksstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast fyra
	veckor före stämman. Om inte reglementet föreskriver längre tid, ska kallelsen ut-
	färdas senast två veckor före stämman. Skjuts en stämma upp till en dag som
	infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, ska kallelsen utfär-
	das till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller reglementet krävs att
	ett sparbanksstämmobeslut fattas på två stämmor för att det ska bli giltigt, får
	kallelsen till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har
	hållits. I en sådan kallelse ska det anges vilket beslut den första stämman har fattat.
	Kallelsen ska ske enligt reglementet. En skriftlig kallelse ska dock alltid sändas
	till varje huvudman.
	I kallelsen ska de ärenden som ska förekomma på stämman tydligt anges. Om
	stämman ska behandla ett ärende om överlåtelse av sparbankens rörelse eller om
	dess fusion med annan sparbank eller om sparbankens försättande i likvidation
270	eller om ombildning enligt 8 kap., ska förslaget och grunden för detta anges i kal-
270

lelsen. Om ett ärende avser en ändring i reglementet, ska det huvudsakliga Prop. 2023/24:124 innehållet i förslaget till ändringen anges i kallelsen.

Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § ska redovisningshandlingarna, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen eller avskrifter av dessa sändas till huvudmännen. Detsamma gäller koncernredovisningshandlingarna, koncernrevi- sionsberättelsen och granskningsberättelsen för koncernen i en sparbank som är moderföretag.

I paragrafen regleras kallelse till sparbanksstämma. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Ändringen genomför delvis artikel 1.11 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av tillägget i sista stycket följer att granskningsberättelsen och gransk- ningsberättelsen för koncernen ska sändas till huvudmännen senast en vecka före stämman.

4 a kap. Revision

Antalet revisorer och hur de utses

1 § Sparbanker ska ha minst en revisor. En revisor väljs av stämman. Om en sparbank ska ha flera revisorer, får det i reglementet anges att en eller flera av dem, dock inte alla, ska utses på annat sätt än genom val på stämman.

Uppdraget som revisor upphör vid slutet av den första ordinarie stämma som hålls efter det år då revisorn utsågs.

I reglementet får det anges att uppdraget som revisor ska gälla för en längre tid
än som anges i andra stycket. Uppdraget ska dock upphöra senast vid slutet av den
ordinarie stämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter det då revisorn
utsågs.
Det som sägs i första–tredje styckena ska även gälla en revisor som enbart ska
granska hållbarhetsrapporten.
Stämman får utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag
och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse beträffande revisorer
gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter.
Paragrafen reglerar antalet revisorer och hur de utses. Överväganden finns
i avsnitt 4.10. Ändringen genomför delvis artikel 3.25 i direktivet om
företagens hållbarhetsrapportering.
Av det nya fjärde stycket följer att även minst en revisor som ska granska
enbart hållbarhetsrapporten ska väljas av stämman. Om det ska finnas mer
än en sådan revisor får dock övriga revisorer utses på annat sätt, förutsatt
att det är föreskrivet i reglementet. Även bestämmelserna om uppdragstid
gäller för en sådan revisor.
Obehörighetsgrunder och kompetenskrav
3 § Den som är i konkurs eller har fått näringsförbud eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en sparbank.
Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i en spar-
bank. En hållbarhetsrapport får granskas endast av en auktoriserad revisor med
särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.
En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet krävs
för uppdragets fullgörande.
Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestämmelser om vem
som får vara huvudansvarig för revisionen eller granskningen av en hållbarhets-	271

Prop. 2023/24:124 rapport när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 5 § om jäv, 19 § om rätt att närvara på stämma och 13 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse om rapporteringsskyldighet tillämpas på den huvudansvariga.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får vara revisor i en spar- bank. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Enligt tillägget i andra stycket måste revisorn vara auktoriserad och ha en särskild behörighet för att få granska en hållbarhetsrapport.

Tillägget i fjärde stycket innebär att hänvisningen till revisorslagen om vem som får vara huvudansvarig för revisionen utökas till att även omfatta gransk- ningen av en hållbarhetsrapport.

Jäv

5 § I en sparbank får den inte vara revisor som

1.är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens kontroll där- över,

4.står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har förplik- telser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.

Den som är huvudman i en sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §. Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor får inte heller vara

revisor i ett dotterföretag till banken.

En revisor får vid revisionen eller vid granskningen av hållbarhetsrapporten inte anlita någon som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor. Om banken har anställda eller delegater med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna revision, får revisorn dock anlita dessa i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

Paragrafen innehåller ytterligare bestämmelser om vem som får vara revisor i sparbanken. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Ändringen genomför delvis artikel 3.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Ändringen i fjärde stycket innebär att en revisor inte får anlita någon som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor vid granskningen av hållbarhetsrapporten. Revisorn får dock även vid granskningen anlita bankens anställda som har uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna revisionen, om det är förenligt med god revisionssed.

Revisorns uppgifter

9 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport och en hållbarhetsrapport för kon- cernen ska utföras i enlighet med de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

272

För granskningen gäller också det som sägs i 9 § första stycket andra meningen.	Prop. 2023/24:124
Paragrafen, som är ny, reglerar vilka krav som ställs på granskningen av en
hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 3.10. Paragrafen genom-
för delvis artikel 4.10 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
För en kommentar till bestämmelsen kan hänvisas till kommentaren till
motsvarande bestämmelser i 9 kap. 3 a § första och andra styckena aktie-
bolagslagen (2005:551).
9 b § Sparbanken får utse en revisor att enbart granska hållbarhetsrapporten. Om
sparbanken är ett moderföretag gäller detta även för granskningen av hållbarhets-
rapporten för koncernen.
Om samma revisor utför revisionen av de finansiella rapporterna och gransk-
ningen av hållbarhetsrapporten får granskningsberättelsen tas in som ett eget
avsnitt i revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som utför revisio-
nen av koncernens finansiella rapporter även utför granskningen av hållbar-
hetsrapporten för koncernen.
Paragrafen, som är ny, reglerar bl.a. möjligheten att utse en särskild revisor
för granskningen av hållbarhetsrapporten. Övervägandena finns i av-
snitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 1.13 i direktivet om före-
tagens hållbarhetsrapportering.
För en kommentar till bestämmelsen kan hänvisas till kommentaren till
motsvarande bestämmelser i 9 kap. 3 a och 5 a §§ aktiebolagslagen
(2005:551).
9 c § I samband med granskning av en hållbarhetsrapport för en koncern ska
revisorn bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av revisorer
och andra oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till
att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det granskningsarbete som
är relevant för koncerngranskningen.
Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvärdering som avses
i första stycket, ska han eller hon utföra kompletterande granskningsarbete
avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också
underrätta Revisorsinspektionen om hindret.
Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vissa åtgärder som revi-
sorn i moderbolaget ska vidta vid granskningen av en hållbarhetsrapport för
en koncern. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför
delvis artikel 3.16 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
Paragrafen motsvarar i huvudsak det som enligt 16 b § gäller i fråga om
koncernrevisionen. Revisorn ska således i samband med granskningen av
en hållbarhetsrapport för en koncern bedöma och utvärdera det gransk-
ningsarbete avseende hållbarhetsrapportering som har utförts av andra
revisorer eller andra oberoende granskare. Den senare kategorin är ny och
avser oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som anlitas
av utländska dotterföretag.
Revisionsberättelsen
12 § Revisorerna i en sparbank ska för varje räkenskapsår lämna en revisions-
berättelse och en granskningsberättelse till stämman. Berättelserna ska överläm-	273
nas till bankens styrelse senast två veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna	273

Prop. 2023/24:124 ska inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

I paragrafen föreskrivs att revisorn efter varje räkenskapsår ska lämna en revisionsberättelse till stämman. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av ändringarna i paragrafen framgår att revisorn ska lämna även granskningsberättelsen till stämman, för det fall sparbanken ska upprätta en hållbarhetsrapport.

13 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning,

och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Paragrafen ändras så att tredje stycket utgår, eftersom det där fanns en hänvisning till bestämmelser om hållbarhetsrapporter i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som skulle upp- rättas och granskas enligt äldre bestämmelser. För granskningen av hållbar- hetsrapporter kommer i stället gälla de nya föreslagna bestämmelser som genomför direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport

17 a § I fråga om granskningsberättelsen gäller 11, 12 a och 12 b §§ och 12 c § första stycket. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovis- ningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport, granskningsbe- rättelsen och hållbarhetsrapporten.

Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhets- rapporten har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, de standarder som avses i andra stycket samt kraven i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om granskningsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artik- larna 1.13 och 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av första stycket framgår att de angivna bestämmelserna om revisions- berättelser i kapitlet gäller även för granskningsberättelser.

274

Enligt andra stycket ska granskningsberättelsen färdigställas i enlighet Prop. 2023/24:124 med granskningsstandarder för hållbarhetsrapportering som Europeiska

kommissionen har antagit.

Av tredje stycket följer att granskningsberättelsen ska innehålla ett utta-
lande om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats i överensstämmelse
med tillämplig lag om årsredovisning, de standarder som avses i andra
stycket och artikel 8 i taxonomiförordningen. För en kommentar till be-
stämmelsen, se kommentaren till 9 kap. 38 a § aktiebolagslagen
(2005:551).
Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport för koncernen
17 b § Bestämmelserna i 17 a § om granskningsberättelsen gäller även gransk-
ningsberättelsen för koncernen. Det som sägs där om revision, revisionsbe-
rättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbar-
hetsrapport för koncernen, granskningsberättelsen för koncernen och hållbar-
hetsrapporten för koncernen.
Av paragrafen, som är ny, följer att hänvisningen i 17 a § och bestäm-
melsen om granskningsstandarder även gäller för koncerner. Övervägan-
dena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 3.18 i direk-
tivet om företagens hållbarhetsrapportering.
Erinringar
18 § Erinringar som revisorerna i en sparbank framställer till styrelsen och som
inte har tagits in i revisionsberättelsen eller granskningsberättelsen ska antecknas
i ett protokoll eller någon annan handling. Handlingen ska överlämnas till styrelsen
som ska bevara den på ett betryggande sätt.
Paragrafen innehåller bestämmelser om revisorernas erinringar till styrel-
sen. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.
Enligt tillägget i paragrafen ska detsamma som redan gäller för revi-
sionsberättelsen gälla för granskningsberättelsen.
Registrering
22 § En sparbank ska för registrering anmäla vem som har utsetts till revisor. Om
revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska sparbanken även anmäla vem som är
huvudansvarig för revisionen respektive granskningen av hållbarhetsrapporten.
Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om postadressen
avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare
innehålla uppgift om revisorns personnummer eller, om sådant saknas, födelse-
datum. Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, ska bolagets organisations-
nummer eller något annat identifieringsnummer anges.
Anmälan ska göras första gången när banken enligt 2 kap. 11 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att någon ändring har inträffat i ett för-
hållande som har anmälts eller ska anmälas för registrering.
Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.
Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälan för registrering av en
sparbanks revisor. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.
Enligt tillägget i första stycket ska registreringen, om revisorn är ett
registrerat revisionsbolag, även omfatta vem som är huvudansvarig för
granskningen av hållbarhetsrapporten.	275
	275

Prop. 2023/24:124 6 kap. Likvidation och upplösning

Genomförande av likvidationen

8 § När sparbanken har gått i likvidation ska styrelsen genast redovisa sin förvalt- ning av sparbankens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshand- lingar inte förut har lagts fram på sparbanksstämma. Redovisningen ska läggas fram på stämman så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning, revi- sionsberättelse och granskningsberättelse ska tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, ska en särskild redovis- ning avges för detta år. I en sparbank som är moderföretag ska denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

Paragrafen reglerar vilken redovisning styrelsen ska avge när sparbanken har gått i likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Genom tillägget i första stycket omfattas även granskningsberättelsen i denna redovisning.

9 kap. Skadestånd m.m. Tid för väckande av talan

6 § Talan för sparbankens räkning mot en styrelseledamot om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår ska väckas senast ett år från det att årsredovisningen, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på sparbanksstämman.

I paragrafen föreskrivs att en talan för sparbankens räkning mot en sty- relseledamot om skadestånd ska väckas inom viss tid. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Enligt tillägget i paragrafen ska en talan väckas inom ett år från det att granskningsberättelsen lades fram på sparbanksstämman.

7 § Om sparbanksstämman har beslutat att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra skadeståndstalan utan att minst det antal huvudmän som anges i 5 § röstat mot det eller har tiden för talan gått ut enligt 6 §, får talan enligt 5 § ändå väckas, om det i årsredovisningen, i revisionsberättelsen eller i granskningsberättelsen eller på något annat sätt inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter till sparbanksstämman om det beslut eller den åtgärd som talan grundas på.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfristen för en skadeståndstalans väckande i den situationen att sparbanksstämman inte har fått i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Av tillägget i paragrafen framgår att även felaktiga uppgifter i en gransk- ningsberättelse i vissa fall kan föranleda att den annars gällande fristen för en skadeståndstalans väckande inte gäller.

	9 § Talan för sparbankens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på brott, får
	inte väckas mot
	1. en styrelseledamot sedan fem år förflutit från utgången av det räkenskapsår
	då beslut eller åtgärder, som talan grundas på, fattades eller vidtogs,
276	2. en delegat sedan tre år förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut
276	eller åtgärder, som talan grundas på, fattades eller vidtogs,

Prop. 2023/24:124 11.7	Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen
	(1994:1220)

4 kap. Revision

11 § Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.

I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upp- rätta årsredovisning ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen (1995:1554). I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rätt- visande bild av stiftelsens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt årsredovisningslagen, ska revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att

1.stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §,

2.någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelse- förordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovisningslagen inte har följts, eller

3.vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6 §.

Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, ska även 30 § första stycket revisionslagen (1999:1079) beaktas när revisionsberättelsen upp- rättas.

I en moderstiftelse ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.3.

Den hittillsvarande bestämmelsen i andra stycket om att revisionsberättel- sen ska innehålla ett uttalande om huruvida stiftelsen har upprättat en hållbarhetsrapport tas bort. En stiftelse är inte längre skyldig att upprätta en sådan rapport.

11.8Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Revisorns uppgifter

5 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport eller av en hållbarhetsrapport för en koncern ska göras enligt de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och sammanställd redovis- ning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

För granskningen gäller också det som sägs i 5 § första stycket andra och tredje meningarna.

278

Företaget får utse en eller flera andra revisorer att enbart granska hållbarhets- Prop. 2023/24:124 rapporten. Om företaget är ett moderföretag, gäller detta även för granskningen

av hållbarhetsrapporten för koncernen.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om revisors granskning av en hållbarhetsrapport vad gäller granskningens omfattning och om hur den ska utföras. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 1.13 och 3.15 i direktivet om företagens hållbarhets- rapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

I första stycket föreskrivs att granskningen av en hållbarhetsrapport och
en hållbarhetsrapport för koncernen ska utföras i enlighet med de gransk-
ningsstandarder som antas av Europeiska kommissionen.
I andra stycket föreskrivs att revisors granskning, även när en hållbar-
hetsrapport eller hållbarhetsrapport för koncernen granskas, ska vara så
ingående och omfattande som god revisionssed kräver och utföras med
professionell skepticism.
Av tredje stycket framgår att bolaget får välja olika revisorer för gransk-
ningen av hållbarhetsrapporten respektive revisionen av de finansiella
rapporterna. Detta gäller även i koncernsituationer.
6 § Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse och en
granskningsberättelse till företaget. Bestämmelser om revisionsberättelsens inne-
håll och den tidpunkt då den ska lämnas till företagsledningen finns i 27–32 §§. I
33 a § första stycket anges vilka av dessa bestämmelser som gäller gransknings-
berättelsen.
Om företaget är ett moderföretag, ska revisorn även lämna en koncernrevisions-
berättelse enligt bestämmelserna i 33 § och en granskningsberättelse för koncernen
enligt bestämmelserna i 33 b §. Det som sägs om koncernrevisionsberättelse gäller
inte om moderföretaget enligt 7 kap. 2, 3 eller 3 a § årsredovisningslagen
(1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning. Det som sägs om gransk-
ningsberättelse för koncernen gäller inte om moderföretaget enligt 7 kap. 31 a och
31 b §§ den lagen inte behöver upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen.
Om samma revisor utför revisionen av årsredovisningen och granskningen av
hållbarhetsrapporten får granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i
revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som avses i andra stycket
även utför granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.
I paragrafen föreskrivs att revisorn efter varje räkenskapsår ska lämna en
revisionsberättelse respektive en koncernrevisionsberättelse till bolags-
stämman. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför del-
vis artikel 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
Av tillägget i första stycket framgår att revisorn i förekommande fall ska
lämna även granskningsberättelsen till företaget. Det har tillkommit en
upplysning om vilka av bestämmelserna om revisionsberättelsen som även
gäller för granskningsberättelsen.
I andra stycket görs ett tillägg om att revisorn även ska lämna en gransk-
ningsberättelse för koncernen enligt bestämmelserna i 33 b §. Undantaget
i bestämmelsen utvidgas också på så sätt att någon granskningsberättelse
för koncernen inte behöver lämnas om moderföretaget inte behöver upp-
rätta en hållbarhetsrapport för koncernen.
Företaget kan ha valt en revisor att utföra enbart granskningen av håll-
barhetsrapporten. I så fall ska denna revisor enligt första stycket ta fram en
separat granskningsberättelse. Om däremot en och samma revisor utför	279
	279

Prop. 2023/24:124 såväl revisionen av de finansiella rapporterna som granskningen av håll- barhetsrapporten får granskningsberättelsen enligt det nya tredje stycket tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Samma ordning gäller i en koncernsituation.

7 § I samband med revisionen och granskningen av hållbarhetsrapporten ska revisorn framföra de erinringar och göra de påpekanden till företagsledningen som följer av god revisionssed. Bestämmelser om erinringar finns i 34 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att revisorn i vissa fall ska fram- ställa erinringar till företagsledningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Enligt tillägget ska revisorn framställa erinringar och påpekanden enligt paragrafen även om hans eller hennes iakttagelser har gjorts under arbetet med att granska hållbarhetsrapporten.

Kompetenskrav

12 § En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i

1.ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,

2.ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3.en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samar- bete (EGTS),

4.ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forsknings- infrastruktur (Eric-konsortium), och

5.ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor.

En hållbarhetsrapport får granskas endast av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får vara revisor i företa- get. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.

Enligt det nya fjärde stycket måste revisorn vara auktoriserad och ha en särskild behörighet för att få granska en hållbarhetsrapport.

Revisionsbolag

19 § Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen eller gransk- ningen av en hållbarhetsrapport när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Följande bestämmelser i denna lag tillämpas på den huvudansvariga:

–17 § om jäv, och

–18 § om anlitande av biträde.

280

I paragrafen finns bestämmelser om att ett registrerat revisionsbolag får Prop. 2023/24:124 utses till revisor och om vad som då gäller för den revisor som är huvud-

ansvarig för revisionen. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Ändringen genomför delvis artiklarna 3.2 och 3.14 i direktivet om företagens håll- barhetsrapportering.

I andra stycket tydliggörs det att hänvisningen till revisorslagens bestämmelser om huvudansvarig revisor tar sikte även på huvudansvaret för granskningen av hållbarhetsrapporten.

Revisionsberättelsen

28 § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställ- ning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas

enligt tillämplig lag om årsredovisning, ska revisorn ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Tredje stycket utgår eftersom det där finns en hänvisning till bestämmelser om hållbarhetsrapporter i årsredovisningslagen (1995:1554) som ska upp- rättas och granskas enligt hittillsvarande bestämmelser som nu tas bort. För granskningen av hållbarhetsrapporter gäller i stället de nya bestämmelser som genomför direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport

33 a § I fråga om granskningsberättelsen gäller 27–27 b §§ och 27 c § första stycket. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport, granskningsberättelsen och hållbarhetsrapporten.

Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhets- rapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovis- ning, de standarder som avses i andra stycket samt kraven i artikel 8 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

Av första stycket framgår att de angivna bestämmelserna om revisions- berättelser i kapitlet gäller även för granskningsberättelser. Det innebär bl.a. att granskningsberättelsen ska lämnas till företagsledningen senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång och att berättelsen

ska innehålla vissa uppgifter.

281

Prop. 2023/24:124 Enligt andra stycket ska granskningsberättelsen färdigställas i enlighet med granskningsstandarder för hållbarhetsrapportering som Europeiska kommissionen avser att anta.

Av tredje stycket följer att granskningsberättelsen ska innehålla ett utta- lande om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning, de standarder som avses i andra stycket och artikel 8 i taxonomiförordningen. För en kommentar till bestäm- melsen, se kommentaren till 9 kap. 38 a § aktiebolagslagen (2005:551).

Granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen

33 b § I samband med en granskning av en hållbarhetsrapport för en koncern ska revisorn bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av revisorer och andra oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det granskningsarbete som är relevant för koncerngranskningen.

Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvärdering som avses i första stycket, ska han eller hon utföra kompletterande granskningsarbete avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisorsinspektionen om hindret.

Bestämmelserna i 33 a § gäller även granskningsberättelsen för koncernen. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen, granskningsberättelsen för koncernen och hållbarhetsrapporten för koncernen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om granskning av en håll- barhetsrapport för koncernen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Para- grafen genomför delvis artikel 3.16 i direktivet om företagens hållbarhets- rapportering.

I första och andra styckena införs bestämmelser om vissa åtgärder som revisorn ska vidta i samband med granskningen av en hållbarhetsrapport för koncernen. För en kommentar till bestämmelserna, se kommentaren till 9 kap. 6 b § aktiebolagslagen (2005:551).

Av tredje stycket följer att hänvisningen och bestämmelsen om gransk- ningsstandarder i 33 a § även gäller för koncerner.

Revisorns skadeståndsansvar

37 § En revisor som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar företaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan till- fogas någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig lag om års- redovisning. En revisor ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av revisorns medhjälpare. I fall som avses i 36 § andra stycket denna lag och 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som revisorn eller revisorns medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett registrerat revisionsbolag är revisor, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller granskningen av hållbarhetsrapporten som är ersättningsskyldiga.

Paragrafen reglerar revisorns skadeståndsansvar. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

282

Av tillägget i andra stycket följer att om ett registrerat revisionsbolag är Prop. 2023/24:124 revisor är det bolaget och den som är huvudansvarig för granskningen av hållbarhetsrapport som kan vara ersättningsskyldiga.

Tid för väckande av talan

40 § Talan för företagets räkning enligt 37 § som inte grundas på brott får inte väckas mot en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen och granskningsberättelsen överlämnades till företagsledningen.

I paragrafen regleras tid för väckande av skadeståndstalan mot en revisor. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Tillägget innebär att även tidpunkten för överlämnandet av gransknings- berättelsen kan ha betydelse för när talan får väckas.

11.9Förslaget till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)

Allmänna bestämmelser

2 § I denna lag avses med

1.revisor: en auktoriserad eller godkänd revisor,

2.auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 4 §,

3.godkänd revisor: en revisor som ursprungligen har godkänts enligt äldre bestämmelser utan att ha avlagt revisorsexamen,

4.revisionsföretag:

a)en revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild näringsidkare,

b)ett enkelt bolag med annan revisor, ett handelsbolag eller ett aktiebolag som en revisor utövar revisionsverksamhet i, eller

c)ett företag som av en behörig myndighet i en annan stat inom EES än Sverige har godkänts att utföra lagstadgad revision,

5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats enligt 13, 14 eller 16 a §,

6. revisor från ett tredjeland: någon som har registrerats enligt 16 b §,

7. nätverk: en struktur för samarbete i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som

a)tydligt syftar till vinstdelning eller kostnadsdelning,

b)har ett gemensamt ägande eller en gemensam kontroll eller ledning,

c)har gemensamma system för kvalitetssäkring,

d)har en gemensam affärsstrategi,

e)använder ett gemensamt namn, eller

f)i betydande omfattning har gemensam personal,

8.revisionsverksamhet:

a)verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller ekonomisk information eller hållbarhetsinformation som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren, samt

b)rådgivning eller annat biträde som motiveras av iakttagelser vid granskning enligt a,

9. företag av allmänt intresse:

a)företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

b)företag som har tillstånd att driva rörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

c)värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8

lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

283

Prop. 2023/24:124 d) företag som har tillstånd att driva rörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043), utom sådana företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d

284

eller 20 § i den lagen, eller

e)företag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

10. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

11. tredjeland: en stat utanför EES.

Paragrafen innehåller definitioner av vissa uttryck i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

I punkt 8 definieras uttrycket revisionsverksamhet. Genom ändringen föreskrivs att revisionsverksamhet även omfattar verksamhet som består i sådan granskning av hållbarhetsinformation som utmynnar i en rapport eller någon annan handling som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än uppdragsgivaren. Vad som utgör revisionsverksamhet avgränsar tillämpningsområdet för en rad andra bestämmelser i lagen, se t.ex. 21 a § med den s.k. analysmodellen för prövningen av revisorns opartiskhet och självständighet.

Revisorsinspektionen

3 § Revisorsinspektionen ska

1.pröva frågor om auktorisation, godkännande, behörighet att granska hållbar- hetsrapporter och registrering enligt denna lag,

2.utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer, registrerade revisionsbolag och revisorer från ett tredjeland,

3.pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer, registrerade revisionsbolag, revisorer från ett tredjeland och, i den omfattning som framgår av 32 g §, före detta revisorer, och

4.ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett ända- målsenligt sätt.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare före- skrifter om Revisorsinspektionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Revisorsinspektionens uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Ändringen i första stycket första punkten innebär att det i Revisors- inspektionens uppdrag även ingår att pröva frågor om revisorers behörighet att granska hållbarhetsrapporter.

Registrering av revisorer från tredjeland

16 b § En fysisk person eller ett företag från tredjeland får registreras som revisor från ett tredjeland för revision av finansiella rapporter, om kraven på lagstadgad revision och på dem som utför revisionen i den staten är likvärdiga med de krav som följer av svensk rätt. Detsamma gäller för granskning av hållbarhetsrapporter om kraven på sådan granskning och på dem som utför granskningen är likvärdiga med de krav som följer av svensk rätt.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om registrering av revisorer och revisionsföretag från tredjeland. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Ändringarna genomför artikel 3.28 i direktivet om företagens hållbarhets- rapportering.

Ändringen i paragrafen innebär att fysiska personer eller företag från tredjeland får registreras som revisor från ett tredjeland för utförande av

granskning av hållbarhetsrapport om kraven på granskning och på dem Prop. 2023/24:124 som utför granskningen är likvärdiga med de krav som följer av svensk

rätt. Vid registreringen av revisorer från tredjeland gäller alltså olika krav för revision av finansiella rapporter respektive granskning av hållbarhets- rapportering.

Huvudansvarig i revisionsverksamhet

17 § Ett handelsbolag eller aktiebolag som utövar revisionsverksamhet ska för varje uppdrag som det åtar sig och som utgör revisionsverksamhet utse en av de yrkesverksamma revisorerna i bolaget att vara huvudansvarig. Den huvud- ansvariga ska vara auktoriserad revisor, om det behövs för att uppfylla föreskrifter i lag eller annan författning. Om uppdraget avser granskning av en hållbarhets- rapport, ska en huvudansvarig utses för den delen. Bolaget ska utan dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem eller vilka som är huvudansvariga.

Om uppdraget avser både revision av finansiella rapporter och granskning av hållbarhetsrapporter, får samma person vara huvudansvarig för hela uppdraget.

Den huvudansvariga ska underteckna revisionsberättelser, gransknings- berättelser och andra utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera revisorer, ska det anges vem som är huvudansvarig.

Första–tredje styckena gäller även ett registrerat revisionsbolag från en annan stat inom EES än Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om huvudansvarig revisor. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.12. Ändringarna genomför delvis artikel 3.12 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av ändringarna i första stycket följer att ett bolag som utövar revi- sionsverksamhet och som åtar sig att granska en hållbarhetsrapport ska utse en huvudansvarig för hållbarhet som också är en huvudansvarig revisor för granskningen.

I det nya andra stycket föreskrivs att om ett uppdrag avser både revision och granskning får bolaget som det utövas revisionsverksamhet i utse en och samma auktoriserad revisor att vara huvudansvarig för hela uppdraget.

Av tredje stycket följer att det är den huvudansvariga för granskningen av hållbarhetsrapporten som ska underteckna åtminstone gransknings- berättelsen.

Ändringen i fjärde stycket är en följdändring med anledning av det nya andra stycket.

Giltighetstid för auktorisation, godkännande och registrering

18 § Auktorisation, godkännande och registrering gäller i fem år. Har en ansökan om fortsatt auktorisation, godkännande eller registrering gjorts före giltighets- tidens utgång fortsätter auktorisationen, godkännandet eller registreringen att gälla till dess att beslut i saken har fått laga kraft.

Revisorsinspektionen får i ett enskilt fall besluta att en auktorisation ska gälla i längre tid än fem år, dock längst sex år.

Revisorsinspektionen eller, efter överklagande, en domstol får bestämma att ett beslut om avslag på en ansökan som avses i första stycket ska gälla omedelbart.

Behörighet att granska hållbarhetsrapporter gäller så länge auktorisationen gäller.

Paragrafen innehåller bestämmelser om giltighetstiden av en auktorisation eller en registrering. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

285

Prop. 2023/24:124 Av det nya fjärde stycket framgår att en behörighet att granska håll- barhetsrapporter gäller så länge revisorn är auktoriserad. Därmed behövs ingen särskild process för att förnya behörigheten.

Revisorns opartiskhet och självständighet

21 c § En revisor som granskar en hållbarhetsrapport för ett företag av allmänt intresse, eller någon i revisorns nätverk, får inte tillhandahålla det granskade företaget, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EES de icke- revisionstjänster som anges i artikel 5.1 andra stycket b, c och e–k i EU:s revisors- förordning. Detta gäller

a)från början av den period som är föremål för granskning till dess att gransk- ningsberättelsen lämnas, och

b)under räkenskapsåret närmast före den period som avses i a, för de tjänster som avses i artikel 5.1 andra stycket e i EU:s revisorsförordning.

Andra icke-revisionstjänster än de som anges i första stycket får tillhandahållas om företagets revisionsutskott har godkänt det, efter en prövning enligt 20– 21 a §§.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vilka konsulttjänster som en revisor som granskar en hållbarhetsrapport får tillhandahålla det företag som har upprättat hållbarhetsrapporten. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Paragrafen genomför delvis artikel 3.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Enligt första stycket får en revisor som granskar en hållbarhetsrapport för ett företag av allmänt intresse inte utföra vissa icke-revisionstjänster (konsulttjänster) åt det granskade företaget, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EES. Exempel på sådana tjänster är bokföring och internrevision. Genom den ändring i EU:s revisorsförordning som direktivet innebär läggs även tjänsten utarbetande av hållbarhetsrappor- tering till. Förbudet gäller enligt punkt a från början av den period som är föremål för granskning till dess att granskningsberättelsen lämnas. För tjänster som består av utformning och införande av processer för intern- kontroll eller riskhantering relaterade till upprättande av eller kontroll av finansiell information och värderingstjänster gäller dessutom förbudet under föregående räkenskapsår (punkt b). Det som sägs i första stycket gäller även någon i revisorns nätverk. Uttrycket nätverk definieras i 2 § 7.

I andra stycket föreskrivs att andra icke-revisionstjänster än de som omnämns i första stycket får tillhandahållas men först efter godkännande av revisionsutskottet, efter att revisorn gjort en prövning i enlighet med 20– 21 a §§ och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Kompletterande föreskrifter, som har genomfört artikel 22b i revisorsdirek- tivet, finns i Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet (se även prop. 2015/16:162 s. 116). Om det är fråga om en revisor som även utför revision för företaget gäller dessutom de övriga förbuden mot icke-revisionstjänster i artikel 5 i revisorsförordningen (se dock 21 b §).

21 d § En revisor som avses i 21 c § ska pröva om ett tillhandahållande av sådana icke-revisionstjänster som avses i artikel 5.1 andra stycket b, c och e–k i EU:s revisorsförordning kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet, om icke-revisionstjänsterna tillhandahålls av någon i revisorns

286

nätverk och riktar sig till ett företag som har sitt säte i tredjeland och som Prop. 2023/24:124 kontrolleras av det granskade företaget.

Om förtroendet kan rubbas behöver dock revisorn inte avböja eller avsäga sig uppdraget om han eller hon vidtar åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet eller om revisorn kan motivera varför tillhandahållandet av tjänsten inte påverkar vare sig det professionella omdömet eller granskningsberättelsen.

Paragrafen är ny och innehåller ytterligare bestämmelser om sådana konsulttjänster som avses i 21 c §. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Paragrafen genomför delvis artikel 3.14 i direktivet om företagens hållbar- hetsrapportering.

Första stycket behandlar situationen att någon i revisorns nätverk tillhandahåller förbjudna tjänster till ett tredjelandsföretag som kontrolle- ras av det granskade företaget. Revisorn ska då pröva om denna omstän- dighet kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.

I andra stycket föreskrivs att revisorn inte behöver avböja eller avsäga sig uppdraget om han eller hon vidtar motåtgärder för att hantera ett hot mot hans eller hennes opartiskhet och självständighet eller om han eller hon kan motivera varför tillhandahållandet inte påverkar det professionella omdömet eller granskningsberättelsen.

22 § Revisorsinspektionen ska på ansökan av en revisor meddela förhandsbesked om huruvida

1.förhållandena är sådana att revisorn enligt 21 § första stycket är skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget,

3.en viss tjänst omfattas av förbudet mot tillhandahållande av andra tjänster än revision i artikel 5 i EU:s revisorsförordning och, om så är fallet, huruvida tjänsten ändå får tillhandahållas enligt 21 b, 21 c eller 21 d §.

När ett förhandsbesked har fått laga kraft, är det bindande för inspektionen i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid förändrade förut- sättningar eller vid författningsändringar som påverkar den fråga som beskedet avser.

I paragrafen behandlas möjligheten att få förhandsbesked från Revisors- inspektionen. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

I första stycket tredje punkten görs ett tillägg med anledning av nya 21 c och 21 d §§.

Revisor som granskar en hållbarhetsrapport

31 b § I fråga om en revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska, vid tillämp- ningen av 21, 21 a, 25 a och 28 a–28 c §§, det som sägs om revisionsuppdrag i stället avse uppdrag att granska en hållbarhetsrapport, det som sägs om revision i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport och det som sägs om revisions- klient i stället avse det företag som granskningen avser.

Paragrafen, som är ny, reglerar hur lagens bestämmelser till tryggande av
revisorns opartiskhet och självständighet ska tillämpas i fråga om en
revisor som granskar en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i av-	287
	287

Prop. 2023/24:124 8 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport eller av en hållbarhetsrapport för en koncern ska göras enligt de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och sammanställd redovis- ning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

För granskningen gäller också det som sägs i 8 kap. 3 § första stycket andra och tredje meningarna lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Paragrafen, som är ny, reglerar vilka krav som ställs på granskningen av en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genom- för delvis artikel 3.15 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

För en kommentar till bestämmelsen hänvisas till kommentaren till mot- svarande bestämmelser i 9 kap. 3 a § aktiebolagslagen (2005:551).

8 b § Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsberättelse till föreningsstämman. Om föreningen är en moderförening ska revisorn även lämna en granskningsberättelse för koncernen.

Kreditmarknadsföreningen får utse en revisor att enbart granska hållbarhets- rapporten. Om föreningen är en moderförening gäller detta även för granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.

Om samma revisor utför revisionen av de finansiella rapporterna och gransk- ningen av hållbarhetsrapporten får granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som utför revisio- nen av koncernens finansiella rapporter även utför granskningen av hållbarhets- rapporten för koncernen.

Paragrafen, som är ny, reglerar bl.a. att revisorn ska ge in en gransknings- berättelse till stämman. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artiklarna 1.13 och 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I första stycket anges att revisorn efter varje räkenskapsår ska lämna en granskningsberättelse, för det fall föreningen har upprättat en hållbarhets- rapport. Vidare framgår att revisorn även ska lämna en granskningsbe- rättelse för koncernen om föreningen är en moderförening.

Innebörden av andra stycket är att en kreditmarknadsförening får utse en särskild revisor för att granska hållbarhetsrapporten. Om det däremot är samma revisor får granskningsberättelsen enligt tredje stycket tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Detsamma gäller i koncerner.

8 c § Det som föreskrivs om erinringar och påpekanden i 8 kap. 6 och 42 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska även gälla vid granskningen av håll- barhetsrapporten.

Paragrafen, som är ny, reglerar bl.a. vilka bestämmelser om erinringar och påpekanden i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar som även ska gälla för kreditmarknadsföreningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Innebörden av bestämmelsen är att revisorn i samband med gransk- ningen av hållbarhetsrapporten ska framföra de erinringar och påpekanden som följer av god revisionssed till verkställande direktören och styrelsen.

290

Hur en erinran ska behandlas regleras i 8 kap. 42 § lagen om ekonomiska	Prop. 2023/24:124
föreningar.
8 d § I samband med granskning av en hållbarhetsrapport för en koncern ska
revisorn bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av revisorer
och andra oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till
att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det granskningsarbete som
är relevant för koncerngranskningen.
Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvärdering som avses
i första stycket, ska han eller hon utföra kompletterande granskningsarbete
avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också
underrätta Revisorsinspektionen om hindret.
Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vissa åtgärder som revi-
sorn i moderföreningen ska vidta vid granskningen av en hållbarhetsrapport
för en koncern. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför
delvis artikel 3.16 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
För en kommentar till paragrafen, se kommentaren till 9 kap. 6 b § aktie-
bolagslagen (2005:551).
8 e § Det som föreskrivs om vem revisorn får anlita vid revisionen i 8 kap. 20 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller även vid granskningen av en
hållbarhetsrapport.
Paragrafen, som är ny, innebär att det som sägs i 8 kap. 20 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om revisorsjäv även ska gälla för
kreditmarknadsföreningar vid granskningen av hållbarhetsrapporten. Över-
vägandena finns i avsnitt 4.12. Paragrafen genomför delvis artikel 3.14 i
direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
Innebörden är att revisorn som huvudregel inte heller vid granskningen av
hållbarhetsrapporten får anlita någon som på grund av jäv inte är behörig att
vara revisor. Revisorn får dock även vid granskningen anlita föreningens
anställda som har till uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den
interna revisionen, om det är förenligt med god revisionssed.
8 f § Det som gäller för den huvudansvariga för revisionen enligt 17 § revisors-
lagen (2001:883) ska även gälla den huvudansvariga för granskningen av en
hållbarhetsrapport.
Paragrafen är ny och reglerar förhållandet till 17 § revisorslagen. Över-
vägandena finns i avsnitt 4.12. Paragrafen genomför delvis artikel 3.2 i
direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
Enligt bestämmelsen ska 17 § revisorslagen om vem som får vara
huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor
och om underrättelseskyldighet om vem som är huvudansvarig även
tillämpas vid granskningen av en hållbarhetsrapport.
8 g § I fråga om granskningsberättelsen gäller 8 kap. 32, 33, 56 och 58 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om revision, revisions-
berättelsen och årsredovisningen ska avse granskning av en hållbarhetsrapport,
granskningsberättelsen och hållbarhetsrapporten.
En granskningsberättelse ska utarbetas i enlighet med de standarder som har
antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv	291

Prop. 2023/24:124 2006/43/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhets- rapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovis- ning och de standarder som avses i andra stycket samt kraven i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om granskningsberättelsens innehåll och tidpunkt för avlämnande. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artiklarna 1.13 och 3.18 i direktivet om för- etagens hållbarhetsrapportering.

Av första stycket framgår att de angivna bestämmelserna om revisions- berättelser i kapitlet gäller även för granskningsberättelser. Det innebär bl.a. att granskningsberättelsen ska lämnas till föreningens styrelse senast tre veckor före årsstämman och att berättelsen ska innehålla vissa upp- gifter.

Enligt andra stycket ska granskningsberättelsen färdigställas i enlighet med Europeiska kommissionens granskningsstandarder för hållbarhets- rapportering.

Av tredje stycket följer att granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats i överens- stämmelse med tillämplig lag om årsredovisning, de standarder som avses i andra stycket och artikel 8 i taxonomiförordningen. För en kommentar till bestämmelsen, se kommentaren till 9 kap. 38 a § aktiebolagslagen.

8 h § Bestämmelserna i 8 g § gäller även granskningsberättelsen för koncernen. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen, gransknings- berättelsen för koncernen och hållbarhetsrapporten för koncernen.

Av paragrafen, som är ny, följer att hänvisningen i 8 g § och bestämmelsen om granskningsstandarder även gäller för koncerner. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

9 § Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i en kreditmarknadsförening. En hållbarhetsrapport får granskas endast av en aukto- riserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

Minst en revisor som stämman utsett ska vara auktoriserad revisor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får vara revisor i för- eningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringen genomför delvis artikel 3.25 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Enligt tillägget i första stycket måste revisorn vara auktoriserad och ha en särskild behörighet för att få granska en hållbarhetsrapport.

Likvidation

12 a § Vid tillämpningen av 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska för- eningar ska det som där sägs i första stycket 2 och 3 om 8 kap. 3 och 16 §§ års-

292

Prop. 2023/24:124 I paragrafen finns bestämmelser om års- och koncernredovisning. Över- vägandena finns i avsnitt 4.6. Ändringen genomför delvis artikel 2.2 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Andra stycket kompletteras med en föreskrift om att emittenten, utöver revisionsberättelsen, ska offentliggöra granskningsberättelsen tillsam- mans med års- och koncernredovisningen.

Undertecknande och intygande

9 § De som ska underteckna en årsredovisning respektive en koncernredovisning ska i anslutning till underskrifterna ange sin befattning hos emittenten.

Om det är fråga om en årsredovisning, ska undertecknarna omedelbart före underskrifterna lämna en försäkran att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utveck- lingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Undertecknarna ska på motsvarande sätt lämna en försäkran om att årsredovisningen har upprättats i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG och de specifi- kationer som har antagits med stöd av artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852.

Om det är fråga om en koncernredovisning, ska undertecknarna omedelbart före underskrifterna lämna en försäkran att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt att koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Undertecknarna ska på motsvarande sätt lämna en försäkran om att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de stan- darder och specifikationer som avses i andra stycket.

I paragrafen föreskrivs att undertecknarna av en årsredovisning eller koncernredovisning ska lämna vissa försäkringar. Övervägandena finns i avsnitt 4.9. Ändringarna genomför delvis artikel 2.2 i direktivet om företa- gens hållbarhetsrapportering.

Enligt tillägget i andra stycket ska den försäkran som undertecknarna lämnar inbegripa att årsredovisningen har upprättats i enlighet med EU- standarderna för hållbarhetsrapportering och de specifikationer som anta- gits enligt taxonomiförordningen.

Enligt tillägget i tredje stycket ska den försäkran som undertecknarna lämnar inbegripa att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de standarder och specifikationer som avses i andra stycket, för det fall moderföretaget är hållbarhetsrapporteringsskyldigt för koncernen.

Emittenter utan säte i en stat inom EES

11 a § Om en emittent som inte har säte i en stat inom EES anlitar en fysisk person eller ett företag från ett tredjeland för granskning av års- eller koncernredovisning

294

Prop. 2023/24:124	Förslagsrätt
	36 § Den förslagsrätt som delägarna har enligt 6 kap. 15 § lagen (2018:672) om
	ekonomiska föreningar får inskränkas i ett ömsesidigt försäkringsbolags bolags-
	ordning, om fullmäktige har utsetts.
	Det som sägs i första stycket gäller dock inte ett förslag om att utse en revisor
	att granska vissa delar av hållbarhetsrapporten.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om delägares förslagsrätt. Över-
	vägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringen genomför delvis artikel 3.25 i
	direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Paragrafen utformas
	efter synpunkter från Lagrådet.
	Av det nya andra stycket följer att delägarnas initiativrätt inte får in-
	skränkas i frågor som rör tillsättande av en särskild revisor att granska
	delar av hållbarhetsrapporten.
	Granskning av en hållbarhetsrapport
	42 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport eller av en hållbarhetsrapport för en
	koncern ska göras enligt de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lag-
	stadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och sammanställd redovisning och
	om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av
	rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
	(EU) 2022/2464.
	För granskningen gäller också det som sägs i 8 kap. 3 § första stycket andra och
	tredje meningarna lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
	Paragrafen, som är ny, reglerar vilka krav som ställs på granskningen av en
	hållbarhetsrapport. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervä-
	gandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 3.15 i
	direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.
	För en kommentar till bestämmelserna, se kommentaren till motsvarande
	bestämmelser i 9 kap. 3 a § aktiebolagslagen (2005:551).
	42 b § Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsberättelse till
	föreningsstämman. Om det ömsesidiga försäkringsbolaget är en moderförening
	ska revisorn även lämna en granskningsberättelse för koncernen.
	Det ömsesidiga försäkringsbolaget får utse en revisor att enbart granska håll-
	barhetsrapporten. Detsamma gäller för granskningen av hållbarhetsrapporten för
	koncernen, om bolaget är en moderförening.
	Om samma revisor utför revisionen av de finansiella rapporterna och gransk-
	ningen av hållbarhetsrapporten får granskningsberättelsen tas in som ett eget
	avsnitt i revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som utför revisio-
	nen av koncernens finansiella rapporter även utför granskningen av hållbarhets-
	rapporten för koncernen.
	Paragrafen, som är ny, reglerar bl.a. att revisorn ska lämna en gransknings-
	berättelse till föreningsstämman. Övervägandena finns i avsnitt 4.10.
	Paragrafen genomför delvis artikel 1.13 och 3.18 i direktivet om företa-
	gens hållbarhetsrapportering.
	I första stycket anges att revisorn efter varje räkenskapsår ska lämna en
	granskningsberättelse, för det fall föreningen har upprättat en hållbarhets-
	rapport. Revisorn ska också lämna en granskningsberättelse för koncer-
296	nen, om föreningen är en moderförening.

Prop. 2023/24:124 43 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska minst en revisor utses av bolags- stämman. Av de revisorer som utses att enbart granska en hållbarhetsrapport, ska minst en utses av bolagsstämman.

Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i ett ömse- sidigt försäkringsbolag. Minst en av de revisorer som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad revisor. En hållbarhetsrapport får granskas endast av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhets- rapport.

Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om registrering av revisor ska även gälla för en revisor som har utsetts enligt denna paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får vara revisor i ett ömse- sidigt försäkringsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 3.25 i direktivet om företagens hållbarhetsrappor- tering. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Av ändringen i första stycket följer att minst en revisor som ska granska enbart hållbarhetsrapporten ska väljas av stämman.

Enligt tillägget i andra stycket måste revisorn vara auktoriserad och ha en särskild behörighet för att få granska en hållbarhetsrapport.

Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport

43 f § I fråga om granskningsberättelsen gäller 8 kap. 32, 33, 56 och 58 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om revision, revisions- berättelsen och årsredovisningen ska avse granskning av en hållbarhetsrapport, granskningsberättelsen och hållbarhetsrapporten.

Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhets- rapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredo- visning och de standarder som avses i andra stycket samt kraven i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852.

Av första stycket framgår att de angivna bestämmelserna om revisions- berättelser i lagen om ekonomiska föreningar även gäller för gransknings- berättelser. Det innebär bl.a. att granskningsberättelsen ska lämnas till sty- relsen senast tre veckor före årsstämman och att berättelsen ska innehålla vissa uppgifter.

Enligt andra stycket ska granskningsberättelsen färdigställas i enlighet med Europeiska kommissionens granskningsstandarder för hållbarhets- rapportering.

Av tredje stycket följer att granskningsberättelsen ska innehålla ett utta- lande om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning, de standarder som avses i andra stycket och artikel 8 i taxonomiförordningen. För en kommentar till bestämmelsen, se kommentaren till 9 kap. 38 a § aktiebolagslagen.

298

Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport för koncernen

Prop. 2023/24:124

43 g § Bestämmelserna i 43 f § gäller även granskningsberättelsen för koncernen. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen, gransknings- berättelsen för koncernen och hållbarhetsrapporten för koncernen.

Av paragrafen, som är ny, följer att 43 f § även gäller för koncerner. Över- vägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

43 h § I samband med granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen ska revisorn bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av revisorer och andra oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det granskningsarbete som är relevant för koncerngranskningen.

Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvärdering som avses i första stycket, ska han eller hon utföra kompletterande granskningsarbete av- seende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisorsinspektionen om hindret.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vissa åtgärder som revi- sorn i moderföreningen ska vidta vid granskningen av en hållbarhetsrapport för en koncern. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 3.16 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

För en kommentar till paragrafen, se kommentaren till 9 kap. 6 b § aktie- bolagslagen (2005:551).

Tvångslikvidation

74 a § Det som föreskrivs om likvidation i 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska också gälla när det ömsesidiga försäkringsbolaget inte har kommit in med en granskningsberättelse eller en granskningsberättelse för koncernen.

Paragrafen, som är ny, reglerar förhållandet till 17 kap. 11 § lagen om eko- nomiska föreningar, som handlar om i vilka fall Bolagsverket ska besluta om föreningens likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Innebörden är att Bolagsverket kan besluta om likvidation om det ömse- sidiga försäkringsbolaget inte har kommit in med en granskningsberättelse eller granskningsberättelse för koncernen.

Redovisning för tiden innan en likvidator utses

75 a § Det som sägs om redovisningen och revisionsberättelsen i 17 kap. 29 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska även gälla granskningsberättel- sen.

Paragrafen, som är ny, reglerar redovisning för tiden innan likvidator ut- ses. Överväganden finns i avsnitt 4.11.

Innebörden är att även granskningsberättelsen ska läggas fram på en föreningsstämma så snart som möjligt när ett ömsesidigt försäkringsbolag har gått i likvidation och en likvidator utsetts.

299

Prop. 2023/24:124 Skadestånd

87 § Bestämmelserna i 21 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om ansvar vid överträdelse av bestämmelserna som anges där gäller även för ömse- sidiga försäkringsbolag. Det som föreskrivs där ska för ömsesidiga försäkrings- bolag även gälla vid överträdelse av denna lag.

Det som föreskrivs i 21 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar om styrelse- ledamot ska även gälla för stiftare av ett ömsesidigt försäkringsbolag.

Vid tillämpningen av 21 kap. 9, 10 och 12 §§ lagen om ekonomiska föreningar om tid för att väcka talan och hinder för att väcka talan ska det som föreskrivs om revisionsberättelsen även tillämpas i fråga om granskningsberättelsen.

Paragrafen reglerar förhållandet till vissa bestämmelser i 21 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I paragrafen införs ett tredje stycke vars innebörd är att gransknings- berättelsen ska behandlas på samma sätt som revisionsberättelsen vad gäller fristen för en skadeståndstalans väckande.

13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsföreningar

Revisionsutskott

9 a § I fråga om revisionsutskott ska en försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Vid tillämpningen av bestämmelsen om revisionsutskottets uppgifter i 7 kap. 48 § lagen om ekonomiska föreningar ska det som sägs om finansiell rapportering och revision även omfatta hållbarhetsrapportering och granskning av en hållbar- hetsrapport.

Av paragrafen följer att en försäkringsförening som huvudregel ska ha ett revisionsutskott. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringen genomför delvis artikel 3.27 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Av det nya andra stycket följer att utskottets uppgifter enligt lagen om ekonomiska föreningar även omfattar hållbarhetsrapportering och gransk- ning av hållbarhetsrapportering.

Tillhandahållande av handlingar vid och inför årsstämman

14 b § Vid tillämpningen av bestämmelserna om årsstämman och tillhanda- hållandet av handlingar inför årsstämman i 6 kap. 9 och 23 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som sägs om revisionsberättelsen och koncern- revisionsberättelsen även gälla granskningsberättelsen och granskningsberättel- sen för koncernen.

Paragrafen, som är ny, reglerar vissa frågor vid tillämpningen av bestäm- melserna om årsstämma i lagen om ekonomiska föreningar. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.6. Paragrafen genomför delvis artikel 1.11 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Innebörden av paragrafen är att handlingarna som ska läggas fram vid stämman och tillhandahållas före stämman även omfattar gransknings-

berättelsen och granskningsberättelsen för koncernen.

300

Granskning av en hållbarhetsrapport

Prop. 2023/24:124

17 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport eller en hållbarhetsrapport för kon- cernen ska göras enligt de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

För granskningen gäller också det som sägs i 8 kap. 3 § första stycket andra och tredje meningarna lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Paragrafen, som är ny, reglerar vilka krav som ställs på granskningen av en hållbarhetsrapport. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 3.15 i direktivet om företagens hållbarhetsrappor- tering. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

För en kommentar till bestämmelsen, se kommentaren till motsvarande bestämmelser i 9 kap. 3 a § aktiebolagslagen (2005:551).

17 b § Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsberättelse till föreningsstämman. Om försäkringsföreningen är en moderförening ska revisorn även lämna en granskningsberättelse för koncernen.

Försäkringsföreningen får utse en revisor att enbart granska hållbarhets- rapporten. Om föreningen är en moderförening gäller detta även för granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.

Om samma revisor utför revisionen av de finansiella rapporterna och gransk- ningen av hållbarhetsrapporten, får granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som utför revisio- nen av koncernens finansiella rapporter även utför granskningen av hållbarhets- rapporten för koncernen.

Paragrafen, som är ny, reglerar bl.a. att revisorn ska lämna en gransknings- berättelse till föreningsstämman. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen genomför delvis artikel 1.13 och 3.15 i direktivet om företa- gens hållbarhetsrapportering.

I första stycket anges att revisorn efter varje räkenskapsår ska lämna en granskningsberättelse, för det fall föreningen har upprättat en hållbarhets- rapport. Vidare framgår att revisorn även ska lämna en gransknings- berättelse för koncernen om föreningen är en moderförening.

Innebörden av andra stycket är att en försäkringsförening får utse en särskild revisor för att granska hållbarhetsrapporten.

Om det är samma revisor som utför revisionen av de finansiella rappor- terna och granskningen av hållbarhetsrapporten får granskningsberättelsen enligt tredje stycket tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättelsen. Detsamma gäller i koncerner.

17 c § Det som föreskrivs om erinringar och påpekanden i 8 kap. 6 och 42 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska även gälla vid granskningen av hållbarhetsrapporten.

Paragrafen, som är ny, reglerar bl.a. vilka bestämmelser om erinringar och påpekanden i lagen om ekonomiska föreningar som även gäller för för- säkringsföreningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.12.

Innebörden av bestämmelsen är att revisorn i samband med gransk- ningen av hållbarhetsrapporten ska framföra de erinringar och påpekanden

som följer av god revisionssed till verkställande direktören och styrelsen.

301

Prop. 2023/24:124 Hur en erinran ska behandlas regleras i 8 kap. 42 § lagen om ekonomiska föreningar.

Jäv för en revisor

17 d § Det som föreskrivs om vem revisorn får anlita vid revisionen i 8 kap. 20 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller även vid granskningen av en hållbarhetsrapport.

Paragrafen, som är ny, innebär att det som sägs i 8 kap. 20 § lagen om ekonomiska föreningar om revisorsjäv även gäller för försäkringsför- eningar vid granskningen av hållbarhetsrapporten. Övervägandena finns i avsnitt 4.12. Paragrafen genomför delvis artikel 3.14 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Innebörden är att revisorn som huvudregel inte heller vid granskningen av hållbarhetsrapporten får anlita någon som på grund av jäv inte är be- hörig att vara revisor. Revisorn får dock även vid granskningen anlita föreningens anställda som har till uppgift att uteslutande eller huvudsakli- gen sköta den interna revisionen, om det är förenligt med god revisionssed.

Huvudansvarig revisor

17 e § Det som gäller för den huvudansvariga för revisionen enligt 17 § revisors- lagen (2001:883) ska även gälla den huvudansvariga för granskningen av en hållbarhetsrapport.

Paragrafen är ny och reglerar förhållandet till 17 § revisorslagen. Övervä- gandena finns i avsnitt 4.12. Paragrafen genomför delvis artikel 3.2 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Enligt bestämmelsen ska 17 § revisorslagen om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet om vem som är huvudansvarig även tillämpas vid granskningen av en hållbarhetsrapport.

18 § I stället för 8 kap. 1 § och 8 § första stycket och 14–16 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar att

1.föreningsstämman ska välja minst en revisor,

2.det i stadgarna får bestämmas att en eller flera revisorer ska utses på något annat sätt,

3.bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i en försäkringsförening, och

4.minst en av de revisorer som utses av föreningsstämman ska vara auktoriserad revisor.

Första stycket 3 och 4 gäller inte för mindre försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d §.

En hållbarhetsrapport får granskas endast av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport. Det som sägs i första stycket 1 och 2 gäller även en revisor som enbart ska granska hållbarhets- rapporten.

Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen om ekonomiska föreningar om registrering av revisor ska även gälla för en revisor som har utsetts enligt denna paragraf.

302

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som får vara revisor i en för- säkringsförening. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genom- för delvis artikel 3.25 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Innebörden av det nya tredje stycket är att även minst en revisor som ska granska enbart hållbarhetsrapporten ska väljas av stämman. Om det ska finnas mer än en sådan revisor får dock övriga revisorer utses på annat sätt, förutsatt att det är föreskrivet i stadgarna. Vidare föreskrivs att revisorn måste vara auktoriserad och ha en särskild behörighet för att få granska en hållbarhetsrapport.

Revisionsberättelsen och granskningsberättelsen

18 b § I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska en försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 56–59 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

I fråga om granskningsberättelsen gäller 8 kap. 32, 33, 56 och 58 §§ lagen om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska avse granskning av en hållbarhetsrapport, gransknings- berättelsen och hållbarhetsrapporten.

Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhets- rapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om års- redovisning och de standarder som avses i tredje stycket samt kraven i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelsen. Övervägan- dena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artiklarna 1.13 och 3.18 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I det nya andra stycket föreskrivs att de där angivna bestämmelserna om revisionsberättelser i lagen om ekonomiska föreningar även gäller för granskningsberättelser. Det innebär bl.a. att granskningsberättelsen ska lämnas till styrelsen senast tre veckor före årsstämman och att berättelsen ska innehålla vissa uppgifter.

Enligt det nya tredje stycket ska granskningsberättelsen färdigställas i enlighet med Europeiska kommissionens granskningsstandarder för håll- barhetsrapportering.

Av det nya fjärde stycket följer att granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats i överens- stämmelse med tillämplig lag om årsredovisning, de standarder som avses i tredje stycket och artikel 8 i taxonomiförordningen. För en kommentar till bestämmelsen, se kommentaren till 9 kap. 38 a § aktiebolagslagen.

18 c § I fråga om koncernrevision ska en försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 60 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

I samband med granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen ska revisorn bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har utförts av revisorer och andra oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det granskningsarbete som är relevant för koncerngranskningen.

Prop. 2023/24:124

303

Prop. 2023/24:124 Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvärdering som avses i andra stycket, ska han eller hon utföra kompletterande granskningsarbete avseende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisorsinspektionen om hindret.

Bestämmelserna i 18 b § andra–fjärde styckena gäller även gransknings- berättelsen för koncernen. Det som sägs där om revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i stället avse granskning av en hållbarhetsrapport för koncernen, granskningsberättelsen för koncernen och hållbarhetsrapporten för koncernen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om koncernrevision. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Ändringarna genomför delvis artikel 3.16 i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

I de nya andra och tredje styckena införs bestämmelser om vissa åt- gärder som revisorn ska vidta i samband med granskningen av en håll- barhetsrapport för koncernen. För en kommentar till bestämmelserna, se kommentaren till 9 kap. 6 b § aktiebolagslagen (2005:551).

Av det nya fjärde stycket följer att bestämmelserna i 18 b § andra–fjärde styckena även gäller för koncerner.

26 § Det som föreskrivs om likvidation i 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska också gälla när försäkringsföreningen inte har kommit in med en granskningsberättelse eller en granskningsberättelse för koncernen.

Innebörden är att Bolagsverket kan besluta om likvidation om för- säkringsföreningen inte har kommit in med en granskningsberättelse eller granskningsberättelse för koncernen.

Redovisning för tiden innan en likvidator utses

27 a § Det som sägs om redovisningen och revisionsberättelsen i 17 kap. 29 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska även gälla granskningsberättel- sen.

Paragrafen, som är ny, reglerar redovisning för tiden innan likvidator ut- ses. Innebörden är att även granskningsberättelsen ska läggas fram på en föreningsstämma så snart som möjligt när en förening har gått i likvidation och en likvidator utsetts. Övervägandena finns i avsnitt 4.11.

Skadestånd

38 § Bestämmelserna i 21 kap. 1–3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om ansvar vid överträdelse av bestämmelser som anges där gäller för försäkringsföreningar även vid överträdelse av denna lag.

Paragrafen reglerar förhållandet till vissa bestämmelser i 21 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.10. Paragrafen

utformas efter synpunkter från Lagrådet.

304

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/15

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2022/2464

av den 14 december 2022

om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv

2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)I sitt meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given (den gröna given), åtog sig Europiska kommissionen att se över bestämmelserna om icke-finansiell rapportering i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (3). Den gröna given är unionens nya tillväxtstrategi. Den syftar till att omvandla unionen till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Den syftar också till att skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Den gröna given syftar till att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning och säkerställa att alla regioner och unionsmedborgare deltar i en socialt rättvis omställning till ett hållbart ekonomiskt system, där ingen person eller plats lämnas utanför. Den kommer att bidra till målet att bygga en ekonomi som fungerar för människor, stärka unionens sociala marknadsekonomi och hjälpa till att säkerställa att den är redo för framtiden och ger stabilitet, sysselsättning, tillväxt och hållbara investeringar.

Dessa mål är särskilt viktiga med tanke på de socioekonomiska skador som covid-19-pandemin förorsakat och på behovet av en hållbar och rättvis återhämtning för alla. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (4) gör målet om klimatneutralitet senast 2050 bindande i unionen. I sitt meddelande av den 20 maj 2020 med titeln EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 – Ge naturen större plats i våra liv åtar sig kommissionen dessutom att senast 2050 säkerställa att alla världens ekosystem har restaurerats, är motståndskraftiga och skyddas i tillräcklig utsträckning. Den strategin syftar till att säkerställa att Europas biologiska mångfald senast 2030 ska vara på väg att återhämta sig.

(1) EUT C 517, 22.12.2021, s. 51.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 november 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 28 november 2022.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

306

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/16	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(2)Kommissionen angav i sitt meddelande av den 8 mars 2018 med titeln Handlingsplan: Finansiering av hållbar tillväxt

(handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt) åtgärder för att uppnå följande mål: omorientera kapitalflöden mot hållbara investeringar för att uppnå en hållbar tillväxt för alla, hantera finansiella risker som följer av klimatförändringar, utarmning av naturresurser, miljöförstöring och sociala frågor samt främja öppenhet och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet. Att vissa kategorier av företag lämnar relevant, jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsinformation är en förutsättning för att uppnå dessa mål. Europaparlamentet och rådet har antagit ett antal rättsakter som en del av genomförandet av handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 (5) reglerar hur finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska lämna hållbarhetsinformation till slutinvesterare och ägare av tillgångar.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (6) inrättas ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter i syfte att öka hållbara investeringar och motverka grönmålning av finansiella produkter som felaktigt hävdar att de är hållbara. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2089 (7), kompletterad av kommissionens delegerade förordningar (EU) 2020/1816 (8), (EU) 2020/1817 (9) och (EU) 2020/1818 (10), införs krav på offentliggörande av information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) för administratörer av referensvärden och minimistandarder för konstruktionen av EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.

	Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (11) ska stora institut som har emitterat
	värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad från och med den 28 juni 2022 offentliggöra
	information om ESG-risker. Det tillsynsregelverk för värdepappersföretag som inrättats genom Europaparlamentets
	och rådets förordning (EU) 2019/2033 (12) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 (13)
	innehåller bestämmelser om införande av en ESG-riskdimension i de behöriga myndigheternas översyns- och
	utvärderingsprocess (SREP) och innehåller krav på offentliggörande av ESG-risker för värdepappersföretag, som ska
	tillämpas från och med den 26 december 2022. Den 6 juli 2021 antog kommissionen också ett förslag till
	Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer, som en uppföljning av
	handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt.

(5)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska
	lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).
(6)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara
	investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
(7)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2089 av den 27 november 2019 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad
	gäller EU-referensvärden för klimatomställning, EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet och hållbarhetsrelaterade
(8)	upplysningar för referensvärden (EUT L 317, 9.12.2019, s. 17).
	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) 2016/1011 vad gäller redogörelsen i referensvärdesdeklarationen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och
(9)	bolagsstyrning beaktas i alla referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs (EUT L 406, 3.12.2020, s. 1).
	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1817 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimiinnehållet i redogörelsen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och
	bolagsstyrning beaktas i referensvärdesmetoden (EUT L 406, 3.12.2020, s. 12).
(10)	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för
	anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17).
(11)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring
(12)	av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och
	om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314,
(13)	5.12.2019, s. 1).
	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om
	ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L 314, 5.12.2019,
	s. 64).

307

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/17

(3)Kommissionen underströk i sitt meddelande av den 17 juni 2019 med titeln Riktlinjer för icke-finansiell rapportering: Tillägg avseende rapportering av klimatrelaterad information (riktlinjer för rapportering av klimatrelaterad information) fördelarna för företag med att rapportera klimatrelaterad information, eftersom detta ökar medvetenheten om och förståelsen av klimatrelaterade risker och möjligheter inom företaget, diversifierar investerarbasen, skapar en lägre kapitalkostnad och förbättrar den konstruktiva dialogen med alla berörda parter. Dessutom kan mångfald i bolagsstyrelserna ha en inverkan på beslutsfattande, företagsstyrning och motståndskraft.

(4)Rådet betonade i sina slutsatser av den 5 december 2019 om kapitalmarknadsunionen vikten av tillförlitlig, jämförbar och relevant information om risker, möjligheter och konsekvenser när det gäller hållbarhet, samt uppmanade kommissionen att överväga att utarbeta en europeisk standard för icke-finansiell rapportering.

(5)Europaparlamentet efterlyste i sin resolution av den 29 maj 2018 om hållbar finansiering (14) en vidareutveckling av kraven när det gäller icke-finansiell rapportering inom ramen för direktiv 2013/34/EU. Europaparlamentet välkomnade i sin resolution av den 17 december 2020 (15) om hållbar företagsstyrning kommissionens åtagande att se över direktiv 2013/34/EU och uttryckte behovet av att inrätta en övergripande unionsram för icke-finansiell rapportering som innehåller obligatoriska unionsstandarder för icke-finansiell rapportering. Europaparlamentet efterlyste en utvidgning av rapporteringskraven till ytterligare kategorier av företag och införande av ett revisionskrav.

(6)I sin resolution av den 25 september 2015 med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) antog Förenta nationernas (FN) generalförsamling en ny global ram för global hållbar utveckling. Kärnan i Agenda 2030 är FN:s mål för hållbar utveckling, och den omfattar de tre hållbarhetsdimensionerna: den ekonomiska, sociala och miljömässiga. I kommissionens meddelande av den 22 november 2016 med titeln Nästa steg för en hållbar europeisk framtid: EU-åtgärder för hållbarhet kopplas FN:s mål för hållbar utveckling till unionens politiska ram för att säkerställa att unionens samtliga åtgärder och politiska initiativ, såväl inom unionen som globalt, redan från början integrerar målen för hållbar utveckling. Rådet bekräftade i sina slutsatser av den 20 juni 2017 om En hållbar europeisk framtid: EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling unionens och dess medlemsstaters åtagande att genomföra Agenda 2030 på ett fullständigt, samstämmigt, heltäckande, integrerat och effektivt sätt, och i nära samarbete med sina partner och andra berörda parter.

(7)Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU (16) ändrades direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information. Genom direktiv 2014/95/EU infördes ett krav på att företag ska rapportera åtminstone information om miljöfrågor, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och mutor. När det gäller dessa frågor är företagen enligt direktiv 2014/95/EU skyldiga att lämna information inom följande rapporteringsområden: affärsmodell; policy, inbegripet förfaranden för tillbörlig aktsamhet; resultatet av denna policy; risker och riskhantering, samt centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten.

(8)Många berörda parter anser att termen icke-finansiell är felaktig, särskilt eftersom den antyder att informationen i fråga inte har någon finansiell relevans. Sådan information är dock i allt högre grad finansiellt relevant. Många organisationer, initiativ och yrkesverksamma inom området hållbarhetsrapportering hänvisar till hållbarhetsin formation. Det vore därför bättre att använda termen hållbarhetsinformation i stället för icke-finansiell information. Direktiv 2013/34/EU bör därför ändras för att ta hänsyn till den ändringen av terminologin.

(14) EUT C 76, 9.3.2020, s. 23.

(15) EUT C 445, 29.10.2021, s. 94.

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).

308

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/18	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(9)Om företagen utförde bättre hållbarhetsrapportering skulle detta i slutändan gynna enskilda medborgare och sparare, inbegripet fackföreningar och arbetstagarrepresentanter, som skulle bli tillräckligt informerade och därigenom ha bättre möjlighet att delta i dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Sparare som vill investera på ett hållbart sätt kommer att ha möjlighet att göra detta, samtidigt som alla medborgare skulle gynnas av ett stabilt, hållbart ekonomiskt system för alla. För att förverkliga sådana fördelar måste den hållbarhetsinformation som lämnas i företags årsredovisningar först nå två huvudgrupper av användare. Den första gruppen användare består av investerare, däribland kapitalförvaltare, som bättre vill förstå de risker och möjligheter som hållbarhetsfrågor medför för deras investeringar och investeringarnas inverkan på människor och miljö. Den andra gruppen användare består av aktörer i det civila samhället, däribland icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter, som på ett bättre sätt vill hålla företagen ansvariga för deras påverkan på människor och miljö. Andra berörda parter kan också använda hållbarhetsinformation som lämnas i årsredovisningar, i synnerhet för att främja jämförbarhet mellan och inom olika marknadssektorer.

Företagens affärspartners, inklusive kunder, kan förlita sig på hållbarhetsinformation för att förstå och, vid behov, rapportera om sina hållbarhetsrisker och inverkan längs sina egna värdekedjor. Beslutsfattare och miljöorgan kan använda sådan information, särskilt i aggregerad form, för att övervaka miljötrender och sociala trender, bidra till miljöredovisning och använda den som underlag vid utformningen av den offentliga politiken. Få enskilda medborgare och konsumenter konsulterar företagets årsredovisningar direkt, men de skulle kunna använda hållbarhetsinformation indirekt, t.ex. när de överväger råd eller yttranden från finansiella rådgivare eller icke-statliga organisationer. Många investerare och kapitalförvaltare köper hållbarhetsinformation från tredjepartsleverantörer som samlar in information från olika källor, däribland offentliga företagsrapporter.

(10)Marknaden för hållbarhetsinformation växer snabbt, och rollen för tredjepartsleverantörer av data blir allt viktigare i och med de nya skyldigheter som investerare och kapitalförvaltare måste uppfylla. I och med den ökade tillgången till disaggregerade data bör hållbarhetsinformation ges till en rimligare kostnad. De ändringar till direktiv 2013/34/EU som föreskrivs i det här ändringsdirektivet förväntas öka uppgifternas jämförbarhet och harmonisera standarderna. Det förväntas att praxisen hos tredjepartsleverantörer av data kommer att förbättras och att expertisen kommer att öka på detta område, med en potential att skapa arbetstillfällen.

(11)Efterfrågan på information om företagens hållbarhet har ökat betydligt under de senaste åren, särskilt bland investerare. Denna ökade efterfrågan beror på att riskerna för företagen förändras och investerarna blir allt mer medvetna om dessa riskers finansiella konsekvenser. Detta gäller särskilt klimatrelaterade finansiella risker. Det finns även en ökande medvetenhet om de risker och möjligheter för företag och för investeringar som följer av andra miljöfrågor, såsom förlusten av biologisk mångfald, och av hälsorelaterade och sociala frågor, däribland barnarbete och tvångsarbete. Den ökade efterfrågan på hållbarhetsinformation beror även på ökningen av investeringsprodukter som uttryckligen strävar efter att uppfylla vissa hållbarhetsstandarder eller uppnå vissa hållbarhetsmål och att säkerställa samstämmighet med ambitionerna i Parisavtalet inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, som antogs den 12 december 2015 (Parisavtalet), FN:s konvention om biologisk mångfald och unionens politik. En del av denna ökning är den logiska följden av tidigare antagen unionslagstiftning, särskilt förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2020/852. En del av den ökningen skulle i vilket fall som helst ha ägt rum som en följd av snabb förändring av medborgarnas medvetenhet, konsumenternas preferenser och marknadspraxis. Covid-19-pandemin har påskyndat ökningen av användarnas informationsbehov ytterligare, särskilt som den har blottlagt arbetstagarnas utsatthet och svagheterna i företagens värdekedjor. Information om miljöpåverkan är också relevant när det gäller att mildra framtida pandemier, där störning av ekosystem från människans sida i allt högre grad är kopplad till förekomsten och spridningen av sjukdomar.

(12)Företagen drar själva nytta av högkvalitativ rapportering i hållbarhetsfrågor. Ökningen av antalet investerings produkter som syftar till att uppnå hållbarhetsmål innebär att en god hållbarhetsrapportering kan förbättra ett företags tillgång till finansiellt kapital. Hållbarhetsrapportering kan hjälpa företag att identifiera och hantera sina egna risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor. Den kan utgöra en grund för bättre dialog och kommunikation mellan företag och deras berörda parter och kan hjälpa företagen att förbättra sitt anseende. En konsekvent grund för hållbarhetsrapportering i form av standarder för hållbarhetsrapportering skulle dessutom leda till att relevant och tillräcklig information tillhandahålls och följaktligen till att antalet särskilda förfrågningar om information avsevärt minskar.

309

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/19

(13)I kommissionens rapport av den 21 april 2021 om översynsklausulerna i direktiven 2013/34/EU, 2014/95/EU och 2013/50/EU och den åtföljande kontrollen av ändamålsenligheten hos EU:s ram för offentlig rapportering från företag (kommissionens rapport om översynsklausulerna och den åtföljande kontrollen av ändamålsenligheten) identifierades problem när det gäller den ändamålsenliga verkan i direktiv 2014/95/EU. Det finns betydande belägg för att många företag inte lämnar väsentlig information om alla viktiga hållbarhetsrelaterade frågor, däribland klimatrelaterad information, såsom alla växthusgasutsläpp och faktorer som påverkar biologisk mångfald. I rapporten konstaterades också att hållbarhetsinformationens begränsade jämförbarhet och tillförlitlighet ledde till betydande problem. Dessutom är många företag från vilka användare behöver hållbarhetsinformation inte skyldiga att rapportera sådan information. Det finns därför ett tydligt behov av en robust och överkomlig rapporteringsram som åtföljs av effektiva revisionsmetoder för att säkerställa uppgifternas tillförlitlighet och undvika grönmålning och dubbelräkning.

(14)I avsaknad av politiska åtgärder förväntas skillnaden mellan användarnas informationsbehov och hållbarhetsin formation från företagen öka. Den skillnaden får betydande negativa konsekvenser. Investerare kan inte ta tillräcklig hänsyn till hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter i sina investeringsbeslut. Aggregering av flera investeringsbeslut som inte tar tillräcklig hänsyn till hållbarhetsrelaterade risker kan skapa systemrisker som hotar den finansiella stabiliteten. Europeiska centralbanken (ECB) och internationella organisationer såsom rådet för finansiell stabilitet har uppmärksammat dessa systemrisker, särskilt när det gäller klimatet. Investerare har också sämre möjligheter att kanalisera finansiella resurser till företag och ekonomiska verksamheter som inte förvärrar utan hanterar sociala och miljömässiga problem, vilket undergräver målen i den gröna given, handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt och Parisavtalet. Icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, samhällen som påverkas av företagens verksamhet och andra berörda parter har sämre förutsättningar att hålla företag ansvariga för deras inverkan på människor och miljö. Detta skapar ett underskott i ansvarsskyldigheten och skulle kunna leda till att medborgarnas förtroende för företagen minskar, vilket i sin tur skulle kunna inverka negativt på en väl fungerande social marknadsekonomi. Avsaknaden av allmänt accepterade mått och metoder för att mäta, värdera och hantera hållbarhetsrelaterade risker är även ett hinder för företagens ansträngningar att säkerställa att deras affärsmodeller och verksamheter är hållbara. Bristen på hållbarhetsinformation från företag begränsar också förmågan hos berörda aktörer, däribland aktörer i det civila samhället, fackföreningar och arbetstagarrepresentanter, att inleda en dialog med företag om hållbarhetsfrågor.

(15)I kommissionens rapport om översynsklausulerna och den åtföljande kontrollen av ändamålsenligheten identifierades också en betydande ökning av förfrågningar till företag om information om hållbarhetsfrågor med syfte att åtgärda den befintliga informationsklyftan mellan användarnas informationsbehov och den hållbarhetsin formation från företagen som finns tillgänglig. Dessutom är det sannolikt att de pågående förväntningarna på att företag använder en rad olika regelverk och standarder kommer att fortsätta och till och med kan komma att öka i takt med att det värde som ges hållbarhetsinformation fortsätter att öka. I avsaknad av politiska åtgärder för att skapa samförstånd om den information som företagen bör rapportera kommer kostnaderna och bördorna för de rapporterande företagen och användarna av sådan information att öka avsevärt.

(16)Den befintliga informationsklyftan gör det mer sannolikt att enskilda medlemsstater kommer att införa alltmer avvikande nationella regler eller standarder. Olika rapporteringskrav i olika medlemsstater kan skapa ytterligare kostnader och komplexitet för företag med gränsöverskridande verksamhet och därmed undergräva den inre marknaden, och kan undergräva etableringsrätten och den fria rörligheten för kapital i hela unionen. Sådana olika rapporteringskrav gör också den rapporterade informationen mindre jämförbar över gränserna, vilket undergräver kapitalmarknadsunionen.

(17)Artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU är tillämpliga på stora företag av allmänt intresse med ett genomsnittligt antal anställda på över 500 och på företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern med ett genomsnittligt antal anställda på över 500 på koncernnivå. Med tanke på att användarnas behov av hållbarhetsinformation ökar bör ytterligare kategorier av företag åläggas att rapportera hållbarhetsinformation. Det är därför lämpligt att kräva att alla stora företag och alla företag, utom mikroföretag, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen, ska rapportera hållbarhetsinformation. De bestämmelser i detta ändringsdirektiv som ändrar artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU fastställer uttryckligen tillämpningsområdet för rapporteringskraven med hänvisning till artiklarna 2 och 3 i direktiv 2013/34/EU. De innebär alltså ingen förenkling eller ändring av något annat krav, och den begränsning av undantag för företag av allmänt intresse som anges i artikel 40 i direktiv 2013/34/EU är inte tillämplig. Framför allt bör företag av allmänt intresse inte behandlas som stora företag med avseende på tillämpningen av hållbarhetsrapporteringskraven. I enlighet med detta bör små och medelstora företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad

310

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/20	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

i unionen som är företag av allmänt intresse tillåtas att rapportera i enlighet med standarderna för hållbarhetsrap portering för små och medelstora företag. Dessutom bör alla företag som är moderföretag i stora koncerner utarbeta hållbarhetsrapportering på koncernnivå. Eftersom artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 hänvisar till artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU måste de företag som lagts till så att de omfattas av hållbarhetsrappor teringskraven också uppfylla kraven i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852.

(18)Kravet i detta ändringsdirektiv på att även stora företag vars värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen ska offentliggöra information om hållbarhetsfrågor motiveras främst av oro över dessa företags inverkan och ansvarsskyldighet, också genom deras värdekedja. I detta avseende bör alla stora företag omfattas av samma krav på att rapportera hållbarhetsinformation offentligt. Finansmarknadsaktörer behöver dessutom information från dessa stora företag vars värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen.

(19)Kravet i detta ändringsdirektiv på att tredjelandsföretag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad r i unionen även bör offentliggöra information om hållbarhetsfrågor syftar till att svara mot finansmark nadsaktörernas behov av information från sådana företag för att de ska förstå riskerna med och konsekvenserna av sina investeringar och för att uppfylla de krav på offentliggörande som fastställs i förordning (EU) 2019/2088.

(20)Tredjelandsföretag som har en betydande verksamhet på unionens territorium bör också vara skyldiga att tillhandahålla hållbarhetsinformation, särskilt om den inverkan företagens verksamhet har på sociala frågor och miljöfrågor, i syfte att säkerställa att tredjelandsföretag hålls ansvariga för sin inverkan på människor och miljö och att det råder lika villkor för företag som är verksamma på den inre marknaden. Därför bör tredjelandsföretag som genererar en nettoomsättning på mer än 150 miljoner EUR i unionen och som har ett dotterföretag eller en filial på unionens territorium omfattas av krav på hållbarhetsrapportering. För att säkerställa att sådana krav är proportionella och verkställbara bör tröskelvärdet på en nettoomsättning på mer än 40 miljoner EUR tillämpas på tredjelandsföretags filialer, och tröskelvärdet för att anses som ett stort företag eller litet eller medelstort företag, utom mikroföretag, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen bör tillämpas på tredjelandsföretags dotterföretag, eftersom sådana dotterföretag och filialer bör ansvara för offentliggörandet av tredjelandsföretagets hållbarhetsrapport. De hållbarhetsrapporter som offentliggörs av ett dotterföretag eller en filial till ett tredjelandsföretag bör utarbetas i enlighet med de standarder som ska antas senast den 30 juni 2024 av kommissionen genom delegerade akter.

Dotterföretaget eller filialen till ett tredjelandsföretag bör också kunna rapportera i enlighet med de standarder som gäller för företag som är etablerade i unionen eller i enlighet med standarder som bedöms vara likvärdiga enligt en genomförandeakt. Om tredjelandsföretaget inte tillhandahåller all den information som krävs enligt detta ändringsdirektiv, trots att dotterföretaget eller filialen till det tredjelandsföretaget har gjort sitt bästa för att erhålla den nödvändiga informationen, bör dotterföretaget eller filialen tillhandahålla all den information som det eller den förfogar över och utfärda en förklaring om att tredjelandsföretaget inte gjort resten av den begärda informationen tillgänglig. För att säkerställa rapporteringens kvalitet och tillförlitlighet bör tredjelandsföretagens hållbarhets rapporter offentliggöras tillsammans med ett uttalande om kvalitetsgranskning från en person eller ett företag som är auktoriserade att lämna ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapporteringen, antingen enligt tredjelandsföretagets eller en medlemsstats nationella rätt. Om ett sådant uttalande om kvalitetsgranskning inte tillhandahålls bör tredjelandsföretagets dotterföretag eller filial utfärda en förklaring om att tredjelandsföretaget inte har tillhandahållit det nödvändiga uttalandet om kvalitetsgranskning. Hållbarhetsrapporten bör göras tillgänglig kostnadsfritt för allmänheten via medlemsstaternas centrala register, handels- eller företagsregister, eller alternativt på webbplatsen för tredjelandsföretagets dotterföretag eller filial.

311

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/21

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att årligen informera kommissionen om de dotterföretag eller filialer till tredjelandsföretag som uppfyllde kravet på offentliggörande och om de fall där en rapport offentliggjordes men där tredjelandsföretagets dotterföretag eller filial har förklarat att det eller den inte kunde få nödvändig information från tredjelandsföretaget. Kommissionen bör på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de tredjelandsföretag som har offentliggjort en hållbarhetsrapport.

(21)Med tanke på att hållbarhetsrelaterade risker blir allt viktigare och med beaktande av att små och medelstora företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen utgör en betydande andel av alla företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen är det, för att säkerställa investerarskyddet, lämpligt att kräva att även små och medelstora företag, utom mikroföretag, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen lämnar information om hållbarhetsfrågor. Införandet av ett sådant krav kommer att bidra till att säkerställa att finansmarknadsaktörer kan inkludera mindre företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad in unionen i investeringsportföljer på grundval av att de rapporterar den hållbarhetsinformation som finansmarknadsaktörerna behöver.

Det kommer därför att bidra till att skydda och förbättra tillgången för företag, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen, till finansiellt kapital och undvika diskriminering av sådana företag från finansmarknadsaktörernas sida. Införandet av kravet att små och medelstora företag, utom mikroföretag, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen lämnar information om hållbarhetsfrågor är också nödvändigt för att säkerställa att finansmarknadsaktörer har den information de behöver från investerings objekten för att kunna uppfylla sina egna krav på hållbarhetsinformation som fastställs i förordning (EU) 2019/2088. Små och medelstora företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen bör ges möjlighet att rapportera i enlighet med standarder som står i proportion till deras kapacitet och resurser och som är relevanta med tanke på hur omfattande och komplex deras verksamhet är. Små och medelstora företag vars värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen bör också ha möjlighet att välja att använda sådana proportionerliga standarder på frivillig basis.

Standarderna för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag kommer att utgöra en referens för företag som omfattas av de krav som införs genom detta ändringsdirektiv vad gäller den nivå av hållbarhetsinformation som de rimligen kan begära från små, och medelstora företag som är leverantörer eller kunder i sådana företags värdekedjor. Små och medelstora företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen bör dessutom ges tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de bestämmelser som ålägger dem krav på hållbarhetsrapportering, på grund av deras mindre storlek och mer begränsade resurser, och med beaktande av de svåra ekonomiska omständigheterna till följd av covid-19-pandemin. Därför bör bestämmelserna om företagens hållbarhetsrapportering när det gäller små och medelstora företag, utom mikroföretag, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen, börja tillämpas för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare. Efter detta datum bör små och medelstora företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen, under en övergångsperiod på två år, ha möjlighet att frångå de krav på hållbarhetsrapportering som fastställs i detta ändringsdirektiv, förutsatt att de i sin förvaltningsberättelse kortfattat anger varför hållbarhetsinformationen inte har tillhandahållits.

(22)Medlemsstaterna bör vara fria att utvärdera effekterna av sina nationella införlivandeåtgärder på små och medelstora företag, i syfte att säkerställa att dessa inte påverkas oproportionellt, med särskilt fokus på mikroföretag och på att undvika onödiga administrativa bördor. Medlemsstaterna bör överväga att införa åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att tillämpa standarderna för hållbarhetsrapportering.

312

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/22	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(23)Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (17) är tillämpligt på företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen. För att säkerställa att företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen, inbegripet emittenter från tredjeländer, omfattas av samma krav på hållbarhetsrap portering bör direktiv 2004/109/EG innehålla nödvändiga korshänvisningar till eventuella krav på hållbarhetsrap portering i årsredovisningen.

(24)Genom artikel 23.4 första stycket i) och artikel 23.4 fjärde stycket i direktiv 2004/109/EG ges kommissionen befogenhet att anta åtgärder för att inrätta en mekanism för att fastställa likvärdigheten vad gäller den information som krävs enligt det direktivet och för att fastställa allmänna likvärdighetskriterier för redovisningsstandarder. Artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG ger också kommissionen befogenhet att fatta nödvändiga beslut om likvärdighet för redovisningsstandarder som används av emittenter i tredjeland. För att återspegla införandet av hållbarhetskraven i direktiv 2004/109/EG bör kommissionen ges befogenhet att inrätta en mekanism för fastställande av likvärdighet vad avser de standarder för hållbarhetsrapportering som tillämpas av emittenter i tredjeland, på samma sätt som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 (18) som innehåller kriterierna för fastställande av likvärdighet för redovisningsstandarder som tillämpas av tredjelandsemittenter. Av samma skäl bör kommissionen också ges befogenhet att fatta de beslut som krävs om likvärdigheten hos de standarder för hållbarhetsrapportering som används av tredjelandsemittenter. De ändringar som införs genom detta ändringsdirektiv kommer att säkerställa enhetliga likvärdighetssystem när det gäller kraven på hållbarhetsrap portering och finansiell rapportering i samband med årsredovisningen.

(25)Artiklarna 19a.3 och 29a.3 i direktiv 2013/34/EU undantar alla dotterföretag från skyldigheten att rapportera icke- finansiell information när sådana företag och deras dotterföretag omfattas av moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen, förutsatt att den förvaltningsberättelsen inbegriper icke-finansiell information som rapporterats enligt det direktivet. Det är dock nödvändigt att säkerställa att information om hållbarhet är lättillgänglig för användarna och att säkerställa att det råder transparens i fråga om vilket moderföretag till det undantagna dotterföretag som rapporterar på koncernnivå. Det är därför nödvändigt att kräva att dessa dotterföretag i sin förvaltningsberättelse inkluderar namn och säte för det moderföretag som rapporterar hållbarhetsinformation på koncernnivå, webblänkarna till moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen och en hänvisning till undantaget från skyldigheten att hållbarhetsrapportera. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att kräva att moderföretaget offentliggör förvaltningsberättelsen för koncernen på de språk som de godtar och att moderföretaget tillhandahåller all nödvändig översättning till sådana språk. Ett sådant undantag bör också tillämpas om det moderföretag som rapporterar på koncernnivå är ett tredjelandsföretag som rapporterar hållbarhetsin formation i enlighet med likvärdiga standarder för hållbarhetsrapportering.

Direktiv 2004/109/EG, i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsdirektiv, bör föreskriva lämpliga mekanismer för fastställande av likvärdighet mellan standarder för hållbarhetsrapportering, och företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen och företag vars värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen bör vara skyldiga att rapportera i enlighet med samma standarder för hållbarhetsrap portering. I detta sammanhang bör de genomförandeakter som kommissionen antar i enlighet med artikel 23.4 första stycket i) och artikel 23.4 fjärde stycket i direktiv 2004/109/EG, som inför en mekanism för fastställande av likvärdighet mellan standarder användas för att fastställa huruvida dotterföretag till tredjelandsmoderföretag ska undantas enligt reglerna i direktiv 2013/34/EU. Därför bör dotterföretaget undantas när hållbarhetsrapporteringen för en koncern utförs i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som kommissionen antar i enlighet

med artikel 29b i direktiv 2013/34/EU, som införs genom det här ändringsdirektivet, eller på ett sätt som är likvärdigt med de standarderna för hållbarhetsrapportering, enligt vad som fastställts i enlighet med en genomförandeakt om likvärdighet för standarder för hållbarhetsrapportering som antagits i enlighet med

(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

(18) Kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 av den 21 december 2007 om införande av en mekanism för fastställande av likvärdighet för redovisningsstandarder som tillämpas av tredjelandsemittenter av värdepapper enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG och 2004/109/EG (EUT L 340, 22.12.2007, s. 66).

313

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/23

artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG. Ett sådant undantag bör inte tillämpas på stora företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen av skäl som rör investerarskydd, i syfte att säkerställa större transparens beträffande sådana företag.

(26)I artikel 23 i direktiv 2013/34/EU undantas moderföretag från skyldigheten att upprätta koncernredovisningar och en förvaltningsberättelse för koncernen när moderföretag är dotterföretag till ett annat moderföretag som uppfyller denna skyldighet. Det bör dock klargöras att undantagsordningen för koncernredovisningen och förvaltningsbe rättelsen för koncernen fungerar oberoende av undantagsordningen för hållbarhetsrapportering för koncernen. Ett företag kan därför undantas från kraven på finansiell rapportering för koncernen men inte från kraven på hållbarhetsrapportering för koncernen om dess yttersta moderföretag utarbetar koncernredovisningar och förvaltningsberättelser för koncerner i enlighet med unionsrätten, eller i enlighet med likvärdiga krav om företaget är etablerat i ett tredjeland, men inte genomför hållbarhetsrapportering för koncernen i enlighet med unionsrätten, eller i enlighet med likvärdiga krav om företaget är etablerat i ett tredjeland. Det är nödvändigt att moderföretag som rapporterar på koncernnivå tillhandahåller en adekvat beskrivning av riskerna för och inverkan av sina dotterföretag, inbegripet information om sina förfaranden för tillbörlig aktsamhet i tillämpliga fall. Det kan finnas fall där det finns betydande skillnader mellan koncernens situation och situationen för dess enskilda dotterföretag, eller mellan situationen för enskilda dotterföretag inom olika territorier, vilket i avsaknad av ytterligare information om det berörda enskilda dotterföretaget kan leda till att användaren av informationen kommer fram till en väsentligt annorlunda slutsats om riskerna för, eller inverkan av, dotterföretaget.

(27)Kreditinstitut och försäkringsföretag spelar en nyckelroll i omställningen till ett fullständigt hållbart ekonomiskt och finansiellt system för alla i linje med den gröna given. De kan ha betydande positiv och negativ inverkan genom sin låne-, investerings- och försäkringsteckningsverksamhet. Andra kreditinstitut och försäkringsföretag än de som är skyldiga att följa direktiv 2013/34/EU, inbegripet kooperativ och ömsesidiga företag, bör därför omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering, förutsatt att de uppfyller vissa storlekskriterier. Användarna av hållbarhetsinformation skulle således kunna bedöma både sådana kreditinstituts och försäkringsföretags inverkan på samhället och miljön och de risker som sådana kreditinstitut och försäkringsföretag kan ställas inför i samband med hållbarhetsfrågor. I direktiv 2013/34/EU anges tre alternativa kriterier för att fastställa huruvida ett företag ska anses vara ett stort företag, nämligen balansomslutningen, nettoomsättningen och det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsåret.

Nettoomsättningskriteriet måste anpassas för kreditinstitut och försäkringsföretag genom en hänvisning till definitionen av nettoomsättning i rådets direktiv 86/635/EEG (19) och 91/674/EEG (20) i stället för den allmänna definition som fastställs i direktiv 2013/34/EU. För att säkerställa överensstämmelse med rapporteringskraven i direktiv 86/635/EEG bör medlemsstaterna kunna välja att inte tillämpa kraven på hållbarhetsrapportering för kreditinstitut som förtecknas i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (21).

(28)Förteckningen över hållbarhetsfrågor som företagen är skyldiga att rapportera om bör i största möjliga utsträckning överensstämma med den definition av termen hållbarhetsfaktorer som anges i förordning (EU) 2019/2088, och bör förhindra bristande överensstämmelse mellan den information som krävs av dataanvändarna och den information som ska rapporteras företag. Denna förteckning bör också motsvara användarnas och företagens behov och förväntningar, som ofta använder termerna miljö, social och styrning som ett sätt att kategorisera de tre viktigaste

(19) Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

(20) Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).

(21) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

314

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/24	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

hållbarhetsfrågorna. I definitionen av termen hållbarhetsfaktorer i förordning (EU) 2019/2088 ingår dock inte uttryckligen styrningsfrågor. Definitionen av termen hållbarhetsfrågor i direktiv 2013/34/EU, i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsdirektiv, bör därför täcka miljörelaterade, sociala och människorättsliga faktorer och styrnings faktorer, och inkorporera definitionen av termen hållbarhetsfaktorer i förordning (EU) 2019/2088. Rapporter ingskraven i direktiv 2013/34/EU bör inte påverka nationella rapporteringsskyldigheter.

(29)Enligt artiklarna 19a.1 och 29a.1 i direktiv 2013/34/EU ska rapportering inte bara ske i den utsträckning som krävs för att förstå företagets utveckling, resultat och ställning, utan även på information som är nödvändig för att förstå den inverkan företagets verksamhet har på miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor. Enligt dessa artiklar är företagen således skyldiga att rapportera både om hur företagets verksamhet påverkar människor och miljö och om hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget. Detta kallas det dubbla väsentlighetsperspektivet, där riskerna för företaget och dess inverkan utgör ett enda väsentlighetsperspektiv. Kontrollen av ändamålsenligheten när det gäller företagsrapportering visar att dessa två perspektiv ofta inte förstås eller tillämpas väl. Det är därför nödvändigt att klargöra att företagen bör beakta varje väsentlighetsperspektiv i sig och lämna ut information som är väsentlig ur båda perspektiven samt information som är väsentlig ur ett enda perspektiv.

(30)Enligt artiklarna 19a.1 och 29a.1 i direktiv 2013/34/EU ska företag lämna information om fem rapporter ingsområden: affärsmodell; policy, inbegripet de förfaranden för tillbörlig aktsamhet som genomförts; resultatet av denna policy; risker och riskhantering; samt centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten. Artikel 19a.1 i direktiv 2013/34/EU innehåller inga uttryckliga hänvisningar till andra rapporteringsområden som användarna av informationen anser vara relevanta, av vilka en del överensstämmer med upplysningar som ingår i internationella regelverk, inbegripet rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar. Informationskraven bör vara tillräckligt detaljerade för att säkerställa att företagen rapporterar information om sin motståndskraft när det gäller hållbarhetsrelaterade risker. Utöver de rapporteringsområden som anges i artiklarna 19a.1 och 29a.1 i direktiv 2013/34/EU bör företagen vara skyldiga att lämna ut information om sin affärsstrategi och om affärsmodellens och affärsstrategins motståndskraft när det gäller hållbarhetsrelaterade risker. De bör också vara skyldiga att lämna ut alla planer de kan tänkas ha för att säkerställa att deras affärsmodell och affärsstrategi är förenlig med omställningen till en hållbar ekonomi och med målen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och uppnå klimatneutralitet senast 2050, i enlighet med förordning (EU) 2021/1119, utan något överskridande eller med begränsat överskridande.

Det är särskilt viktigt att klimatrelaterade planer bygger på den senaste forskningen, inbegripet rapporter från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och rapporter från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar. Information som offentliggörs i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 om andelen kapitalutgifter eller driftsutgifter som är förknippade med taxonomianpassade verksamheter skulle kunna stödja finansierings- och investeringsplaner som rör sådana planer när så är lämpligt. Företagen bör också vara skyldiga att lämna ut information om och på vilket sätt deras affärsmodell och affärsstrategi tar hänsyn till berörda parters intressen, eventuella möjligheter för företaget som hållbarhetsfrågorna ger upphov till, genomförandet av de aspekter av affärsstrategin som påverkar eller påverkas av hållbarhetsfrågor, eventuella hållbarhetsmål som fastställts av företaget och de framsteg som gjorts för att uppnå dem, styrelsens och ledningens uppgift vad avser hållbarhetsfrågor, huvudsaklig faktisk och potentiell negativ inverkan av företagets verksamhet, och hur företaget har identifierat den information som det rapporterar om. Så snart offentliggörande av inslag som mål och framstegen mot att uppnå dem krävs är inte ett separat krav på att offentliggöra utfallet av policyn längre nödvändigt.

(31)För att säkerställa överensstämmelse med internationella instrument såsom FN:s Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations ‘Protect, Respect and Remedy’ Framework (FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter), OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande bör informationskraven i fråga om tillbörlig aktsamhet specificeras mer i detalj än vad som för närvarande är fallet i artiklarna 19a.1 b och 29a.1 b i direktiv 2013/34/EU. Tillbörlig aktsamhet är det förfarande som företagen genomför för att identifiera, övervaka, förebygga, begränsa, avhjälpa eller

315

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/25

sätta stopp för den huvudsakliga faktiska och potentiella negativa inverkan av sin verksamhet och identifiera hur företagen hanterar dessa negativa konsekvenser. Inverkan i samband med ett företags verksamhet omfattar inverkan som direkt orsakas av företaget, inverkan som företaget bidrar till och inverkan som på annat sätt är kopplad till företagets värdekedja. Förfarandet för tillbörlig aktsamhet gäller företagets hela värdekedja, inklusive dess egen verksamhet, produkter och tjänster, affärsförbindelser och distributionskedjor. I linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter ska en faktisk eller potentiell negativ inverkan anses vara väsentlig om den kan anses vara någon av de som har störst inverkan i samband med företagets verksamhet på grundval av följande: Hur allvarlig inverkan på människor eller miljö är; antalet individer som påverkas eller kan påverkas, eller omfattningen av miljöskadorna; hur lätt skadan kan avhjälpas, genom att miljön eller de drabbade människorna återställs till deras tidigare skick.

(32)Direktiv 2013/34/EU kräver inte att upplysningar lämnas om andra immateriella resurser än immateriella anläggningstillgångar som redovisas i balansräkningen. Det är allmänt erkänt att information om immateriella tillgångar och andra immateriella faktorer, inbegripet internt genererade immateriella resurser, är underrapporterad, vilket hindrar en korrekt bedömning av ett företags utveckling, resultat och ställning samt övervakning av investeringar. För att göra det möjligt för investerare att bättre förstå den allt större skillnaden mellan det redovisade värdet för många företag och deras marknadsvärdering, som observeras inom många sektorer av ekonomin, bör lämplig rapportering om immateriella resurser krävas av alla stora företag och alla företag, utom mikroföretag, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen. Viss information om immateriella resurser har dock en mycket nära koppling till hållbarhetsfrågor och bör därför ingå i hållbarhetsrapporteringen. Information om anställdas färdigheter, kompetenser, erfarenhet, lojalitet gentemot företaget och motivation att förbättra förfaranden, varor och tjänster är exempel på sådan hållbarhetsinformation som rör sociala frågor som också kan betraktas som information om immateriella resurser. Information om kvaliteten på förbindelserna mellan företaget och dess berörda parter, däribland kunder, leverantörer och samhällen som påverkas av företagens verksamhet, är på samma sätt hållbarhetsinformation som är relevant för sociala frågor och styrningsfrågor som också kan betraktas som information om immateriella resurser. Dessa exempel visar hur det i vissa fall inte är möjligt att skilja på information om immateriella resurser och information om hållbarhetsfrågor.

(33)I artiklarna 19a.1 och 29a.1 i direktiv 2013/34/EU anges inte om den information som ska rapporteras ska vara framåtblickande eller information om tidigare resultat. Det råder för närvarande brist på framåtblickande information, vilket användare av hållbarhetsinformation särskilt värdesätter. I artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU bör det därför anges att den hållbarhetsinformation som rapporteras ska omfatta såväl framåtblickande som tillbakablickande uppgifter samt både kvalitativ och kvantitativ information. Informationen bör när så är lämpligt baseras på entydiga vetenskapliga bevis. Informationen bör också vara harmoniserad, jämförbar och när så är lämpligt baseras på enhetliga indikatorer, och samtidigt tillåta en rapportering som är specifik för enskilda företag och som inte äventyrar företagets kommersiella ställning. Den rapporterade hållbarhets informationen bör, beroende på vad som är lämpligt, också ta hänsyn till korta, medellånga och långsiktiga tidsperspektiv och innehålla information om företagets hela värdekedja, inklusive dess egen verksamhet, dess produkter och tjänster, dess affärsförbindelser och dess leveranskedja. Information om företagets hela värdekedja skulle omfatta information om dess värdekedja inom unionen och information som omfattar tredjeländer om företagets värdekedja sträcker sig utanför unionen. Under de första tre åren av tillämpningen av de åtgärder som ska antas av medlemsstaterna i enlighet med detta ändringsdirektiv, och om inte all nödvändig information om dess värdekedja finns tillgänglig, bör företaget redogöra för vilka ansträngningar som företaget gjort för att få information om sin värdekedja, skälen till att den informationen inte kunde erhållas och företagets planer för att erhålla denna information i framtiden.

316

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/26	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(34)Syftet med detta ändringsdirektiv är inte att kräva att företag röjer intellektuellt kapital, immateriella rättigheter, know-how eller innovationsresultat som skulle klassificeras som företagshemligheter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 (22). De rapporteringskrav som föreskrivs i detta ändringsdirektiv bör därför inte påverka tillämpningen av direktiv (EU) 2016/943.

(35)Enligt artiklarna 19a.1 och 29a.1 i direktiv 2013/34/EU ska företag i sin icke-finansiella rapportering inkludera hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen eller årsbokslutet. Enligt dessa artiklar är företagen emellertid inte skyldiga att hänvisa till annan information i förvaltningsberättelsen eller att lägga till ytterligare förklaringar till denna information. Därför är det för närvarande bristande överensstämmelse mellan den icke-finansiella information som rapporteras och resten av den information som redovisas i förvaltnings berättelsen. Det är nödvändigt att fastställa tydliga krav i detta avseende.

(36)Enligt artiklarna 19a.1 och 29a.1 i direktiv 2013/34/EU ska företagen lämna en tydlig och motiverad förklaring till varför de inte följer någon policy i en eller flera av de frågor som anges i de artiklarna, om företaget inte gör det. Den olika behandlingen av upplysningar om den policy som företagen kan ha jämfört med de andra rapporterings områdena i dessa artiklar har skapat förvirring bland de rapporterande företagen och har inte bidragit till att förbättra kvaliteten på den rapporterade informationen. Det finns därför inget behov av att behålla denna skillnad i behandlingen av policyn i det direktivet. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör avgöra vilken information som behöver lämnas ut för vart och ett av de rapporteringsområden som nämns i artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, i dess ändrade lydelse enligt detta ändringsdirektiv.

(37)Företag som omfattas av artiklarna 19a.1 och 29a.1 i direktiv 2013/34/EU kan förlita sig på nationella, unionsbaserade eller internationella rapporteringsregler, och om de gör det måste de ange vilka regelverk de har använt sig av. Direktiv 2013/34/EU kräver dock inte att företag ska använda ett gemensamt regelverk för rapportering eller standard, och det hindrar inte företag från att välja att inte alls använda något eller några regelverk för rapportering eller standarder. I enlighet med artikel 2 i direktiv 2014/95/EU antog kommissionen den 5 juli 2017 ett meddelande med titeln Riktlinjer för icke-finansiell rapportering (metod för rapportering av icke-finansiell information) (riktlinjer för icke-finansiell rapportering), med icke-bindande riktlinjer för företag som omfattas av det direktivets tillämpningsområde.

Den 17 juni 2019 antog kommissionen sina riktlinjer för rapportering av klimatrelaterad information, som innehåller ytterligare riktlinjer, särskilt om rapportering av klimatrelaterad information. Dessa riktlinjer för rapportering av klimatrelaterad information inbegrep uttryckligen rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterad finansiell information. Tillgängliga uppgifter tyder på att riktlinjerna för icke-finansiell rapportering inte hade någon betydande inverkan på kvaliteten på företagens icke-finansiella rapportering enligt artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU. Riktlinjernas frivilliga karaktär innebär att det står företagen fritt att bestämma om de vill tillämpa dem eller inte. Riktlinjerna kan därför inte i sig säkerställa att den information som lämnas av olika företag är jämförbar eller att all information som användarna av denna information anser vara relevant lämnas ut. Därför behövs obligatoriska gemensamma standarder för hållbarhetsrapportering för att säkerställa att informationen är jämförbar och att all relevant information offentliggörs. Med utgångspunkt i principen om dubbel väsentlighet bör standarderna omfatta all information som är väsentlig för användarna av denna information. Gemensamma standarder för hållbarhetsrapportering är också nödvändiga för att möjliggöra kvalitetsgranskning och digitalisering av hållbarhetsrapportering och för att underlätta dess tillsyn och verkställbarhet.

Utvecklingen av obligatoriska gemensamma standarder för hållbarhetsrapportering är nödvändig för att nå ett läge där hållbarhetsinformation har en ställning som är jämförbar med den finansiella informationen. Antagandet av standarder för hållbarhetsrapportering genom delegerade akter skulle säkerställa harmoniserad hållbarhetsrap portering i hela unionen. Ett företag skulle därför uppfylla hållbarhetsrapporteringskraven i direktiv 2013/34/EU

(22) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsin formation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).

317

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/27

genom att rapportera i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering. Vid fastställandet av sådana standarder är det viktigt att i största möjliga utsträckning ta vederbörlig hänsyn till de viktigaste standarder för hållbarhetsrapportering som används i hela världen, samtidigt som ambitionen i detta ändringsdirektiv och de delegerade akter som antas i enlighet därmed inte sänks.

(38)Ingen befintlig standard eller regelverk tillgodoser unionens behov av hållbarhetsrapportering på egen hand. Den information som krävs enligt direktiv 2013/34/EU måste omfatta information som är relevant ur varje väsentlighets perspektiv, måste omfatta alla hållbarhetsfrågor och, i förekommande fall, anpassas till andra skyldigheter enligt unionsrätten att offentliggöra hållbarhetsinformation, inbegripet de skyldigheter som fastställs i förordningarna (EU) 2019/2088 och (EU) 2020/852. Dessutom bör obligatoriska standarder för hållbarhetsrapportering för unionens företag stå i proportion till ambitionsnivån i den gröna given och unionens klimatneutralitetsmål för 2050 samt med de mellanliggande målen enligt förordning (EU) 2021/1119. Det är därför nödvändigt att ge kommissionen befogenhet att anta unionens standarder för hållbarhetsrapportering, så att de snabbt kan antas och för att säkerställa att innehållet i dessa standarder för hållbarhetsrapportering är förenligt med unionens behov.

(39)European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) är en ideell förening som inrättats enligt belgisk lag och som tjänar allmänintresset genom att ge råd till kommissionen om godkännande av internationella redovisningsstandarder. Efrag har etablerat ett rykte som ett europeiskt expertcentrum för företagsrapportering och är väl lämpat att främja samordning mellan unionens standarder för hållbarhetsrapportering och internationella initiativ som syftar till att utveckla standarder som är enhetliga i hela världen. I mars 2021 offentliggjorde en arbetsgrupp med flera berörda parter som Efrag inrättat rekommendationer för en eventuell utveckling av standarder för hållbarhetsrapportering för unionen. Dessa rekommendationer innehåller förslag om att utveckla en sammanhängande och omfattande uppsättning standarder för hållbarhetsrapportering som omfattar alla hållbarhetsfrågor ur ett dubbelt väsentlighets perspektiv. Rekommendationerna innehåller också en detaljerad färdplan för utvecklingen av sådana standarder och förslag till ömsesidigt förstärkande samarbete mellan globala initiativ för fastställande av standarder och unionens initiativ för fastställande av standarder. I mars 2021 offentliggjorde Efrags styrelseordförande rekommendationer om möjliga ändringar av Efrags styrning för det fall den skulle uppmanas att utarbeta tekniska råd om standarder för hållbarhetsrapportering. I rekommendationerna från Efrags styrelseordförande ingår att upprätta en ny pelare för hållbarhetsrapportering inom Efrag utan att i väsentlig utsträckning ändra den befintliga pelaren för finansiell rapportering. I mars 2022 utsåg Efrags generalförsamling medlemmarna i Efrags nyinrättade nämnd för hållbarhets rapportering. När kommissionen antar standarder för hållbarhetsrapportering bör den ta hänsyn till de tekniska råd som Efrag kommer att utarbeta.

För att säkerställa högkvalitativa standarder som bidrar till det europeiska allmänna bästa och tillgodoser behoven hos företag och användare av den information som rapporteras bör Efrag ha tillräcklig offentlig finansiering för att säkerställa sitt oberoende. Dess tekniska rådgivning bör utvecklas enligt ett korrekt vederbörligt förfarande, med offentlig tillsyn och transparens, och på grundval av sakkunskap från en balanserad representation av relevanta berörda parter, inbegripet företag, investerare, civilsamhällesorganisationer och fackföreningar, och bör åtföljas av lönsamhetsanalyser. Deltagande i Efrags arbete på teknisk nivå bör villkoras av sakkunskap om hållbarhetsrap portering och bör inte vara beroende av några ekonomiska bidrag, utan att det påverkar offentliga organs och nationella standardiseringsorganisationers deltagande i det arbetet. En transparent process för att undvika intressekonflikter bör garanteras. För att säkerställa att unionens standarder för hållbarhetsrapportering tar hänsyn till synpunkter från medlemsstaterna bör kommissionen innan den antar dessa standarder samråda med medlemsstaternas expertgrupp om hållbar finansiering, som avses i förordning (EU) 2020/852 (medlemsstaternas expertgrupp om hållbar finansiering), och med den föreskrivande kommitté för redovisningsfrågor som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (23) (föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor), rörande Efrags tekniska rådgivning.

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings standarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

318

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/28	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) spelar en roll vid utarbetandet av tekniska standarder för tillsyn i enlighet med förordning (EU) 2019/2088, och det måste råda samstämmighet mellan dessa tekniska standarder för tillsyn och standarderna för hållbarhetsrapportering. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (24) spelar Esma också en roll när det gäller att främja enhetlighet i tillsynen när det gäller genomdrivandet av företagsrapportering från emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen och som kommer att vara skyldiga att rapportera i enlighet med de standarderna för hållbarhetsrapportering. Esma, EBA och Eiopa bör därför åläggas att avge ett yttrande om Efrags tekniska rådgivning. Sådana yttranden bör lämnas inom två månader från dagen för mottagandet av kommissionens begäran. Dessutom bör kommissionen samråda med Europeiska miljöbyrån, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, ECB, kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer (Ceaob) och plattformen för hållbar finansiering för att säkerställa att standarderna för hållbarhetsrapportering är förenliga med relevant unionspolitik och unionsrätt. Om någon av dessa entiteter beslutar att avge ett yttrande, bör de göra detta inom två månader från den dag då de rådfrågades av kommissionen.

(40)För att främja demokratisk kontroll, granskning och transparens bör kommissionen minst en gång om året samråda med Europaparlamentet, och samtidigt med medlemsstaternas expertgrupp för hållbar finansiering och den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor om Efrags arbetsprogram när det gäller utvecklingen av standarder för hållbarhetsrapportering.

(41)Standarderna för hållbarhetsrapportering bör vara förenliga med övrig unionsrätt. Dessa standarder bör främst anpassas till de informationskrav som fastställs i förordning (EU) 2019/2088, och de bör ta hänsyn till underliggande indikatorer och metoder som anges i de olika delegerade akter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2020/852, informationskraven för administratörer av referensvärden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 (25), minimistandarderna för konstruktionen av EU:s referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet och allt arbete som utförs av EBA för att genomföra kraven på offentliggörande inom tredje pelaren i förordning (EU) nr 575/2013.

Standarder bör ta hänsyn till unionsrätt på miljöområdet, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 (26) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (27), och bör ta hänsyn till kommissionens rekommendation 2013/179/EU (28) och dess bilagor samt uppdateringar av dessa. Annan relevant unionsrätt, inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (29), och andra krav som fastställs i unionsrätten för företag när det gäller ledande befattningshavares skyldigheter och tillbörlig aktsamhet bör också beaktas.

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).

(27) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(28) Kommissionens rekommendation 2013/179/EU av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).

(29) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

319

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/29

(42)Standarderna för hållbarhetsrapportering bör beakta riktlinjerna för icke-finansiell rapportering och riktlinjerna för rapportering av klimatrelaterad information. De bör också beakta andra rapporteringskrav i direktiv 2013/34/EU som inte är direkt relaterade till hållbarhet, i syfte att ge användarna av den rapporterade informationen en bättre förståelse av företagets utveckling, resultat, ställning och inverkan, genom att maximera kopplingarna mellan hållbarhetsinformationen och annan information som rapporteras i enlighet med direktiv 2013/34/EU.

(43)Standarderna för hållbarhetsrapportering bör vara proportionerliga och bör inte medföra en onödig administrativ börda för de företag som är skyldiga att använda dem. För att minimera störningar för företag som redan rapporterar hållbarhetsinformation bör standarderna för hållbarhetsrapportering, i förekommande fall, ta hänsyn till befintliga standarder och regelverk för hållbarhetsrapportering och redovisning. Sådana befintliga standarder och regelverk omfattar Global Reporting Initiative, Sustainability Accounting Standards Board, International Integrated Reporting Council, International Accounting Standards Board, Task Force on Climate related Financial Disclosures, Carbon Disclosure Standards Board och CDP (tidigare känd som Carbon Disclosure Project).

Unionsstandarderna bör ta hänsyn till alla standarder för hållbarhetsrapportering som utarbetats inom ramen för International Financial Reporting Standards Foundation. För att undvika onödig regelfragmentering som skulle kunna få negativa konsekvenser för företag som bedriver global verksamhet bör unionens standarder för hållbarhetsrap portering bidra till en konvergensprocess av standarder för hållbarhetsrapportering på global nivå, genom att stödja arbetet i International Sustainability Standards Board (ISSB). Unionens standarder för hållbarhetsrapportering bör minska risken för inkonsekventa rapporteringskrav för företag som bedriver global verksamhet, genom att integrera innehållet i de globala referensstandarder som ska utarbetas av ISSB, i den mån innehållet i dessa referensstandarder är förenligt med unionens rättsliga ram och målen i den gröna given.

(44)I den gröna given åtog sig kommissionen att stödja företag och andra berörda parter i utarbetandet av standardiserade redovisningsprinciper för naturkapital inom unionen och internationellt, i syfte att säkerställa lämplig hantering av miljörisker och minskad klimatpåverkan, och för att minska tillhörande transaktionskostnader.

Genom det transparensprojekt som sponsras inom ramen för programmet för miljö och klimatpolitik (Life- programmet), vilket inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 (30) håller den första metoden för redovisning av naturkapital på att utarbetas, vilket kommer att göra de befintliga metoderna lättare att jämföra och mer transparenta samtidigt som man sänker tröskeln för företag att anta och använda systemen till stöd för framtidssäkring av deras verksamhet. Naturkapitalprotokollet är också en viktig referens inom området för redovisning av naturkapital. Även om metoder för redovisning av naturkapital främst tjänar till att stärka interna förvaltningsbeslut bör de vederbörligen beaktas vid fastställandet av standarder för hållbarhetsrap portering. Vissa redovisningsmetoder för naturkapital syftar till att ge ett monetärt värde till miljöinverkan av företagens verksamhet, vilket kan hjälpa användarna av hållbarhetsinformation att bättre förstå sådan inverkan. Det är därför lämpligt att standarder för hållbarhetsrapportering bör kunna inkludera monetariserade indikatorer för hållbarhetskonsekvenser om detta anses nödvändigt.

(45)Standarderna för hållbarhetsrapportering bör även ta hänsyn till internationellt erkända principer och regelverk för ansvarsfullt företagande, företagens sociala ansvar och hållbar utveckling, inbegripet FN:s mål för hållbar utveckling, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande och relaterade sektorsriktlinjer, Global Compact-initiativet, Internationella arbetsorganisationens trepartsdeklaration om principer som rör multinationella företag och socialpolitik, standarden ISO 26000 om socialt ansvar och FN:s principer för ansvarsfulla investeringar.

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 av den 29 april 2021 om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 53).

320

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/30	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(46)Det bör säkerställas att den information som rapporteras av företag i enlighet med standarderna för hållbarhetsrap portering tillgodoser användarnas behov och inte medför en oproportionell börda i fråga om arbetsinsats och kostnad för de rapporterande företagen och dem som indirekt påverkas som en del av dessa företags värdekedja. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör därför specificera den information som företagen ska offentliggöra om alla viktiga miljöfaktorer, inbegripet deras inverkan på och beroende av klimat, luft, mark, vatten och biologisk mångfald. Förordning (EU) 2020/852 innehåller en klassificering av unionens miljömål.

Av konsekvensskäl är det lämpligt att använda en liknande klassificering för att identifiera de miljöfaktorer som bör hanteras genom standarder för hållbarhetsrapportering. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör beakta och specificera all geografisk eller annan kontextuell information som företagen bör lämna ut för att ge en förståelse av deras huvudsakliga inverkan på hållbarhetsfrågor och de huvudsakliga risker för företaget som följer av hållbarhetsfrågor. Vid specificeringen av den information som företagen ska lämna om miljöfaktorer bör samstämmighet säkerställas med de definitioner som anges i artikel 2 i förordning (EU) 2020/852 och med de rapporteringskrav som anges i artikel 8 i den förordningen och i de delegerade akter som antagits i enlighet med den förordningen.

(47)När det gäller klimatrelaterad information är användarna intresserade av att känna till företagens fysiska risker och omställningsrisker och deras motståndskraft när det gäller, och planer för att anpassa sig till, olika klimatscenarier, och planer för att anpassa sig till unionens mål om klimatneutralitet senast 2050. De är också intresserade av nivån på och omfattningen av de utsläpp och upptag av växthusgaser som tillskrivs företaget, inbegripet i vilken utsträckning företaget använder kompensationer och källan till dessa kompensationer. För att uppnå en klimatneutral ekonomi krävs en anpassning av standarderna för redovisningen av växthusgaser och kompensation. Användarna behöver tillförlitlig information om kompensation som bemöter farhågor om eventuell dubbelräkning och överskattningar, med tanke på de risker för uppnåendet av klimatrelaterade mål som dubbelräkning och överskattningar kan ge upphov till. Användare är också intresserade av att veta vilka insatser företag gör för att effektivt minska de absoluta utsläppen av växthusgaser som en del av sina strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, inbegripet scope 1-utsläpp, scope 2-utsläpp och, i förekommande fall, scope 3-utsläpp.

När det gäller scope 3-utsläpp är det en prioritering för användarna att få information om vilka scope 3-kategorier som är betydande för företaget, och om utsläppen i var och en av dessa scope 3-kategorier. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör därför specificera den information som företagen bör rapportera avseende sådana frågor.

(48)För att uppnå en klimatneutral och cirkulär ekonomi utan diffus förorening krävs en fullständig mobilisering av alla ekonomiska sektorer. Att minska energianvändningen och öka energieffektiviteten är avgörande i detta avseende eftersom energi används i hela försörjningskedjan. Energiaspekter bör därför vederbörligen beaktas i standarderna för hållbarhetsrapportering, särskilt när det gäller miljöfrågor, däribland klimatrelaterade frågor.

(49)Standarderna för hållbarhetsrapportering bör specificera den information som företagen bör redovisa om sociala faktorer, inbegripet arbetsvillkor, arbetsmarknadsparternas deltagande, kollektiva avtalsförhandlingar, jämlikhet, icke-diskriminering, mångfald och inkludering, och mänskliga rättigheter. Sådan information bör omfatta företagets inverkan på människor, arbetstagare och människors hälsa. Den information som företag lämnar ut om mänskliga rättigheter bör i förekommande fall inbegripa information om tvångsarbete och barnarbete i deras värdekedjor. Kraven på hållbarhetsrapportering avseende tvångsarbete bör inte fria de offentliga myndigheterna från ansvaret att med hjälp av handelspolitik och diplomatiska medel ta itu med import av varor som producerats till följd av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet tvångsarbete. Företag bör också kunna rapportera om eventuella risker och negativa tendenser när det gäller sysselsättning och inkomster.

Standarder för hållbarhetsrapportering som tar upp sociala faktorer bör specificera den information som företagen bör offentliggöra med avseende på de principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som är relevanta för företag, inbegripet lika möjligheter för alla och arbetsvillkor. I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs av kommissionen den 4 mars 2021, efterlyses strängare krav på företag att rapportera om sociala frågor. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör också specificera den information som företagen bör lämna ut med avseende på mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, demokratiska principer och standarder som fastställs i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter och andra grundläggande FN-konventioner om mänskliga rättigheter, inbegripet FN-konventionen om rättigheter för personer med funktions nedsättning, FN:s deklaration om urfolks rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, Internationella

321

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/31

arbetsorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska sociala stadgan och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Rapporteringen om sociala faktorer, liksom om miljö- och styrningsfaktorer, bör stå i proportion till detta ändringsdirektivs tillämpningsområde och mål. Standarder för hållbarhetsrapportering som rör jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete bör bland annat specificera information som ska rapporteras om lönegapet mellan könen, med beaktande av annan relevant unionsrätt. Standarder för hållbarhetsrapportering som rör sysselsättning och inkludering av personer med funktionsnedsättning bör bland annat specificera information som ska rapporteras om tillgänglighetsåtgärder som vidtagits av företaget.

Standarder för hållbarhetsrapportering som rör utbildning och kompetensutveckling bör bland annat specificera information som ska rapporteras om andelen och fördelningen av arbetstagare som deltar i utbildning. Standarder för hållbarhetsrapportering som rör förhandlingar om kollektivavtal bör bland annat specificera information som ska offentliggöras om förekomsten av företagsråd samt förekomsten av kollektivavtal och andelen arbetstagare som omfattas av sådana avtal. Standarder för hållbarhetsrapportering som rör arbetstagarmedverkan bör bland annat specificera information som ska offentliggöras om arbetstagarnas medverkan i styrelser och tillsynsråd. Standarder för hållbarhetsrapportering som rör mångfald bör specificera, bland annat, information som ska rapporteras om könsfördelningen inom den högsta ledningen och antalet ledamöter av det underrepresenterade könet i styrelser.

(50)Användarna behöver information om styrningsfaktorer. De styrningsfaktorer som är av störst relevans för användarna förtecknas av auktoritativa rapporteringsramar, t.ex. Global Reporting Initiative och Task Force on Climate related Financial Disclosures, samt av auktoritativa globala ramar, t.ex. de globala företagsstyrningsprinciperna från International Corporate Governance Network och G20:s och OECD:s principer för företagsstyrning. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör specificera den information som företagen bör redovisa om styrningsfaktorer. Sådan information bör omfatta den roll som ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan spelar när det gäller hållbarhetsfrågor, den sakkunskap och den kompetens som krävs för att fullgöra denna roll eller dessa organs tillgång till sådan sakkunskap och kompetens, huruvida företaget har en policy i fråga om incitament för ledamöterna i dessa organ och som är kopplade till hållbarhetsfrågor, samt information om företagets interna kontroll- och riskhanteringssystem när det gäller processen för hållbarhetsrapportering. Användarna behöver också information om företagens företagskultur och affärsetik – erkända inslag i auktoritativa ramar för företagsstyrning, t. ex. de globala företagsstyrningsprinciperna från International Corporate Governance Network – inbegripet information om bekämpning av korruption och mutor, och om företagets verksamhet och åtaganden som syftar till att utöva dess politiska inflytande, inklusive dess lobbyverksamhet.

Information om företagets ledning och kvaliteten på förbindelserna med kunder, leverantörer och samhällen som påverkas av företagets verksamhet hjälper användarna att förstå företagets risker och inverkan när det gäller hållbarhetsfrågor. Information om förbindelser med leverantörer inbegriper betalningspraxis avseende betalningsdatum eller betalningsperiod, räntesats vid sen betalning eller ersättning för indrivningskostnader enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU (31). Varje år drabbas tusentals företag, särskilt små och medelstora företag, av administrativa och ekonomiska bördor, eftersom de betalas för sent eller inte alls. Sena betalningar leder i slutändan till insolvens och konkurs, med destruktiva effekter på hela värdekedjor. En ökad mängd information om betalningsmetoder bör göra det möjligt för andra företag att identifiera snabba och pålitliga betalare, upptäcka orättvis betalningspraxis, få tillgång till information om de företag de handlar med och förhandla om rättvisare betalningsvillkor.

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstran saktioner (EUT L 48, 23.2.2011, s. 1).

322

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/32	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(51)Standarderna för hållbarhetsrapportering bör främja en mer integrerad bild av all information som företag offentliggör i förvaltningsberättelsen för att ge användarna av denna information en bättre förståelse av företagets utveckling, resultat, ställning och inverkan. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör vid behov skilja mellan information som företagen bör offentliggöra när de rapporterar på individuell nivå och den information som företagen bör offentliggöra när de rapporterar på koncernnivå. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör också innehålla vägledning för företag om processen för att identifiera den hållbarhetsinformation som bör ingå i förvaltningsberättelsen, eftersom ett företag endast bör vara skyldigt att lämna sådan information som är relevant för att förstå dess inverkan på hållbarhetsfrågor och sådan information som är relevant för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar dess utveckling, resultat och ställning.

(52)Medlemsstaterna bör säkerställa att hållbarhetsrapporteringen sker i enlighet med arbetstagarnas rätt till information och samråd. Företagsledningen bör därför informera arbetstagarrepresentanterna på lämplig nivå och med dem diskutera relevant information och metoder för att erhålla och kontrollera hållbarhetsinformation. Detta innebär, vid tillämpningen av detta ändringsdirektiv, att det förs en dialog och en diskussion mellan arbetstagarrepresen tanterna och den centrala ledningen eller någon annan ledningsnivå som vid sådana tillfällen skulle vara lämpligare, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll som skulle göra det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att uttrycka sina åsikter. Deras åsikter bör i förekommande fall meddelas de berörda förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganen.

(53)Företag inom samma sektor utsätts ofta för liknande hållbarhetsrelaterade risker, och de har ofta liknande inverkan på samhället och miljön. Jämförelser mellan företag inom samma sektor är särskilt värdefulla för investerare och andra användare av hållbarhetsinformation. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör därför specificera både information som företag i alla sektorer bör offentliggöra och information som företag bör offentliggöra beroende på deras verksamhetssektor. Sektorsspecifika standarder för hållbarhetsrapportering är särskilt viktiga när det gäller sektorer som är förknippade med höga hållbarhetsrisker för eller inverkan på miljön, de mänskliga rättigheterna och samhällsstyrningen, inbegripet de sektorer som förtecknas i avsnitten A–H och avsnitt L i bilaga I till Europapar lamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (32), och relevanta verksamheter inom dessa sektorer. När kommissionen antar sektorsspecifika standarder för hållbarhetsrapportering bör den säkerställa att den information som specificeras av dessa standarder för hållbarhetsrapportering står i proportion till omfattningen av de risker och den inverkan som är förknippade med hållbarhetsfrågor som är specifika för varje sektor, med beaktande av att riskerna och inverkan i vissa sektorer är mer omfattande än i andra. Kommissionen bör också ta hänsyn till att inte all verksamhet inom sådana sektorer nödvändigtvis är förknippad med omfattande hållbarhetsrisker eller -inverkan. För företag som är verksamma i sektorer som är särskilt beroende av naturresurser skulle sektorsspecifika standarder för hållbarhetsrapportering kräva redovisning av naturrelaterad inverkan på och naturrelaterad risker för biologisk mångfald och ekosystem.

Standarderna för hållbarhetsrapportering bör också ta hänsyn till de svårigheter som företag kan stöta på när det gäller att samla in information från aktörer i hela deras värdekedja, särskilt från leverantörer som är små eller medelstora företag och från leverantörer på tillväxtmarknader och i tillväxtekonomier. Standarderna för hållbarhets rapportering bör specificera upplysningar om värdekedjor som är proportionella och relevanta med tanke på företagets verksamhet i fråga om omfattning och komplexitet samt med tanke på kapaciteten och egenskaperna hos företagen i värdekedjorna, särskilt kapaciteten och egenskaperna hos de företag som inte är föremål för de krav på hållbarhetsrapportering som fastställs i detta ändringsdirektiv. Standarderna för hållbarhetsrapportering bör inte specificera upplysningar som skulle kräva att företag erhåller ytterligare information från små och medelstora företag i deras värdekedja än den information som ska lämnas i enlighet med standarderna för hållbarhetsrap portering för små och medelstora företag. Detta bör inte påverka tillämpningen av unionens krav på företag att genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet.

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

323

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/33

(54)För att tillgodose användarnas informationsbehov i god tid, och särskilt med tanke på hur brådskande det är att tillgodose finansmarknadsaktörers informationsbehov som omfattas av kraven i de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 4.6 och 4.7 i förordning (EU) 2019/2088, bör kommissionen genom delegerade akter anta en första uppsättning standarder för hållbarhetsrapportering senast den 30 juni 2023. Denna uppsättning standarder för hållbarhetsrapportering bör specificera den information som företagen bör offentliggöra med avseende på alla rapporteringsområden och hållbarhetsfrågor och att finansmarknadsaktörer måste uppfylla de upplysningsskyl digheter som fastställs i förordning (EU) 2019/2088. Kommissionen bör genom delegerade akter anta en andra uppsättning standarder för hållbarhetrapportering senast den 30 juni 2024, som specificerar kompletterande information som företagen bör lämna om hållbarhetsfrågor och vid behov rapporteringsområden och information som är specifik för den sektor inom vilken ett företag är verksamt. Kommissionen bör se över dessa standarder för hållbarhetsrapportering, inbegripet standarderna för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag, vart tredje år för att ta hänsyn till relevant utveckling, inbegripet utvecklingen av internationella standarder.

(55)Direktiv 2013/34/EU kräver inte att företag tillhandahåller sin förvaltningsberättelse i digitalt format, vilket försvårar den rapporterade informationens sökbarhet och användbarhet. Användare av hållbarhetsinformation förväntar sig allt oftare att sådan information ska vara sökbar, jämförbar och maskinläsbar i digitala format. Medlemsstaterna bör kunna kräva att företag som omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering i direktiv 2013/34/EU kostnadsfritt gör sina förvaltningsberättelser tillgängliga för allmänheten på sina webbplatser. Digitaliseringen skapar möjligheter att utnyttja information på ett effektivare sätt och har potential för betydande kostnadsbesparingar för både användare och företag. Digitaliseringen möjliggör också centralisering på unionsnivå och medlemsstatsnivå av uppgifter i ett öppet och tillgängligt format som underlättar läsning och möjliggör jämförelse av uppgifter. Företagen bör därför vara skyldiga att utarbeta sin förvaltningsberättelse i det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (33) och att märka sin hållbarhetsrapportering, inbegripet de upplysningar som krävs enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i delegerad förordning (EU) 2019/815 när detta väl har fastställts.

Det kommer att krävas en digital taxonomi för unionens standarder för hållbarhetsrapportering för att den

information som rapporteras ska kunna taggas i enlighet med dessa standarder för hållbarhetsrapportering. Dessa krav bör bidra till det digitaliseringsarbete som kommissionen tillkännagav i sitt meddelande av den 19 februari 2020 med titeln En EU-strategi för data och i sitt meddelande av den 24 september 2020 med titeln En strategi för digitalisering av finanssektorn i EU. Dessa krav skulle också komplettera inrättandet av en gemensam europeisk kontaktpunkt för offentlig företagsinformation i enlighet med kommissionens meddelande av den 24 september 2020 med titeln En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, där även behovet av att tillhandahålla jämförbar information i ett digitalt format beaktas.

(56)För att göra det möjligt att ta med den rapporterade hållbarhetsinformationen i den gemensamma europeiska kontaktpunkten bör medlemsstaterna säkerställa att företag vars värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen offentliggör sin förvaltningsberättelse, inklusive hållbarhetsrapportering, i det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2019/815.

(57)Enligt artikel 19a.4 i direktiv 2013/34/EU får medlemsstaterna undanta företag från skyldigheten att i förvaltnings berättelsen inkludera den icke-finansiella rapport som krävs enligt artikel 19a.1 i det direktivet. Det är tillåtet för medlemsstaterna att göra detta om det berörda företaget utarbetar en separat rapport som offentliggörs tillsammans med förvaltningsberättelsen i enlighet med artikel 30 i det direktivet, eller om rapporten offentliggörs på företagets webbplats inom en rimlig tidsperiod som inte överstiger sex månader efter balansdagen och som det hänvisas till i förvaltningsberättelsen. Samma möjlighet finns för den icke-finansiella rapport för koncernen som avses i direktiv 2013/34/EU. Tjugo medlemsstater har utnyttjat denna möjlighet. Möjligheten att offentliggöra en separat rapport hindrar dock tillgången till information som länkar samman finansiell information och information om hållbarhetsfrågor. Det försvårar också sökbarheten för och tillgången till information för användare, särskilt investerare, som är intresserade av både finansiell information och hållbarhetsinformation. Eventuella olika publiceringstider för finansiell information och hållbarhetsinformation förvärrar det problemet. Offentliggörande i

(33) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (EUT L 143, 29.5.2019, s. 1).

324

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/34	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

en separat rapport kan även ge intrycket, internt och externt, att hållbarhetsinformation tillhör en kategori av mindre relevant information, vilket kan inverka negativt på informationens uppfattade tillförlitlighet. Företagen bör därför rapportera hållbarhetsinformation i ett särskilt och tydligt identifierbart avsnitt i förvaltningsberättelsen, och medlemsstaterna bör inte längre ha rätt att undanta företag från skyldigheten att i förvaltningsberättelsen inkludera information om hållbarhetsfrågor.

En sådan skyldighet skulle också bidra till att klargöra de nationella behöriga myndigheternas roll i övervakningen av hållbarhetsrapporteringen, som en del av förvaltningsberättelsen, utarbetad i enlighet med direktiv 2004/109/EG. Dessutom bör företag som är skyldiga att rapportera hållbarhetsinformation under inga omständigheter undantas från skyldigheten att offentliggöra förvaltningsberättelsen, eftersom det är viktigt att säkerställa att hållbarhetsin formation är allmänt tillgänglig.

(58)Enligt artikel 20 i direktiv 2013/34/EU ska företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen ta med en företagsstyrningsrapport i sin förvaltningsberättelse, som bland annat ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som företaget tillämpat med avseende på dess förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan. Artikel 20 i direktiv 2013/34/EU ger företagen flexibilitet att bestämma vilka aspekter av mångfald de rapporterar om. Det innebär inte någon uttrycklig skyldighet för företag att lämna information om någon särskild aspekt av mångfald. För att uppnå en jämnare könsfördelning i det ekonomiska beslutsfattandet är det nödvändigt att säkerställa att företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen alltid rapporterar om sin jämställdhetspolitik och dess genomförande. För att undvika onödiga administrativa bördor bör sådana företag dock ha möjlighet att rapportera en del av den information som krävs enligt artikel 20 i direktiv 2013/34/EU tillsammans med annan hållbarhetsinformation. Om de väljer att göra detta bör företagsstyrnings rapporten innehålla en hänvisning till företagets hållbarhetsrapportering, och den information som krävs enligt artikel 20 i direktiv 2013/34/EU bör fortfarande omfattas av de krav på kvalitetsgranskning som gäller för företagsstyrningsrapporten.

(59)Enligt artikel 33 i direktiv 2013/34/EU ska medlemsstaterna säkerställa att ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan har ett kollektivt ansvar för att säkerställa att årsbokslutet, koncernredovisningen, förvaltningsberättelsen, förvaltningsberättelsen för koncernen, företagsstyrningsrapporten och företagsstyrnings rapporten för koncernen utarbetas och offentliggörs i enlighet med kraven i det direktivet. Detta kollektiva ansvar bör utvidgas till att omfatta de digitaliseringskrav som fastställs i delegerad förordning (EU) 2019/815, kravet att följa unionens standarder för hållbarhetsrapportering och kravet på att märka hållbarhetsrapportering.

(60)Inom revision görs åtskillnad mellan bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet och bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Slutsatsen av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet ges vanligen i en negativ uttrycksform genom att det anges att inget har framkommit som tyder på att informationen om sakförhållandet innehåller någon väsentlig felaktighet. Vid ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet utför revisorn färre tester än vid ett bestyrkan deuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Mängden arbete inom ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet är därför mindre än inom ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Den mängd arbete som utförs inom ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet innebär omfattande förfaranden, bland annat beaktande av det rapporterande företagets interna kontroller och substansgranskning, och är därför betydligt större än vad som utförs vid ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet.

Slutsatsen av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet ges vanligtvis i en positiv uttrycksform och leder till ett uttalande om hur granskningsämnet ska bedömas gentemot tidigare fastställda kriterier. Enligt direktiv 2013/34/EU ska medlemsstaterna säkerställa att den lagstadgade revisorn eller revisions företaget kontrollerar om redovisningen av icke-finansiell information eller den separata rapporten har lämnats. Det krävs inte att en oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster verifierar informationen, även om direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att kräva sådan verifiering när de så önskar. Avsaknaden av ett krav på uttalande med begränsad eller rimlig säkerhet i fråga om hållbarhetsrapportering skulle – till skillnad från kravet på att den lagstadgade revisorn ska utföra lagstadgade revisioner baserat på ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med

325

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/35

rimlig säkerhet – hota trovärdigheten hos den hållbarhetsinformation som offentliggörs och därmed inte tillgodose behoven hos de avsedda användarna av denna information. Även om målet är att ha en liknande nivå av säkerhet i revisorers eller kvalitetsgranskares uttalande vad gäller finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, skapar avsaknaden av en gemensamt överenskommen standard för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering en risk för olika uppfattningar och förväntningar om vad ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet skulle innebära för olika kategorier av hållbarhetsinformation, särskilt när det gäller framåtblickande och kvalitativa upplysningar.

Därför bör man överväga en progressiv strategi för att höja den säkerhetsnivå som krävs för hållbarhetsinformation, till att börja med en skyldighet för den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget att uttala sig om huruvida hållbarhetsrapporteringen uppfyller unionskraven på grundval av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Det uttalandet bör omfatta hållbarhetsrapporteringens överensstämmelse med unionens standarder för hållbarhetsrapportering, den process som företaget genomför för att identifiera den information som rapporteras i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering och efterlevnaden av kravet på att märka hållbarhetsrapportering. Revisorn bör också bedöma om företagets rapportering uppfyller rapporteringskraven i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852. För att säkerställa en gemensam förståelse av och gemensamma förväntningar på vad ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet skulle bestå av bör den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ha en skyldighet att avge ett uttalande grundat på ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet om att hållbarhetsrapporteringen uppfyller unionens krav, när kommissionen genom delegerade akter senast den 1 oktober 2028 antar standarder för bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet i fråga om hållbarhetsrapportering, efter en bedömning för att fastställa om det skulle vara möjligt för revisorer och företag att sörja för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering på grundval av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet.

En successiv strategi från bestyrkandeuppdrag med begränsad säkerhet till bestyrkandeuppdrag med rimlig säkerhet skulle även möjliggöra en gradvis utveckling av marknaden för kvalitetsgranskningar som avser hållbarhetsin formation och av företagens rapporteringspraxis. Slutligen skulle en sådan gradvis strategi ta in kostnadsökningen för de rapporterande företagen stegvis, med tanke på att kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering på grundval av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet är dyrare än kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering på grundval av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Företag som omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering bör kunna besluta att ha ett uttalande om sin hållbarhetsrapportering grundat på ett bestyrkandeuppdrag där uttalande lämnas med rimlig säkerhet om de så önskar, och i sådana fall bör de anses ha uppfyllt kravet att ha ett uttalande grundat på ett bestyrkandeuppdrag med begränsad säkerhet. Ett uttalande grundat på ett bestyrkandeuppdrag med rimlig säkerhet avseende framåtblickande information är endast ett bestyrkande av att denna information har tagits fram i enlighet med tillämpliga standarder.

(61)Lagstadgade revisorer eller revisionsföretag kontrollerar redan de finansiella rapporterna och förvaltningsberättelsen. De lagstadgade revisorernas eller revisionsföretagens bestyrkande av hållbarhetsrapportering skulle bidra till att säkerställa att finansiell information och hållbarhetsinformation är sammanlänkade och konsekventa, vilket är särskilt viktigt för användare av hållbarhetsinformation. Det finns dock en risk för ytterligare koncentration på revisionsmarknaden, vilket skulle kunna äventyra revisorernas opartiskhet och självständighet och öka revisionsav gifterna eller avgifterna i samband med kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

Med tanke på den nyckelroll som lagstadgade revisorer spelar när det gäller att tillhandahålla kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, och säkerställa tillförlitlig hållbarhetsinformation, har kommissionen meddelat att den kommer att agera för att ytterligare förbättra revisionskvaliteten och skapa en öppnare och mer diversifierad revisionsmarknad, vilket är en förutsättning för en framgångsrik tillämpning av detta ändringsdirektiv. Dessutom är det önskvärt att företagen ges ett större utbud av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster för kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att godkänna oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som ackrediterats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (34) att avge ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som bör offentliggöras

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

326

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/36	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

tillsammans med förvaltningsberättelsen. Medlemsstaterna bör dessutom ges möjlighet att tillåta att en annan lagstadgad revisor än den eller de lagstadgade revisorer som utför den lagstadgade revisionen av de finansiella rapporterna avger ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Om medlemsstater tillåter att oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering bör de även tillåta att en annan lagstadgad revisor än den eller de som utför den lagstadgade revisionen av de finansiella rapporterna avger ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

Medlemsstaterna bör fastställa krav som säkerställer kvaliteten på den kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som utförs av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster och enhetliga resultat vid kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Därför bör alla oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster omfattas av krav som är likvärdiga de krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (35) när det gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering och samtidigt avpassade för oberoende leverantörer av kvalitets granskningstjänster som inte utför lagstadgade revisioner. Medlemsstaterna bör framför allt fastställa likvärdiga krav i fråga om utbildning och examination, fortbildning, system för kvalitetskontroll, yrkesetik, opartiskhet och självständighet, objektivitet, konfidentialitet och tystnadsplikt, utnämning och entledigande, organisationen av arbetet när det gäller de oberoende leverantörerna av kvalitetsgranskningstjänster, utredningar och sanktioner samt rapporteringen av oegentligheter. Detta skulle också kunna garantera likvärdiga förutsättningar för alla personer och företag som medlemsstaterna tillåter att avge ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, däribland lagstadgade revisorer. Om ett företag begär ett uttalande från en annan ackrediterad oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster än den lagstadgade revisorn om sin hållbarhetsrapportering, bör det inte dessutom begära ett sådant uttalande om kvalitetsgranskning av sin hållbarhetsrapportering från den lagstadgade revisorn.

Oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som redan har ackrediterats av en medlemsstat för kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering bör få fortsätta med det. På samma sätt bör medlemsstaterna säkerställa att oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som senast den dag då de nya kraven på utbildning och examination börjar tillämpas genomgår sin ackrediteringsprocess, inte omfattas av dessa nya ackrediteringskrav, förutsatt att de slutför denna process inom två år från den dag då dessa nya krav börjar tillämpas. Medlemsstaterna bör dock säkerställa att alla oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som i en medlemsstat ackrediteras för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering inom två år från och med dagen då de nya ackrediter ingskraven börjar tillämpas genom kontinuerlig fortbildning förvärvar nödvändig kunskap om hållbarhetsrap portering och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

(62)För att främja den fria rörligheten för tjänster bör medlemsstaterna tillåta oberoende leverantörer av kvalitetsgransk ningstjänster som är etablerade i en annan medlemsstat att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering på deras territorium. Detta skulle också gynna öppnandet av marknaden för kvalitetsgranskning även om inte alla medlemsstater på sitt territorium tillåter ackreditering av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster. Om oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering på en värdmedlemsstats territorium, bör den värdmedlemsstaten kunna besluta att utöva tillsyn över oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster, med möjlighet att utnyttja den genomförda ramen för tillsyn av revisorer som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

(63)Medlemsstaterna bör säkerställa att när ett företag enligt unionsrätten ska låta delar av sin hållbarhetsrapportering kontrolleras av en ackrediterad oberoende tredje part, bör rapporten från den ackrediterade oberoende tredje parten göras tillgänglig antingen som en bilaga till förvaltningsberättelsen eller på annat sätt som är tillgängligt för allmänheten. Sådant tillgängliggörande av den rapporten bör inte föregripa resultatet av uttalandet om kvalitets granskning, som tredjepartskontrollen bör stå fri från. Det bör inte medföra dubbelarbete mellan den revisor eller den oberoende leverantören av kvalitetsgranskningstjänster som avger uttalandet om kvalitetsgranskning och den ackrediterade oberoende tredje parten.

(35) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

327

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/37

(64)I direktiv 2006/43/EG fastställs regler för lagstadgad revision av årsredovisning och koncernredovisning. Det är nödvändigt att säkerställa att enhetliga regler gäller för revision av finansiella rapporter och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering från den lagstadgade revisorns sida. Direktiv 2006/43/EG bör tillämpas när uttalandet om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering avges av en lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag.

(65)Reglerna om godkännande och erkännande av lagstadgade revisorer och revisionsföretag bör möjliggöra för lagstadgade revisorer att kvalificera sig också för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Medlemsstaterna bör säkerställa att de lagstadgade revisorer som önskar kvalificera sig för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering har nödvändiga teoretiska kunskaper i ämnen som är relevanta för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering och förmågan att tillämpa sådana kunskaper i praktiken.

Därför bör lagstadgade revisorer genomgå praktisk utbildning i minst åtta månader i kvalitetsgranskning av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncern eller i andra hållbarhetsrelaterade tjänster, med beaktande av tidigare yrkeserfarenhet. Lagstadgade revisorer som redan har godkänts eller erkänts i en medlemsstat bör dock fortsätta att tillåtas utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. På samma sätt bör medlemsstaterna säkerställa att fysiska personer som genomgår godkännandeförfarandet den dag då de krav för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som införs genom detta ändringsdirektiv börjar tillämpas inte omfattas av de kraven, förutsatt att de avslutar förfarandet inom de därpå följande två åren. Medlemsstaterna bör dock säkerställa att de lagstadgade revisorer som godkänns inom två år efter den dag då dessa krav har börjat tillämpas och som önskar utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering genom kontinuerlig fortbildning förvärvar nödvändig kunskap om hållbarhetsrapportering och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Fysiska personer som väljer att godkännas endast som lagstadgade revisorer för lagstadgad revision bör vid en senare tidpunkt kunna välja att kvalificera sig även för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. För detta ändamål bör sådana personer uppfylla de nödvändiga krav som medlemsstaterna har fastställt för att säkerställa att de också har nödvändiga teoretiska kunskaper i ämnen som är relevanta för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering och förmågan att tillämpa sådana kunskaper i praktiken.

(66)Det bör säkerställas att de krav som ställs på revisorer när det gäller den lagstadgade revision och den kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering som de utför är konsekventa. Det bör därför finnas åtminstone en utsedd person som aktivt deltar i utförandet av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering (nyckelpartner för hållbarhet). När kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering utförs, bör det krävas att lagstadgade revisorer ägnar tillräckligt med tid åt uppdraget och tilldelar tillräckligt med resurser och sakkunskap för att de ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt. Kundkontoregistret bör specificera de avgifter som tas ut för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering och en kvalitetsgranskningsdokumentation upprättas med information som har koppling till kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering. Om samma lagstadgade revisor utför den lagstadgade revisionen av årsredovisningen eller årsbokslutet och kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering bör det vara möjligt att inkludera kvalitetsgranskningsdokumentationen i revisionsdokumentationen. De krav som ställs på lagstadgade revisorer i samband med kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering bör dock endast vara tillämpliga på de lagstadgade revisorer som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

(67)Lagstadgade revisorer eller revisionsföretag som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering bör ha en hög nivå av teknisk och specialiserad sakkunskap på hållbarhetsområdet.

(68)Genom direktiv 2006/43/EG åläggs medlemsstaterna att införa lämpliga regler för att förhindra att avgifterna för hållbarhetsrapportering påverkas eller bestäms av tillhandahållandet av ytterligare tjänster till den granskade enheten eller baseras på någon form av oförutsedd händelse. Enligt det direktivet ska medlemsstaterna också säkerställa att lagstadgade revisorer som utför lagstadgad revision följer reglerna om yrkesetik, opartiskhet och självständighet, objektivitet, konfidentialitet och tystnadsplikt. För enhetlighetens skull är det lämpligt att dessa regler utvidgas till att omfatta lagstadgade revisorer som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

328

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/38	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(69)För att säkerställa enhetlig praxis och hög kvalitet för kvalitetskontroll av hållbarhetsrapportering i hela unionen bör kommissionen ges befogenhet att anta standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering genom delegerade akter. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att tillämpa nationella standarder, förfaranden och krav för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering om inte kommissionen genom delegerade akter har antagit en standard för kvalitetsgranskning som täcker samma ämnesområde. Sådana standarder för kvalitetsgranskning bör ange de förfaranden som revisorn ska följa för att dra sina slutsatser om bestyrkande av hållbarhetsrapportering. Kommissionen bör därför genom delegerade akter senast den 1 oktober 2026 anta standarder för kvalitets granskning där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. I syfte att underlätta en harmonisering av kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering i medlemsstaterna bör kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer (Ceaob) uppmuntras att anta icke-bindande riktlinjer för att fastställa de förfaranden som ska följas vid avgivande av ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering i väntan på att kommissionen antar en standard för kvalitetsgranskning som täcker samma ämnesområde.

(70)I direktiv 2006/43/EG fastställs regler för lagstadgad revision av en koncern. Liknande regler bör fastställas för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för en koncern.

(71)Enligt direktiv 2006/43/EG ska lagstadgade revisorer eller revisionsföretag redovisa resultaten av sin lagstadgade revision i en revisionsberättelse. Liknande regler bör fastställas för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Resultaten av kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering bör presenteras i en kvalitetsgranskningsrapport. Om samma lagstadgade revisor utför den lagstadgade revisionen av årsredovisningen eller årsbokslutet och kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering bör det vara möjligt att lägga fram informationen om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering i revisionsberättelsen.

(72)Enligt direktiv 2006/43/EG åläggs medlemsstaterna att inrätta ett system för kvalitetskontroller av lagstadgade revisorer och revisionsföretag. För att säkerställa att kvalitetskontroller också genomförs när det gäller kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering och att de personer som utför kvalitetskontroller har lämplig yrkesutbildning och relevant erfarenhet av hållbarhetsrapportering och av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering bör kravet på att inrätta ett system för kvalitetskontroll utvidgas till att omfatta kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Som en övergångsåtgärd, till och med den 31 december 2025, bör de personer som utför kvalitetskontroller av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering vara undantagna från kravet på relevant erfarenhet av hållbarhetsrap portering och av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, eller av andra hållbarhetsrelaterade tjänster.

(73)Enligt direktiv 2006/43/EG krävs att medlemsstaterna ska ha ett system för utredningar och sanktioner för lagstadgade revisorer och revisionsföretag som utför lagstadgade revisioner. Enligt det direktivet ska även medlemsstaterna organisera ett effektivt system för offentlig tillsyn och säkerställa att regleringsarrangemangen för offentliga tillsynssystem möjliggör ett effektivt samarbete på unionsnivå när det gäller medlemsstaternas tillsynsverksamhet. Sådana krav bör utvidgas till att omfatta lagstadgade revisorer och revisionsföretag som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för att säkerställa konsekvens i de utredningar, sanktioner och tillsynsregler som inrättats för revisorns arbete inom den lagstadgade revisionen och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

(74)Direktiv 2006/43/EG innehåller regler om utnämning och entledigande av lagstadgade revisorer och revisionsföretag som utför lagstadgade revisioner. Dessa regler bör utvidgas till att omfatta kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering för att säkerställa konsekvens i de regler som åläggs revisorer när det gäller deras arbete med lagstadgad revision och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

(75)Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG (36) är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att aktieägare i företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen, enskilt eller kollektivt, har rätt att föra upp punkter på dagordningen för bolagsstämman, förutsatt att varje sådan punkt åtföljs av en motivering eller ett förslag till beslut som ska antas vid bolagsstämman, och att de har rätt att lägga fram förslag till beslut om punkter som tagits upp eller ska tas upp på dagordningen för en bolagsstämma, beroende på omständigheterna. Om dessa rättigheter är förenade med villkoret att den eller de berörda aktieägarna innehar en minimiandel i företaget, får denna minimiandel inte överstiga 5 % av aktiekapitalet. När det gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering bör aktieägare kunna utöva de rättigheter som anges i artikel 6 i direktiv 2007/36/EG för

(36) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17).

329

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/39

att lägga fram förslag till beslut som ska antas vid bolagsstämman som kräver att, för det första, en ackrediterad tredje part som inte tillhör samma revisionsföretag eller nätverk som den lagstadgade revisor eller det revisionsföretag som utför den lagstadgade revisionen utarbetar en rapport om vissa delar av hållbarhetsrapporteringen, och, för det andra, att en sådan rapport görs tillgänglig för bolagsstämman.

För företag som omfattas av de krav på hållbarhetsrapportering som införs genom detta ändringsdirektiv och inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 6 i direktiv 2007/36/EG, bör aktieägare som företräder mer än 5 % av rösterna eller 5 % av företagets kapital, enskilt eller kollektivt, ha rätt att på dagordningen för bolagsstämman lägga fram ett förslag till beslut som ska antas vid bolagsstämman om, för det första, att en ackrediterad tredje part som inte tillhör samma revisionsföretag eller revisionsnätverk som den lagstadgade revisor eller det revisionsföretag som utför den lagstadgade revisionen ska utarbeta en rapport om vissa delar av hållbarhetsrapporteringen och, för det andra, att en sådan rapport ska göras tillgänglig för bolagsstämman.

(76)Enligt direktiv 2006/43/EG åläggs medlemsstaterna att säkerställa att varje företag av allmänt intresse har en revisionskommitté och specificerar sina uppgifter i samband med den lagstadgade revisionen. Revisionskommittén bör tilldelas vissa uppgifter när det gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Dessa uppgifter bör inkludera skyldigheten att informera förvaltnings- eller tillsynsorganet i enheten av allmänt intresse om resultatet av kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering och förklara hur revisionskommittén bidrog till hållbarhetsrappor teringens tillförlitlighet och vilken roll revisionskommittén hade i denna process. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att tillåta att uppgifter som tilldelas revisionskommittén när det gäller hållbarhetsrapportering och när det gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering utförs av förvaltnings- eller tillsynsorganet som helhet eller av ett särskilt organ som inrättats av förvaltnings- eller tillsynsorganet.

(77)Direktiv 2006/43/EG innehåller krav på registrering och tillsyn av revisorer och revisionsföretag från tredjeland. För att säkerställa att det finns ett enhetligt regelverk för revisorernas arbete inom både lagstadgad revision och kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering är det nödvändigt att utvidga dessa krav till att omfatta kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

(78)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 (37) är tillämplig på lagstadgade revisorer och revisionsföretag som utför lagstadgad revision av företag av allmänt intresse. Den förordningen fastställer ett gränsvärde för arvodena för andra tjänster som den lagstadgade revisorn kan tillhandahålla, så att den lagstadgade revisorns opartiskhet och självständighet vid utförandet av en lagstadgad revision säkerställs. Det är viktigt att klargöra att kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering inte bör tas med vid beräkningen av den gränsen. Enligt förordning (EU) nr 537/2014 är det dessutom förbjudet att tillhandahålla vissa icke-revisionstjänster under vissa tidsperioder när den lagstadgade revisorn utför den lagstadgade revisionen. Tjänster som rör utarbetande av hållbarhetsrapportering, inklusive konsulttjänster, bör också betraktas som förbjudna tjänster under den tidsperiod som föreskrivs i förordning (EU) nr 537/2014. Förbudet mot tillhandahållandet av sådana tjänster bör gälla i samtliga fall där den lagstadgade revisorn utför den lagstadgade revisionen av de finansiella rapporterna.

För att säkerställa den lagstadgade revisorns opartiskhet och självständighet bör vissa icke-revisionstjänster även vara förbjudna när den lagstadgade revisorn utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Enligt förordning (EU) nr 537/2014 ska lagstadgade revisorer rapportera oegentligheter till det granskade företaget och, under vissa omständigheter, till de myndigheter som av medlemsstaterna tilldelats ansvaret för utredning av sådana oegentligheter. Sådana skyldigheter bör i förekommande fall även utvidgas till att omfatta lagstadgade revisorer och revisionsföretag när det gäller deras arbete med kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för företag av allmänt intresse.

(37) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 77).

330

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/40	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

(79)Enligt direktiv 2004/109/EG åläggs de nationella tillsynsmyndigheterna uppgiften att kontrollera att företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen uppfyller kraven för företagsrapportering. I artikel 4 i det direktivet specificeras det innehåll som ska tas med i årsredovisningarna, men det saknas en uttrycklig hänvisning till artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, som kräver att en icke-finansiell rapport och en icke- finansiell rapport för koncernen utarbetas. Till följd av detta har de nationella behöriga myndigheterna i vissa medlemsstater inte något rättsligt mandat att utöva tillsyn över de icke-finansiella rapporterna, särskilt om de icke- finansiella rapporterna offentliggörs i en separat rapport, utöver årsredovisningen, vilket medlemsstaterna för närvarande kan tillåta. Det är därför nödvändigt att i artikel 4.5 i direktiv 2004/109/EG införa en hänvisning till hållbarhetsrapportering. Det är också nödvändigt att kräva att de ansvariga personerna hos emittenten, i årsredovisningen bekräftar att förvaltningsberättelsen, såvitt de vet, är utarbetad i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering.

Med tanke på den nya karaktären hos dessa rapporteringskrav bör Esma dessutom utfärda riktlinjer för nationella behöriga myndigheter för att främja en konvergerande tillsyn av hållbarhetsrapportering från emittenter som omfattas av direktiv 2004/109/EG. De riktlinjerna bör endast vara tillämpliga på tillsyn av företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen.

(80)I syfte att specificera de krav som fastställs i detta ändringsdirektiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa standarder för hållbarhetsrapportering och fastställa standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (38). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(81)Kommissionen bör lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta ändringsdirektiv med, bland annat, en bedömning av uppnåendet av målen för detta ändringsdirektiv, inbegripet konvergensen mellan medlemsstaternas rapporteringspraxis, en bedömning av antalet små och medelstora företag som frivilligt använder standarder för hållbarhetsrapportering, en bedömning av om och på vilket sätt rapporter ingskraven bör utvidgas ytterligare, särskilt när det gäller små och medelstora företag och företag från tredjeländer som är direkt verksamma på unionens inre marknad utan ett dotterföretag eller en filial på unionens territorium, en bedömning av genomförandet av rapporteringskraven för dotterföretag och filialer till företag från tredjeländer som införs genom detta ändringsdirektiv, inbegripet en bedömning av antalet tredjelandsföretag som har ett dotterföretag eller en filial som omfattas av rapporteringskrav i enlighet med direktiv 2013/34/EU, en bedömning av verkställig hetsmekanismen och av de relevanta tröskelvärden som anges i direktiv 2013/34/EU och en bedömning av om och på vilket sätt tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning till den hållbarhetsrapportering som offentliggörs av företag som omfattas av ändringsdirektivets tillämpningsområde ska säkerställas.

Rapporten om genomförandet av detta ändringsdirektiv bör offentliggöras senast den 30 april 2029 och därefter vart tredje år och bör vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag. Senast den 31 december 2028 bör kommissionen se över och rapportera om koncentrationsnivån på marknaden för kvalitetsgranskning av hållbarhet. Denna översyn bör ta hänsyn till de nationella system som är tillämpliga på oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster och bedöma om och i vilken utsträckning sådana nationella system bidrar till att öppna upp marknaden för kvalitets granskning. Senast den 31 december 2028 bör kommissionen bedöma möjliga rättsliga åtgärder för att säkerställa tillräcklig diversifiering av marknaden för kvalitetsgranskning av hållbarhet och lämplig kvalitet på hållbarhetsrap porteringen. Rapporten om koncentrationsnivån på marknaden för kvalitetsgranskning av hållbarhet bör överlämnas till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2028 och vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

(38) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

331

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/41

(82)Eftersom målen för detta ändringsdirektiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitets principen i samma artikel går detta ändringsdirektiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(83)Förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(84)ECB hördes och avgav ett yttrande den 7 september 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2013/34/EU

Direktiv 2013/34/EU ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 1 ska följande punkter läggas till:

”3. De samordningsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 19a, 29a, 29d, 30 och 33, artikel 34.1 andra stycket aa, artikel 34.2 och 34.3 samt artikel 51 i detta direktiv ska också tillämpas på medlemsstaternas lagar och andra författningar för följande företag, oavsett deras juridiska form, förutsatt att de företagen är stora företag eller små och medelstora företag, utom mikroföretag, som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a i detta direktiv:

a)Försäkringsföretag enligt artikel 2.1 i rådets direktiv 91/674/EEG (*).

b)Kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (**).

Medlemsstaterna får välja att inte tillämpa de samordningsåtgärder som avses i första stycket i den här punkten på de företag som förtecknas i artikel 2.5.2–2.5.23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (***).

4.De samordningsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 19a, 29a och 29d ska inte tillämpas på de finansiella produkter som förtecknas i artikel 2.12 b och f i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 (****).

5.De samordningsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 40a–40d ska också tillämpas på medlemsstaternas lagar och andra författningar om dotterföretag och filialer till företag som inte regleras av lagstiftningen i en medlemsstat men vars juridiska form är jämförbar med de typer av företag som förtecknas i bilaga I.

_____________

(*)Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för

försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).

(**)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för

kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(***)Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet

i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(****) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsre laterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).”

332

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/42	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

2.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)Led 5 ska ersättas med följande:

”5. nettoomsättning: belopp som erhållits genom försäljning av varor och tillhandahållande av tjänster efter avdrag av försäljningsrabatter och mervärdesskatt samt andra skatter som direkt relateras till omsättningen; för försäkringsföretag som avses i artikel 1.3 första stycket a i detta direktiv ska nettoomsättningen emellertid fastställas i enlighet med artiklarna 35 och 66.2 i rådets direktiv 91/674/EEG (*); för kreditinstitut som avses i artikel 1.3 första stycket b i detta direktiv ska nettoomsättningen fastställas i enlighet med artikel 43.2 c i rådets direktiv 86/635/EEG (**) och för företag som omfattas av artikel 40a.1 i detta direktiv avses med nettoomsättning intäkter enligt definitionen i eller i den mening som avses i det ramverk för finansiell rapportering som ligger till grund för företagets finansiella rapporter.

_____________

(*)Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för

försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).

(**)Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).”

b)Följande led ska läggas till:

”17. hållbarhetsfrågor: miljörelaterade, sociala och mänskliga rättigheter samt styrningsfaktorer, inklusive hållbarhetsfaktorer enligt definitionen i artikel 2.24 i förordning (EU) 2019/2088.

18.hållbarhetsrapportering: rapportering av information om hållbarhetsfrågor i enlighet med artiklarna 19a, 29a och 29d.

19.immateriella nyckelresurser: resurser utan fysisk form vilka är en grundläggande förutsättning för företagets affärsmodell och vilka är en källa till värdeskapande för företaget.

20.oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster: ett organ för bedömning av överensstämmelse som ackrediterats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (*) för den specifika verksamhet avseende bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 34.1 andra stycket aa i detta direktiv.

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).”

3.I artikel 19.1 ska följande stycke läggas till:

”Stora företag samt små och medelstora företag, utom mikroföretag, som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a ska rapportera information om de immateriella nyckelresurserna och redogöra för hur sådana resurser är en grundläggande förutsättning för företagets affärsmodell och hur sådana resurser är en källa till värdeskapande för företaget.”

4.Artikel 19a ska ersättas med följande:

”Artikel 19a

Hållbarhetsrapportering

1.Stora företag samt små och medelstora företag, utom mikroföretag, som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a ska i förvaltningsberättelsen inkludera information som behövs för att förstå företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning.

333

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/43

Den information som avses i första stycket ska vara tydligt identifierbar i förvaltningsberättelsen, genom ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen.

2.Den information som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a)En kort beskrivning av företagets affärsmodell och strategi som ska inbegripa följande:

i)Motståndskraften i företagets affärsmodell och strategi vad gäller risker i samband med hållbarhetsfrågor.

ii)Möjligheter som hållbarhetsfrågorna ger företaget.

iii)Företagets planer, inbegripet genomförandeåtgärder och tillhörande finansierings- och investeringsplaner, för att säkerställa att dess affärsmodell och strategi är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, som antogs den 12 december 2015 (Parisavtalet) och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (*), och, i förekommande fall, företagets exponering för kol-, olje- och gasrelaterad verksamhet.

iv)Hur företagets affärsmodell och strategi tar hänsyn till de berörda parternas intressen och företagets inverkan på hållbarhetsfrågor.

v)Hur företagets strategi har genomförts med avseende på hållbarhetsfrågor.

b)En beskrivning av de tidsbundna mål som rör hållbarhetsfrågor som fastställts av företaget, inbegripet, i förekommande fall, absoluta mål för minskning av växthusgasutsläppen åtminstone för 2030 och 2050, en beskrivning av de framsteg som företaget har gjort för att uppnå dessa mål och en redogörelse för huruvida företagets mål relaterade till miljöfaktorer är baserade på entydiga vetenskapliga bevis.

c)En beskrivning av den roll som förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen spelar när det gäller hållbarhetsfrågor, och deras sakkunskap och kompetens som krävs för att fullgöra denna roll eller deras tillgång till sådan sakkunskap och kompetens.

d)En beskrivning av företagets policy vad avser hållbarhetsfrågor.

e)Information om förekomsten av incitamentssystem kopplade till hållbarhetsfrågor som erbjuds medlemmarna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

f)En beskrivning av följande:

i)Det förfarande för tillbörlig aktsamhet som genomförs av företaget med avseende på hållbarhetsfrågor, och i linje med unionens krav på att företag ska genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet i tillämpliga fall.

ii)Den huvudsakliga faktiska eller potentiella negativa inverkan som kan kopplas till företagets egen verksamhet och till dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja, åtgärder som vidtagits för att identifiera och övervaka denna inverkan och annan negativ inverkan som företaget är skyldigt att identifiera i enlighet med andra unionskrav på företag att genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet.

iii)Alla åtgärder som vidtagits av företaget för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller sätta stopp för faktisk eller potentiell negativ inverkan, och resultatet av dessa åtgärder.

g)En beskrivning av de huvudsakliga riskerna för företaget i samband med hållbarhetsfrågor, inbegripet en beskrivning av företagets huvudsakliga beroenden på detta område och hur företaget hanterar dessa risker.

h)Indikatorer som är relevanta för de upplysningar som avses i leden a–g.

Företagen ska rapportera det förfarande som har genomförts för att identifiera den information som de har inkluderat i förvaltningsberättelsen i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Den information som förtecknas i första stycket i denna punkt ska inkludera uppgifter om tidshorisonter på kort, medellång och lång sikt, beroende på vad som är tillämpligt.

334

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/44	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

3.I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter om företagets egna verksamheter och om dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja.

Under de första tre åren av tillämpningen av de åtgärder som ska antas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 5.2 i Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (**), och om inte all nödvändig information om dess värdekedja finns tillgänglig, ska företaget redogöra för de ansträngningar som gjorts för att få nödvändig information om sin värdekedja, skälen till att inte all nödvändig information kunde erhållas och sina planer för att erhålla nödvändig information i framtiden.

I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 också innehålla hänvisningar till, och ytterligare redogörelser för, annan information som ingår i förvaltningsberättelsen i enlighet med artikel 19 och de belopp som rapporteras i årsredovisningen eller årsbokslutet.

Medlemsstaterna får tillåta att information om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling i undantagsfall inte lämnas ut, om ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för den befogenhet som tillkommer dem enligt nationell rätt och under kollektivt ansvar för sin uppfattning, anser och vederbörligen kan motivera att ett utlämnande av sådan information allvarligt skulle skada företagets marknadsposition, och förutsatt att detta icke-utlämnande inte hindrar en rättvis och balanserad förståelse av företagets utveckling, resultat och ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet.

4.Företagen ska rapportera den information som avses i punkterna 1–3 i denna artikel i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som antas enligt artikel 29b.

5.Företagsledningen ska informera arbetstagarrepresentanterna på lämplig nivå och med dem diskutera relevant information och metoder för att erhålla och kontrollera hållbarhetsinformation. Arbetstagarrepresentanternas uppfattning ska i tillämpliga fall meddelas relevanta förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.

6.Genom undantag från punkterna 2–4 i denna artikel, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 9 och 10 i denna artikel, får små och medelstora företag som avses i punkt 1 i denna artikel, små och icke-komplexa institut enligt definitionen i artikel 4.1.145 i förordning (EU) nr 575/2013, captivebolag för försäkring enligt definitionen i artikel 13.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (***) och captivebolag för återförsäkring enligt definitionen i artikel 13.5 i det direktivet begränsa sin hållbarhetsrapportering till följande:

a)En kort beskrivning av företagets affärsmodell och strategi.

b)En beskrivning av företagets policy vad avser hållbarhetsfrågor.

c)Företagets huvudsakliga faktiska eller potentiella negativa inverkan på hållbarhetsfrågor och alla åtgärder som vidtagits för att identifiera, övervaka, förebygga, begränsa eller avhjälpa sådan faktisk eller potentiell negativ inverkan.

d)De huvudsakliga riskerna för företaget i samband med hållbarhetsfrågor och hur företaget hanterar dessa risker.

e)Centrala indikatorer som är nödvändiga för de upplysningar som avses i leden a–d.

Små och medelstora företag, små och icke-komplexa institut och captivebolag för försäkring och återförsäkring som utnyttjar det undantag som avses i första stycket ska rapportera i enlighet med de standarder för hållbarhetsrap portering för små och medelstora företag som avses i artikel 29c.

7.För de räkenskapsår som inleds före den 1 januari 2028, genom undantag från punkt 1 i denna artikel, får små och medelstora företag som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a besluta att inte inkludera den information som avses i punkt 1 i den här artikeln i sin förvaltningsberättelse. I sådana fall ska företaget dock i sin förvaltningsberättelse kortfattat ange varför hållbarhetsrapportering saknas.

335

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/45

8.Företag som uppfyller kraven i punkterna 1–4 i denna artikel och företag som utnyttjar undantaget enligt punkt

6i denna artikel ska anses ha uppfyllt kravet i artikel 19.1 tredje stycket.

9.Under förutsättning att villkoren i andra stycket i denna punkt uppfylls ska ett företag som är ett dotterföretag undantas från kraven i punkterna 1–4 i denna artikel (det undantagna dotterföretaget), om det företaget och dess dotterföretag omfattas av ett moderföretags förvaltningsberättelse för koncernen, som utarbetats i enlighet med artiklarna 29 och 29a. Ett företag som är ett dotterföretag till ett moderföretag som är etablerat i ett tredjeland ska också undantas från de skyldigheter som anges i punkterna 1–4 i den här artikeln om det företaget och dess dotterföretag omfattas av hållbarhetsrapporteringen för koncernen för moderföretaget som är etablerat i ett tredjeland och om den hållbarhetsrapporteringen för koncernen utarbetas i enlighet med de standarder för hållbarhetsrap portering som antas i enlighet med artikel 29b eller på ett sätt som är likvärdigt med dessa standarder för hållbarhets rapportering, enligt vad som fastställs i enlighet med en genomförandeakt om likvärdighet för standarder för hållbarhetsrapportering som antagits enligt artikel 23.4 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (****).

Undantaget i första stycket ska omfattas av följande villkor:

a)Det undantagna dotterföretagets förvaltningsberättelse innehåller samtliga följande uppgifter:

i)Namn och säte för det moderföretag som rapporterar information på koncernnivå i enlighet med denna artikel, eller på ett sätt som är likvärdigt med de standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits enligt artikel 29b i detta direktiv, vilket har fastställts i enlighet med en genomförandeakt om likvärdighet för standarder för hållbarhetsrapportering som antas enligt artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG.

ii)Webblänkarna till moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen eller, där så är tillämpligt, till moderföretagets hållbarhetsrapportering för koncernen, enligt vad som avses i första stycket i denna punkt, och till det uttalande om kvalitetsgranskning som avses i artikel 34.1 andra stycket aa i detta direktiv eller det uttalande om kvalitetsgranskning som avses i led b i detta stycke.

iii)Upplysningar om att företaget är undantaget från de skyldigheter som anges i punkterna 1–4 i denna artikel.

b)Om moderföretaget är etablerat i ett tredjeland ska dess hållbarhetsrapportering för koncernen och uttalandet om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapporteringen för koncernen, som har avgetts av en eller flera personer eller ett eller flera företag som har bemyndigats att lämna uttalanden om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering enligt den lagstiftning som det moderföretaget lyder under, offentliggöras i enlighet med artikel 30 i detta direktiv och i enlighet med den lagstiftning i medlemsstaten som det undantagna dotterföretaget lyder under.

c)Om moderföretaget är etablerat i ett tredjeland ska de upplysningar som anges i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (*****), som omfattar den verksamhet som bedrivs av det undantagna dotterföretag som är etablerat i unionen och dess dotterföretag, ingå i förvaltningsberättelsen för det undantagna dotterföretaget eller i den hållbarhetsrapport för koncernen som utförs av det moderföretag som är etablerat i ett tredjeland.

Den medlemsstat vars nationella rätt det undantagna dotterföretaget lyder under får kräva att moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen eller, där så är tillämpligt, moderföretagets hållbarhetsrapport för koncernen, offentliggörs på ett språk som den medlemsstaten godtar, och att all nödvändig översättning till detta språk tillhandahålls. Alla översättningar som inte har bestyrkts ska innehålla en förklaring om detta.

336

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/46	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

Företag som är undantagna från skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse i enlighet med artikel 37 är inte skyldiga att lämna den information som avses i andra stycket a i–iii i denna punkt, förutsatt att sådana företag offentliggör förvaltningsberättelsen för koncernen i enlighet med artikel 37.

Vid tillämpningen av första stycket i denna punkt, och när artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013 är tillämplig, ska kreditinstitut som avses i artikel 1.3 första stycket b i detta direktiv och som permanent underställs ett centralt organ som övervakar dem på de villkor som anges i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013 behandlas som dotterföretag till det centrala organet.

Vid tillämpningen av första stycket i denna punkt ska försäkringsföretag som avses i artikel 1.3 första stycket a i detta direktiv och som ingår i en grupp, baserad på finansiella kopplingar enligt vad som avses i artikel 212.1 c ii) i direktiv 2009/138/EG, och som är föremål för grupptillsyn i enlighet med artikel 213.2 a–c i det direktivet, behandlas som dotterföretag till den gruppens moderföretag.

10.Det undantag som fastställs i punkt 9 ska också tillämpas på företag av allmänt intresse som omfattas av kraven i denna artikel, med undantag för stora företag av allmänt intresse som definieras i artikel 2.1 a i detta direktiv.

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999

(europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(**)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU, vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15).

(***)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och

	utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
(****)	Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av
	insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad
	marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).
(*****)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för
	att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020,

s.13).”

5.Artikel 20.1 ska ändras på följande sätt:

a)Led g ska ersättas med följande:

”g) En beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpats med avseende på företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan med avseende på jämställdhet och andra aspekter som till exempel ålder, funktionsnedsättning eller utbildnings- och yrkesbakgrund samt mångfaldspolicyns mål, hur den har genomförts och resultaten under redovisningsperioden. Om någon sådan policy inte tillämpas ska rapporten innehålla en motivering till detta.”

b)Följande stycke ska läggas till:

”De företag som omfattas av artikel 19a ska anses ha uppfyllt den skyldighet som fastställs i första stycket g i denna punkt om de inkluderar den information som krävs enligt det ledet som en del av deras hållbarhetsrapportering och en hänvisning till detta inkluderas i företagsstyrningsrapporten.”

337

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/47

6.Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 4 ska led b ersättas med följande:

”b) Den koncernredovisning som avses i led a och förvaltningsberättelser för större koncerner upprättas av moderföretaget i denna koncern, i enlighet med den lagstiftning i medlemsstaten som moderföretaget lyder under, i enlighet med detta direktiv, med undantag av de skyldigheter som anges i artikel 29a, eller i enlighet med internationella redovisningsstandarder som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.”

b)I punkt 8 ska led b i ersättas med följande:

”i) i enlighet med detta direktiv, med undantag för de skyldigheter som fastställs i artikel 29a,”

c)I punkt 8 ska led b iii ersättas med följande:

”iii) så att handlingarna blir likvärdiga med en koncernredovisning och förvaltningsberättelse för koncern som upprättats i enlighet med detta direktiv, med undantag för skyldigheterna i artikel 29a, eller”

7.Artikel 29a ska ersättas med följande:

”Artikel 29a

Hållbarhetsrapportering för koncern

1.Moderföretag i en stor koncern som avses i artikel 3.7 ska i förvaltningsberättelsen för koncernen inkludera den information som behövs för att förstå koncernens inverkan på hållbarhetsfrågor och den information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor inverkar på koncernens utveckling, resultat och ställning.

Den information som avses i första stycket ska vara tydligt identifierbar i förvaltningsberättelsen för koncernen, genom ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen för koncernen.

2.Den information som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a)En kort beskrivning av koncernens affärsmodell och strategi som ska inbegripa följande:

i)Motståndskraften i företagets affärsmodell och strategi vad gäller risker i samband med hållbarhetsfrågor.

ii)Möjligheter som hållbarhetsfrågorna ger koncernen.

iii)Koncernens planer, inbegripet genomförandeåtgärder och tillhörande finansierings- och investeringsplaner, för att säkerställa att dess affärsmodell och strategi är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med förordning (EU) 2021/1119, och, i förekommande fall, koncernens exponering för kol-, olje- och gasrelaterad verksamhet.

iv)Hur koncernens affärsmodell och strategi tar hänsyn till de berörda parternas intressen och koncernens inverkan på hållbarhetsfrågor.

v)Hur koncernens strategi har genomförts med avseende på hållbarhetsfrågor.

b)En beskrivning av de tidsbundna mål som rör hållbarhetsfrågor som fastställts av koncernen, inbegripet, i förekommande fall, absoluta mål för minskning av växthusgasutsläppen åtminstone för 2030 och 2050, en beskrivning av de framsteg som koncernen har gjort för att uppnå dessa mål och en redogörelse för huruvida koncernens mål relaterade till miljöfaktorer är baserade på entydiga vetenskapliga bevis.

c)En beskrivning av den roll som förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen spelar när det gäller hållbarhetsfrågor, och deras sakkunskap och kompetens när det gäller att fullgöra denna roll eller deras tillgång till sådan sakkunskap och kompetens.

338

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/48	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

d)En beskrivning av koncernens policy vad avser hållbarhetsfrågor.

e)Information om förekomsten av incitamentssystem kopplade till hållbarhetsfrågor som erbjuds medlemmarna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

f)En beskrivning av följande:

i)Det förfarande för tillbörlig aktsamhet som genomförs av koncernen med avseende på hållbarhetsfrågor, och i linje med unionens krav på att företag ska genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet i tillämpliga fall.

ii)Den huvudsakliga faktiska eller potentiella negativa inverkan som kan kopplas till koncernens egen verksamhet och till dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja, åtgärder som vidtagits för att identifiera och övervaka denna inverkan och annan negativ inverkan som moderföretaget är skyldigt att identifiera i enlighet med andra unionskrav på företag att genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet.

iii)Alla åtgärder som vidtagits av koncernen för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller sätta stopp för faktisk eller potentiell negativ inverkan, och resultatet av dessa åtgärder.

g)En beskrivning av de huvudsakliga riskerna för koncernen i samband med hållbarhetsfrågor, inbegripet koncernens huvudsakliga beroenden på detta område och hur koncernen hanterar dessa risker.

h)Indikatorer som är relevanta för de upplysningar som avses i leden a–g.

Moderföretag ska rapportera om det förfarande som tillämpas för att identifiera den information som de har inkluderat i förvaltningsberättelsen för koncernen i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Den information som förtecknas i första stycket i denna punkt ska inkludera uppgifter om tidshorisonter på kort, medellång och lång sikt, beroende på vad som är tillämpligt.

3.I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter om koncernens egna verksamheter och om dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja.

Under de första tre åren av tillämpningen av de åtgärder som ska antas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 5.2 i direktiv (EU) 2022/2464, och om inte all nödvändig information om dess värdekedja finns tillgänglig, ska moderföretaget redogöra för de ansträngningar som gjorts för att få nödvändig information om den egna värdekedjan, skälen till att inte all nödvändig information kunnat erhållas och sina planer för att erhålla nödvändig information i framtiden.

I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 också innehålla hänvisningar till, och ytterligare förklaringar av, annan information som ingår i förvaltningsberättelsen för koncernen i enlighet med artikel 29 i detta direktiv och de belopp som rapporteras i koncernredovisningen.

Medlemsstaterna får tillåta att information om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling i undantagsfall inte lämnas ut, om ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för den behörighet som tillkommer dem enligt nationell rätt och under kollektivt ansvar för sin uppfattning, anser och vederbörligen kan motivera att ett utlämnande av sådan information allvarligt skulle skada koncernens marknadsposition, förutsatt att detta icke-utlämnande inte hindrar en rättvis och balanserad förståelse av koncernens utveckling, resultat och ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet.

4.Om det rapporterande företaget identifierar betydande skillnader mellan koncernen och ett eller flera av dess dotterföretag vad gäller risker eller inverkan, ska företaget tillhandahålla en adekvat beskrivning, när så är lämpligt, av riskerna för och inverkan av det eller de berörda dotterföretagen.

339

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/49

Företagen ska ange vilka av koncernens dotterföretag som är undantagna från årlig hållbarhetsrapportering eller hållbarhetsredovisning för koncernen enligt artikel 19a.9 respektive 29a.8.

5.Moderföretagen ska rapportera den information som avses i punkterna 1–3 i denna artikel enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som antas enligt artikel 29b.

6.Moderföretagets ledning ska informera arbetstagarrepresentanterna på lämplig nivå och med dem diskutera relevant information och metoder för att erhålla och kontrollera hållbarhetsinformation. Arbetstagarrepresentanternas uppfattning ska i tillämpliga fall meddelas relevanta förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.

7.Ett moderföretag som uppfyller skyldigheterna i punkterna 1–5 i denna artikel ska anses ha uppfyllt skyldigheterna i artiklarna 19.1 tredje stycket och 19a.

8.Under förutsättning att villkoren i andra stycket i denna punkt uppfylls ska ett moderföretag som även är ett dotterföretag undantas från skyldigheterna i punkterna 1–5 i denna artikel (det undantagna moderföretaget), om det företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags förvaltningsberättelse för koncernen, som utarbetats i enlighet med artikel 29 och den här artikeln. Ett moderföretag som är ett dotterföretag till ett moderföretag som är etablerat i ett tredjeland ska också undantas från de skyldigheter som anges i punkterna 1–5 i den här artikeln om det företaget och dess dotterföretag omfattas av hållbarhetsrapporteringen för koncernen för moderföretaget som är etablerat i ett tredjeland och om den hållbarhetsrapporteringen för koncernen utarbetas i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som antas enligt artikel 29b eller på ett sätt som är likvärdigt med dessa standarder för hållbarhetsrapportering, enligt vad som fastställs i enlighet med en genomförandeakt om likvärdighet för standarder för hållbarhetsrapportering som antagits enligt artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG.

Undantaget i första stycket ska omfattas av följande villkor:

a)Det undantagna moderföretagets förvaltningsberättelse innehåller samtliga följande uppgifter:

iii)Upplysningar om att moderföretaget är undantaget från de skyldigheter som anges i punkterna 1–5 i denna artikel.

b)Om moderföretaget är etablerat i ett tredjeland ska dess hållbarhetsrapportering för koncernen och uttalandet om kvalitetsgranskning, som har avgetts av en eller flera personer eller ett eller flera företag som har bemyndigats att lämna uttalanden om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering enligt den nationella rätt som det moderföretaget lyder under, offentliggöras i enlighet med artikel 30 och i enlighet med den lagstiftning i medlemsstaten som det undantagna moderföretaget lyder under.

340

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/50	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

c)Om moderföretaget är etablerat i ett tredjeland ska de upplysningar som anges i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852, som omfattar den verksamhet som bedrivs av det dotterföretag som är etablerat i unionen och som undantas från kraven på hållbarhetsrapportering på grundval av artikel 19a.9 i detta direktiv, ingå i förvaltningsbe rättelsen för det undantagna moderföretaget eller i den hållbarhetsrapportering för koncernen som utförs av det moderföretag som är etablerat i ett tredjeland.

Den medlemsstat vars nationella rätt det undantagna moderföretaget lyder under får kräva att moderföretagets förvaltningsberättelse för koncernen eller, där så är tillämpligt, moderföretagets hållbarhetsrapport för koncernen, offentliggörs på ett språk som den medlemsstaten godtar, och att all nödvändig översättning till detta språk tillhandahålls. Alla översättningar som inte har bestyrkts ska innehålla en förklaring om detta.

Moderföretag som är undantagna från skyldigheten att upprätta en förvaltningsberättelse i enlighet med artikel 37 ska inte behöva lämna den information som avses i andra stycket a i–iii i denna punkt, förutsatt att sådana företag offentliggör förvaltningsberättelsen för koncernen i enlighet med artikel 37.

Vid tillämpningen av första stycket i denna punkt ska försäkringsföretag som avses i artikel 1.3 första stycket a i detta direktiv och som ingår i en grupp, baserad på finansiella kopplingar enligt vad som avses i artikel 212.1 c ii) i direktiv 2009/138/EG, som är föremål för grupptillsyn i enlighet med artikel 213.2 a–c i det direktivet, behandlas som dotterföretag till den gruppens moderföretag.

9. Det undantag som fastställs i punkt 8 ska också tillämpas på företag av allmänt intresse som omfattas av kraven i denna artikel, med undantag för stora företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a i detta direktiv.”

8.Följande kapitel ska införas:

”KAPITEL 6a

STANDARDER FÖR HÅLLBARHETSRAPPORTERING

Artikel 29b

Standarder för hållbarhetsrapportering

1.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att komplettera detta direktiv avseende standarder för hållbarhetsrapportering. Dessa standarder för hållbarhetsrapportering ska specificera den information som företagen ska rapportera i enlighet med artiklarna 19a och 29a och, i förekommande fall, ange i vilken struktur som ska användas för att lägga fram informationen.

Senast den 30 juni 2023 ska kommissionen i de delegerade akter som avses i första stycket i denna punkt specificera den information som företag ska rapportera i enlighet med artikel 19a.1 och 19a.2, och i förekommande fall artikel 29a.1 och 29a.2, och som åtminstone innehåller de uppgifter som finansmarknadsaktörer som omfattas av upplysningsskyldigheterna i förordning (EU) 2019/2088 behöver för att uppfylla dessa skyldigheter.

I de delegerade akter som avses i första stycket ska kommissionen senast den 30 juni 2024 specificera följande:

341

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/51

i)Kompletterande information som företagen ska rapportera avseende de hållbarhetsfrågor och rapporter ingsområden som förtecknas i artikel 19a.2, där så behövs.

ii)Information som företagen ska rapportera som är specifik för den sektor där de bedriver verksamhet.

De rapporteringskrav som fastställs i de delegerade akter som avses i första stycket ska inte träda i kraft tidigare än fyra månader efter det att de antagits av kommissionen.

När kommissionen antar delegerade akter för att specificera den information som krävs enligt tredje stycket led ii ska den särskilt uppmärksamma omfattningen av riskerna och inverkan avseende hållbarhetsfrågor för varje sektor, med beaktande av att riskerna och inverkan är större i vissa sektorer än i andra.

Kommissionen ska, minst vart tredje år efter tillämpningsdatum, se över alla delegerade akter som antas i enlighet med denna artikel, med beaktande av den tekniska rådgivningen från European Financial Reporting Advisory Group (Efrag), och ska vid behov ändra dessa delegerade akter för att ta hänsyn till relevant utveckling, också när det gäller utvecklingen avseende internationella standarder.

Kommissionen ska minst en gång om året samråda med Europaparlamentet och hålla ett gemensamt samråd med medlemsstaternas expertgrupp för hållbar finansiering, som avses i artikel 24 i förordning (EU) 2020/852, och den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor, som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1606/2002, om Efrags arbetsprogram när det gäller utvecklingen av standarder för hållbarhetsrapportering.

2.Standarderna för hållbarhetsrapportering ska säkerställa kvaliteten på den information som rapporteras genom att kräva att den är begriplig, relevant, verifierbar, jämförbar och framställd på ett korrekt sätt. Standarderna för hållbarhetsrapportering ska undvika att ålägga företag en oproportionell administrativ börda, bland annat genom att i största möjliga utsträckning beakta det arbete som utförs av globala initiativ för fastställande av standarder för hållbarhetsrapportering i enlighet med punkt 5 a.

I standarderna för hållbarhetsrapportering ska, med beaktande av föremålet för en viss standard för hållbarhetsrap portering, följande anges:

a)Den information som företagen ska lämna om följande miljöfaktorer:

i)Begränsning av klimatförändringar, inbegripet när det gäller scope 1-, scope 2- och, i förekommande fall, scope 3-utsläpp av växthusgaser.

ii)Klimatanpassning.

iii)Vattenresurser och marina resurser.

iv)Resursanvändning och cirkulär ekonomi.

v)Föroreningar.

vi)Biologisk mångfald och ekosystem.

b)Den information som företagen ska lämna om följande sociala och människorättsliga faktorer:

i)Lika behandling och möjligheter för alla, inbegripet jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete, utbildning och kompetensutveckling, sysselsättning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning, åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen samt mångfald.

342

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/52	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

ii)Arbetsvillkor, inbegripet trygg anställning, arbetstid, tillräckliga löner, social dialog, föreningsfrihet, förekomsten av företagsråd, kollektivförhandlingar, inbegripet andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal, arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande, balans mellan arbete och privatliv samt hälsa och säkerhet.

iii)Respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, demokratiska principer och standarder som fastställs i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter och andra grundläggande FN-konventioner om mänskliga rättigheter, såsom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN:s deklaration om urfolks rättigheter, Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska sociala stadgan och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

c)Den information som företagen ska lämna om följande styrningsfaktorer:

i)Den roll som företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan spelar när det gäller hållbarhetsfrågor, och deras sammansättning, liksom deras sakkunskap och kompetens när det gäller att fullgöra denna roll eller deras tillgång till sådan sakkunskap och kompetens.

ii)De huvudsakliga inslagen i företagets system för intern kontroll och riskhantering, i samband med processen för hållbarhetsrapportering och beslutsfattande.

iii)Affärsetik och företagskultur, inbegripet bekämpning av korruption och mutor, skydd för visselblåsare och djurskydd.

iv)Företagets verksamhet och åtaganden som avser utövande av dess politiska inflytande, inbegripet lobbyverksamhet.

v)Förvaltning av och kvalitet på förbindelserna med kunder, leverantörer och samhällen som påverkas av förtagens verksamhet, inbegripet betalningsmetoder, särskilt vad gäller sena betalningar till små och medelstora företag.

3.Standarderna för hållbarhetsrapportering ska specificera vilken framåtblickande, bakåtblickande, kvalitativ och kvantitativ information, beroende på vad som är lämpligt, som företagen ska rapportera.

4.Standarderna för hållbarhetsrapportering ska också ta hänsyn till de svårigheter som företag kan stöta på när det gäller att samla in information från aktörer i hela deras värdekedja, särskilt från dem som inte är underställda de krav på hållbarhetsrapportering som fastställs i artikel 19a eller 29a och från leverantörer på tillväxtmarknader och i tillväxtekonomier. Standarderna för hållbarhetsrapportering ska specificera upplysningar om värdekedjor som är proportionella och relevanta för kapaciteten och egenskaperna hos företagen i värdekedjorna och för deras verksamhets omfattning och komplexitet, särskilt hos de företag som inte är underställda kraven på hållbarhetsrap portering i artikel 19a eller 29a. Standarderna för hållbarhetsrapportering ska inte specificera upplysningar som skulle kräva att företag erhåller information från små och medelstora företag i deras värdekedja utöver den information som ska lämnas enligt de standarder för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag som avses i artikel 29c.

Första stycket påverkar inte tillämpningen av unionens krav på företag att genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet.

5.När kommissionen antar delegerade akter enligt punkt 1 ska den i möjligaste mån ta hänsyn till följande:

a)Arbetet med globala initiativ för fastställande av standarder för hållbarhetsrapportering och befintliga standarder och regelverk för redovisning av naturkapital och för redovisning av växthusgaser, ansvarsfullt företagande, företagens sociala ansvar och hållbar utveckling.

343

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/53

b)Den information som finansmarknadsaktörer behöver för att kunna uppfylla upplysningsskyldigheterna i förordning (EU) 2019/2088 och de delegerade akter som antagits enligt den förordningen.

c)De kriterier, indikatorer och metoder som anges i de delegerade akter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2020/852, inbegripet de tekniska granskningskriterier som fastställts i enlighet med artiklarna 10.3, 11.3, 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i den förordningen och de rapporteringskrav som anges i den delegerade akt som antagits enligt artikel 8 i den förordningen.

d)De upplysningsskyldigheter som är tillämpliga på referensvärdesadministratörer i referensvärdesdeklarationen och i referensvärdesmetoden och minimistandarder för konstruktionen av EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet i enlighet med kommissionens delegerade förordningar (EU) 2020/1816 (1)*, (EU) 2020/1817 (2)* och (EU) 2020/1818 (3)*.

e)De upplysningar som anges i de genomförandeakter som antagits enligt artikel 434a i förordning (EU) 575/2013.

f)Kommissionens rekommendation 2013/179/EU (4)*.

g)Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (5)*.

h)Förordning (EU) 2021/1119.

i)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 (6)*.

j)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (7)*.

Artikel 29c

Standarder för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag

1.Kommissionen ska senast den 30 juni 2024 anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 för att komplettera detta direktiv med avseende på att fastställa standarder för hållbarhetsrapportering som är proportionella och relevanta för de små och medelstora företagens kapacitet och egenskaper och deras verksamhets omfattning och komplexitet. Dessa standarder för hållbarhetsrapportering ska när det gäller de små och medelstora företag som avses i artikel 2.1 a specificera den information som ska rapporteras i enlighet med artikel 19a.6.

De rapporteringskrav som fastställs i de delegerade akter som avses i första stycket ska inte träda i kraft tidigare än fyra månader efter det att de antagits av kommissionen.

2.Standarderna för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag ska beakta kriterierna i artikel 29b.2–29b.5. De ska också, i möjligaste mån, ange vilken struktur som ska användas för att lägga fram informationen.

344

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/54	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

3.Kommissionen ska, minst vart tredje år efter tillämpningsdatum, se över alla delegerade akter som antas enligt denna artikel, med beaktande av den tekniska rådgivningen från Efrag, och ska vid behov ändra dessa delegerade akter för att ta hänsyn till relevant utveckling, också när det gäller utvecklingen avseende internationella standarder.

_____________

(1)* Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europapar lamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller redogörelsen i referensvärdesdeklarationen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning beaktas i alla referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs (EUT L 406, 3.12.2020, s. 1).

(2)* Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1817 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europapar lamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimiinnehållet i redogörelsen för hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning beaktas i referensvärdesmetoden (EUT L 406, 3.12.2020, s. 12).

(3)* Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europapar lamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17).

(4)* Kommissionens rekommendation 2013/179/EU av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).

(5)* Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(6)* Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).

(7)* Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).”

9.Följande kapitel ska införas:

”KAPITEL 6b

ENHETLIGT ELEKTRONISKT RAPPORTERINGSFORMAT

Artikel 29d

Enhetligt elektroniskt rapporteringsformat

1.De företag som omfattas av kraven i artikel 19a i detta direktiv ska utarbeta sin förvaltningsberättelse i det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (*) och märka sin hållbarhetsrapportering, inbegripet de upplysningar som föreskrivs i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i den delegerade förordningen.

2.De moderföretag som omfattas av kraven i artikel 29a ska utarbeta sin förvaltningsberättelse för koncernen i det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2019/815 och märka sin hållbarhetsrapportering, inbegripet de upplysningar som föreskrivs i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i den delegerade förordningen.

_____________

(*)Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europapar lamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (EUT L 143, 29.5.2019, s. 1).”

345

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/55

10.Artikel 30.1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag inom en rimlig tidsperiod, som inte får överstiga tolv månader efter balansdagen, offentliggör den vederbörligen godkända årsredovisningen eller årsbokslutet och förvaltningsberättelsen i det elektroniska rapporteringsformat som avses i artikel 29d i detta direktiv som, i förekommande fall, lämnats av den lagstadgade revisor eller det revisionsföretag som avses i artikel 34 i detta direktiv, enligt lagstiftningen i varje medlemsstat i enlighet med avdelning 1 kapitel III i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (*).

Medlemsstaterna får kräva att företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a kostnadsfritt gör förvaltningsberättelsen tillgänglig för allmänheten på sin webbplats. Om ett företag inte har någon webbplats får medlemsstaterna kräva att det på begäran gör en skriftlig kopia av sin förvaltningsberättelse tillgänglig.

Om en oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster avger det uttalande som avses i artikel 34.1 andra stycket aa ska detta uttalande offentliggöras tillsammans med de handlingar som avses i första stycket i denna punkt.

Medlemsstaterna får dock undanta företag från skyldigheten att offentliggöra förvaltningsberättelsen om en kopia av hela eller någon del av varje sådan förvaltningsberättelse enkelt kan erhållas på begäran till en kostnad som inte överstiger självkostnaden.

Det undantag som anges i fjärde stycket i denna punkt ska inte tillämpas på företag som omfattas av de skyldigheter avseende hållbarhetsrapportering som fastställs i artiklarna 19a och 29a.

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).”

11.Artikel 33.1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för de befogenheter som de tilldelats genom nationell rätt, har kollektivt ansvar för att säkerställa att följande dokument upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv och, i tillämpliga fall, med de internationella redovisningsstandarder som antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002, delegerad förordning (EU) 2019/815, de standarder för hållbarhetsrapportering som avses i artikel 29b eller 29c i detta direktiv och skyldigheterna i artikel 29d i detta direktiv:

a)Årsredovisningen, årsbokslutet, förvaltningsberättelsen och företagsstyrningsrapporten, när de lämnas separat.

b)Koncernredovisningen, förvaltningsberättelsen för koncernen och företagsstyrningsrapporten för koncernen, när de lämnas separat.”

12.I kapitel 8 ska rubriken ersättas med följande:

”Revision och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering”.

13.Artikel 34 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska andra stycket ändras på följande sätt:

i)Led a ii ska ersättas med följande:

”ii) huruvida förvaltningsberättelsen har upprättats enligt gällande rättsliga krav, med undantag för de skyldigheter avseende hållbarhetsrapportering som fastställs i artikel 19a i detta direktiv.”

346

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/56	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

ii)Följande led ska införas:

”aa) i tillämpliga fall, avge ett uttalande grundat på ett bestyrkandeuppdrag med begränsad säkerhet vad gäller hållbarhetsrapporteringens uppfyllande av kraven i detta direktiv, inbegripet huruvida hållbarhetsrappor teringen överensstämmer med de standarder för hållbarhetsrapportering som antagits enligt artikel 29b eller 29c, den process som företaget genomför för att identifiera den information som rapporteras enligt dessa standarder för hållbarhetsrapportering och efterlevnaden av kravet på att märka hållbarhetsrap portering i enlighet med artikel 29d, och vad gäller uppfyllandet av rapporteringskraven i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna får tillåta en annan lagstadgad revisor eller ett annat revisionsföretag än den, det eller de som utför den lagstadgade revisionen av finansiella rapporter att lämna det uttalande som avses i punkt 1 andra stycket aa.”

c)Följande punkter ska läggas till:

”4. Medlemsstaterna får tillåta en oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster som är etablerad på deras territorium att lämna det uttalande som avses i punkt 1 andra stycket aa, förutsatt att denna oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster omfattas av krav som är likvärdiga med dem i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (*) vad gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering enligt definitionen i artikel 2.22 i det direktivet, framför allt krav avseende

a)utbildning och examination, som säkerställer att oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster förvärvar nödvändig sakkunskap om hållbarhetsrapportering och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering,

b)fortbildning,

c)system för kvalitetskontroll,

d)yrkesetik, opartiskhet, objektivitet, konfidentialitet och tystnadsplikt,

e)utnämning och entledigande,

f)utredningar och sanktioner,

g)organisationen av arbetet när det gäller oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster, särskilt med avseende på tillräckliga resurser och personal och upprätthållande av kundkontoregister och dokumentation, och

h)rapportering av oegentligheter.

Om en oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster avger det uttalande som avses i punkt 1 andra stycket

aaska medlemsstaterna säkerställa att detta uttalande utarbetas i enlighet med artiklarna 26a, 27a och 28a i direktiv 2006/43/EG och att revisionskommittén eller en särskild kommitté i tillämpliga fall granskar och övervakar opartiskheten och självständigheten hos den oberoende leverantören av kvalitetsgranskningstjänster i enlighet med artikel 39.6 e i direktiv 2006/43/EG.

Medlemsstaterna ska säkerställa att oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som före den 1 januari 2024 har ackrediterats för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering i enlighet med förordning (EG) nr 765/ 2008 inte omfattas av de skyldigheter avseende utbildning och examination som avses i första stycket a i denna punkt.

Medlemsstaterna ska säkerställa att oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som den 1 januari 2024 genomgår ackrediteringsförfarandet i enlighet med de relevanta nationella kraven inte omfattas av de skyldigheter avseende utbildning och examination som avses i första stycket a vad gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering, förutsatt att de avslutar förfarandet senast den 1 januari 2026.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som avses i tredje och fjärde styckena förvärvar nödvändig kunskap om hållbarhetsrapportering och kvalitetsgranskning av hållbarhets rapportering genom det fortbildningskrav som avses i första stycket b.

347

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/57

Om en medlemsstat, i enlighet med det första stycket, beslutar att tillåta en oberoende leverantör av kvalitetsgransk ningstjänster att avge det uttalande som avses i punkt 1 andra stycket aa ska den också tillåta en annan lagstadgad revisor än den eller de som utför den lagstadgade revisionen av finansiella rapporter att göra detta, enligt vad som föreskrivs i punkt 3.

5.Från och med den 6 januari 2027 ska en medlemsstat som har utnyttjat den valmöjlighet som föreskrivs i punkt 4 (värdmedlemsstaten) tillåta oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som är etablerade i en annan medlemsstat än värdmedlemsstaten (hemmedlemsstaten) att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering.

Hemmedlemsstaten ska ansvara för tillsynen av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som är etablerade på dess territorium, såvida inte värdmedlemsstaten beslutar att utöva tillsyn över kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som utförs av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster på dess territorium.

Om värdmedlemsstaten beslutar att övervaka kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som utförs på dess territorium av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som är registrerade i en annan medlemsstat, ska värdmedlemsstaten

a)inte införa strängare krav eller ansvar för sådana oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster än de som enligt nationell lagstiftning krävs för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster eller revisorer som är etablerade i den värdmedlemsstaten, och

b)informera andra medlemsstater om sitt beslut att övervaka kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som utförs av oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster som är etablerade i andra medlemsstater.

6.Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett företag enligt unionsrätten ska låta en ackrediterad oberoende tredje part kontrollera delar av sin hållbarhetsrapportering, ska rapporten från den ackrediterade oberoende tredje parten göras tillgänglig antingen som en bilaga till förvaltningsberättelsen eller på annat sätt som är tillgängligt för allmänheten.

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).”

14.Följande kapitel ska införas:

”KAPITEL 9a

RAPPORTERING OM TREDJELANDSFÖRETAG

Artikel 40a

Hållbarhetsrapporter om tredjelandsföretag

1.Medlemsstaterna ska kräva att ett dotterföretag som är etablerat på deras territorium och vars yttersta moderföretag lyder under lagstiftningen i ett tredjeland offentliggör och tillgängliggör en hållbarhetsrapport som omfattar den information som anges i leden a iii–v och b–f och, i tillämpliga fall, artikel 29a.2 h på koncernnivå i det yttersta moderföretaget i tredjeland.

Första stycket ska endast tillämpas på stora dotterföretag och små och medelstora dotterföretag, utom mikroföretag, som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a.

348

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/58	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

En medlemsstat ska kräva att en filial som är belägen på dess territorium och som är en filial till ett företag som lyder under ett tredjelands rätt, som antingen inte ingår i en koncern eller som i sista hand ägs av ett företag som bildats i enlighet med ett tredjelands rätt, offentliggör och tillgängliggör en hållbarhetsrapport som omfattar den information som anges i artikel 29a.2 a iii–v och b–f och, i tillämpliga fall, h, på koncernnivå eller, om detta inte är tillämpligt, på individuell nivå, för tredjelandsföretaget.

Den regel som avses i tredje stycket ska endast tillämpas på en filial där tredjelandsföretaget inte har något dotterföretag som avses i första stycket och där filialen genererat en nettoomsättning på mer än 40 miljoner EUR under det föregående räkenskapsåret.

Första och tredje styckena ska endast tillämpas på de dotterföretag eller filialer som avses i de styckena om tredjelands företaget, på koncernnivå eller, om detta inte är tillämpligt, på individuell nivå, genererat en nettoomsättning i unionen på mer än 150 miljoner EUR för vart och ett av de två senaste på varandra följande räkenskapsåren.

Medlemsstaterna får kräva att de dotterföretag eller filialer som avses i första och tredje styckena sänder dem information om den nettoomsättning som tredjelandsföretagen genererat inom deras territorium och i unionen.

2.Medlemsstaterna ska kräva att den hållbarhetsrapport som lämnas av det dotterföretag eller den filial som avses i punkt 1 upprättas i enlighet med de standarder som antagits enligt artikel 40b.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får den hållbarhetsrapport som avses i punkt 1 i denna artikel upprättas i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som antagits enligt artikel 29b eller på ett sätt som är likvärdigt med dessa standarder för hållbarhetsrapportering, vilket fastställts i enlighet med en genomförandeakt om likvärdighet för standarder för hållbarhetsrapportering som antagits enligt artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG.

Om den information som krävs för att upprätta den hållbarhetsrapport som avses i första stycket i denna punkt inte är tillgänglig ska det dotterföretag eller den filial som avses i punkt 1 begära att tredjelandsföretaget tillhandahåller dem all information som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Om inte all den information som krävs tillhandahålls ska det dotterföretag eller den filial som avses i punkt 1 upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra den hållbarhetsrapport som avses i punkt 1, med all information som dotterföretaget eller filialen förfogar över, erhållit eller förvärvat, och utfärda ett uttalande om att tredjelandsföretaget inte gjort den nödvändiga informationen tillgänglig.

3.Medlemsstaterna ska kräva att den hållbarhetsrapport som avses i punkt 1 offentliggörs tillsammans med ett uttalande om kvalitetsgranskning som gjorts av en eller flera personer eller ett eller flera företag som är auktoriserade att lämna ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering enligt tredjelandsföretagets eller en medlemsstats nationella rätt.

Om tredjelandsföretaget inte lämnar ett uttalande om kvalitetsgranskning i enlighet med första stycket ska dotterföretaget eller filialen utfärda ett uttalande om att tredjelandsföretaget inte har tillhandahållit det nödvändiga uttalandet om kvalitetsgranskning.

4.Medlemsstaterna får årligen underrätta kommissionen om de dotterföretag eller filialer till tredjelandsföretag som uppfyllt det krav på offentliggörande som fastställs i artikel 40d och om de fall där en rapport har offentliggjorts men där dotterföretaget eller filialen har handlat i enlighet med punkt 2 fjärde stycket i den här artikeln. Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de tredjelandsföretag som offentliggör en hållbarhetsrapport.

349

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/59

Artikel 40b

Standarder för hållbarhetsrapportering för tredjelandsföretag

Kommissionen ska senast den 30 juni 2024 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 49 för att komplettera detta direktiv med avseende på att tillhandahålla standarder för hållbarhetsrapportering för tredjelandsföretag vilka specificerar den information som ska ingå i de hållbarhetsrapporter som avses i artikel 40a.

Artikel 40c

Ansvar för upprättande, offentliggörande och tillgängliggörande av hållbarhetsrapporter om tredjelandsföretag

Medlemsstaterna ska föreskriva att filialer till tredjelandsföretag ska ansvara för att säkerställa att deras hållbarhetsrapport upprättas efter bästa vetskap och förmåga i enlighet med artikel 40a, och att denna rapport offentliggörs och görs tillgänglig i enlighet med artikel 40d.

Medlemsstaterna ska föreskriva att medlemmarna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen för de dotterföretag som avses i artikel 40a har ett kollektivt ansvar för att deras hållbarhetsrapport upprättas efter bästa vetskap och förmåga i enlighet med artikel 40a och att denna rapport offentliggörs och görs tillgänglig i enlighet med artikel 40d.

Artikel 40d

Offentliggörande

1.De dotterföretag och filialer som avses i artikel 40a.1 i detta direktiv ska offentliggöra sin hållbarhetsrapport tillsammans med uttalandet om kvalitetsgranskning och, i tillämpliga fall, det uttalande som avses i artikel 40a.2 fjärde stycket i detta direktiv, inom tolv månader från balansdagen för det räkenskapsår för vilket rapporten upprättas, enligt vad som föreskrivs av varje medlemsstat, i enlighet med artiklarna 14–28 i direktiv (EU) 2017/1132 och, i förekommande fall, i enlighet med artikel 36 i det direktivet.

2.Om hållbarhetsrapporten tillsammans med uttalandet om kvalitetsgranskning och, i tillämpliga fall, med det uttalande som offentliggjorts i enlighet med punkt 1 i denna artikel inte kostnadsfritt görs tillgänglig för allmänheten på webbplatsen för det register som avses i artikel 16 i direktiv (EU) 2017/1132, ska medlemsstaterna säkerställa att hållbarhetsrapporten tillsammans med uttalandet om kvalitetsgranskning och, i tillämpliga fall, med det uttalande som offentliggjorts av företagen i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, kostnadsfritt görs tillgänglig för allmänheten på minst ett av unionens officiella språk senast tolv månader efter balansdagen för det räkenskapsår för vilket rapporten upprättas, på dotterföretagets eller filialens webbplats enligt artikel 40a.1 i det här direktivet.”

15.I kapitel 11 ska rubriken ersättas med följande:

”KAPITEL 11

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER”.

16.Följande artikel ska införas: ”Artikel 48i

Övergångsbestämmelser

1. Till och med den 6 januari 2030 ska medlemsstaterna tillåta att ett dotterföretag inom unionen, som omfattas av artikel 19a eller artikel 29a och vars moderföretag inte lyder under en medlemsstats rätt, utarbetar hållbarhetsrap portering för koncernen, i enlighet med kraven i artikel 29a, som omfattar alla de dotterföretag inom unionen till ett sådant moderföretag som omfattas av artikel 19a eller artikel 29a.

350

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/60	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

Till och med den 6 januari 2030 ska medlemsstaterna tillåta att den hållbarhetsrapportering för koncernen som avses i första stycket i denna punkt innehåller de upplysningar som anges i artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 och som omfattar den verksamhet som bedrivs av alla de dotterföretag i unionen till det moderföretag som avses i första stycket i denna punkt som omfattas av artikel 19a eller artikel 29a i detta direktiv.

2.Det dotterföretag inom unionen som avses i punkt 1 ska vara ett av de dotterföretag inom unionen som genererat den största omsättningen i unionen under minst ett av de fem föregående räkenskapsåren, i tillämpliga fall på koncernnivå.

3.Den hållbarhetsrapportering för koncernen som avses i punkt 1 i denna artikel ska offentliggöras i enlighet med artikel 30.

4.Med avseende på undantaget i artiklarna 19a.9 och 29a.8 ska rapportering i enlighet med punkt 1 i den här artikeln anses vara rapportering från ett moderföretag på koncernnivå när det gäller de företag som ingår i koncernre dovisningen. Rapportering i enlighet med punkt 1 andra stycket i den här artikeln ska anses uppfylla de villkor som avses i artikel 19a.9 andra stycket c respektive artikel 29a.8 andra stycket c.”

17.Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 1.2, 3.13, 29b, 29c, 40b och 46.2 ges till kommissionen för en period på fem år från med den 5 januari 2023. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 1.2, 3.13, 29b, 29c, 40b och 46.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

b)Följande punkt ska införas:

”3b. När kommissionen antar delegerade akter i enlighet med artiklarna 29b och 29c ska den ta hänsyn till teknisk rådgivning från Efrag, förutsatt att

a)sådan rådgivning har tagits fram genom ett korrekt vederbörligt förfarande, offentlig tillsyn och transparens och med relevanta berörda parters sakkunskap och balanserade deltagande, och med tillräcklig offentlig finansiering för att säkerställa dess oberoende, och på grundval av ett arbetsprogram som kommissionen har rådfrågats om,

b)sådan rådgivning åtföljs av lönsamhetsanalyser som inbegriper analyser av den tekniska rådgivningens konsekvenser i hållbarhetsfrågor,

c)sådan rådgivning åtföljs av en redogörelse för hur den beaktar de element som avses i artikel 29b.5,

d)deltagandet i Efrags arbete på teknisk nivå bygger på sakkunskap om hållbarhetsrapportering och inte är beroende av ett ekonomiskt bidrag.

Leden a och d påverkar inte offentliga organs och nationella standardiseringsorganisationers deltagande i Efrags tekniska arbete.

De dokument som åtföljer Efrags tekniska rådgivning ska läggas fram tillsammans med den tekniska rådgivningen.

Kommissionen ska samråda med både den medlemsstaternas expertgrupp för hållbar finansiering som avses i artikel 24 i förordning (EU) 2020/852 och den föreskrivande kommitté för redovisningsfrågor som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1606/2002 om utkasten till delegerade akter innan de antas i enlighet med artiklarna 29b och 29c i detta direktiv.

351

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/61

Kommissionen ska begära ett yttrande från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) om den tekniska rådgivning som Efrag tillhandahåller, särskilt när det gäller dess överensstämmelse med förordning (EU) 2019/2088 och de delegerade akter som antagits enligt den förordningen. Esma, EBA och Eiopa ska lämna sina yttranden inom två månader från dagen för mottagandet av kommissionens begäran.

Kommissionen ska också samråda med Europeiska miljöbyrån, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska centralbanken, kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer och den plattform för hållbar finansiering som inrättats i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) 2020/852 om den tekniska rådgivning som Efrag tillhandahåller före antagandet av de delegerade akter som avses i artiklarna 29b och 29c i detta direktiv. Om något av dessa organ beslutar att avge ett yttrande, ska de göra detta inom två månader från dagen för kommissionens samråd med dem.”

c)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. En delegerad akt som antas enligt artikel 1.2, 3.13, 29b, 29c, 40b eller 46.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska på Europaparlamentets eller rådets initiativ förlängas med två månader.”

Artikel 2

Ändringar av direktiv 2004/109/EG

Direktiv 2004/109/EG ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 2.1 ska följande led läggas till:

”r) hållbarhetsrapportering: hållbarhetsrapportering enligt definitionen i artikel 2.18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (*).

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).”

2.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 2 ska led c ersättas med följande:

”c) en försäkran från var och en av de huvudansvariga hos emittenten, vars namn och befattningar ska anges tydligt, där de intygar att årsbokslutet, så vitt de vet, har upprättats i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av tillgångar, skulder, finansiell ställning samt vinst eller förlust hos emittenten och i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av koncernredovisningen, och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över verksamhetens utveckling och resultat och över emittentens ställning och ställningen i de företag, betraktade som en helhet, som omfattas av koncernredovisningen, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de står inför och att den, i tillämpliga fall, är utarbetad i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som avses i artikel 29b i direktiv 2013/34/EU och med de specifikationer som antagits i enlighet med artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (*).

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).”

352

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/62	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

b)Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4. De finansiella rapporterna ska granskas i enlighet med artikel 34.1 första stycket och 34.2 i direktiv 2013/34/EU.

Den lagstadgade revisorn ska avge det uttalande och det angivande om förvaltningsberättelsen som avses i artikel 34.1 andra stycket a och b och 34.2 i direktiv 2013/34/EU.

Den revisionsberättelse som avses i artikel 28 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (*), undertecknad av den eller de personer som ansvarar för att utföra det arbete som avses i artikel 34.1 och 34.2 i direktiv 2013/34/EU, ska offentliggöras i sin helhet tillsammans med årsredovisningen.

I tillämpliga fall ska ett uttalande om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering tillhandahållas i enlighet med artikel 34.1 andra stycket aa och artikel 34.2–34.5 i direktiv 2013/34/EU.

Den kvalitetsgranskningsrapport om hållbarhetsrapportering som avses i artikel 28a i direktiv 2006/43/EG ska offentliggöras i sin helhet tillsammans med årsredovisningen.

5. Förvaltningsberättelsen ska upprättas i enlighet med artiklarna 19, 19a, 20 och 29d.1 i direktiv 2013/34/EU, och ska omfatta de specifikationer som antagits i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EU) 2020/852, när den upprättas av företag som avses i dessa bestämmelser.

Om emittenten ska upprätta en koncernredovisning ska förvaltningsberättelsen för koncernen upprättas i enlighet med artiklarna 29, 29a och 29d.2 i direktiv 2013/34/EU och omfatta de specifikationer som antagits i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EU) 2020/852, när den upprättas av de företag som avses i dessa bestämmelser.

_____________

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).”

3.Artikel 23.4 ska ändras på följande sätt:

a)Tredje och fjärde styckena ska ersättas med följande:

”Kommissionen ska, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.2 i detta direktiv, fatta nödvändiga beslut om likvärdighet för redovisningsstandarder på de villkor som anges i artikel 30.3 i detta direktiv och om likvärdighet för de standarder för hållbarhetsrapportering som avses i artikel 29b i direktiv 2013/34/EU och som används av emittenter i tredjeland. Om kommissionen beslutar att standarderna för redovisning eller för hållbarhets rapportering i ett tredjeland inte är likvärdiga får den tillåta att de berörda emittenterna fortsätter att använda sådana standarder under en lämplig övergångsperiod.

I samband med tredje stycket i denna punkt ska kommissionen genom delegerade akter som antas i enlighet med artikel 27.2a, 27.2b och 27.2c, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 27a och 27b, även anta åtgärder som syftar till att upprätta allmänna likvärdighetskriterier avseende standarder för redovisning och för hållbarhetsrapportering som är relevanta för emittenter i mer än ett land.”

b)Följande stycke ska läggas till:

”De kriterier som kommissionen ska använda när den bedömer likvärdigheten hos de standarder för hållbarhetsrap portering som används av emittenter från tredjeland som avses i tredje stycket ska åtminstone säkerställa följande:

a)Att det i standarderna för hållbarhetsrapportering krävs att företag lämnar information om miljöfaktorer, sociala faktorer och styrningsfaktorer.

353

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/63

b)Att det i standarderna för hållbarhetsrapportering krävs att företag lämnar information som behövs för att förstå deras inverkan på hållbarhetsfrågor och information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar deras utveckling, resultat och ställning.”

4.Följande artikel ska införas:

”Artikel 28d

Esmas riktlinjer

Efter samråd med Europeiska miljöbyrån och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ska Esma utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 om de nationella behöriga myndigheternas tillsyn av hållbarhetsrapportering.”

Artikel 3

Ändringar av direktiv 2006/43/EG

Direktiv 2006/43/EG ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Innehåll

I detta direktiv fastställs regler för lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och kvalitetsgranskning av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncernen.”

2.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)Leden 2–6 ska ersättas med följande:

”2. lagstadgad revisor: en fysisk person som en medlemsstats behöriga myndigheter har godkänt enligt bestämmelserna i detta direktiv för att utföra lagstadgad revision och, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

3.revisionsföretag: en juridisk person eller annan enhet, oberoende av rättslig form, som enligt bestämmelserna i detta direktiv har godkänts av en medlemsstats behöriga myndigheter för att utföra lagstadgad revision och, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

4.revisionsföretag från ett tredjeland: ett företag, oavsett rättslig form, som utför revision av årsredovisning eller årsbokslut eller koncernredovisning eller, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för ett företag som har sitt säte i ett tredjeland, med undantag för företag som är registrerade som ett revisionsföretag i en medlemsstat till följd av ett godkännande enligt artikel 3.

5.revisor från ett tredjeland: en fysisk person som utför revision av årsredovisning eller årsbokslut eller koncernre dovisning eller, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för ett företag som har sitt säte i ett tredjeland, med undantag för personer som är registrerade som lagstadgade revisorer i en medlemsstat till följd av ett godkännande enligt artiklarna 3 och 44.

6.koncernrevisor: lagstadgad(e) revisor(er) eller revisionsföretag som utför lagstadgad revision av koncernre dovisning eller, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för koncernen.”

354

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/64	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

b)Följande led ska införas:

”16a. nyckelpartner för hållbarhet:

a)den eller de lagstadgade revisorer som för ett särskilt kvalitetsgranskningsuppdrag som avser hållbarhets rapportering har utsetts av ett revisionsföretag till att ha huvudansvaret för att utföra kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering för revisionsföretagets räkning, eller

b)när det gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för koncernen åtminstone den eller de lagstadgade revisorer som har utsetts av ett revisionsföretag till att ha huvudansvaret för att utföra kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering inom koncernen och den eller de lagstadgade revisorer som har utsetts till att ha huvudansvaret för väsentliga dotterföretag, eller

c)den eller de lagstadgade revisorer som undertecknar den kvalitetsgranskningsrapport om hållbarhetsrap portering som avses i artikel 28a.”

c)Följande led ska läggas till:

”21. hållbarhetsrapportering: hållbarhetsrapportering enligt definitionen i artikel 2.18 i direktiv 2013/34/EU.

22.kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering: genomförande av förfaranden som resulterar i den lagstadgade revisorns eller revisionsföretagets uttalande i enlighet med artikel 34.1 andra stycket aa och 34.2 i direktiv 2013/34/EU.

23.oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster: ett organ för bedömning av överensstämmelse som ackrediterats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (*) för den specifika verksamhet avseende bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 34.1 andra stycket aa i direktiv 2013/34/EU.

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).”

3.Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

Utbildningskrav

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 får en fysisk person godkännas att utföra lagstadgad revision först efter att ha uppnått behörighet för universitetsstudier eller motsvarande och därefter genomgått teoretisk och praktisk utbildning samt avlagt en yrkesexamen som den berörda medlemsstaten organiserat eller erkänt och som är jämförbar med slutexamen eller motsvarande från ett universitet.

2.En fysisk person får, utöver det godkännande att utföra lagstadgad revision som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel, godkännas att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering när de ytterligare särskilda kraven i artiklarna 7.2 och 8.3, artikel 10.1 andra stycket och artikel 14.2 fjärde stycket i detta direktiv är uppfyllda.

3.De behöriga myndigheter som avses i artikel 32 ska samarbeta med varandra för att skapa konvergens i de krav som anges i den här artikeln. När de behöriga myndigheterna deltar i sådant samarbete ska de ta hänsyn till utvecklingen inom revisionsarbetet och revisionsyrket, särskilt den konvergens som redan har uppnåtts inom yrket. De ska samarbeta med kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer (Ceaob) och med de behöriga myndigheter som avses i artikel 20 i förordning (EU) nr 537/2014 i den mån konvergensen berör lagstadgad revision och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för företag av allmänt intresse.”

355

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/65

4.Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Yrkesexamen

1.Yrkesexamen enligt artikel 6 ska garantera tillräckliga teoretiska kunskaper i ämnen som är relevanta för lagstadgad revision samt en förmåga att tillämpa sådana kunskaper i praktiken. Examen ska åtminstone delvis vara skriftlig.

2.För att den lagstadgade revisorn även ska godkännas att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering ska yrkesexamen enligt artikel 6 garantera tillräckliga teoretiska kunskaper i ämnen som är relevanta för kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering samt en förmåga att tillämpa sådana kunskaper i praktiken. Examen ska åtminstone delvis vara skriftlig.”

5.I artikel 8 ska följande punkt läggas till:

”3. För att den lagstadgade revisorn även ska godkännas att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering ska det teoretiska kunskapsprov som avses i punkt 1 även omfatta minst följande ämnen:

a)Rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncernen.

b)Hållbarhetsanalys.

c)Förfaranden för tillbörlig aktsamhet med avseende på hållbarhetsfrågor.

d)Rättsliga krav och standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som avses i artikel 26a.”

6.I artikel 10.1 ska följande stycke läggas till:

”För att den lagstadgade revisorn eller praktikanten även ska godkännas att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhets rapportering ska minst åtta månader av den praktiska utbildning som avses i första stycket ägnas åt kvalitetsgranskning av årlig hållbarhetsrapportering och hållbarhetsrapportering för koncernen eller åt andra hållbarhetsrelaterade tjänster.”

7.Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Kombination av praktisk och teoretisk utbildning

1.Medlemsstaterna får föreskriva att tid för teoretisk utbildning i de ämnesområden som anges i artikel 8.1 och 8.2 får räknas in i de perioder av yrkesmässig verksamhet som avses i artikel 11, förutsatt att utbildningen har avslutats med en examen som är erkänd i medlemsstaten. Utbildningen får inte understiga ett år och får inte heller till den del den överstiger fyra år räknas in i perioden av yrkesmässig verksamhet.

2.Perioden för den yrkesmässiga verksamheten och praktiska utbildningen får inte understiga tiden för den teoretiska utbildningen tillsammans med den praktiska utbildning som krävs enligt artikel 10.1 första stycket.”

8.I artikel 14.2 ska följande stycke läggas till:

”För att den lagstadgade revisorn även ska godkännas att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering ska det lämplighetsprov som avses i första stycket omfatta den lagstadgade revisorns adekvata kunskaper om lagar och andra författningar i värdmedlemsstaten i den mån de är relevanta för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

356

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/66	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

9.Följande artikel ska införas:

”Artikel 14a

Lagstadgade revisorer som godkänts eller erkänts före den 1 januari 2024 och personer som genomgår godkännandeförfarandet för lagstadgade revisorer den 1 januari 2024

Medlemsstaterna ska säkerställa att lagstadgade revisorer som före den 1 januari 2024 godkänts eller erkänts att utföra lagstadgad revision inte omfattas av kraven i artiklarna 7.2 och 8.3, artikel 10.1 andra stycket och artikel 14.2 fjärde stycket.

Medlemsstaterna ska säkerställa att personer som den 1 januari 2024 genomgår det godkännandeförfarande som föreskrivs i artiklarna 6–14 inte omfattas av kraven i artiklarna 7.2 och 8.3, artikel 10.1 andra stycket och artikel 14.2 fjärde stycket, förutsatt att de avslutar det förfarandet senast den 1 januari 2026.

Medlemsstaterna ska säkerställa att lagstadgade revisorer som godkänts före den 1 januari 2026 och som önskar utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering förvärvar nödvändig kunskap om hållbarhetsrapportering och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, inklusive om de ämnesområden som anges i artikel 8.3, genom den fortbildning som avses i artikel 13.”

10.Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. För lagstadgade revisorer ska det offentliga registret minst innehålla följande uppgifter:

a)Namn, postadress och registernummer.

b)I förekommande fall namn, postadress, webbadress samt registernummer för det eller de revisionsföretag där den lagstadgade revisorn är anställd eller delägare eller motsvarande.

c)Huruvida den lagstadgade revisorn även är godkänd att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

d)Alla andra registreringar som lagstadgad revisor vid andra medlemsstaters behöriga myndigheter och som revisor i tredjeländer, med namn på de registrerande myndigheterna och i förekommande fall registernummer, samt uppgift om huruvida registreringen avser lagstadgad revision, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering, eller båda.”

b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”I registret ska anges huruvida de revisionsföretag från ett tredjeland som avses i första stycket är registrerade för att utföra lagstadgad revision, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, eller båda.”

11.Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska led e ersättas med följande:

”e) Namn och registernummer för alla lagstadgade revisorer som är anställda eller delägare eller motsvarande i revisionsföretaget, samt uppgift om huruvida de även är godkända att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

b)I punkt 1 ska led i ersättas med följande:

”i) Alla andra registreringar som revisionsföretag vid andra medlemsstaters behöriga myndigheter samt som revisionsföretag i tredjeländer, med namn på de registrerande myndigheterna och i förekommande fall registernummer, samt uppgift om huruvida registreringen avser lagstadgad revision, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, eller båda.”

357

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/67

c)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

12.Artikel 24b ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska se till att ett revisionsföretag som ska utföra lagstadgad revision utser minst en nyckelrevisor. Revisionsföretaget ska förse den eller de revisorer som är nyckelrevisorer med tillräckliga resurser och med personal som har den kompetens och förmåga som krävs för att utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Medlemsstaterna ska säkerställa att ett revisionsföretag som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering utser minst en nyckelpartner för hållbarhet, som får vara nyckelrevisorn eller en av nyckelrevisorerna. Revisions företaget ska förse nyckelpartnern eller nyckelpartnerna för hållbarhet med tillräckliga resurser och med personal som har den kompetens och förmåga som krävs för att utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Att säkerställa revisionens och kvalitetsgranskningens kvalitet, opartiskhet och självständighet och kompetens ska vara huvudkriterierna när revisionsföretaget väljer nyckelrevisor eller nyckelrevisorer och, i förekommande fall, nyckelpartnern eller nyckelpartnerna för hållbarhet.

Nyckelrevisorn eller nyckelrevisorerna ska delta aktivt i den lagstadgade revisionen. Nyckelpartnern för hållbarhet ska aktivt delta i utförandet av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

b)Följande punkt ska införas:

”2a. När kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering utförs ska den lagstadgade revisorn ägna tillräckligt med tid åt uppdraget och anslå tillräckliga resurser för att möjliggöra för honom eller henne att utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.”

c)I punkt 4 ska leden b och c ersättas med följande:

”b) Om det är ett revisionsföretag, nyckelrevisorns eller nyckelrevisorernas namn och i förekommande fall namnet på nyckelpartnern eller nyckelpartnerna för hållbarhet.

c)Arvoden för lagstadgad revision, arvoden för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering och arvoden för andra tjänster än revision under ett räkenskapsår.”

d)Följande punkt ska införas:

”5a. En lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag ska upprätta kvalitetsgranskningsdokumentation för varje kvalitetsgranskningsuppdrag som avser hållbarhetsrapportering.

Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ska åtminstone dokumentera de uppgifter som registrerats i enlighet med artikel 22b när det gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ska behålla alla andra uppgifter och handlingar som är viktiga för att styrka den kvalitetsgranskningsrapport om hållbarhetsrapportering som avses i artikel 28a samt för att övervaka efterlevnaden av detta direktiv och andra tillämpliga rättsliga krav när det gäller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

Kvalitetsgranskningsdokumentationen ska färdigställas senast 60 dagar efter dagen för undertecknandet av den kvalitetsgranskningsrapport om hållbarhetsrapportering som avses i artikel 28a.

Om samma lagstadgade revisor utför den lagstadgade revisionen av årsredovisningen eller årsbokslutet och kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapporteringen får kvalitetsgranskningsdokumentationen ingå i revisionsdoku mentationen.”

358

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/68	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

e)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ska dokumentera alla klagomål som lämnats in skriftligen beträffande utförandet av de lagstadgade revisioner och beträffande utförandet av kvalitetsgranskningsuppdrag som avser hållbarhetsrapportering.”

13.Artikel 25 ska ersättas med följande:

”Artikel 25

Revisionsarvoden och kvalitetsgranskningsarvoden

Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns lämpliga bestämmelser om att arvodena för lagstadgad revision och kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering

a)inte får påverkas eller styras av att ytterligare tjänster erbjuds det företag som är föremål för lagstadgad revision eller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, och

b)inte får baseras på någon form av villkorlighet.”

14.Följande artiklar ska införas:

”Artikel 25b

Yrkesetik, självständighet och opartiskhet, objektivitet, konfidentialitet och tystnadsplikt vid kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering

Kraven i artiklarna 21–24a när det gäller lagstadgad revision av finansiella rapporter ska gälla i tillämpliga delar vid kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.

Artikel 25c

Förbjudna icke-revisionstjänster om den lagstadgade revisorn utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för ett företag av allmänt intresse

1.En lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för ett företag av allmänt intresse, eller medlemmar av det nätverk som den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget tillhör, får varken direkt eller indirekt tillhandahålla det företag av allmänt intresse som är föremål för kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom unionen de förbjudna icke-revisionstjänster som avses i artikel 5.1 andra stycket b, c och e–k i förordning (EU) nr 537/2014 under

a)perioden mellan början på den period som är föremål för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering och utfärdandet av kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering, och

b)räkenskapsåret närmast före den period som avses i led a i denna punkt i förhållande till de tjänster som avses i artikel 5.1 andra stycket e i förordning (EU) nr 537/2014.

2.En lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för företag av allmänt intresse och, om den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget tillhör ett nätverk, alla medlemmar i ett sådant nätverk, får tillhandahålla det företag av allmänt intresse som är föremål för kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag andra icke-revisions tjänster än de förbjudna icke-revisionstjänster som avses i punkt 1 i denna artikel eller, i tillämpliga fall, de förbjudna icke-revisionstjänster som avses i artikel 5.1 andra stycket i förordning (EU) nr 537/2014 eller tjänster som medlemsstaterna anser utgöra ett hot mot opartiskhet och självständighet enligt artikel 5.2 i den förordningen, med förbehåll för revisionskommitténs godkännande efter en korrekt bedömning av hoten mot opartiskhet och självständighet samt skyddsåtgärder i enlighet med artikel 22b i detta direktiv.

359

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/69

3.Om en medlem av ett nätverk som en lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för ett företag av allmänt intresse tillhör tillhandahåller de icke-revisionstjänster som avses i punkt 1 i denna artikel till ett företag som har sitt säte i ett tredjeland och som kontrolleras av det företag av allmänt intresse som är föremål för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering, ska den berörda lagstadgade revisorn eller det berörda revisionsföretaget bedöma om hans, hennes eller dess opartiskhet och självständighet skulle äventyras till följd av att nätverksmedlemmen tillhandahåller sådana tjänster.

Om den lagstadgade revisorns eller revisionsföretagets opartiskhet och självständighet påverkas ska han, hon eller det vidta skyddsåtgärder för att minska de hot som uppstår till följd av tillhandahållandet av de icke-revisionstjänster som avses i punkt 1 i denna artikel i ett tredjeland. Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget får endast fortsätta att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för det berörda företaget av allmänt intresse om han, hon eller det i enlighet med artikel 22b kan motivera att tillhandahållande av sådana tjänster varken påverkar hans, hennes eller dess professionella omdöme eller kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering.

Artikel 25d

Oriktigheter

Artikel 7 i förordning (EU) nr 537/2014 ska gälla i tillämpliga delar för en lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för ett företag av allmänt intresse.”

15.Följande artikel ska införas: ”Artikel 26a

Kvalitetsgranskningsstandarder för hållbarhetsrapportering

1.Medlemsstaterna ska kräva att lagstadgade revisorer och revisionsföretag genomför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering i enlighet med de kvalitetsgranskningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med punkt 3.

2.Medlemsstaterna får tillämpa nationella standarder, förfaranden eller krav för kvalitetsgranskning så länge kommissionen inte har antagit en kvalitetsgranskningsstandard som täcker samma ämnesområde.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de nationella standarderna, förfarandena eller kraven för kvalitets granskning minst tre månader innan de träder i kraft.

3.Kommissionen ska senast den 1 oktober 2026 anta delegerade akter i enlighet med artikel 48a för att komplettera detta direktiv i syfte att tillhandahålla kvalitetsgranskningsstandarder för begränsad säkerhet som fastställer de åtgärder som revisorn eller revisorerna och revisionsföretaget eller revisionsföretagen ska vidta för att dra slutsatser om kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering, inbegripet uppdragsplanering, riskövervägande och riskrespons, och vilken typ av slutsatser som ska ingå i kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering, eller, när så är lämpligt, i revisionsberättelsen.

Kommissionen ska senast den 1 oktober 2028 anta delegerade akter i enlighet med artikel 48a för att komplettera detta direktiv i syfte att tillhandahålla kvalitetsgranskningsstandarder för rimlig säkerhet, efter en bedömning för att avgöra om rimlig säkerhet är möjlig för revisorer och företag. Med beaktande av resultaten av den bedömningen och om så är lämpligt ska det i dessa delegerade akter anges från och med vilket datum det uttalande som avses i artikel 34.1 andra stycket aa ska baseras på ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet som bygger på dessa kvalitetsgranskningsstandarder för rimlig säkerhet.

Kommissionen får anta de kvalitetsgranskningsstandarder som avses i första och andra styckena endast om de

a)har utvecklats genom ett korrekt vederbörligt förfarande, med offentlig tillsyn och transparens,

b)de bidrar med en hög grad av trovärdighet och kvalitet till den årliga hållbarhetsrapporteringen eller hållbarhetsrap porteringen för koncernen, och

c)de bidrar till unionens allmänna bästa.”

360

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/70	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

16.Följande artikel ska införas:

”Artikel 27a

Kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering för koncern

1.Medlemsstaterna ska i händelse av kvalitetsgranskningsuppdrag som avser hållbarhetsrapportering för en koncern säkerställa att

a)med avseende på hållbarhetsrapporteringen för koncernen, koncernrevisorn bär hela ansvaret för den kvalitets granskningsrapport om hållbarhetsrapportering som avses i artikel 28a,

b)koncernrevisorn utvärderar det kvalitetsgranskningsarbete som utförts av oberoende leverantörer av kvalitets granskningstjänster, revisorer från ett tredjeland, lagstadgade revisorer, revisionsföretag från ett tredjeland eller revisionsföretag med avseende på kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för koncernen och dokumenterar typen av, tidpunkten för och omfattningen av det arbete som utförts av dessa revisorer, i tillämpliga fall även koncernrevisorns granskning av relevanta delar av dessa revisorers kvalitetsgranskningsdokumentation, och

c)koncernrevisorn granskar det kvalitetsgranskningsarbete som utförts av oberoende leverantörer av kvalitetsgransk ningstjänster, revisorer från ett tredjeland, lagstadgade revisorer, revisionsföretag från ett tredjeland eller revisionsföretag med avseende på kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för koncernen och dokumenterar det.

Den dokumentation som bevaras av koncernrevisorn ska vara sådan att den relevanta behöriga myndigheten kan genomföra en granskning av koncernrevisorns arbete.

Vid tillämpningen av första stycket c i denna punkt ska koncernrevisorn från de berörda oberoende leverantörerna av kvalitetsgranskningstjänster, revisorerna från ett tredjeland, de lagstadgade revisorerna, revisionsföretagen från ett tredjeland eller revisionsföretagen begära samtycke till överlämnandet av relevant dokumentation under genomförandet av kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för koncernen, som ett villkor för att koncernrevisorn ska förlita sig på det arbete som utförts av dessa oberoende leverantörer av kvalitetsgransknings tjänster, revisorer från ett tredjeland, lagstadgade revisorer, revisionsföretag från ett tredjeland eller revisionsföretag.

2.Om koncernrevisorn inte kan uppfylla kravet i punkt 1 första stycket c ska han, hon eller det vidta lämpliga åtgärder och underrätta den berörda behöriga myndigheten om detta.

Sådana åtgärder ska, när så är lämpligt, omfatta kompletterande kvalitetsgranskningsarbete hos det berörda dotterföretaget, antingen direkt eller genom att outsourca.

3.Om koncernrevisorn är föremål för en kvalitetskontroll eller en utredning beträffande kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för en koncern, ska koncernrevisorn på begäran till den behöriga myndigheten överlämna den relevanta dokumentation som han, hon eller det har bevarat rörande det kvalitetsgranskningsarbete som utförts av respektive oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster, revisorer från ett tredjeland, lagstadgade revisorer, revisionsföretag från ett tredjeland eller revisionsföretag med avseende på kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för koncernen, däribland alla eventuella arbetsdokument som är relevanta för kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering för koncernen.

Den behöriga myndigheten får begära kompletterande dokumentation om det kvalitetsgranskningsarbete som utförts av lagstadgade revisorer eller revisionsföretag med avseende på kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för koncernen från de relevanta behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 36.

När kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för ett moderföretag eller dotterföretag i en koncern utförs av revisorer eller revisionsföretag från ett tredjeland får den behöriga myndigheten begära kompletterande dokumentation om det kvalitetsgranskningsarbete som utförts av revisorer eller revisionsföretag från ett tredjeland från de relevanta behöriga myndigheterna i tredjeländer enligt samarbetsavtalen.

361

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/71

Med avvikelse från tredje stycket ska koncernrevisorn, när oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster eller revisorer eller revisionsföretag från ett tredjeland där samarbetsavtal saknas har utfört kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för ett moderföretag eller dotterföretag i en koncern, på begäran även ansvara för att på ett korrekt sätt överlämna kompletterande dokumentation om det kvalitetsgranskningsarbete som utförts av sådana oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster eller revisorer eller revisionsföretag från ett tredjeland, inbegripet arbetsdokument som är relevanta för kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för koncernen. För att säkerställa detta överlämnande ska koncernrevisorn behålla en kopia av sådan dokumentation eller, alternativt, avtala med de oberoende leverantörerna av kvalitetsgranskningstjänster eller revisorerna eller revisionsföretagen från ett tredjeland om att han, hon eller det på begäran ska ges obegränsad åtkomst till sådan dokumentation, eller vidta andra lämpliga åtgärder. Om kvalitetsgranskningshandlingarna på grund av rättsliga eller andra orsaker inte kan överlämnas från ett tredjeland till koncernrevisorn, ska den dokumentation som bevaras av koncernrevisorn innehålla bevis på att han, hon eller det har vidtagit lämpliga åtgärder för att få åtkomst till kvalitetsgranskningsdokumen tationen samt, om det föreligger andra än rättsliga hinder som följer av tredjelandets lagstiftning, bevis för att sådana hinder föreligger.”

17.I artikel 28.2 ska led e ersättas med följande:

”e) Ett uttalande och ett angivande, vilka båda ska grunda sig på det arbete som utförts under revisionen enligt artikel 34.1 andra stycket a och b i direktiv 2013/34/EU.”

18.Följande artikel ska införas:

”Artikel 28a

Kvalitetsgranskningsapport om hållbarhetsrapportering

1.Den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget ska redovisa resultaten av kvalitetsgranskningen av hållbarhets rapportering i en kvalitetsgranskningsrapport om hållbarhetsrapportering. Den rapporten ska utarbetas i enlighet med kraven i de kvalitetsgranskningsstandarder som antagits av kommissionen genom de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 26a.3 eller, i väntan på att kommissionen antar dessa standarder, i enlighet med de nationella kvalitetsgranskningsstandarder som avses i artikel 26a.2.

2.Kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering ska vara i skriftlig form och innehålla följande:

a)Namnet på det företag vars årliga hållbarhetsrapportering eller hållbarhetsrapportering för koncernen är föremål för kvalitetsgranskningsuppdraget, angivande av den årliga hållbarhetsrapporteringen eller hållbarhetsrappor teringen för koncernen, datum samt vilken period den omfattar och den föreställningsram för hållbarhetsrap portering som följts när den utarbetades.

b)En beskrivning av omfattningen av kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering, som åtminstone ska identifiera de kvalitetsgranskningsstandarder i enlighet med vilka kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering genomfördes.

c)Det uttalande som avses i artikel 34.1 andra stycket aa i direktiv 2013/34/EU.

3.När mer än en lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag har utfört kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrap portering, ska de lagstadgade revisorerna eller revisionsföretagen enas om resultaten av kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering och överlämna en gemensam rapport och ett gemensamt uttalande. Om de är oeniga om resultatet ska varje lagstadgad revisor eller revisionsföretag lämna ett uttalande i en separat punkt i kvalitetsgransk ningsrapporten om hållbarhetsrapportering och ange skälen till oenigheten.

4.Kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering ska dateras och undertecknas av den lagstadgade revisor som utför kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering. Om ett revisionsföretag utför kvalitets granskningen av hållbarhetsrapportering, ska kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering undertecknas åtminstone av den eller de lagstadgade revisorer som utfört kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrap portering för revisionsföretagets räkning. Om mer än en lagstadgad revisor eller ett revisionsföretag har anlitats samtidigt, ska kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering undertecknas av samtliga lagstadgade revisorer eller åtminstone av de lagstadgade revisorer som utfört kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för varje enskilt revisionsföretags räkning. Medlemsstaterna får under exceptionella omständigheter föreskriva att detta undertecknande inte behöver offentliggöras om ett sådant offentliggörande skulle kunna leda till ett överhängande och betydande hot mot en persons säkerhet.

362

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/72	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

Den eller de medverkande personernas namn ska under alla omständigheter vara kända av de berörda behöriga myndigheterna.

5.Medlemsstaterna får kräva att om samma lagstadgade revisor utför den lagstadgade revisionen av årsredovisningen eller årsbokslutet och kvalitetsgranskningen t av hållbarhetsrapportering, får kvalitetsgransknings rapporten om hållbarhetsrapporteringen ingå som ett separat avsnitt i revisionsberättelsen.

6.Den lagstadgade revisorns eller revisionsföretagets rapport om hållbarhetsrapporteringen för koncernen ska uppfylla kraven i punkterna 1–5.”

19.Artikel 29 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska led d ersättas med följande:

”d) De personer som utför kvalitetskontrollen ska ha lämplig yrkesutbildning och relevanta erfarenheter av lagstadgad revision och finansiell rapportering och, i tillämpliga fall, av hållbarhetsrapportering och kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering eller av andra hållbarhetsrelaterade tjänster i kombination med särskild utbildning i kvalitetskontroll.”

b)I punkt 1 ska led f ersättas med följande:

”f) Kvalitetskontrollen, med stöd av lämplig kontroll av valda revisionshandlingar och, i tillämpliga fall, kvalitets granskningshandlingar, ska omfatta en bedömning av efterlevnaden av tillämpliga revisionsstandarder och krav på självständighet och opartiskhet och, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskningsstandarder, samt en bedömning av kvantiteten av och kvaliteten på de resurser som lagts ned, revisionsarvoden och arvoden för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering och revisionsföretagets interna system för kvalitetskontroll.”

c)I punkt 1 ska led h ersättas med följande:

”h) Kvalitetskontroller ska utföras på grundval av en riskbedömning och, när det gäller lagstadgade revisorer och revisionsföretag som utför lagstadgade revisioner enligt definitionen i artikel 2.1 a och som, i tillämpliga fall, utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering minst vart sjätte år.”

d)I punkt 2 ska led a ersättas med följande:

”a) De personer som utför kvalitetskontrollen ska ha lämplig yrkesutbildning och relevanta erfarenheter av lagstadgad revision och finansiell rapportering och, i tillämpliga fall, av hållbarhetsrapportering och av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering eller av andra hållbarhetsrelaterade tjänster i kombination med särskild utbildning i kvalitetskontroll.”

e)Följande punkt ska införas:

”2a. Medlemsstaterna får, till och med den 31 december 2025, undanta personer som utför kvalitetskontroller som avser kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering från kravet på relevant erfarenhet av hållbarhetsrap portering och av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering eller av andra hållbarhetsrelaterade tjänster.”

20.Artikel 30.1 och 30.2 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns effektiva system för utredningar och sanktioner så att bristfällig lagstadgad revision och bristfällig kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering kan upptäckas, rättas till och förhindras.

2. Utan att det påverkar deras system för civilrättsligt ansvar ska medlemsstaterna föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner mot lagstadgade revisorer och revisionsföretag, om lagstadgad revision eller kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering inte utförs i enlighet med de bestämmelser som antas för att genomföra detta direktiv och, i tillämpliga fall, med förordning (EU) nr 537/2014.

Medlemsstaterna får besluta att inte fastställa regler för administrativa sanktioner vid överträdelser som omfattas av nationell straffrätt. I sådana fall ska medlemsstaterna informera kommissionen om de relevanta straffrättsliga bestämmelserna.”

363

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/73

21.I artikel 30a.1 ska följande led införas:

”ca) Tillfälligt förbud under högst tre år för den lagstadgade revisorn, revisionsföretaget eller nyckelpartnern för hållbarhet att utföra kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering och/eller underteckna kvalitetsgransknings rapporter om hållbarhetsrapportering.”

22.I artikel 30a.1 ska följande led införas:

”da) En förklaring om att kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering inte uppfyller kraven i artikel 28a i detta direktiv.”

23.Artikel 32 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3. Den behöriga myndigheten ska ledas av personer som inte är yrkesrevisorer men som har kunskaper på områden av relevans för lagstadgad revision, och, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. De ska tillsättas i enlighet med ett oberoende och transparent förfarande.”

b)I punkt 4 ska led b ersättas med följande:

”b) antagandet av standarder för yrkesetik, intern kvalitetskontroll av revisionsföretag, revisioner och kvalitets granskning av hållbarhetsrapportering, utom när dessa standarder antas eller godkänns av andra av medlemsstaternas myndigheter,”

24.Följande artikel ska införas:

”Artikel 36a

Regleringsarrangemang mellan medlemsstaterna i samband med kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering

Kraven i artiklarna 34 och 36 när det gäller lagstadgad revision av finansiella rapporter ska gälla i tillämpliga delar på kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

25.Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Första stycket ska tillämpas på utseendet av den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget med avseende på kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Första stycket ska tillämpas på utseendet av den lagstadgade revisorn eller revisionsföretaget med avseende på kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Alla avtalsklausuler som begränsar valfriheten för aktieägare, delägare eller medlemmar på det granskade företagets stämma enligt punkt 1 till vissa kategorier eller förteckningar över lagstadgade revisorer eller revisionsföretag när det gäller att utse en viss lagstadgad revisor eller ett visst revisionsföretag för att utföra den lagstadgade revisionen av och, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering för företaget ska vara förbjudna. Alla sådana befintliga klausuler ska vara ogiltiga.

Medlemsstaterna ska säkerställa att aktieägare, delägare eller medlemmar i stora företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, med undantag för företag som avses i artikel 2.1 a i det direktivet, och som representerar mer än 5 % av rösterna eller 5 % av företagets kapital, enskilt eller kollektivt, har rätt att lägga fram ett förslag till beslut som ska antas av stämman om att en ackrediterad tredje part som inte tillhör samma revisionsföretag eller revisionsnätverk som den lagstadgade revisor eller det revisionsföretag som utför den lagstadgade revisionen ska utarbeta en rapport om vissa delar av hållbarhetsrapporteringen och att en sådan rapport ska göras tillgänglig för stämman.”

364

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/74	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

26.Artikel 38 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska se till att lagstadgade revisorer eller revisionsföretag får entledigas enbart på saklig grund. Skilda åsikter om redovisning, revisionsförfaranden eller i tillämpliga fall om hållbarhetsrapportering eller förfaranden för kvalitetsgranskning ska inte anses vara skälig grund för entledigande.”

b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Den skyldighet att underrätta som föreskrivs i första stycket ska även tillämpas på kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

c)I punkt 3 ska följande stycke läggas till:

”Första stycket ska även tillämpas på kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

27.Artikel 39 ska ändras på följande sätt:

a)Följande punkt ska införas:

”4a. Medlemsstaterna får tillåta att de uppgifter som tilldelas revisionskommittén när det gäller hållbarhetsrap portering och avseende kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering utförs av förvaltnings- eller tillsynsorganet som helhet eller av ett särskilt organ som inrättats av förvaltnings- eller tillsynsorganet.”

b)I punkt 6 ska leden a–e ersättas med följande:

”a) informera det granskade företagets förvaltnings- eller kontrollorgan om resultatet av den lagstadgade revisionen och, i tillämpliga fall, om resultatet av kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering och förklara på vilket sätt den lagstadgade revisionen och kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering bidrog till den finansiella rapporteringens respektive hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet och vilken roll revisionskommittén spelade i den processen,

b)övervaka den finansiella rapporteringen och, i tillämpliga fall, hållbarhetsrapporteringen, inbegripet den elektroniska rapportering som avses i artikel 29d i direktiv 2013/34/EU och det förfarande som företaget genomför för att identifiera den information som rapporteras i enlighet med de standarder för hållbarhetsrap portering som antagits i enlighet med artikel 29b i det direktivet och lägga fram rekommendationer eller förslag för att säkerställa dess tillförlitlighet,

c)övervaka effektiviteten i företagets interna kvalitetskontroll- och riskhanteringssystem och i tillämpliga fall dess internrevision när det gäller det granskade företagets finansiella rapportering och, i tillämpliga fall, företagets hållbarhetsrapportering, inbegripet dess elektroniska rapportering som avses i artikel 29d i direktiv 2013/34/EU, utan att åsidosätta företagets oberoende,

d)övervaka den lagstadgade revisionen av årsredovisning eller årsbokslut och koncernredovisning och, i tillämpliga fall, kvalitetsgranskningen av den årliga hållbarhetsrapporteringen och hållbarhetsrapporteringen för koncernen, i synnerhet dess utförande, med beaktande av den behöriga myndighetens resultat och slutsatser i enlighet med artikel 26.6 i förordning (EU) nr 537/2014.

e)granska och övervaka den lagstadgade revisorns eller revisionsföretagets opartiskhet och självständighet i enlighet med artiklarna 22, 22a, 22b, 24a, 24b, 25b, 25c och 25d i detta direktiv samt med artikel 6 i förordning (EU) nr 537/2014, särskilt om det är lämpligt att tillhandahålla icke-revisionstjänster till det granskade företaget i enlighet med artikel 5 i den förordningen.”

28.Artikel 45 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat ska i enlighet med artiklarna 15, 16 och 17 i detta direktiv registrera varje revisor och revisionsföretag från ett tredjeland, om denna revisor eller detta revisionsföretag från ett tredjeland avger en revisionsberättelse beträffande årsredovisning eller koncernredovisning eller, i tillämpliga fall, en kvalitetsgranskningsrapport beträffande den årliga hållbarhetsrapporteringen eller hållbarhetsrappor teringen för koncernen för ett företag som har sitt säte utanför unionen och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i den medlemsstaten i den mening som avses i artikel 4.1.21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/65/EU (*), utom när företaget enbart emitterar utestående skuldförbindelser för vilka något av följande gäller:

365

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/75

a)Sådana skuldförbindelser har tagits upp till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU före den 31 december 2010 och deras nominella värde per företag är minst 50 000 EUR på emitteringsdagen, eller, i fråga om skuldförbindelser i annan valuta, motsvarande minst 50 000 EUR på emitteringsdagen.

b)Sådana skuldförbindelser är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU från och med den 31 december 2010 och deras nominella värde per företag är minst 100 000 EUR på emitteringsdagen, eller, i fråga om skuldförbindelser i annan valuta, motsvarande minst 100 000 EUR på emitteringsdagen.

_____________

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).”

b)Punkterna 4–6 ska ersättas med följande:

”4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 ska sådana revisionsberättelser beträffande årsredovisning, årsbokslut eller koncernredovisning eller, i tillämpliga fall, sådana kvalitetsgranskningsrapporter om årlig hållbarhetsrapportering eller hållbarhetsrapportering för koncernen enligt punkt 1 i den här artikeln som avges av revisorer eller revisionsföretag från ett tredjeland som inte är registrerade i en viss medlemsstat inte ha rättslig verkan i den medlemsstaten.

5.En medlemsstat får registrera ett revisionsföretag från ett tredjeland med avseende på revision av finansiella rapporter endast om

a)majoriteten av ledamöterna i förvaltnings- eller ledningsorganet för revisionsföretaget från ett tredjeland uppfyller krav som är likvärdiga med kraven i artiklarna 4–10, med undantag av artiklarna 7.2, 8.3 och 10.1 andra stycket,

b)revisorn från ett tredjeland som reviderar på uppdrag av revisionsföretaget från ett tredjeland uppfyller krav som är likvärdiga med kraven i artiklarna 4–10, med undantag av artiklarna 7.2, 8.3 och 10.1 andra stycket,

c)revision av årsredovisning eller årsbokslut eller koncernredovisning enligt punkt 1 i denna artikel utförs i enlighet med de internationella revisionsstandarder som avses i artikel 26 och i enlighet med kraven i artiklarna 22, 22b och 25 eller med likvärdiga standarder och krav,

d)revisionsföretaget från ett tredjeland på sin webbplats offentliggör en årlig rapport om öppenhet och insyn, som innehåller den information som avses i artikel 13 i förordning (EU) nr 537/2014 eller uppfyller likvärdiga krav på offentliggörande.

En medlemsstat får registrera ett revisionsföretag från ett tredjeland med avseende på kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering endast om

a)majoriteten av ledamöterna i förvaltnings- eller ledningsorganet för revisionsföretaget från ett tredjeland uppfyller krav som är likvärdiga med kraven i artiklarna 4–10,

b)revisorn från ett tredjeland som utför kvalitetsgranskningen på uppdrag av revisionsföretaget från ett tredjeland uppfyller krav som är likvärdiga med kraven i artiklarna 4–10,

c)kvalitetsgranskning av årlig hållbarhetrapportering eller hållbarhetsrapportering för koncernen enligt punkt 1 utförs i enlighet med kvalitetsgranskningsstandarderna i artikel 26a och i enlighet med kraven i artiklarna 22, 22b, 25 och 25b, eller i enlighet med likvärdiga standarder och krav,

366

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/76	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

5a. En medlemsstat får registrera en revisor från ett tredjeland med avseende på revision av finansiella rapporter endast om denne uppfyller kraven i punkt 5 första stycket b, c och d i denna artikel.

En medlemsstat får registrera en revisor från ett tredjeland med avseende på kvalitetsgranskning av hållbarhetsrap portering endast om denne uppfyller kraven i punkt 5 andra stycket b, c och d i denna artikel.

6.För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av punkt 5 första stycket c och punkt 5 andra stycket c i denna artikel ges kommissionen befogenhet att genom genomförandeakter besluta om den likvärdighet som avses i den punkten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 48.2.

Medlemsstaterna får bedöma den likvärdighet som avses i punkt 5 första stycket c och punkt 5 andra stycket c i denna artikel så länge kommissionen inte har fattat något sådant beslut.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 48a som kompletterar detta direktiv i syfte att fastställa de allmänna kriterier för likvärdighet som ska användas vid bedömningen av huruvida de revisioner av räkenskaper och, i tillämpliga fall, den kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som avses i punkt 1 i denna artikel utförs i enlighet med de internationella revisionsstandarder enligt definitionen i artikel 26 respektive de standarder för kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering som avses i artikel 26a och i enlighet med de krav som fastställs i artiklarna 22, 24 och 25. När medlemsstaterna bedömer likvärdighet på nationell nivå ska de tillämpa sådana kriterier, som är tillämpliga på alla tredjeländer.”

29.Artikel 48a ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 26a.2 ska ges till kommissionen tills vidare.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 26.3, 26a.3, 45.6, 46.2 och 47.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

c)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. En delegerad akt som antas enligt artikel 26.3, 26a.3, 45.6, 46.2 eller 47.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på fyra månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

Artikel 4

Ändring av förordning (EU) nr 537/2014

Förordning (EU) nr 537/2014 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 4.2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid tillämpningen av de begränsningar som anges i första stycket i denna punkt ska kvalitetsgranskning av hållbarhets rapportering och andra icke-revisionstjänster än de som avses i artikel 5.1 och som föreskrivs i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning undantas.”

367

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/77

2.Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 andra stycket ska led c ersättas med följande:

”c) Bokföring och utarbetande av redovisningshandlingar och finansiella rapporter samt utarbetande av hållbarhets rapportering.”

b)I punkt 4 ska följande stycke införas efter första stycket:

”Det godkännande från revisionskommittén som avses i första stycket ska inte behövas för tillhandahållande av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering.”

Artikel 5

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1–3 i detta direktiv senast den 6 juli 2024. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

2.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 1, med undantag av led 14

a)för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare

i)för stora företag enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 i det direktivet och som på balansdagen i genomsnitt har haft över 500 anställda under räkenskapsåret,

ii)för företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2013/34/EU som är moderföretag i en stor koncern enligt definitionen i artikel 3.7 i det direktivet och som på balansdagen, på koncernnivå, i genomsnitt har haft över 500 anställda under räkenskapsåret,

b)för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare

i)för andra stora företag enligt artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU än dem som avses i led a i) i detta stycke,

ii)för andra moderföretag i en stor koncern enligt artikel 3.7 i direktiv 2013/34/EU än dem som avses i led a ii) i detta stycke,

c)för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare

i)för små och medelstora företag enligt artikel 3.2 och 3.3 i direktiv 2013/34/EU som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a i det direktivet och som inte är mikroföretag enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet,

ii)för små och icke-komplexa institut, enligt definitionen i artikel 4.1.145 i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att de är stora företag enligt artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU eller att de är små och medelstora företag enligt artikel 3.2 och 3.3 i det direktivet och som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a i det direktivet och som inte är mikroföretag enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet,

368

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

L 322/78	SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.12.2022

iii)för captivebolag för försäkring, enligt definitionen i artikel 13.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (39), och captivebolag för återförsäkring, enligt definitionen i artikel 13.5 i det direktivet, förutsatt att de är stora företag enligt artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU eller att de är små och medelstora företag enligt artikel 3.2 och 3.3 i det direktivet och som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a i det direktivet och som inte är mikroföretag enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 1.14 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2028 eller senare.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 2:

a)för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare

i)för emittenter enligt definitionen i artikel 2.1 d i direktiv 2004/109/EG som är stora företag enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU och som på balansdagen i genomsnitt har haft över 500 anställda under räkenskapsåret,

ii)för emittenter enligt definitionen i artikel 2.1 d i direktiv 2004/109/EG som är moderföretag i en stor koncern enligt definitionen i artikel 3.7 i direktiv 2013/34/EU och som på balansdagen, på koncernnivå, i genomsnitt har haft över 500 anställda under räkenskapsåret,

b)för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare

i)för emittenter enligt definitionen i artikel 2.1 d i direktiv 2004/109/EG som är stora företag enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU förutom de som avses i led a i) i detta stycke,

ii)för emittenter enligt definitionen i artikel 2.1 d i direktiv 2004/109/EG som är moderföretag i en stor koncern enligt artikel 3.7 i direktiv 2013/34/EU förutom de som avses i led a ii i detta stycke,

c)för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare

i)för emittenter enligt definitionen i artikel 2.1 d i direktiv 2004/109/EG som är små och medelstora företag enligt artikel 3.2 och 3.3 i direktiv 2013/34/EU och som inte är mikroföretag enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2013/34/EU,

ii)för emittenter som definieras som små och icke-komplexa institut i artikel 4.1.145 i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att de är stora företag enligt artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU eller att de är små och medelstora företag enligt artikel 3.2 och 3.3 i det direktivet och som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a i det direktivet och som inte är mikroföretag enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet,

iii)för emittenter som definieras som captivebolag för försäkring i artikel 13.2 i direktiv 2009/138/EG, eller som captivebolag för återförsäkring i artikel 13.5 i det direktivet, förutsatt att de är stora företag enligt artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU eller att de är små och medelstora företag enligt artikel 3.2 och 3.3 i det direktivet och som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 a i det direktivet och som inte är mikroföretag enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet.

(39) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

369

Prop. 2023/24:124

Bilaga 1

16.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 322/79

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 3 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare.

3.När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1, ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller ska åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

4.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 6

Översyn och rapportering

1.Kommissionen ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta ändringsdirektiv med bland annat följande:

a)En bedömning av uppnåendet av målen för detta ändringsdirektiv, inbegripet konvergensen mellan medlemsstaternas rapporteringspraxis.

b)En bedömning av antalet små och medelstora företag som frivilligt tillämpar de standarder för hållbarhetsrapportering som avses i artikel 29c i direktiv 2013/34/EU.

c)En bedömning av om och på vilket sätt tillämpningsområdet för de bestämmelser som ändras genom detta ändringsdirektiv bör utvidgas ytterligare, särskilt när det gäller små och medelstora företag och tredjelandsföretag som är direkt verksamma på unionens inre marknad utan ett dotterföretag eller en filial på unionens territorium.

d)En bedömning av genomförandet av rapporteringskraven för tredjelandsföretags dotterföretag och filialer som införs genom detta ändringsdirektiv, inbegripet en bedömning av antalet tredjelandsföretag som har ett dotterföretag eller en filial som rapporterar i enlighet med artikel 40a i direktiv 2013/34/EU. En bedömning av verkställighetsmekanismen och av de tröskelvärden som anges i den artikeln.

e)En bedömning av om och hur man säkerställer tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning till de hållbarhetsrapporter som offentliggörs av företag som omfattas av detta ändringsdirektivs tillämpningsområde.

Rapporten ska offentliggöras senast den 30 april 2029 och därefter vart tredje år och ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

2.Senast den 31 december 2028 ska kommissionen se över och rapportera om koncentrationsnivån på marknaden för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering. Den översynen ska ta hänsyn till de nationella system som är tillämpliga på oberoende leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster och bedöma om och i vilken utsträckning dessa nationella system bidrar till att öppna upp marknaden för kvalitetsgranskning.

Senast den 31 december 2028 ska kommissionen bedöma möjliga rättsliga åtgärder för att säkerställa tillräcklig diversifiering av marknaden för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering och lämplig kvalitet på hållbarhetsrappor teringen. Kommissionen ska se över de åtgärder som föreskrivs i artikel 34 i direktiv 2013/34/EU och bedöma behovet av att utvidga dem till andra stora företag.

Rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2028 och ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

Artikel 7

Ikraftträdande och tillämpning

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4 i detta direktiv ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare.

370

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/44	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2022/2381

av den 23 november 2022

om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed

sammanhängande åtgärder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 157.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) är jämlikhet ett värde som unionen bygger på, och det ska vara gemensamt för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt artikel 3.3 i EU-fördraget ska unionen främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

(2)Artikel 157.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att besluta om åtgärder för att säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke.

(3)I syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män tillåter artikel 157.4 i EUF- fördraget positiv särbehandling genom att ge medlemsstaterna möjlighet att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären. I artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) föreskrivs att jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas på alla områden och att principen om jämställdhet inte utgör något hinder för att behålla eller besluta om åtgärder som innebär särskilda förmåner för det underrepresenterade könet.

(4)Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen 2017, innehåller principer om lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling.

(5)För att uppnå jämställdhet på arbetsplatsen krävs en övergripande strategi, som också omfattar främjande av jämn könsfördelning vid beslutsfattande inom företag på alla nivåer samt en minskning av löneklyftorna mellan könen. Att säkerställa jämställdhet på arbetsplatsen är också en viktig förutsättning för att minska fattigdomen bland kvinnor.

(1) EUT C 133, 9.5.2013, s. 68.

(2) EUT C 218, 30.7.2013, s. 33.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 november 2013 (EUT C 436, 24.11.2016, s. 225) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 17 oktober 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 oktober 2022 (EUT C 433, 15.11.2022, s. 14).

372

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/45

(6)I rådets rekommendation 84/635/EEG (4) rekommenderades medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att positiv särbehandling i möjligaste mån inkluderar åtgärder som rör kvinnors aktiva deltagande i beslutsfattande organ. I rådets rekommendation 96/694/EG (5) rekommenderades medlemsstaterna att uppmuntra den privata sektorn att stärka den kvinnliga närvaron på alla beslutsnivåer, till exempel genom att anta jämställdhetsprogram och program för positiv särbehandling, eller inom ramen för sådana program.

(7)Detta direktiv syftar till att säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter för kvinnor och män och uppnå en jämn könsrepresentation bland höga chefsposter genom inrättande av en uppsättning procedurkrav avseende urvalet av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot, på grundval av öppenhet och meriter.

(8)På senare år har kommissionen lagt fram flera rapporter om läget när det gäller jämställdhet i det ekonomiska beslutsfattandet. Den har uppmanat börsnoterade företag att öka antalet personer av det underrepresenterade könet i styrelserna med hjälp av självreglering och att göra konkreta frivilliga åtaganden i det avseendet. Kommissionen underströk i sitt meddelande av den 5 mars 2010 med titeln Ett förstärkt engagemang för jämställdhet – Kvinnostadga att kvinnor fortfarande inte har full tillgång till delad makt och beslutsfattande i det politiska och ekonomiska livet och i de offentliga och privata sektorerna, och bekräftade sitt engagemang att använda sina befogenheter för att sträva efter en mer rättvis representation av kvinnor och män i maktställning i det offentliga livet och i företagsvärlden. Att skapa en jämnare könsfördelning i beslutsfattandet var en av de prioriteringar som fastställdes av kommissionen i dess meddelande av den 21 september 2010 med titeln Strategi för jämställdhet 2010–2015. Att uppnå jämn könsfördelning i beslutsfattandet och inom politiken är en av prioriteringarna i kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 med titeln En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025.

(9)I sina slutsatser av den 7 mars 2011 om den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020) angav rådet att jämställd hetspolitiken är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt, välstånd och konkurrenskraft. Det bekräftade sitt engagemang för att minska könsskillnaderna i syfte att uppnå målen i Europa 2020-strategin, särskilt inom tre områden av stor betydelse för jämställdheten, nämligen sysselsättning, utbildning och främjande av social delaktighet. Det uppmanade samtidigt till åtgärder för att främja en jämn könsfördelning i beslutsfattandet på alla nivåer och inom alla områden för att i full utsträckning utnyttja alla resurser. I det avseendet skulle utnyttjandet av alla tillgängliga resurser och idéer och all tillgänglig kunskap berika mångfalden hos personalen och leda till förbättrade affärsmöjligheter.

(10)I sitt meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) konstaterade kommissionen att en ökning av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är en förutsättning för att tillväxten ska kunna öka och Europas demografiska utmaningar ska kunna hanteras. I Europa 2020-strategin fastställs ett överordnat mål på en 75-procentig sysselsättningsgrad för unionens befolkning i åldrarna 20–64 år senast 2020. Det är viktigt att ett tydligt åtagande görs för att undanröja de kvarstående löneklyftorna mellan könen och att förnyade insatser görs för att ta itu med hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, inklusive det så kallade glastaket. I Portoförklaringen, som undertecknades av stats- och regerings cheferna den 8 maj 2021 (6), välkomnades unionens nya överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning och den reviderade sociala resultattavla som föreslogs av kommissionen i dess meddelande av den 4 mars 2021 med titeln Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I den handlingsplanen anges att det, för att uppnå det övergripande målet med en sysselsättningsnivå på minst 78 % för unionens befolkning mellan 20 och 64 år senast 2030, är nödvändigt att sträva efter att åtminstone halvera skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män jämfört med 2019. Ett ökat deltagande av kvinnor i det ekonomiska beslutsfattandet, i synnerhet i styrelser, väntas få positiva sidoeffekter på kvinnors sysselsättning i de berörda företagen och hela ekonomin. I kölvattnet av covid-19-krisen är jämställdhet och inkluderande ledarskap viktigare än någonsin, i linje med behovet av att fullt ut utnyttja den tillgängliga talangreserven, av både kvinnor och män. Forskning har visat att inkludering och mångfald främjar återhämtning och resiliens. De är av största betydelse för unionens ekonomiska konkurrenskraft, främjandet av innovation och höjandet av yrkeskompetensen inom styrelser.

(4) Council Recommendation 84/635/EEC of 13 December 1984 on the promotion of positive action for women (inte översatt till svenska) (EGT L 331, 19.12.1984, s. 34).

(5) Rådets rekommendation 96/694/EG av 2 december 1996 om en balanserad fördelning mellan kvinnor och män i beslutsprocessen (EGT L 319, 10.12.1996, s. 11).

(6) https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2021/05/08/the-porto-declaration/

373

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/46	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

(11)Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 6 juli 2011 om kvinnor och företagsledarskap med kraft företagen att uppnå den kritiska tröskeln 30 % kvinnor bland ledamöterna i styrande organ senast 2015 och 40 % senast 2020. Europaparlamentet uppmanade kommissionen att, om företagens och medlemsstaternas frivilliga åtgärder är otillräckliga, senast 2012 föreslå lagstiftning, inbegripet om införande av kvoter. Det är viktigt att sådan lagstiftning tillämpas temporärt och fungerar som en katalysator för förändring och snabba reformer med syftet att undanröja fortsatt bristande jämställdhet och stereotyper i det ekonomiska beslutsfattandet. Europaparlamentet upprepade den uppmaningen om lagstiftning i sina resolutioner av den 13 mars 2012 och den 21 januari 2021.

(12)Det är viktigt att unionens institutioner, organ och byråer föregår med gott exempel när det gäller jämställdhet, bland annat genom att fastställa mål för en jämn könsrepresentation på alla ledningsnivåer. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt praxis för rekryteringen till tjänster på högre ledningsnivå. I sitt meddelande av den 5 mars 2020 med titeln En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 betonade kommissionen därför att unionens institutioner, organ och byråer bör garantera jämn könsfördelning i ledande positioner. I sitt meddelande av den 5 april 2022 med titeln A new Human Resources Strategy for the Commission åtog sig kommissionen att säkerställa full jämställdhet på alla nivåer i sin ledning senast 2024. Kommissionen kommer att övervaka framstegen och regelbundet rapportera om detta på sin webbplats. Kommissionen utbyter vidare bästa praxis med andra unionsinsti tutioner, unionsorgan och unionsbyråer och kommer att rapportera om könsfördelningen i ledande positioner vid dessa institutioner, organ och byråer på sin webbplats. I sitt presidiebeslut av den 13 januari 2020 godkände Europaparlamentet fastställandet av mål för en jämn könsfördelning i ledande befattningar på hög nivå och mellannivå för 2024. Europaparlamentet kommer att fortsätta att övervaka framstegen på alla nivåer av sin ledning och strävar efter att föregå med gott exempel. Rådet åtog sig i sin strategi för mångfald och inkludering 2021–2024 att uppnå jämställdhet i chefsbefattningar vid sitt generalsekretariat med 45–55 % marginal senast till slutet av 2026. I sin handlingsplan för jämställdhet inom ledningen anger rådets generalsekretariat åtgärder för att uppnå det målet.

(13)Det är viktigt att företag och verksamheter främjar, stöder och utvecklar kvinnors kompetens på alla nivåer och genom hela arbetslivet, för att säkerställa att kvalificerade kvinnor ges möjlighet att tillträda styrelseposter och ledande befattningar.

(14)För att främja jämställdhet och stödja kvinnors deltagande i beslutsfattande föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 (7), som främjar balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare, att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en jämn fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män genom föräldraledighet, pappaledighet och ledighet för vård av anhörig, utöver den befintliga mammaledigheten. Det direktivet föreskriver också rätten att begära flexibla arbetsformer.

(15)Tillsättningen av kvinnor till styrelseledamöter hämmas av ett antal specifika faktorer som kan undanröjas inte bara med hjälp av bindande regler, utan även genom utbildningsåtgärder och incitament för att främja god praxis. För det första är det mycket viktigt att öka handelshögskolornas och universitetens medvetenhet om hur jämställdhet kan stärka företagens konkurrenskraft. Det är även nödvändigt att uppmuntra regelbunden rotation bland styrelseledamöter och införa konstruktiva åtgärder för att främja och belöna insatser som medlemsstater och företag gör för att inta en mer beslutsam hållning gentemot sådana förändringar i de högsta ekonomiska beslutsorganen på alla nivåer.

(16)Unionen har en stor reserv av högkvalificerade kvinnor, som ständigt ökar, vilket framgår av att 60 % av högskoleexamina tas av kvinnor. Att uppnå en jämn könsfördelning i styrelser är grundläggande för ett mer effektivt utnyttjande av denna befintliga reserv, vilket är avgörande för att hantera de demografiska och ekonomiska utmaningarna i unionen. Underrepresentationen av kvinnor i styrelser är därför en missad möjlighet för medlemsstaternas ekonomier i stort, liksom för deras utveckling och tillväxt. Att i full utsträckning utnyttja den befintliga reserven av kvinnlig kompetens skulle också öka utbildningsavkastningen för både enskilda personer och den offentliga sektorn. Det är allmänt erkänt att kvinnor i styrelser bidrar till bättre företagsstyrning, eftersom prestationerna på gruppnivå och kvaliteten på beslutsfattandet förbättras genom en anda av mångfald och gemenskap som inkluderar fler perspektiv. Många undersökningar har visat att mångfald leder till en mer proaktiv affärsmodell, mer balanserade beslut och högre yrkeskompetens i styrelser som bättre återspeglar verkligheten i

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 12.7.2019, s. 79).

374

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/47

samhället och konsumenternas behov. Det uppmuntrar också till innovation. Många undersökningar har också visat på en positiv korrelation mellan en könsmässig mångfald i den högsta företagsledningen och företagets ekonomiska resultat och vinst, vilket leder till en väsentlig långsiktig hållbar tillväxt. Att uppnå en jämn könsfördelning i styrelser är därför av avgörande betydelse för att säkerställa unionens konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi och skulle ge en komparativ fördel gentemot tredjeländer.

(17)Att öka representationen av kvinnor i styrelser gynnar inte bara de kvinnor som tillsätts, utan bidrar också till att locka andra kompetenta kvinnor till företaget och säkerställer en större andel kvinnor på alla ledningsnivåer och bland övriga anställda. En större andel kvinnor i styrelser kommer därmed sannolikt att ha en positiv effekt i fråga om att både minska skillnaderna i sysselsättningsgrad och löneklyftorna mellan könen.

(18)Kvinnor är fortsättningsvis kraftigt underrepresenterade i företagens högsta beslutsfattande organ i unionen, trots bevis för de gynnsamma effekterna av en jämn könsfördelning för företagen själva och ekonomin i allmänhet och trots föreliggande unionsrätt som förbjuder könsdiskriminering samt åtgärder på unionsnivå för att stimulera självreglering. Statistik visar att andelen kvinnor som deltar i beslutsfattande i ledande ställning i näringslivet fortfarande är mycket låg. Om hälften av talangreserven inte ens tas i beaktande för ledande befattningar kan själva processen för och kvaliteten på tillsättningarna hotas, med ett ökat misstroende mot näringslivets maktstrukturer som följd samt ett potentiellt mindre effektivt utnyttjande av det tillgängliga humankapitalet. Det är viktigt att samhällets sammansättning återspeglas på ett rättvisande sätt i företagens beslutsfattande och att potentialen hos hela unionens befolkning utnyttjas. Enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet var 2021 i genomsnitt 30,6 % av styrelseledamöterna och endast 8,5 % av ordförandena i de största börsnoterade företagen kvinnor. Detta tyder på en orättvis och diskriminerande underrepresentation av kvinnor, vilket tydligt undergräver unionens principer om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män på områdena anställning och sysselsättning. Åtgärder för att uppmuntra kvinnors karriärutveckling på alla ledningsnivåer bör därför införas och stärkas, och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att detta är fallet i börsnoterade företag, på grund av dessa företags betydande ekonomiska och sociala ansvar. Dessutom är det viktigt att unionens organ och byråer föregår med gott exempel när det gäller att åtgärda rådande ojämn könsfördelning i de egna styrelsernas sammansättning.

(19)Andelen kvinnor i styrelser har ökat mycket långsamt under de senaste åren. Ökningstakten har varierat mellan medlemsstaterna och har lett till mycket skiftande resultat. Väsentligt större framsteg har noterats i de medlemsstater som infört bindande åtgärder. Denna skillnad kommer sannolikt att öka eftersom frågan om hur en jämnare könsfördelning i styrelser kan åstadkommas hanteras på mycket olika sätt. Därför uppmuntras medlemsstaterna att utbyta information om effektiva åtgärder som vidtagits och politik som antagits på nationell nivå samt att utbyta bästa praxis, i syfte att stödja framsteg i hela unionen mot en jämnare representation av kvinnor och män i styrelser.

(20)De fragmenterade och divergerande bestämmelserna eller avsaknaden av nationella bestämmelser om könsfördelningen i styrelserna i börsnoterade företag leder inte bara till skillnader i antalet kvinnliga icke verkställande styrelseledamöter och till olika grad av framsteg i medlemsstaterna, utan även till hinder på den inre marknaden i och med att olika krav ställs på börsnoterade företags företagsstyrning i unionen. Dessa skillnader i lagstadgade krav och krav som ställs genom självreglering avseende sammansättningen av styrelser kan leda till praktiska problem för börsnoterade företag som är verksamma över gränserna, i synnerhet när de bildar dotterbolag eller i samband med sammanslagningar och förvärv, och för kandidater till poster som styrelseledamot.

(21)Inom företagen är könsfördelningen mer ojämn på de högre ledningsnivåerna. Dessutom arbetar många av kvinnorna på högre ledningsnivå inom områden som personal och kommunikation, medan män på högre nivå oftare är anställda inom företagets övergripande ledning eller linjeledning. Eftersom företagens huvudsakliga rekryteringsbas för poster som styrelseledamot till stor del består av kandidater med erfarenhet som högre chefer är det absolut nödvändigt att öka antalet kvinnor som befordras till sådana ledande befattningar inom företag.

375

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/48	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

(22)En av de främsta förutsättningarna för att möjliggöra ett korrekt genomförande av detta direktiv är en faktisk tillämpning av kriterier, fastställda på förhand och med full insyn, för urvalet av styrelseledamöter, med ett jämlikt beaktande av kandidaternas kvalifikationer, kunskap och kompetens, oavsett kön.

(23)Den rådande bristen på öppenhet i fråga om urvalsprocessen och kriterierna för bedömning av kvalifikationer för poster som styrelseledamot i de flesta medlemsstater innebär ett väsentligt hinder för en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter och får negativa konsekvenser såväl för karriären som för den fria rörligheten för kandidater till styrelser. Den bristande öppenheten hindrar potentiella kandidater till poster som styrelseledamot från att ansöka till styrelser där deras kvalifikationer skulle vara mest eftersökta och från att ifrågasätta tillsättningsbeslut påverkade av bias baserat på kön, vilket i sin tur hindrar deras fria rörlighet inom den inre marknaden. Å andra sidan kan investerare ha olika investeringsstrategier som förutsätter tillhandahållande av upplysningar även om styrelseledamöternas kunnande och kompetens. Större öppenhet i kriterierna för bedömning av kvalifikationer och processen för urval av styrelseledamöter skulle ge investerare bättre möjligheter att bedöma företagets affärsstrategi och fatta väl underbyggda beslut. Det är därför viktigt att processerna för tillsättning av styrelseledamöter är tydliga och insynsvänliga samt att kandidaternas enskilda meriter bedöms objektivt och oberoende av kön.

(24)Detta direktiv syftar inte till att i detalj harmonisera nationell lagstiftning om urvalsprocessen och kriterierna för bedömning av kvalifikationer för poster som styrelseledamot, men för att uppnå en jämn könsfördelning är det nödvändigt att införa vissa minimikrav på börsnoterade företag med sned könsrepresentation avseende urval av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot på grundval av en insynsvänlig och tydligt definierad urvalsprocess och en objektiv jämförande bedömning av deras kvalifikationer med avseende på lämplighet, kompetens och yrkesskicklighet. Endast en bindande åtgärd på unionsnivå kan effektivt bidra till att säkerställa konkurrens på lika villkor i hela unionen och förebygga praktiska problem i affärslivet.

(25)Unionen bör därför sträva efter att öka kvinnors deltagande i styrelser i samtliga medlemsstater, för att främja den ekonomiska tillväxten, uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden, stärka de börsnoterade företagens konkurrenskraft samt uppnå faktisk jämställdhet på arbetsmarknaden. Detta mål bör nås genom fastställande av minimikrav avseende positiv särbehandling i form av bindande åtgärder. De bindande åtgärderna bör syfta till att uppnå ett kvantitativt mål för könssammansättningen i styrelser, eftersom de medlemsstater och tredjeländer som valt denna eller en liknande metod har uppnått bäst resultat när det gäller att minska kvinnors underrepresentation i det ekonomiska beslutsfattandet.

(26)Det är viktigt att varje börsnoterat företag utarbetar en jämställdhetspolicy för att uppnå en jämnare könsrepre sentation på alla nivåer. Sådana policyer kan omfatta nominering av både en kvinnlig kandidat och en manlig kandidat till nyckelbefattningar, mentorsprogram och karriärvägledning för kvinnor samt personalstrategier som är utformade för att uppmuntra till en mångfaldspräglad rekrytering.

(27)Börsnoterade företag har en särskild ekonomisk betydelse, synlighet och påverkan på marknaden som helhet. Sådana företag är normbildande för ekonomin i stort och deras praxis kommer troligtvis att följas av andra typer av företag. De börsnoterade företagens offentliga karaktär motiverar en högre grad av reglering i allmänhetens intresse.

(28)Åtgärderna i detta direktiv bör vara tillämpliga på börsnoterade företag.

(29)Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på mikroföretag samt små och medelstora företag.

(30)Vid tillämpningen av detta direktiv bör den medlemsstat som är behörig att avgöra frågor som omfattas av detta direktiv vara den medlemsstat där det börsnoterade företaget i fråga har sitt säte. Detta direktiv påverkar inte nationella regler som fastställer tillämplig lag för företag i frågor som inte regleras av detta direktiv.

(31)Det finns olika typer av ledningsstrukturer för börsnoterade företag i medlemsstaterna, men den huvudsakliga skillnaden är mellan dualistiska system med såväl ett ledningsorgan som ett tillsynsorgan och monistiska system som kombinerar lednings- och tillsynsfunktioner i en enda styrelse. Det förekommer även system som blandar inslag från båda systemen, eller som ger företagen möjlighet att välja mellan olika modeller. Detta direktiv bör tillämpas på alla ledningsstrukturer som förekommer i medlemsstaterna.

376

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/49

(32)Alla ledningsstrukturer skiljer, rättsligt eller faktiskt, på verkställande styrelseledamöter, som deltar i företagets löpande förvaltning, och icke verkställande styrelseledamöter, som utövar en tillsynsfunktion men inte deltar i den löpande förvaltningen av det börsnoterade företaget. Detta direktiv syftar till att förbättra könsfördelningen inom båda kategorier av styrelseledamöter. För att nå rätt balans mellan behovet av en jämnare könsfördelning i styrelser och behovet av så liten inblandning som möjligt i den löpande förvaltningen av företag görs det i detta direktiv åtskillnad mellan de två kategorierna av styrelseledamöter.

(33)I flera medlemsstater får eller måste enligt nationell rätt eller praxis en viss andel av de icke verkställande styrelsele damöterna tillsättas eller väljas av företagens anställda, av arbetstagarorganisationer, eller av båda. Det kvantitativa mål som fastställs i detta direktiv bör tillämpas även på sådana styrelseledamöter. Med tanke på att vissa icke verkställande ledamöter är arbetstagarrepresentanter bör dock medlemsstaterna fastställa hur uppnåendet av dessa mål ska säkerställas, med vederbörligt beaktande av de särskilda reglerna för val eller utnämning av arbetstagarrepre sentanter i nationell rätt och med respekt för den obundna rösträtten vid valet av arbetstagarrepresentanter. Med tanke på skillnaderna mellan medlemsstaternas nationella bolagsrätt bör det vara möjligt för medlemsstaterna att tillämpa de kvantitativa målen separat för aktieägarrepresentanter och arbetstagarrepresentanter.

(34)Medlemsstaterna bör underställa börsnoterade företag antingen målet att ha styrelser där personer av det underrepresenterade könet innehar minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot senast den 30 juni 2026 eller, alternativt, eftersom det är viktigt att börsnoterade företag ökar andelen personer av det underrepresenterade könet i beslutsfattande ställning generellt, målet att ha styrelser där personer av det underrepre senterade könet innehar minst 33 % av alla poster som styrelseledamot senast den 30 juni 2026, oavsett om de är verkställande eller icke verkställande, i syfte att främja en jämnare könsrepresentation bland alla styrelseledamöter.

(35)Målen att ha styrelser där personer av det underrepresenterade könet innehar minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot eller minst 33 % av alla poster som styrelseledamot avser den övergripande könsfördelningen bland styrelseledamöter och ingriper inte i det konkreta urvalet av enskilda styrelseledamöter från ett större antal manliga och kvinnliga kandidater i varje enskilt fall. I synnerhet utesluter detta direktiv inga särskilda kandidater till poster som styrelseledamot, och det ålägger inte heller börsnoterade företag eller aktieägare att utse vissa enskilda styrelseledamöter. Beslutet om vilka styrelseledamöter som är lämpliga ligger alltså kvar hos de börsnoterade företagen och aktieägarna.

(36)Offentliga företag som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde bör på grund av sin karaktär tjäna som en modell för den privata sektorn. Medlemsstaterna utövar ett dominerande inflytande över offentliga företag i den mening som avses i artikel 2 b i kommissionens direktiv 2006/111/EG (8), som är noterade på en reglerad marknad. Detta dominerande inflytande ger medlemsstaterna verktyg för att snabbare vidta de nödvändiga förändringarna.

(37)Fastställandet av det antal poster som styrelseledamot som krävs för att uppnå de mål som fastställs i detta direktiv kräver närmare precisering eftersom det, med tanke på de flesta styrelsers storlek, inte är matematiskt möjligt att uppnå en andel på exakt 40 % eller, i tillämpliga fall, 33 %. Därför bör det antal poster som styrelseledamot som krävs för att uppnå de mål som fastställs i detta direktiv vara det antal som ligger närmast en andel på 40 % eller, i tillämpliga fall, 33 %, och i båda fallen bör det inte överstiga 49 %.

(8) Kommissionens direktiv 2006/111/EG av den 16 november 2006 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (EUT L 318, 17.11.2006, s. 17).

377

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/50	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

(38)I rättspraxis (9) från Europeiska unionens domstol (domstolen) om positiv särbehandling och dess förenlighet med förbudet mot diskriminering på grund av kön, som även stadfästs i artikel 21 i stadgan, har domstolen godtagit att företräde vid anställning och befordran i vissa fall ges åt det underrepresenterade könet, förutsatt att kandidaten av det underrepresenterade könet är lika kvalificerad som kandidaten av det andra könet vad avser lämplighet, kvalifikationer och yrkesskicklighet, och att företrädet inte ges automatiskt och ovillkorligen utan kan frångås om specifika skäl avseende en enskild kandidat av det andra könet gör att denne i stället väljs, samt att varje kandidats ansökan blir föremål för en objektiv bedömning vid vilken samtliga urvalskriterier som avser de enskilda kandidaterna tillämpas.

(39)Medlemsstaterna bör säkerställa att de börsnoterade företag där personer av det underrepresenterade könet innehar färre än 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot eller färre än 33 % av alla poster som styrelseledamot, vilket inkluderar både verkställande och icke verkställande styrelseledamöter, beroende på vad som är tillämpligt, väljer ut de mest kvalificerade kandidaterna för tillsättning eller val till dessa poster på grundval av en jämförande bedömning av kandidaternas kvalifikationer och med hjälp av tydliga, neutralt utformade och otvetydiga kriterier som fastställts före urvalsprocessen, i syfte att uppnå en jämnare könsfördelning i styrelser. Några exempel på urvalskriterier som börsnoterade företag skulle kunna tillämpa är erfarenhet av arbetsledning eller tillsyn, internationell erfarenhet, kompetens inom flera områden, ledaregenskaper, kommunikationsförmåga, förmåga till nätverkande samt kunskap inom specifika relevanta områden som ekonomi, finansiell tillsyn eller personalför valtning.

(40)Vid urval av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot bör företräde ges åt kandidater av det underrepresenterade könet som är lika kvalificerade. En sådan prioritering bör dock inte ge ett automatiskt och ovillkorligt företräde. Det kan finnas undantagsfall där en objektiv bedömning av den specifika situationen för en lika kvalificerad kandidat av det andra könet kan väga tyngre än det företräde som i annat fall bör ges kandidaten av det underrepresenterade könet. Ett sådant avsteg från företrädet skulle till exempel kunna ske när bredare mångfaldspolicyer tillämpas på nationell nivå eller företagsnivå för urval av styrelseledamöter. Att avsteg görs från tillämpningen av positiv särbehandling bör dock förbli ett undantag, grundas på en bedömning från fall till fall och vederbörligen motiveras av objektiva kriterier som under inga omständigheter bör diskriminera det underrepre senterade könet.

(41)I medlemsstater där kraven i detta direktiv avseende urval av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot är tillämpliga bör börsnoterade företag i vars styrelser personer av det underrepresenterade könet innehar minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot eller minst 33 % av alla poster som styrelseledamot, beroende på vad som är tillämpligt, inte vara skyldiga att uppfylla dessa krav.

(42)Metoderna för att välja ut kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot varierar från en medlemsstat till en annan och från ett börsnoterat företag till ett annat. Det kan till exempel gå till så att en utnämningskommitté eller ett chefsrekryteringsföretag gör ett förhandsurval av kandidater som presenteras vid bolagsstämman. De krav som ställs på urvalet av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot bör uppfyllas i ett lämpligt stadium av urvalsprocessen i enlighet med nationell rätt och de berörda börsnoterade företagens bolagsordningar, inbegripet innan en kandidat väljs av aktieägarna, till exempel medan en lista över kandidater som är kvar i slutomgången utarbetas. I det avseendet fastställer detta direktiv minimikrav endast för urvalet av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot, vilket möjliggör tillämpning av de villkor som ställs i domstolens rättspraxis för att möjliggöra jämställdhet och uppnå en jämnare representation av kvinnor och män i de börsnoterade företagens styrelser. Detta direktiv påverkar inte på något otillbörligt sätt den löpande förvaltningen av börsnoterade företag eftersom de behåller friheten att välja ut kandidater på grundval av kvalifikationer eller andra objektiva relevanta kriterier.

(9) Se domstolens dom av den 17 oktober 1995, Kalanke mot Freie Hansestadt Bremen, C-450/93, ECLI:EU:C:1995:322, domstolens dom av den 11 november 1997, Marschall mot Land Nordrhein-Westfalen, C-409/95, ECLI:EU:C:1997:533, domstolens dom av den 28 mars 2000, Badeck m.fl., C-158/97, ECLI:EU:C:2000:163, domstolens dom av den 6 juli 2000, Abrahamsson och Anderson, C-407/98, ECLI:EU:C:2000:367.

378

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/51

(43)Mot bakgrund av målen för detta direktiv vad gäller könsfördelning bör börsnoterade företag åläggas att på begäran av en kandidat för tillsättning eller val till en post som styrelseledamot informera den kandidaten om vilka kriterier för bedömning av kvalifikationer som använts vid urvalet, hur den objektiva jämförande bedömningen av kandidaterna utifrån dessa kriterier gjorts och, i tillämpliga fall, vilka specifika omständigheter som undantagsvis gett utslag för en kandidat som inte tillhör det underrepresenterade könet. Ett krav på att tillhandahålla sådana uppgifter kan innebära begränsningar av den rätt till respekt för privatlivet respektive den rätt till skydd av personuppgifter som stadfästs i artiklarna 7 respektive 8 i stadgan. Sådana begränsningar är dock nödvändiga och förenliga med proportionalitetsprincipen, eftersom de eftersträvar mål av allmänt intresse. De är därmed förenliga med de krav som ställs på sådana begränsningar i artikel 52.1 i stadgan och i relevant rättspraxis från domstolen. Sådana begränsningar bör tillämpas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (10).

(44)Om en kandidat av det underrepresenterade könet för tillsättning eller val till en post som styrelseledamot lägger fram fakta för en domstol eller annan behörig myndighet som ger anledning att anta att kandidaten var lika kvalificerad som den utvalda kandidaten av det andra könet, bör det börsnoterade företaget åläggas att visa att urvalet skett på ett korrekt sätt.

(45)Samtidigt som syftet med detta direktiv är att fastställa minimikrav i form av bindande åtgärder för att förbättra könssammansättningen i styrelser är det viktigt att, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, konstatera att olika tillvägagångssätt är legitima och erkänna att vissa befintliga nationella åtgärder, som redan antagits på detta politikområde, är verkningsfulla och har gett tillfredsställande resultat. I vissa medlemsstater har insatser för att säkerställa en jämnare representation av kvinnor och män i styrelser redan gjorts genom antagandet av bindande åtgärder som anses vara lika effektiva som de som fastställs i detta direktiv. Dessa medlemsstater bör kunna skjuta upp tillämpningen av de krav som fastställs i detta direktiv som rör urval av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot och, när så är relevant, de som rör fastställandet av individuella kvantitativa mål, under förutsättning att de villkor för uppskov som fastställs i detta direktiv är uppfyllda. Om medlemsstater har infört sådana åtgärder genom nationell rätt, bör i sådana fall de avrundningsregler som fastställs i detta direktiv med avseende på det specifika antalet styrelseledamöter tillämpas med nödvändiga anpassningar vid bedömningen av de nationella åtgärderna enligt detta direktiv. I en medlemsstat där ett sådant uppskov tillämpas bör de mål som anges i detta direktiv anses vara uppnådda, och de mål som fastställs i detta direktiv avseende icke verkställande styrelseledamöter eller alla ledamöter ersätter således inte och läggs inte till relevanta nationella åtgärder.

(46)I syfte att uppnå en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter som deltar i uppgifter inom den löpande förvaltningen bör börsnoterade företag åläggas att fastställa individuella kvantitativa mål för en jämnare könsrepre sentation bland de verkställande styrelseledamöterna med sikte på att uppnå dessa mål senast det datum som fastställs i detta direktiv. Dessa mål bör hjälpa företag att göra konkreta framsteg jämfört med deras nuvarande situation. Denna skyldighet bör inte tillämpas på börsnoterade företag som uppnår målet på 33 % för alla styrelseledamöter, oavsett om de är verkställande eller icke verkställande.

(47)Medlemsstaterna bör ålägga börsnoterade företag att varje år till de behöriga myndigheterna översända uppgifter om könssammansättningen i sina styrelser och om vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå de mål som fastställs i detta direktiv, så att dessa kan bedöma de enskilda börsnoterade företagens framsteg mot en jämn könsfördelning bland styrelseledamöterna. De börsnoterade företagen bör offentliggöra dessa uppgifter på ett lämpligt och lättillgängligt sätt på sina webbplatser och inkludera dem i sin årsredovisning. Om ett börsnoterat företag inte uppnått de tillämpliga kvantitativa målen bör det i dessa uppgifter även inkludera en beskrivning av vilka konkreta åtgärder det hittills har vidtagit eller avser att vidta i framtiden för att uppnå de mål som fastställs i detta direktiv. För att undvika en onödiga administrativ börda och dubbelarbete bör de uppgifter om könsfördelningen i styrelser som ska rapporteras enligt detta direktiv i tillämpliga fall ingå i de börsnoterade företagens företagsstyrningsrapport, i

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

379

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/52	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

enlighet med tillämplig unionsrätt, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (11). Om en medlemsstat har skjutit upp tillämpningen av artikel 6 enligt artikel 12 bör de rapporteringsskyldigheter som fastställs i det här direktivet inte tillämpas, förutsatt att det i denna medlemsstats nationella rätt föreskrivs rapporter ingsskyldigheter som säkerställer att uppgifter om de börsnoterade företagens framsteg mot en jämnare representation av kvinnor och män i styrelserna regelbundet offentliggörs.

(48)Kraven avseende urval av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot, skyldigheten att fastställa ett kvantitativt mål avseende verkställande styrelseledamöter och rapporteringsskyldigheterna bör upprätthållas genom sanktioner som är effektiva, proportionella och avskräckande, och medlemsstaterna bör säkerställa att det finns lämpliga administrativa eller rättsliga förfaranden för detta ändamål. Dessa sanktioner kan omfatta böter eller en möjlighet för rättsliga myndigheter att upphäva eller ogiltigförklara ett beslut om val av styrelseledamöter. Utan att det påverkar nationell rätt om införande av sanktioner bör börsnoterade företag, så länge de uppfyller dessa skyldigheter, inte bestraffas om de inte uppnår de kvantitativa målen för representationen av kvinnor och män bland styrelseledamöter. Sanktioner bör inte tillämpas på börsnoterade företag själva om, enligt nationell rätt, en viss handling eller försummelse inte kan tillskrivas företaget utan andra fysiska eller juridiska personer, såsom enskilda aktieägare. Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att tillämpa andra sanktioner än de som förtecknas i den icke uttömmande förteckningen över sanktioner i detta direktiv, särskilt om ett börsnoterat företag begår allvarliga och upprepade överträdelser av skyldigheterna i detta direktiv. Medlemsstaterna bör säkerställa att börsnoterade företag vid fullgörandet av offentliga kontrakt och koncessioner uppfyller tillämpliga social- och arbetsrättsliga skyldigheter, i enlighet med tillämplig unionsrätt.

(49)Medlemsstater eller börsnoterade företag bör kunna införa eller behålla gynnsammare åtgärder för att säkerställa en jämnare representation av kvinnor och män.

(50)Medlemsstaterna bör utse organ för främjande, analys och övervakning av samt stöd för en jämn könsfördelning i styrelser. Informationskampanjer och utbyte av bästa praxis skulle också på ett avsevärt sätt bidra till att göra alla börsnoterade företag mer medvetna om denna fråga och uppmuntra dem att vidta proaktiva åtgärder för att uppnå en jämn könsfördelning. Medlemsstaterna uppmuntras särskilt till att föra en politik som stöder och uppmuntrar mikroföretag samt små och medelstora företag att avsevärt förbättra könsfördelningen på samtliga ledningsnivåer och i styrelserna.

(51)Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och de principer som fastställs i stadgan. Det bidrar i synnerhet till uppfyllandet av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 23 i stadgan) och rätten till fritt yrkesval och rätten att arbeta (artikel 15 i stadgan). Detta direktiv eftersträvar full respekt för rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47 i stadgan). Begränsningarna i näringsfriheten (artikel 16 i stadgan) och i rätten till egendom (artikel 17.1 i stadgan) bevarar kärnan i den friheten och den rätten samt är både nödvändiga och proportionella. Begränsningarna kan endast göras om de faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.

(52)Vissa medlemsstater har vidtagit regleringsåtgärder eller uppmuntrat självreglering med blandade resultat, men de flesta medlemsstater har varken vidtagit några åtgärder eller uppgett att de är villiga att agera på ett sätt som skulle leda till tillräckliga förbättringar. Prognoser utifrån en omfattande analys av alla tillgängliga uppgifter om tidigare och aktuella tendenser och avsikter visar att medlemsstaterna inte inom en förutsebar framtid kommer att nå en jämn representation av kvinnor och män bland styrelseledamöter i unionen i enlighet med målen i detta direktiv om de agerar på egen hand. Passivitet på detta område bromsar mer allmänt strävan efter jämställdhet på arbetsplatsen, inbegripet när det gäller att minska löneklyftorna mellan könen, vilket delvis beror på vertikal segregering. Mot bakgrund av detta och med tanke på de ökande skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om representationen av kvinnor och män i styrelser, kan könsfördelningen i styrelser inom unionen endast förbättras

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

380

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/53

genom gemensamma åtgärder, och möjligheterna till jämställdhet, konkurrenskraft och tillväxt kan bättre uppnås genom gemensamma åtgärder på unionsnivå snarare än genom nationella initiativ av varierande omfattning, ambitionsgrad och effektivitet. Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att uppnå en jämnare representation av kvinnor och män bland styrelseledamöter i börsnoterade företag genom att fastställa effektiva åtgärder som syftar till att påskynda utvecklingen mot en jämn könsfördelning, och samtidigt ge börsnoterade företag tillräckligt med tid för att vidta de åtgärder som krävs för det ändamålet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportio nalitetsprincipen i samma artikel begränsas detta direktiv till gemensamma mål och principer och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet. Medlemsstaterna ges tillräcklig handlingsfrihet att själva bestämma hur målen i detta direktiv bäst bör uppnås med beaktande av nationella omständigheter, i synnerhet regler och praxis för rekrytering till styrelser. Detta direktiv hindrar inte börsnoterade företag från att tillsätta de mest kvalificerade styrelseledamöterna, och det tillhandahåller en flexibel ram samt föreskriver en tillräckligt lång anpassningsperiod.

(53)Medlemsstaterna bör samarbeta med arbetsmarknadens parter och det civila samhället för att på ett effektivt sätt informera dem om detta direktivs betydelse, införlivande och genomförande.

(54)I enlighet med proportionalitetsprincipen bör de mål som börsnoterade företag ska uppnå vara tidsbegränsade och bör endast tillämpas till dess att hållbara framsteg gjorts med könssammansättningen i styrelser. Därför bör kommissionen regelbundet se över tillämpningen av detta direktiv och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Dessutom föreskrivs i detta direktiv ett datum då det kommer att upphöra att gälla. Kommissionen bör vid översynen bedöma om tillämpningsperioden för detta direktiv bör förlängas efter detta datum.

(55)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (12), har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att uppnå en jämnare representation av kvinnor och män bland styrelseledamöter i börsnoterade företag genom att fastställa effektiva åtgärder som syftar till att påskynda utvecklingen mot en jämn könsfördelning, och samtidigt ge börsnoterade företag tillräckligt med tid för att vidta de åtgärder som krävs för det ändamålet.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta direktiv är tillämpligt på börsnoterade företag. Detta direktiv är inte tillämpligt på mikroföretag eller små och medelstora företag.

(12) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

381

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/54	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.börsnoterat företag: ett företag som har sitt säte i en medlemsstat och vars aktier i en eller flera medlemsstater är upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU.

2.styrelse: ett börsnoterat företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.

3.styrelseledamot: en ledamot av en styrelse, även en ledamot som är en arbetstagarrepresentant.

4.verkställande styrelseledamot: en ledamot i ett monistiskt system som deltar i den löpande förvaltningen av ett börsnoterat företag, eller, när det gäller dualistiska system, en ledamot av styrelsen som utövar ledningsfunktioner i ett börsnoterat företag.

5.icke verkställande styrelseledamot: en ledamot i ett monistiskt system som inte är en verkställande styrelseledamot, eller, när det gäller dualistiska system, en ledamot av styrelsen som utövar tillsynsfunktioner i ett börsnoterat företag.

6.monistiskt system: ett system där ledning och tillsyn i ett börsnoterat företag utförs av en enda styrelse.

7.dualistiskt system: ett system där lednings- och tillsynsfunktionerna i ett börsnoterat företag utövas av separata organ.

8.mikroföretag samt små och medelstora företag: företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner EUR eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner EUR per år, eller motsvarande belopp i den valuta som används i en medlemsstat som inte har euron som valuta om företaget har sitt säte i den medlemsstaten.

Artikel 4

Tillämplig lag

Den medlemsstat som är behörig att reglera frågor som omfattas av detta direktiv med avseende på ett visst börsnoterat företag ska vara den medlemsstat i vilken det bolaget har sitt säte. Tillämplig lag ska vara den medlemsstatens lag.

Artikel 5

Mål för jämn könsfördelning i styrelser

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att börsnoterade företag omfattas av något av följande mål, som ska uppnås senast den 30 juni 2026:

a)Personer av det underrepresenterade könet innehar minst 40 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot.

b)Personer av det underrepresenterade könet innehar minst 33 % av alla poster som styrelseledamot, vilket inkluderar både verkställande och icke verkställande styrelseledamöter.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att börsnoterade företag som inte omfattas av det mål som fastställs i punkt 1 b fastställer individuella kvantitativa mål i syfte att nå en jämnare könsfördelning bland verkställande styrelseledamöter. Medlemsstaterna ska säkerställa att dessa börsnoterade företag strävar efter att uppnå sådana individuella kvantitativa mål senast den 30 juni 2026.

3.Det antal poster som icke verkställande styrelseledamot som ska anses vara nödvändigt för att uppnå målet i punkt 1 a ska vara det antal som ligger närmast en andel på 40 %, men inte överstiger 49 %. Det antal av alla poster som styrelseledamot som ska anses vara nödvändigt för att uppnå målet i punkt 1 b ska vara det antal som ligger närmast en andel på 33 %, men inte överstiger 49 %. Dessa antal anges i bilagan.

382

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/55

Artikel 6

Metoder för att uppnå målen

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att börsnoterade företag som inte uppnår de mål som avses i artikel 5.1 a eller b, beroende på vad som är tillämpligt, justerar processen för urval av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot. De kandidaterna ska väljas ut på grundval av en jämförande bedömning av varje kandidats kvalifikationer. För det ändamålet ska tydliga, neutralt utformade och otvetydiga kriterier tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt under hela urvalsprocessen, inbegripet vid utarbetandet av meddelanden om lediga tjänster, förhandsurvalet, uttagningen till slutlistan och inrättandet av urvalsreserver. Dessa kriterier ska fastställas före urvalsprocessen.

2.När det gäller urvalet av kandidater för tillsättning eller val till poster som styrelseledamot ska medlemsstaterna säkerställa att kandidater av det underrepresenterade könet ges företräde i valet mellan kandidater som är lika kvalificerade med avseende på lämplighet, kompetens och yrkesskicklighet om inte, i undantagsfall, tyngre vägande rättsliga skäl, såsom en annan mångfaldspolitik, som åberopas inom ramen för en objektiv bedömning som beaktar den specifika situationen för en kandidat av det andra könet och som grundar sig på icke-diskriminerande kriterier, väger över till förmån för kandidaten av det andra könet.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att börsnoterade företag, på begäran av en kandidat som beaktades vid urvalet av kandidater för tillsättning eller val till en post som styrelseledamot, är skyldiga att informera den kandidaten om

a)de kriterier för bedömning av kvalifikationer som använts vid urvalet,

b)den objektiva jämförande bedömningen mellan kandidaterna enligt dessa kriterier, och

c)i tillämpliga fall, vilka särskilda omständigheter som undantagsvis vägt över till förmån för en kandidat som inte tillhör det underrepresenterade könet.

4.Medlemsstaterna ska, i enlighet med sitt nationella rättssystem, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, om en kandidat av det underrepresenterade könet som inte valts ut lägger fram fakta för en domstol eller annan behörig myndighet, som ger anledning att anta att kandidaten var lika kvalificerad som den kandidat av det andra könet som valdes ut för tillsättning eller val till en post som styrelseledamot, åligger det börsnoterade företaget att bevisa att artikel 6.2 inte överträtts.

Denna punkt hindrar inte medlemsstaterna från att införa bevisregler som är mer fördelaktiga för käranden.

5.Om processen för urval av kandidater för tillsättning eller val till en post som styrelseledamot sker i form av en omröstning bland aktieägare eller anställda, ska medlemsstaterna ålägga börsnoterade företag att säkerställa att de röstande får korrekt information om de åtgärder som föreskrivs i detta direktiv, inbegripet om sanktioner om det börsnoterade företaget inte fullgör sina skyldigheter.

Artikel 7

Rapportering

1.Medlemsstaterna ska ålägga börsnoterade företag att årligen lämna uppgifter till de behöriga myndigheterna om könsrepresentationen i sina styrelser, med åtskillnad mellan verkställande och icke verkställande styrelseledamöter, och om vilka åtgärder som vidtagits i syfte att uppnå de tillämpliga mål som anges i artikel 5.1 och, i tillämpliga fall, de mål som fastställts i enlighet med artikel 5.2. Medlemsstaterna ska ålägga börsnoterade företag att offentliggöra dessa uppgifter på ett lämpligt och lättillgängligt sätt på sina webbplatser. På grundval av de uppgifter som lämnas ska medlemsstaterna offentliggöra och regelbundet uppdatera en lättillgänglig och centraliserad förteckning över de börsnoterade företag som har uppnått ett av de mål som anges i artikel 5.1.

383

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/56	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

2.Om ett börsnoterat företag inte har uppnått ett av de mål som anges i artikel 5.1 eller, i tillämpliga fall, de mål som fastställts i enlighet med artikel 5.2 ska de uppgifter som avses i punkt 1 i den här artikeln även omfatta skälen till att målen inte har uppnåtts och en utförlig beskrivning av vilka åtgärder det börsnoterade företaget redan har vidtagit eller avser att vidta för att uppnå dem.

3.I tillämpliga fall ska de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel även inkluderas i företagets företagsstyrningsrapport, i enlighet med relevanta bestämmelser i direktiv 2013/34/EU.

4.Skyldigheterna i punkterna 1 och 2 i denna artikel är inte tillämpliga i en medlemsstat som har skjutit upp tillämpningen av artikel 6 enligt 12 om nationell rätt föreskriver rapporteringsskyldigheter som säkerställer att uppgifter regelbundet offentliggörs om de börsnoterade företagens framsteg mot en jämnare representation av kvinnor och män i deras styrelser.

Artikel 8

Sanktioner och ytterligare åtgärder

1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för börsnoterade företags överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits enligt artiklarna 5.2, 6 och 7, beroende på vad som är tillämpligt, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Medlemsstaterna ska särskilt säkerställa att det finns lämpliga administrativa eller rättsliga förfaranden för att se till att de skyldigheter som följer av detta direktiv upprätthålls. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Dessa sanktioner får omfatta böter eller en möjlighet för rättsliga myndigheter att upphäva eller ogiltigförklara ett beslut om val av styrelseledamöter som fattats i strid med de nationella bestämmelser som antagits enligt artikel 6. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder senast den

28december 2024 samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

2.Börsnoterade företag får endast ställas till svars för handlingar eller försummelser som kan tillskrivas dem i enlighet med nationell rätt.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att börsnoterade företag vid fullgörandet av offentliga kontrakt och koncessioner uppfyller tillämpliga social- och arbetsrättsliga skyldigheter, i enlighet med tillämplig unionsrätt.

Artikel 9

Minimikrav

Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är mer fördelaktiga än de som fastställs i detta direktiv för att säkerställa en jämnare representation av kvinnor och män i börsnoterade företag som bildats på deras nationella territorium.

Artikel 10

Organ för främjande av en jämn könsfördelning i börsnoterade företag

Medlemsstaterna ska utse ett eller flera organ för främjande, analys och övervakning av samt stöd för en jämn könsfördelning i styrelser. För det ändamålet får medlemsstaterna till exempel utse de jämställdhetsorgan som de har utsett enligt artikel 20 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG (13).

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).

384

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/57

Artikel 11

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 28 december 2024 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstater som har skjutit upp tillämpningen av artikel 6 enligt artikel 12 ska genast överlämna information till kommissionen som visar att villkoren i artikel 12 är uppfyllda.

3.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 12

Uppskjuten tillämpning av artikel 6

1.En medlemsstat får skjuta upp tillämpningen av artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 5.2 om följande villkor senast den 27 december 2022 är uppfyllda i den medlemsstaten:

a)Personer av det underrepresenterade könet innehar minst 30 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot eller minst 25 % av alla poster som styrelseledamot i börsnoterade företag.

b)Den medlemsstatens nationella rätt

i)kräver att personer av det underrepresenterade könet innehar minst 30 % av posterna som icke verkställande styrelseledamot eller minst 25 % av alla poster som styrelseledamot i börsnoterade företag,

ii)inkluderar effektiva, proportionella och avskräckande efterlevnadsåtgärder om de krav som avses i led i inte uppfylls, och

iii)kräver att samtliga börsnoterade företag som inte omfattas av denna nationella rätt fastställer individuella kvantitativa mål för alla poster som styrelseledamot.

Om en medlemsstat har skjutit upp tillämpningen av artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 5.2 på grundval av något av villkoren i första stycket i denna punkt i den här artikeln, ska målen i artikel 5.1 anses vara uppfyllda i den medlemsstaten.

2.Vid bedömningen av om villkoren är uppfyllda för uppskov på grundval av punkt 1 första stycket a eller b, ska det erfordrade antalet poster som styrelseledamot vara det antal som ligger närmast en andel på 30 % av de icke verkställande styrelseledamöterna eller 25 % av alla poster som styrelseledamot, men inte överstiga 39 %. Detta ska även vara fallet om de kvantitativa mål som fastställs i artikel 5 enligt nationell rätt tillämpas separat för aktieägarrepresentanter och arbetstagarrepresentanter.

3.Om villkoren i punkt 1 i denna artikel inte längre är uppfyllda i en medlemsstat som har skjutit upp tillämpningen av artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 5.2 enligt punkt 1 i den här artikeln, ska artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 5.2 tillämpas senast sex månader efter det att villkoren inte längre var uppfyllda.

385

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

L 315/58	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.12.2022

Artikel 13

Översyn

1.Senast den 29 december 2025 och därefter vartannat år ska medlemsstaterna överlämna en rapport till kommissionen om genomförandet av detta direktiv. Den rapporten ska inkludera uttömmande uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att nå de mål som anges i artikel 5.1, uppgifter som tillhandahållits i enlighet med artikel 7 och, i tillämpliga fall, representativa uppgifter om de individuella kvantitativa mål som börsnoterade företag fastställt enligt artikel 5.2.

2.Medlemsstater som har skjutit upp tillämpningen av artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 5.2 enligt artikel 12 ska i de rapporter som omnämns i punkt 1 i den här artikeln inkludera information om huruvida och på vilket sätt villkoren i artikel 12 är uppfyllda och huruvida de fortsätter att göra framsteg mot en jämnare representation av kvinnor och män på poster som icke verkställande styrelseledamot eller alla poster som styrelseledamot i börsnoterade företag.

Senast den 29 december 2026 och därefter vartannat år ska kommissionen utfärda en särskild rapport om bland annat huruvida och på vilket sätt villkoren i artikel 12.1 är uppfyllda och, i förekommande fall, huruvida medlemsstaterna har återupptagit tillämpningen av artikel 6 och artikel 5.2 i enlighet med artikel 12.3.

3.Senast den 31 december 2030 och därefter vartannat år ska kommissionen se över tillämpningen av detta direktiv och rapportera till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska särskilt bedöma huruvida målen i detta direktiv har uppnåtts.

4.I den rapport som avses i punkt 3 i denna artikel ska kommissionen, mot bakgrund av utvecklingen av representationen av kvinnor och män i styrelser på olika beslutsnivåer i ekonomin och med beaktande av huruvida de framsteg som gjorts är tillräckligt hållbara, bedöma om detta direktiv är ett effektivt och ändamålsenligt instrument för att skapa en jämnare könsfördelning i styrelser. På grundval av den bedömningen ska kommissionen överväga om tillämpningsperioden för detta direktiv behöver förlängas efter den 31 december 2038 eller om det behöver ändras, till exempel genom att utöka dess tillämpningsområde till icke börsnoterade företag som inte omfattas av definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag eller genom att se över villkoren i artikel 12.1 första stycket a för att säkerställa fortsatta framsteg mot en jämnare representation av kvinnor och män på poster som verkställande och icke verkställande styrelseledamot eller alla poster som styrelseledamot i börsnoterade företag.

Artikel 14

Ikraftträdande och upphörande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det upphör att gälla den 31 december 2038.

	Artikel 15
	Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 23 november 2022.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
R. METSOLA		M. BEK
Ordförande		Ordförande

386

Prop. 2023/24:124

Bilaga 2

7.12.2022	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 315/59

BILAGA

MÅL FÖR ANTAL STYRELSELEDAMÖTER AV DET UNDERREPRESENTERADE KÖNET

	Minimiantal icke verkställande	Minimiantal styrelseledamöter av det
	styrelseledamöter av det underrepresenterade	Minimiantal styrelseledamöter av det
Antal poster i styrelsen	styrelseledamöter av det underrepresenterade	underrepresenterade könet som krävs för att
Antal poster i styrelsen	könet som krävs för att uppnå målet på 40 %	underrepresenterade könet som krävs för att
	könet som krävs för att uppnå målet på 40 %	uppnå målet på 33 % (artikel 5.1 b)
	(artikel 5.1 a)	uppnå målet på 33 % (artikel 5.1 b)
	(artikel 5.1 a)

1	–	–

2	–	–

3	1 (33,3 %)	1 (33,3 %)

4	1 (25 %)	1 (25 %)

5	2 (40 %)	2 (40 %)

6	2 (33,3 %)	2 (33,3 %)

7	3 (42,9 %)	2 (28,6 %)

8	3 (37,5 %)	3 (37,5 %)

9	4 (44,4 %)	3 (33,3 %)

10	4 (40 %)	3 (30 %)

11	4 (36,4 %)	4 (36,4 %)

12	5 (41,7 %)	4 (33,3 %)

13	5 (38,4 %)	4 (30,8 %)

14	6 (42,9 %)	5 (35,7 %)

15	6 (40 %)	5 (33,3 %)

16	6 (37,5 %)	5 (31,3 %)

17	7 (41,2 %)	6 (35,3 %)

18	7 (38,9 %)	6 (33,3 %)

19	8 (42,1 %)	6 (31,6 %)

20	8 (40 %)	7 (35 %)

21	8 (38,1 %)	7 (33,3 %)

22	9 (40,1 %)	7 (31,8 %)

23	9 (39,1 %)	8 (34,8 %)

24	10 (41,7 %)	8 (33,3 %)

25	10 (40 %)	8 (32 %)

26	10 (38,5 %)	9 (34,6 %)

27	11 (40,7 %)	9 (33,3 %)

28	11 (39,3 %)	9 (32,1 %)

29	12 (41,4 %)	10 (34,5 %)

30	12 (40 %)	10 (33,3 %)

387

Prop. 2023/24:124 Bilaga 3

Sammanfattning av betänkandet SOU 2022:29

En ny uppställningsform för eget kapital för vissa företag

Vårt uppdrag är att bedöma om uppställningsformerna för eget kapital bör ändras.

Vi föreslår att det i årsredovisningslagen införs en ny uppställningsform för eget kapital för kategorin Övriga företag. Anledningen är att den hittillsvarande uppställningsformen för eget kapital inte tar hänsyn till de behov som stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföreningar har.

Uppställningsformen ska ha en flexibel utformning och anpassas till uppställningsformen för eget kapital som gäller för aktiebolag. Det bör dock inte införas en möjlighet att välja mellan olika uppställningsformer.

Vi föreslår vidare att Övriga företag ska specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning.

En del företag ska kunna välja hur de redovisar vissa finansiella skulder

Vårt uppdrag är att bedöma om de principer för redovisning av värde- förändringar på finansiella skulder som anges i internationella redovis- ningsstandarder ska få tillämpas även enligt årsredovisningslagen. Det gäller börsnoterade företag och vissa andra företag.

Vi anser att redovisningen av vissa finansiella skulder enligt årsredovis- ningslagen i dag kan bli missvisande på så sätt att en försämring av företa- gets egen kreditvärdighet redovisas som en intäkt och inverkar positivt på företagets resultat.

Vi föreslår därför att de berörda företagen under vissa förutsättningar ska få redovisa en värdeförändring på en finansiell skuld hänförlig till kreditrisk i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen.

Konsekvenser

Konsekvenser av en ny uppställningsform för eget kapital

Förslaget berör främst stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföre- ningar. Det innebär att redovisningen i dessa företag blir mer rättvisande och anpassade efter verksamhetsbehovet.

Konsekvenser av en ny valmöjlighet för redovisning av vissa finansiella skulder

	Förslaget berör börsnoterade företag och företag som ingår i en koncern
	som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstan-
388	darder. Den sorts skulder som förslaget tar sikte på förekommer främst hos
388

Prop. 2023/24:124	Betänkandets lagförslag SOU 2022:29
Bilaga 4
	Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
	(1995:1554)
	Härigenom föreskrivs att 4 kap. 14 d §, 6 kap. 1 och 2 §§ samt bilaga 1 till
	årsredovisningslagen (1995:1554) ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 kap.
	14 d §1
	Om värdering sker enligt 14 a §,	Om värdering sker enligt 14 a §,
	skall värdeförändringen sedan före-	ska värdeförändringen sedan före-
	gående balansdag redovisas i resul-	gående balansdag redovisas i resul-
	taträkningen.	taträkningen.
	I följande fall gäller att värde-	I följande fall gäller att värde-
	förändringen skall redovisas i en	förändringen ska redovisas i en
	fond för verkligt värde i stället för i	fond för verkligt värde i stället för i
	resultaträkningen:	resultaträkningen:
	1. värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade
	principerna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värde-
	förändringen inte redovisas i resultaträkningen, eller
	2. värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post
	som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.
	En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för
	handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i
	fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen.
		Trots det som sägs i första stycket
		får ett	företag	som	avses i
		3 kap. 4 a § andra stycket redovisa
		en värdeförändring på en finansiell
		skuld hänförlig till kreditrisk i
		fonden för verkligt värde i stället
		för i resultaträkningen. Detta förut-
		sätter att skulden vid det första
		redovisningstillfället		har värderats
		till verkligt värde, att det är för-
		enligt med sådana internationella
		redovisningsstandarder som avses i
		Europaparlamentets och			rådets
		förordning (EG) nr 1606/2002 av
		den 19 juli 2002 om tillämpning av
		internationella redovisningsstan-
		darder, i	lydelsen	enligt	Europa-
390	1 Senaste lydelse 2004:1173.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, skall fonden juste- ras.

parlamentets och rådets förordning	Prop. 2023/24:124
(EU) nr 297/2008, och att upp-	Bilaga 4
lysningar om värderingen lämnas i
enlighet med dessa standarder.
När det inte längre finns skäl att
redovisa ett belopp i fonden för
verkligt värde, ska fonden justeras.

6 kap.

1 §2

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över ut- vecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8. antal och kvotvärde för de egna	8. antal och kvotvärde för de egna
aktier som har överlåtits under	aktier som har överlåtits under
räkenskapsåret, den andel av aktie-	räkenskapsåret, den andel av aktie-
kapitalet som dessa aktier utgör	kapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning som	samt storleken av den ersättning som
har erhållits, och	har erhållits,
9. skälen för de förvärv eller	9. skälen för de	förvärv eller
överlåtelser av egna aktier som har	överlåtelser av egna aktier som har
skett under räkenskapsåret.	skett under räkenskapsåret, och
	10. specificerade	förändringar
	i eget kapital jämfört med föregå-
	ende års balansräkning.
Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och
resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av
finansiella instrument:
2 Senaste lydelse 2016:947.		391

Prop. 2023/24:124 Bilaga 6

Sammanfattning av betänkandet SOU 2023:35

Mer utförlig hållbarhetsinformation från företagen

Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillgång till information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning som är till- förlitlig, relevant och jämförbar. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar för att uppnå en hållbar tillväxt. Dessutom ska den underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar, utarmning av naturresurser, miljöförstöring och brister i sociala förhållanden.

Även företagen har nytta av en högkvalitativ rapportering i håll- barhetsfrågor. En sådan rapportering kan underlätta finansiering och bidra till att företagen identifierar och hanterar sina egna risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor. Den kan utgöra en grund för bättre dialog mellan företagen och deras intressenter och kan hjälpa dem att förbättra sitt anseende. Investerare och andra intressenter får därmed bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut.

Ett nytt EU-direktiv om hållbarhetsredovisning ersätter därför det tidigare direktivet om vissa stora företags tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy. De nya reglerna, som anknyter till globala standarder, lägger ett större ansvar på företagen för deras inverkan på samhället och miljön.

Jämfört med den tidigare EU-lagstiftningen, som innebar att obligatorisk hållbarhetsrapportering från 2016 infördes för vissa stora företag, ställer det nya direktivet således avsevärt större krav på informationsgivningen från de företag som omfattas, t.ex. när det gäller den s.k. värdekedjan och utsläpp av växthusgaser.

Vårt uppdrag är att bedöma vilka författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till direktivet.

Vi föreslår att direktivets krav tas in i bl.a. årsredovisningslagen, aktie- bolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse och revisorslagen. Vissa förslag om ändringar på förordningsnivå lämnas också.

En utgångspunkt för våra förslag är att rapporteringskraven för svenska företag inte ska vara mer långtgående än för andra europeiska företag.

Kravet på att lämna en hållbarhetsrapport ska utvidgas till att omfatta följande företag.

•Små och medelstora företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (noterade företag), med undantag för s.k. mikroföretag.

•Mindre onoterade moderföretag i stora koncerner.

•Stora eller noterade dotterföretag och vissa större filialer till tredje- landsföretag som har en betydande verksamhet inom EU.

•Företag som är moderföretag i stora koncerner ska utarbeta hållbar- hetsrapportering på koncernnivå. Ett dotterföretag ska inte behöva upprätta en hållbarhetsrapport om det omfattas av koncernens håll-

396	barhetsrapport, såvida inte dotterföretaget är ett stort noterat företag.

Undantaget gäller under vissa förutsättningar också om moderföreta-	Prop. 2023/24:124
get upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen utan att vara skyldig	Bilaga 6
att göra det.
Liksom hittills ska även stora onoterade företag rapportera om håll-
barhet.
Som utgångspunkt ska enbart aktiebolag och handelsbolag i vilket
samtliga direkta eller indirekta delägare är begränsat ansvariga vara skyl-
diga att upprätta hållbarhetsrapport. Rapporteringskravet ska däremot gälla
för kreditinstitut och försäkringsföretag oavsett deras juridiska form, förutsatt
att de är stora företag eller små eller medelstora noterade företag.
Hållbarhetsrapporten ska innehålla den information som behövs för
förståelsen av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbar-
hetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Det gäller
bl.a. företagets

•affärsstrategi för hållbarhetsfrågor,

•den huvudsakliga faktiska eller potentiella negativa inverkan som kan kopplas till företagets eller koncernens verksamhet och värdekedja,

•de åtgärder som företaget eller koncernen har vidtagit och resultatet av dessa åtgärder för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller avsluta en faktisk eller potentiell negativ inverkan, och

•de huvudsakliga riskerna för företaget med avseende på hållbar- hetsfrågor.

•Hållbarhetsrapportens närmare innehåll regleras i de standarder för hållbarhetsrapportering som EU-kommissionen kommer att anta. Små och medelstora noterade bolag och vissa finansiella företag ska få begränsa sin hållbarhetsrapportering i enlighet med anpassade stan-

darder.
Hållbarhetsrapporten ska utgöra ett tydligt identifierbart avsnitt i förvalt-
ningsberättelsen, som ska upprättas och offentliggöras i ett enhetligt elek-
troniskt format.
Styrelsens revisionsutskott ska lämna rekommendationer för att säker-
ställa hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet samt informera styrelsen
om resultatet av granskningen av rapporteringen.
Hållbarhetsrapporten ska granskas av en auktoriserad revisor som ska
uttala sig om huruvida den uppfyller kraven. Åtminstone t.o.m. 2028 rör
det sig om en översiktlig granskning. Företaget ska för uppdraget få välja
en annan revisor än den som företaget har valt för revisionen av de finan-
siella rapporterna. Däremot ska företaget inte få anlita en s.k. oberoende
leverantör av kvalitetsgranskningstjänster. Granskningen ska utmynna i en
granskningsberättelse över hållbarhetsrapport. Revisorn ska efter varje
räkenskapsår lämna granskningsberättelsen till stämman.
För behörighet att granska hållbarhetsrapporter ska krävas att revisorn har
kunskap och erfarenhet av sådan granskning, bl.a. genom en praktisk
utbildning som ska kunna genomgås efter auktorisationen. En revisor som
har auktoriserats före den 1 januari 2026 undantas från de nya utbild-
ningskraven. Om dessa revisorer vill granska hållbarhetsrapporter måste
de emellertid fortbilda sig.	397
	397

Konsekvenser

Konsekvenser av genomförandet av EU-direktivet om hållbarhetsrapportering

Lagkraven på hållbarhetsrapportering ökar transparensen och gör det lättare att jämföra företag inför investeringsbeslut. Med våra förslag ställs det specifika och avsevärt mer omfattande upplysningskrav. Utrymmet för s.k. grönmålning minskar. Regelverket utgör ett led i arbetet mot bl.a. klimatförändringar.

De nya rapporteringskraven, huvudsakligen de som ställs i de europeiska redovisningsstandarderna, kommer att bli mycket resurskrävande för företagen. Mångsidigheten och komplexiteten hos uppgifterna som ska samlas in och bearbetas kräver ny kompetens. Därtill kommer kostnaderna för granskningen av hållbarhetsrapporterna.

Vi uppskattar att 1 600–2 000 stora företag, ett hundratal små och medelstora noterade företag, 140 finansiella företag samt ett mindre antal dotterföretag och filialer kommer att behöva upprätta och offentliggöra en hållbarhetsrapport.

Kostnaderna för dessa företag kommer sannolikt att variera kraftigt beroende på företagets storlek och verksamhet och på om företaget har upprättat hållbarhetsrapport enligt de hittillsvarande bestämmelserna.

För exempelvis ett stort noterat företag kan det antas att kostnaderna för upprättandet av rapporten uppgår till lågt räknat 3,5 miljoner kronor per år och 3 miljoner kronor i engångskostnader. Kostnaden för granskningen av rapporten kan förväntas vara uppemot 4 miljoner kronor per år och mer än 1 miljon kronor i engångskostnader.

Små och medelstora noterade företag får rapportera i enlighet med sär- skilda standarder som är anpassade för sådana mindre företag. Detta bör leda till att kostnaden för dessa företag blir signifikant lägre än för stora företag. Trots det blir kostnaden betydande relativt sett.

Kostnaden för redovisningstillsynen, som finansieras med avgifter från de övervakade börsbolagen, kommer att öka. För Bolagsverket, som finan- sieras med avgifter från företagen, uppkommer en engångskostnad.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 6

Konsekvenser av genomförandet av EU-direktivet om könsfördelningen i bolagsstyrelser

Förslaget om att det av årsredovisningen ska framgå vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna sedan året innan kan uppskattas beröra drygt 200 börsbolag och innebär en försumbar kostnad för dessa företag.

Konsekvenser av en ny ordning för dateringen av årsredovisningar

Kravet på att årsredovisningen ska dateras gäller samtliga företag som
lämnar en årsredovisning, dvs. ungefär 800 000. Förslaget tydliggör för
företagets intressenter vid vilken tidpunkt företagets behöriga företrädare
gav årsredovisningen dess slutliga form och vem som har ansvaret för den.	399

Betänkandets lagförslag SOU 2023:35

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)2 dels att 6 kap. 11 § och 7 kap. 31 b § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 6 kap. 12 a § ska betecknas 6 kap. 12 c §,

dels att 2 kap. 7 §, 5 kap. 38 §, 6 kap. 1, 6, 10, 12, 12 c och 14 §§, 7 kap. 7, 31 a, 31 c och 32 §§ samt 8 kap. 3, 3 c, 4, 5 12, 13 och 15–16 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas 19 nya paragrafer, 6 kap. 1 b, 11, 11 a, 12 a, 12 b, 12 d–f och 15 §§, 7 kap. 31 b, 31 d–31 g §§ samt 8 kap. 3 b, 3 c och 15 b– e §§ av följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Årsredovisningens undertecknande Årsredovisningens undertecknande och datering

7 §3

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegrän- sat ansvariga delägare.

I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rätts- liga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric- konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseleda- möter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseleda- möter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtli- ga bolagsmän som företräder bolaget.

2Senaste lydelse av 6 kap. 11 § och 7 kap. 31 b § 2016:947.

3 Senaste lydelse 2016:644.

401

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resul- tat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finan- siella instrument:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som ska		Utöver sådan information som ska
lämnas enligt första–tredje stycke-		lämnas enligt första–tredje stycke-
na ska förvaltningsberättelsen inne-		na ska förvaltningsberättelsen inne-
hålla sådana	hållbarhetsupplys-	hålla sådana hållbarhetsupplysningar
ningar som behövs för förståelsen av		som behövs för förståelsen av
företagets utveckling, ställning eller		företagets utveckling, ställning eller
resultat och som är relevanta för		resultat och som är relevanta för
den aktuella verksamheten, där-		den aktuella verksamheten, däribland
ibland upplysningar om miljö- och		upplysningar om miljö- och personal-
personalfrågor. Företag som bedriver		frågor. Företag som bedriver verk-
verksamhet som är tillstånds- eller		samhet som är tillstånds- eller anmäl-
anmälningspliktig enligt miljöbalken		ningspliktig enligt miljöbalken ska
ska alltid lämna upplysningar om		alltid lämna upplysningar om verk-
verksamhetens	påverkan på den	samhetens påverkan på den yttre
yttre miljön. De upplysningar som		miljön
lämnas i en hållbarhetsrapport som
är skild från	årsredovisningen

enligt 11 § behöver inte lämnas i förvaltningsberättelsen.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

1 b §

I ett bolag som enligt 10 § ska upprätta en hållbarhetsrapport ska det i förvaltningsberättelsen även

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

403

Ett bolag som avses i andra stycket 9 får lämna upplysningar om mångfaldspolicyn i hållbar- hetsrapporten i stället för i bolags-

styrningsrapporten. Bolagsstyr-

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

404

lämnas upplysningar om immate- riella nyckelresurser samt hur så- dana resurser är en förutsättning för bolagets affärsmodell och bidrar till värdeskapande för bolaget.

6 §6

Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

1.vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga,

2.de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3.direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

4.begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6.bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

7.hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslu- tanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författ- ning,

8.hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, och

9.den mångfaldspolicy som, såvida bolaget uppfyller mer än ett av vill- koren i 10 § första stycket 1–3, tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resul- tatet av den.

Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om ett bolag som avses i andra stycket 9 inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges.

6Senaste lydelse 2016:947.

			ningsrapporten ska då innehålla en				Prop. 2023/24:124
			hänvisning	till	hållbarhetsrap-		Bilaga 7
			porten. Om bolaget inte tillämpar
			någon mångfaldspolicy, ska skälen
			för detta anges i bolagsstyrnings-
			rapporten.
		10 §7
Förvaltningsberättelsen för ett före-			Förvaltningsberättelsen för aktie-
tag ska innehålla en hållbarhets-			bolag och handelsbolag i vilket
rapport om företaget uppfyller mer än			samtliga direkta eller indirekta del-
ett av följande villkor:			ägare är begränsat ansvariga ska,
			som ett tydligt identifierbart avsnitt,
			innehålla en	hållbarhetsrapport om
			bolaget uppfyller mer än ett av
			följande villkor:
1. medelantalet anställda		i fö-	1. medelantalet		anställda	i bo-
retaget har under vart och ett av de			laget har under vart och ett av de två
två senaste räkenskapsåren uppgått till			senaste räkenskapsåren uppgått till
mer än 250,			mer än 250,
2. företagets	redovisade	balans-	2. bolagets	redovisade		balans-
omslutning har för vart och ett av de			omslutning har för vart och ett av de
två senaste räkenskapsåren uppgått			två senaste räkenskapsåren uppgått
till mer än 175 miljoner kronor,			till mer än 175 miljoner kronor,
3. företagets	redovisade	netto-	3. bolagets	redovisade		netto-
omsättning har för vart och ett av de			omsättning har för vart och ett av de
två senaste räkenskapsåren uppgått			två senaste räkenskapsåren uppgått
till mer än 350 miljoner kronor.			till mer än 350 miljoner kronor.
			En hållbarhetsrapport ska även
			upprättas av ett aktiebolag och
			handelsbolag i vilket samtliga di-
			rekta eller indirekta delägare är
			begränsat ansvariga, om			bolaget
			har överlåtbara värdepapper upp-
			tagna till handel på en reglerad
			marknad och uppfyller mer än ett
			av följande villkor:
			1. medeltalet anställda i bolaget
			har under vart och ett av de två
			senaste räkenskapsåren uppgått till
			mer än 10,
			2. bolagets	redovisade		balans-
			omslutning har för vart och ett av
			de två senaste räkenskapsåren upp-
			gått till mer än 4 miljoner kronor,
			3. bolagets redovisade nettoom-
			sättning har för vart och ett av de
7 Senaste lydelse 2016:947.							405

	12 §8					Prop. 2023/24:124
Hållbarhetsrapporten ska innehålla		Hållbarhetsrapporten ska innehålla				Bilaga 7
de hållbarhetsupplysningar	som	den information som behövs för
behövs för förståelsen av företagets		förståelsen av bolagets inverkan på
utveckling, ställning och resultat		hållbarhetsfrågor och hur sådana
och konsekvenserna av verksam-		frågor påverkar bolagets utveck-
heten, däribland upplysningar i		ling, ställning och resultat (hållbar-
frågor som rör miljö, sociala för-		hetsinformation).
hållanden, personal, respekt	för	Av rapporten ska framgå hur
mänskliga rättigheter och motver-		hållbarhetsinformationen har iden-
kande av korruption. Rapporten		tifierats.	Den	information som
ska ange		avses i 12 a och 12 b §§ ska inklu-
1. företagets affärsmodell,		dera uppgifter relaterade till de
2. den policy som företaget til-		tidshorisonter		på kort,	medellång
lämpar i frågorna, inklusive de		och lång sikt som är tillämpliga.
granskningsförfaranden som	har	Rapporten ska i tillämpliga fall
genomförts,		innehålla	uppgifter om bolagets
3. resultatet av policyn,		verksamhet och om bolagets vär-
4. de väsentliga risker som rör		dekedja,	inbegripet		produkter,
frågorna och är kopplade till före-		tjänster, affärsförbindelser och dis-
tagets verksamhet inklusive, när det		tributionskedja.
är relevant, företagets affärsför-
bindelser, produkter eller tjänster

som sannolikt får negativa konsek- venser,

5.hur företaget hanterar risker- na, och

6.centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.

Rapporten ska även, när det är		Rapporten ska även, i tillämpliga
lämpligt, innehålla hänvisningar till		fall, innehålla hänvisningar till och
och ytterligare förklaringar av de		ytterligare redogörelser för annan
belopp som tas upp i årsredovis-		hållbarhetsinformation som ingår i
ningen. Om särskilda riktlinjer har		förvaltningsberättelsen och av de
tillämpats vid	upprättandet av	belopp som tas upp i årsredovis-
rapporten, ska det anges vilka		ningen.
dessa riktlinjer är.
Om företaget	inte tillämpar
någon policy i en eller flera av frå-
gorna i första stycket, ska skälen
för detta tydligt anges.

12 a §

Hållbarhetsrapporten ska inne- hålla en kort beskrivning av bo-

8 Senaste lydelse 2016:947.

407

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

	beroenden på detta område och hur
	bolaget hanterar dessa risker.
	7. Indikatorer som är relevanta
	för de upplysningar som avses i
	punkterna 1–6.
12 a §	12 c §9
I artikel 8 i Europaparlamentets	Den information som avses i 12–
och rådets förordning (EU)	12 b §§ ska lämnas i enlighet med
2020/852 av den 18 juni 2020 om	de	Europeiska			standarder	för
inrättande av en ram för att un-	hållbarhetsrapportering som					har
derlätta hållbara investeringar och	antagits enligt artikel 29b i Euro-
om ändring av förordning (EU)	paparlamentets och rådets direktiv
2019/2088 finns ytterligare bestäm-	2013/34/EU.
melser om innehållet i hållbar-	Ytterligare			bestämmelser		om
hetsrapporten för ett företag som	innehållet		i	hållbarhetsrapporten
ska upprätta en hållbarhetsrapport	finns i artikel 8 i Europaparlamen-
enligt 10 § och som	tets	och	rådets		förordning	(EU)

1.är ett företag av allmänt in- 2020/852 av den 18 juni 2020 om

tresse enligt artikel 2.1 a–c i Euro-			inrättande av en ram för att under-
paparlamentets och rådets direktiv			lätta hållbara investeringar och om
2013/34/EU av den 26 juni 2013			ändring av förordning (EU)
om årsbokslut, koncernredovisning			2019/2088.
och rapporter i vissa typer av
företag, om ändring av Europa-
parlamentets	och	rådets direktiv
2006/43/EG	och	om upphävande

av rådets direktiv 78/66/EEG och 83/340/EEG, och

2.under det senaste räkenskaps- året i genomsnitt har haft fler än 500 anställda.

12 d §

Bolagets ledning ska diskutera metoder för att skaffa och verifiera hållbarhetsinformation med ar- betstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de priva- tanställda.

12 e §

Ett bolag vars överlåtbara vär- depapper är upptagna till handel på en reglerad marknad men som inte är ett sådant bolag som avses i 6 kap. 10 § första stycket får, trots

410	9 Senaste lydelse av tidigare 6 kap. 12 a § 2021:1216.


12 andra–fjärde styckena och 12 a–							Prop. 2023/24:124
12 c §§,	begränsa			innehållet i			Bilaga 7
hållbarhetsrapporten till följande:
1. En kort beskrivning av bo-
lagets affärsmodell och strategi.
2. En beskrivning av företagets
policy vad avser hållbarhetsfrågor.
3. Bolagets			huvudsakliga			fak-
tiska eller potentiella negativa in-
verkan	på	hållbarhetsfrågor				och
alla åtgärder som har vidtagits för
att identifiera, övervaka, före-
bygga, begränsa eller avhjälpa så-
dana effekter.
4. De huvudsakliga riskerna för
bolaget med avseende på håll-
barhetsfrågor och hur bolaget han-
terar dessa risker.
5. Centrala indikatorer som är
nödvändiga		för de		upplysningar
som avses i punkterna 1–4.
Om bolaget begränsar hållbar-
hetsrapportens innehåll enligt första
stycket	ska	rapporten			upprättas
enligt den Europeiska standard för
små och		medelstora			företags
hållbarhetsrapportering					som	har
antagits	enligt		artikel 29c i			Eu-
ropaparlamentets				och	rådets
direktiv 2013/34/EU.

12 f §

Om moderföretaget till ett dotter- företag, som är undantaget från skyldigheten att upprätta en håll- barhetsrapport enligt 10 § tredje stycket, har sitt säte i tredjeland ska de hållbarhetsrelaterade upplys- ningarna enligt artikel 8 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, i den del de om- fattar dotterföretagets verksamhet, tas in i dotterföretagets förvalt- ningsberättelse eller i den hållbar- hetsrapport för koncernen som upprättas av moderföretaget.

411

peiska standarder för hållbarhets-			Prop. 2023/24:124
rapportering som har antagits med			Bilaga 7
stöd av artikel 40b eller artikel 29b
i Europaparlamentets		och rådets
direktiv 2013/34/EU eller på ett
sätt som Europeiska kommissionen
har bedömt som likvärdigt med
dessa standarder enligt artikel 23.4
tredje stycket i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2004/109/EG.
Om den information som behövs
för att upprätta hållbarhetsrappor-
ten inte är tillgänglig ska filialen
begära att	tredjelandsföretaget
tillhandahåller	den	information

som behövs för att den ska kunna upprätta en fullständig rapport.

Om en filial inte får den in- formation som behövs av företaget i tredjeland ska filialen upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra hållbarhetsrapporten med de upp- gifter som filialen har. Filialen ska i så fall också offentliggöra ett ut- talande om att företaget inte har lämnat den information som be- hövs.

7kap. 7 §11

För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.7 § om undertecknande och da- tering.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovisning.

11 Senaste lydelse 2015:813.

413

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

			31 a §12
Om moderföretaget i en koncern				Förvaltningsberättelsen för	kon-
är ett	företag som avses i 6 kap.			cernen ska, som ett tydligt identi-
10 §,	ska	förvaltningsberättelsen		fierbart avsnitt, innehålla en håll-
för koncernen innehålla en hållbar-				barhetsrapport för koncernen	om
hetsrapport		för	koncernen.	koncernen uppfyller mer än ett av
Detsamma gäller om moderföre-				följande villkor:
taget är ett företag vars överlåt-
bara värdepapper är upptagna till
handel på en reglerad marknad
eller	en	motsvarande	marknad
utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet och			koncernen
uppfyller mer än ett av följande
villkor:

1.medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

2.koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor,

3.koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Första stycket gäller inte ett			Första stycket gäller inte ett
moderföretag som är dotterföretag			moderföretag som är dotterföretag
om det och dess samtliga dotter-			om det och dess samtliga dotter-
företag omfattas av en hållbarhets-			företag omfattas av en hållbarhets-
rapport för koncernen som har			rapport för koncernen som har
upprättats av ett överordnat moder-			upprättats av ett överordnat moder-
företag.			företag, såvida inte dotterföretaget
			har överlåtbara värdepapper upp-
			tagna till handel på en reglerad
			marknad och är ett sådant bolag
			som	avses i	6 kap. 10 §		första
			stycket.
Den som enligt andra stycket inte			Den som enligt andra stycket inte
upprättar	någon hållbarhetsrapport		upprättar någon		hållbarhetsrapport
ska upplysa om detta i en not till			ska upplysa om detta i förvaltnings-
årsredovisningen samt lämna upp-			berättelsen samt lämna uppgift om
gift om namn, organisations- eller			namn, organisations- eller person-
personnummer och säte för det			nummer och säte för det överord-
överordnade moderföretag		som	nade	moderföretag som upprättar
upprättar	hållbarhetsrapporten	för	hållbarhetsrapporten			för	koncer-
koncernen.			nen.	Förvaltningsberättelsen ska
			också innehålla en länk till den
			förvaltningsberättelse			för	koncer-
			nen som upprättas av det överord-
			nade moderföretaget.

414	12 Senaste lydelse 2016:947.

			31 b §		Prop. 2023/24:124
			Det som sägs i 31 a § andra och		Bilaga 7
			tredje styckena tillämpas även om
			det	överordnade moderföretaget
			inte är skyldigt att enligt den para-
			grafen upprätta en hållbarhetsrap-
			port men ändå upprättar en sådan
			för koncernen. Detta förutsätter att
			rapporten uppfyller de krav som
			enligt lag ställs på en sådan rapport
			och på granskning av rapporten.
		31 c §13
Hållbarhetsrapporten ska upprät-			Hållbarhetsrapporten ska upprättas
tas med tillämpning av 6 kap. 12 och			med tillämpning av 6 kap. 12–12 c,
13 §§. Om		förvaltningsberättelsen	12 f och 13 §§ samt offentliggöras i
för koncernen innehåller en sådan			enlighet med 8 kap.
uppgift	som	avses i 6 kap. 11 §
andra stycket, tillämpas även 6 kap.
14 §.
Det som sägs i 6 kap. 11, 12, 13			Det som sägs i 6 kap. 12–12 b
och 14 §§ om årsredovisningen ska i			och 13 §§ om årsredovisningen ska
stället	avse	koncernredovisningen	i stället avse koncernredovisningen
och det som sägs om företaget ska i			och det som sägs om bolaget ska i
stället avse koncernen.			stället avse koncernen.
I artikel 8		i Europaparlamentets	I	artikel 8 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2020/852			och rådets förordning (EU) 2020/852
finns ytterligare bestämmelser om			finns ytterligare bestämmelser om
innehållet i hållbarhetsrapporten för			innehållet i hållbarhetsrapporten för
ett moderföretag som ska upprätta			ett moderföretag som ska upprätta
en hållbarhetsrapport enligt 31 a §			en hållbarhetsrapport enligt 31 a §.
och som

1.är ett företag av allmänt in- tresse enligt artikel 2.1 a-c i Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, och

2.ingår i en koncern som under det senaste räkenskapsåret i genom- snitt har haft fler än 500 anställda.

31 d §

Om ett moderföretag som ska upprätta en hållbarhetsrapport identifierar betydande skillnader mellan koncernen och ett eller flera av dess dotterföretag vad gäller risker eller inverkan, ska bolaget tillhandahålla en adekvat beskriv-

13 Senaste lydelse 2021:1216.

415

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

418

4.12 § första stycket om värderingsprinciper,

5.14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningsha-

vare,

–37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

–38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

–40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

6.31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a– 4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll,

7.31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och

8. 31 a–31 c §§ om	hållbarhets-	8. 31 a–31 g §§ om hållbarhets-
rapport för koncernen.		rapport för koncernen.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

8kap. 3 §15

Den skyldighet att offentliggöra			Den skyldighet att offentliggöra
årsredovisningen		som följer av	årsredovisningen		som följer av
6 kap.	2 §	bokföringslagen	6 kap.	2 §	bokföringslagen
(1999:1078) ska fullgöras på föl-			(1999:1078) ska fullgöras på föl-
jande sätt. På samma sätt ska även			jande sätt. På samma sätt ska även
revisionsberättelsen offentliggöras.			revisionsberättelsen och gransk-
			ningsberättelsen över hållbarhets-
			rapport offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk- ställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultat- räkningen har fastställts.

Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även inne- hålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

2. Ekonomiska föreningar

15Senaste lydelse 2009:702.

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresse-	Prop. 2023/24:124
rade senast från en månad efter det att föreningsstämman fastställde	Bilaga 7
balansräkningen och resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av
registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna ges in dit.
Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Föreningar som
enligt 1 kap. 3 § utgör större företag och föreningar som är moderföretag i
koncerner som enligt samma paragraf utgör större koncerner är skyldiga
att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något före-
läggande inte har utfärdats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till
myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet.
På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultat-
räkningen har fastställts.
Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även inne-
hålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektiv- avtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftel- selagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgäng- liga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskaps- årets utgång.

5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresse- rade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av hand- lingarna ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Större företag och moderföretag i större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndig- heten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

3 b §

De företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport ska offentlig- göra årsredovisningen i det enhet- liga elektroniska rapporteringsfor- mat som avses i artikel 3 i kom- missionens delegerade förordning (EU) 2019/815.

419

Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning, revi- sionsberättelse och gransknings- berättelse över hållbarhetsrapport för aktiebolag i aktiebolags- registret.

Registreringen ska avfattas på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär det, ska registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering ska avfattas på annat språk än svenska ska, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

420

3 c §16

Registreringsmyndigheten skall registrera årsredovisning och revi- sionsberättelse för aktiebolag i aktiebolagsregistret.

Registreringen skall avfattas på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär det, skall registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering skall avfattas på annat språk än svenska skall, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som skall registreras. Översättningen skall vara gjord av en översättare som har auktorisa- tion eller motsvarande behörighet.

4§17

När årsredovisning och revisions-				När årsredovisning, revisions-
berättelse för aktiebolag, handels-				berättelse	och granskningsbe-
bolag	eller	grupperingar	enligt	rättelse över hållbarhetsrapport för
Europaparlamentets och			rådets	aktiebolag,	handelsbolag eller
förordning (EG) nr 1082/2006 har				grupperingar	enligt	Europaparla-
getts in till registreringsmyndig-				mentets och rådets förordning (EG)
heten,	ska	myndigheten kungöra		nr 1082/2006 har getts in till regis-
detta. Kungörandet ska ske i en				treringsmyndigheten,		ska myndig-
tidning som myndigheten ger ut.				heten kungöra detta. Kungörandet
				ska ske i en tidning som myndig-
				heten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse avfattas på samma språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.

5 §

Om ett aktiebolag inte ger in	Om ett aktiebolag inte ger in
bestyrkta kopior av årsredovisning	bestyrkta kopior av årsredovisning,
och revisionsberättelse eller om	revisionsberättelse och gransk-
årsredovisningen saknar sådant	ningsberättelse över hållbarhets-
bevis som avses i 3 § första stycket,	rapport eller om årsredovisningen

16Senaste lydelse 2008:89.

17Senaste lydelse 2009:702.

skall bolaget betala försenings-	saknar sådant bevis som avses i 3 §
avgift till staten enligt 6 §.	första stycket, ska bolaget betala
	förseningsavgift	till	staten		enligt
	6 §.
Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.
12 §
Om kopia av årsredovisning och	Om kopia av årsredovisning,
revisionsberättelse för aktiebolag	revisionsberättelse		och	gransk-
inte har sänts in enligt 3 § första	ningsberättelse	över hållbarhets-
stycket inom femton månader efter	rapport för aktiebolag inte har sänts
räkenskapsårets utgång, svarar sty-	in enligt 3 § första stycket inom
relseledamöterna och verkställande	femton månader efter räkenskaps-
direktören solidariskt för de förplik-	årets utgång, svarar styrelseleda-
telser som uppkommer för bolaget.	möterna och verkställande direk-
	tören solidariskt för de förpliktelser
	som uppkommer för bolaget.
En styrelseledamot eller verk-	En styrelseledamot eller verk-
ställande direktör går dock fri från	ställande direktör går dock fri från
ansvar, om han eller hon visar att	ansvar, om han eller hon visar att
underlåtenheten att sända in års-	underlåtenheten att sända in års-
redovisning och revisionsberättelse	redovisning,	revisionsberättelse
inte beror på försummelse av	och granskningsberättelse				över
honom eller henne. Ansvar inträder	hållbarhetsrapport		inte	beror på
inte för förpliktelser som upp-	försummelse av honom eller henne.
kommer efter det att handlingarna	Ansvar inträder inte för förplik-
har kommit in till registrerings-	telser som uppkommer efter det att
myndigheten.	handlingarna har kommit in till
	registreringsmyndigheten.

13§18


Var och en som enligt denna lag		Var och en som enligt denna lag
eller annan författning är skyldig att		eller annan författning är skyldig att
ensam eller gemensamt med någon		ensam eller gemensamt med någon
annan	till registreringsmyndigheten	annan till	registreringsmyndigheten
ge in	redovisningshandling eller	ge in redovisningshandling, revi-
revisionsberättelse, kan av regis-		sionsberättelse		eller	gransknings-
treringsmyndigheten föreläggas vid		berättelse över hållbarhetsrapport,
vite att fullgöra denna skyldighet.		kan av	registreringsmyndigheten
		föreläggas vid		vite	att fullgöra

denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i stället för första och andra styckena.

18Senaste lydelse 1999:1112.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

421

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

422

15§19

myndigheten.
När en årsredovisning publiceras		När en årsredovisning publiceras
i ofullständigt skick, får den inte		i ofullständigt skick, får den inte
åtföljas av	revisionsberättelsen.	åtföljas av revisionsberättelsen eller
Publikationen ska i stället innehålla		granskningsberättelsen över håll-
revisorns uttalande om att den		barhetsrapport. Publikationen ska i
fullständiga	årsredovisningen har	stället innehålla revisorns uttalande
upprättats enligt lag, liksom uppgift		om att den fullständiga årsredovis-
om anmärkningar enligt		ningen har upprättats enligt lag,
		liksom uppgift om anmärkningar
		enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 34, 36 och 37 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).


Om	någon	revisionsberättelse		Om	någon		revisionsberättelse
inte har lämnats, ska detta för-				eller	granskningsberättelse över
hållande liksom skälen för det				hållbarhetsrapport inte har läm-
anges.				nats, ska detta förhållande liksom
				skälen för det anges.
Trots andra stycket får en ofull-				Trots andra stycket får en ofull-
ständig	årsredovisning publiceras			ständig		årsredovisning publiceras
tillsammans		med	revisionsbe-	tillsammans			med	revisionsbe-
rättelsen, om		ofullständigheten		rättelsen		eller		granskningsbe-
består i att				rättelsen		över	hållbarhetsrapport,
				om ofullständigheten består i att

1.upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördel- ningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2.uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

			15 a §20
En bolagsstyrningsrapport			eller	En bolagsstyrningsrapport			som
en hållbarhetsrapport		som	enligt	enligt 6 kap. 8 § har upprättats som
6 kap. 8 eller 11 § har upprättats				en handling som är skild från års-
som en handling som är skild från				redovisningen ska		offentliggöras
årsredovisningen	ska	offentlig-		tillsammans	med	förvaltnings-
göras tillsammans med förvalt-				berättelsen.	Bestämmelserna		om
ningsberättelsen.	Bestämmelserna			offentliggörande av		förvaltnings-
om offentliggörande av förvalt-				berättelsen gäller i tillämpliga delar
ningsberättelsen gäller i tillämpliga				beträffande	offentliggörandet		av
delar beträffande offentliggörandet				bolagsstyrningsrapporten.

19Senaste lydelse 2018:717.

20Senaste lydelse 2016:947.

av bolagsstyrningsrapporten		och
hållbarhetsrapporten.
I stället för att offentliggöra			I stället för att offentliggöra
bolagsstyrningsrapporten		eller	bolagsstyrningsrapporten	enligt
hållbarhetsrapporten	enligt första		första stycket får bolaget välja att
stycket får företaget välja att offent-			offentliggöra rapporten genom att
liggöra rapporten genom att göra			göra den tillgänglig på bolagets
den tillgänglig på företagets webb-			webbplats. Förvaltningsberättelsen
plats. Förvaltningsberättelsen		ska	ska då innehålla en upplysning om
då innehålla en upplysning om detta			detta och en uppgift om den webb-
och en uppgift om den webbplats			plats där rapporten finns tillgänglig.
där rapporten finns tillgänglig. I
fråga om hållbarhetsrapporten ska
offentliggörandet på	företagets

webbplats ske inom sex månader från balansdagen.

15 b §

En granskningsberättelse över hållbarhetsrapport ska offentliggö- ras tillsammans med årsredovis- ningen.

15 c §

Ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport ska hålla för-

valtningsberättelsen tillgänglig utan kostnad på företagets webb- plats. Tillgängliggörandet på webb- platsen ska ske inom sex månader från balansdagen.

Om företaget inte har någon webbplats ska det hålla en kopia av förvaltningsberättelsen tillgänglig för den som begär det.

15 d §

En filial eller ett dotterföretag som avses i 6 kap. 15 § respektive 7 kap. 31 e § ska i enlighet med 3 § offent- liggöra hållbarhetsrapporten för tredjelandsföretaget tillsammans med en granskningsberättelse över hållbarhetsrapport som har lämnats av någon som i Sverige eller tredje- landet är behörig att lämna en sådan rapport och, i förekommande fall,

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

423

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2.I företag som

a)avses i 6 kap. 10 § första stycket,

b)är företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, och

c)under det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda,

ska lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2023.

3. Det som sägs i punkten 2 gäller även om företaget är moderföretag i en koncern som avses i 7 kap. 31 a §, varvid det som i punkten 2 sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

4. I företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket och 7 kap. 31 a § och som inte omfattas av punkterna 2 och 3 ska lagen tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

5. I företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reg- lerad marknad, och som inte är ett företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket men uppfyller de villkor som anges i andra stycket i samma paragraf, ska lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025. Ett sådant företag får dock, för de räkenskapsår som inleds före 2028, underlåta att upprätta hållbarhetsrapport, förutsatt att företaget i förvaltningsberättelsen kortfattat anger varför hållbarhetsinfor- mation enligt 12–12 c §§ samma kapitel inte har lämnats.

6. Trots det som sägs i punkterna 1–5 får företagen, om sådan information om företagets värdekedja som avses i 6 kap. 12 § tredje stycket inte finns tillgänglig, i högst tre år efter den i respektive punkt angivna dagen i stället redogöra i hållbarhetsrapporten för de ansträngningar som gjorts för att er- hålla den nödvändiga informationen, skälen till att information inte kunnat erhållas och på vilket sätt företaget i framtiden avser att ordna fram den nödvändiga informationen.

7. Trots det som sägs i punkterna 1–5 får ett dotterföretag vars moder- företag har sitt säte i tredjeland till och med den 6 januari 2030 upprätta hållbarhetsrapport för koncernen inklusive upplysningar enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, som omfattar alla dotterföretag inom Europeiska unionen till ett rapporteringsskyldigt moderföretag. Detta förutsätter att dotterföretaget är ett av de dotterföretag som har genererat den största omsättningen i unionen under minst ett av de fem föregående räkenskapsåren, i tillämpliga fall på koncernnivå.

8. Om ett aktiebolag eller ett handelsbolag i vilket samtliga direkta eller indirekta delägare är begränsat ansvariga var skyldigt att upprätta en hållbar- hetsrapport före ikraftträdandet av denna lag gäller 6 kap. 1, 10, 11, 12, 12 a och 14 §§, 7 kap. 31 a–31 c och 32 §§ samt 8 kap. 3, 4, 5 12, 13, 15 a och 16 §§ i sin äldre lydelse, dock längst till dess lagen i dess nya lydelse ska börja tillämpas av företaget enligt punkterna 2–7.

9. Den nya bestämmelsen i 2 kap. 7 § åttonde stycket tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2024.

10. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 38 § tredje stycket tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

425

Om företaget begränsar inne- Prop. 2023/24:124 hållet i hållbarhetsrapporten enligt Bilaga 7

första stycket ska rapporten upp- rättas enligt de Europeiska stan- darder för små och medelstora fö-

retags hållbarhetsrapportering som har antagits enligt artikel 29c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

7kap. 2 §3

Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovis- ningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

4 § om koncernredovisningens delar,

5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7 § andra stycket om valuta,

8 § första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

9 § om innehav utan bestämmande inflytande,

10 § om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovis- ningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

ska räknas in i koncernredovisningen,

31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll

och riskhantering, och
31 a–31 c §§ om hållbarhets-	31 a–31	g §§	om	hållbarhets-
rapport för koncernen.	rapport för koncernen.
	Det som sägs i 7 kap. årsredovis-
	ningslagen om hållbarhetsrapport
	för koncernen ska även tillämpas
	av kreditinstitut som är ekonomiska
	föreningar och av sådana små och
	icke-komplexa institut som avses i
	artikel 4.1.145 i Europaparlamen-
	tets och rådets förordning (EU)
	nr 575/2013.
	Det som	sägs	i 7 kap. 31 a §
	andra stycket årsredovisningslagen
	om dotterföretag ska även tillämp-
	as av ett kreditinstitut som är
	permanent	underställt		ett centralt
3 Senaste lydelse 2016:948.				429

Prop. 2023/24:124

Bilaga 7

Vid	tillämpningen av 7 kap.
31 a §	årsredovisningslagen ska

moderföretaget anses som ett före- tag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en re- glerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

organ som övervakar kredit- institutet på de villkor som anges i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013.

7 §4

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 4 § 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltnings- berättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprin- ciper,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens sys- tem för intern kontroll och riskhantering,

d) 7 kap. 31 a–31 c §§ samma lag	d) 7 kap. 31 a–31 g §§ samma lag
om hållbarhetsrapport för koncer-	om hållbarhetsrapport för koncer-
nen,	nen,

3. 4 § när det gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovis- ningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande,

b)3 kap. 3 § 1–4 denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings- havare,

– 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

– 41 § om pensioner och liknande förmåner,

– 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

430	4 Senaste lydelse 2016:948.

– 43	§ om suppleanter och vice verkställande direktör,	Prop. 2023/24:124
– 44	§ om avtal om avgångsvederlag, och	Bilaga 7

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d)5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

f)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättel- sen, och

4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplys-

ningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där upp- gifterna har lämnats.

8 kap.

2 §5

Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

	3 och 3 b §§ om offentliggörande
	av hållbarhetsrapporten,
14 och 15 §§ om publicering av	14, 15 och 15 c §§ om publicering
årsredovisningen,	av årsredovisningen och hållbarhets-
	rapporten,
15 a § om offentliggörande av	15 a och 15 b §§ om offentlig-
bolagsstyrningsrapport och håll-	görande av bolagsstyrningsrapport
barhetsrapport, och	och granskningsberättelse över håll-
	barhetsrapport,
	15 e § om offentliggörande av
	hållbarhetsrapport för tredjelands-
	företag, och

16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2.I företag som

a)avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554),

b)är företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, och

c)under det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda,

ska lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2023.

3. Det som sägs i punkten 2 gäller även om företaget är moderföretag i en koncern som avses i 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen (1995:1554), varvid det som i punkten 2 sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

5 Senaste lydelse 2016:948.

431

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

432

4.I företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket och 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen (1995:1554) och som inte omfattas av punkterna 2 och 3 ska lagen tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds när- mast efter utgången av 2024.

5.I företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, och som inte är ett företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) men uppfyller de villkor som anges i andra stycket i samma paragraf, ska lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025. Ett sådant företag får dock, för de räkenskapsår som inleds före 2028, underlåta att upprätta hållbarhetsrapport, förutsatt att företaget i förvaltningsberättelsen kortfattat anger varför hållbarhetsinformation enligt 6 kap. 12–12 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554) inte har lämnats.

6.Trots det som sägs i punkterna 1–5 får företagen, om sådan informa- tion om företagets värdekedja som avses i 6 kap. 12 § tredje stycket års- redovisningslagen (1995:1554) inte finns tillgänglig, i högst tre år efter den i respektive punkt angivna dagen i stället redogöra i hållbarhets- rapporten för de ansträngningar som gjorts för att erhålla den nödvändiga informationen, skälen till att information inte kunnat erhållas och på vilket sätt företaget i framtiden avser att ordna fram den nödvändiga informa- tionen.

7.Trots det som sägs i punkterna 1–5 får ett dotterföretag vars moder- företag har sitt säte i tredjeland till och med den 6 januari 2030 upprätta hållbarhetsrapport för koncernen inklusive upplysningar enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 som omfattar alla dotterföretag inom Europeiska unionen till ett rapporteringsskyldigt moderföretag. Detta förutsätter att dotterföretaget är ett av de dotterföretag som har genererat den största omsättningen i unionen under minst ett av de fem föregående räkenskapsåren, i tillämpliga fall på koncernnivå.

8.Det som sägs i punkterna 2–7 gäller även för kreditinstitut som är ekonomiska föreningar.

9.I små och icke-komplexa institut enligt artikel 4.1.145 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 som är företag som avses i punkterna 4, 5 eller 8 ska lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.

10.Om ett kreditinstitut eller annat aktiebolag eller handelsbolag i vilket samtliga direkta eller indirekta delägare är begränsat ansvariga var skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport före ikraftträdandet av denna lag gäller 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 7 §§ och 8 kap. 2 § med hänvisningar i sin äldre lydelse, dock längst till dess lagen i dess nya lydelse ska börja tillämpas enligt punkterna 2–9.

11.Lagen tillämpas i övrigt första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2023.

parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

7 kap.

2 §3

Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovis- ningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4§ 1–4 om koncernredovisningens delar,

5§ om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6§ om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7§ andra stycket om valuta,

8§ första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

9§ om innehav utan bestämmande inflytande,

10§ om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredovis- ningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

ska räknas in i koncernredovisningen,

31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll

och riskhantering, och
31 a–31 c §§ om hållbarhets-	31 a–31 g §§	om	hållbarhets-
rapport för koncernen.	rapport för koncernen.
	Det som sägs i 7 kap. årsredo-
	visningslagen om hållbarhetsrap-
	port för koncernen ska även till-
	lämpas av försäkringsföretag som
	är ekonomiska föreningar och av
	sådana captivebolag för försäkring
	respektive återförsäkring som av-
	ses i artikel 13.2 eller 13.5 i Eu-
	ropaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2009/138/EG.
	Det som sägs	i	7 kap. 31 a §
	andra stycket årsredovisningslagen

om dotterföretag ska även tillämp- as av försäkringsföretag som ingår i en grupp på grundval av de finan- siella kopplingar som avses i artik- el 212.1.c.ii i direktiv 2019/138/EG och som omfattas av grupptillsyn i enlighet med artikel 213.2a–c i det direktivet.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

3 Senaste lydelse 2022:646.

435

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

436

Vid	tillämpningen av 7 kap.
31 a §	årsredovisningslagen ska

moderföretaget anses som ett före- tag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en regle- rad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet.

5 §4

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när kon- cernredovisning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprin- ciper,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens

system för intern kontroll och riskhantering,

e) 7 kap. 31 a–31 c §§ samma lag	e) 7 kap. 31 a–31 g §§ samma lag
om hållbarhetsrapport för koncer-	om hållbarhetsrapport för koncer-
nen,	nen,

3.3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4.4 § när det gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till årsredovis- ningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande,

b)3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningsha- vare,

– 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

– 41 § om pensioner och liknande förmåner,

– 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

– 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

4Senaste lydelse 2016:949.

– 44	§ om avtal om avgångsvederlag, och	Prop. 2023/24:124
– 48	§ om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,	Bilaga 7

d)5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

e)5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

f)5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag om avsättningar och eget kapital,

g)6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, och

h)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättel-

sen.

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplys- ningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgif- terna har lämnats.

8kap. 2 §5

Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

	3 och 3 b §§ om offentliggörande
	av hållbarhetsrapport
14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen,
15 a § om offentliggörande av	15 a och 15 d §§ om offentlig-
bolagsstyrningsrapport och håll-	görande av bolagsstyrningsrapport,
barhetsrapport, och

15 d § om offentliggörande av hållbarhetsrapport för företag från tredjeland, och

16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2.I företag som

a)avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554),

b)är företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, och

c)under det senaste räkenskapsåret före ikraftträdandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda,

ska lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds när- mast efter utgången av 2023.

4. I företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket och 7 kap. 31 a § års- redovisningslagen (1995:1554) och som inte omfattas av punkterna 2 och 3 ska lagen tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2024.

5 Senaste lydelse 2016:949.

437

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)

dels att 1 kap. 12 b §, 7 kap. 10, 25 och 56 b §§, 8 kap. 49 b §, 9 kap. 3, 5, 6, 8, 12, 18, 19, 31, 38, 39 och 47 §§, 25 kap. 11 §, 27 kap. 6 § samt 29 kap. 10, 11 och 13 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 12 c § och 9 kap. 6 b,

9 c och 38 a §§, samt närmast före 1 kap. 12 c §, 9 kap. 9 c och 38 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 12 b §2

Bestämmelserna i denna lag om	Bestämmelserna i denna lag om
bolagets revisor och om den revi-	bolagets revisor samt om den revi-
sionsberättelse som bolagets revi-	sionsberättelse och den gransknings-
sor lämnar gäller endast om bolaget	berättelse över hållbarhetsrapport
enligt lag ska ha revisor eller ändå	som revisorn lämnar gäller endast
har en revisor.	om bolaget enligt lag ska ha revisor
	eller ändå har en revisor respektive
	om bolaget ska upprätta en håll-
	barhetsrapport.
	Begreppet bolagets revisor
	12 c §
	Med bolagets revisor avses i
	denna lag den eller de revisorer
	som har valts för att granska bola-
	gets årsredovisning, utöver håll-
	barhetsrapporten, och bokföring
	samt styrelsens och den verkstäl-
	lande direktörens förvaltning.

7kap. 10 §

Inom sex månader från utgången	Inom sex månader från utgången
av varje räkenskapsår skall aktie-	av varje räkenskapsår ska aktie-
ägarna hålla en ordinarie bolags-	ägarna hålla en ordinarie bolags-
stämma där styrelsen skall lägga	stämma där styrelsen ska lägga
fram årsredovisningen och revi-	fram årsredovisningen, revisions-
sionsberättelsen samt, i moderbolag	berättelsen och granskningsberättel-
som är skyldigt att upprätta koncern-	sen över hållbarhetsrapport samt, i

2 Senaste lydelse 2010:834.

439

Prop. 2023/24:124	redovisning, koncernredovisningen		moderbolag som är skyldigt att upp-
Bilaga 7	och	koncernrevisionsberättelsen	rätta koncernredovisning, koncern-
	(årsstämma).		redovisningen,	koncernrevisions-
			berättelsen	och	gransknings-

	berättelsen över hållbarhetsrapport
	för koncernen (årsstämma).
25 §3
Styrelsen ska hålla redovisnings-	Styrelsen ska hålla redovisnings-
handlingar och revisionsberättelse	handlingar, revisionsberättelse och
eller kopior av dessa handlingar	granskningsberättelse över hållbar-
tillgängliga hos bolaget för aktie-	hetsrapport eller kopior av dessa
ägarna under minst två veckor	handlingar tillgängliga hos bolaget
närmast före årsstämman. Kopior	för aktieägarna under minst två
av handlingarna ska genast och utan	veckor närmast före årsstämman.
kostnad för mottagaren sändas till	Kopior av handlingarna ska genast
de aktieägare som begär det och	och utan kostnad för mottagaren
uppger sin postadress.	sändas till de aktieägare som begär
	det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

				56 b §4
I ett publikt aktiebolag vars aktier					I ett publikt aktiebolag vars aktier
är upptagna till handel på en reg-					är upptagna till handel på en reg-
lerad marknad eller en motsvarande					lerad marknad eller en motsvarande
marknad utanför Europeiska eko-					marknad utanför Europeiska eko-
nomiska	samarbetsområdet,			ska	nomiska	samarbetsområdet,			ska
styrelsen	hålla redovisningshand-				styrelsen	hålla	redovisningshand-
lingar och revisionsberättelse, eller					lingar,	revisionsberättelse			och
kopior av dessa handlingar, till-					granskningsberättelse			över	håll-
gängliga hos bolaget för aktieägar-					barhetsrapport, eller kopior av
na under minst tre veckor närmast					dessa handlingar, tillgängliga				hos
före årsstämman. Detsamma gäller					bolaget för aktieägarna under minst
styrelsens	rapport	enligt	8 kap.		tre veckor närmast före årsstäm-
53 a § och, i förekommande				fall,	man. Detsamma		gäller	styrelsens
revisorns	yttrande	enligt	8 kap.		rapport enligt 8 kap. 53 a § och, i
54 §. Kopior av handlingarna ska					förekommande fall, revisorns ytt-
genast och utan kostnad för motta-					rande enligt 8 kap. 54 §. Kopior av
garen sändas till de aktieägare som					handlingarna ska genast och utan
begär det och som uppger sin					kostnad för mottagaren sändas till
postadress.					de aktieägare som begär det och
					som uppger sin postadress.

440	3	Senaste lydelse 2010:1516.
440	4	Senaste lydelse 2019:288.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst

Prop. 2023/24:124

tre veckor fram till och med dagen för årsstämman. De ska vidare läggas

Bilaga 7

fram på stämman.

8 kap.

49 b §5

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och

uppgifter i övrigt,

1. övervaka

bolagets

finansiella

1. övervaka

bolagets finansiella

rapportering samt lämna rekom-

rapportering

och

hållbarhetsrap-

mendationer och förslag för att

portering samt lämna rekommen-

säkerställa rapporteringens

tillför-

dationer och förslag för att säker-

litlighet,

ställa

rapporteringens

tillförlit-

lighet,

2. med avseende på den finan-

siella rapporteringen

övervaka

siella rapporteringen och hållbar-

effektiviteten

bolagets

interna

hetsrapporteringen övervaka effek-

kontroll, internrevision och risk-

tiviteten i bolagets interna kontroll,

hantering,

internrevision och riskhantering,

3. hålla

sig

informerat

re-

3. hålla

sig

informerat

om re-

visionen

av årsredovisningen

och

visionen

årsredovisningen

och

koncernredovisningen

samt

koncernredovisningen, om gransk-

slutsatserna

Revisorsinspek-

ningen av hållbarhetsrapporten för

tionens kvalitetskontroll,

bolaget och för koncernen samt om

slutsatserna

Revisorsinspek-

tionens kvalitetskontroll,

4. informera styrelsen om

re-

4. informera styrelsen

re-

sultatet av revisionen och om på

sultatet av revisionen och gransk-

vilket sätt revisionen bidrog till den

ningen

hållbarhetsrapporte-

finansiella rapporteringens

tillför-

ringen och om på vilket sätt revi-

litlighet samt om vilken funktion

sionen och granskningen bidrog till

utskottet har haft,

den

finansiella

rapporteringens

respektive

hållbarhetsrapportering-

ens tillförlitlighet samt om vilken

funktion utskottet har haft

5. granska

och

övervaka revi-

5. granska

och

övervaka

revi-

sorns opartiskhet och självstän-

dighet och då särskilt uppmärk-

samma om revisorn tillhandahåller

bolaget andra tjänster än revision,

bolaget andra tjänster än revision

och

och granskning av hållbarhets-

rapporter, och

6.biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

5 Senaste lydelse 2016:1340.

441

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

442

9kap. 3 §6

Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och om- fattande som god revisionssed kräver.

Om bolaget är moderbolag, ska revisorn även granska koncernredovis- ningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes förhållanden.

Bolaget får utse en revisor att enbart granska hållbarhetsrappor- ten, medan en annan revisor utför revisionen.

Granskningen av en hållbarhets- rapport ska utföras i enlighet med de granskningsstandarder som har antagits enligt artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG och i övrigt vara förenlig med god revi- sionssed.

	5 §
Revisorn skall efter varje räken-	Revisorn ska efter varje räken-
skapsår lämna en revisionsberättel-	skapsår lämna en revisionsberättel-
se till bolagsstämman. Bestämmel-	se och en	granskningsberättelse
ser om berättelsens innehåll och	över hållbarhetsrapport till bolags-
den tidpunkt då den skall lämnas till	stämman. Bestämmelser om be-
bolagets styrelse finns i 28–36 §§.	rättelsernas	innehåll samt den
	tidpunkt då de ska lämnas till
	bolagets styrelse finns i 28–36 §§
	och 38 a §.
	Om samma revisor utför revi-
	sionen av de finansiella rappor-
	terna och granskningen av håll-
	barhetsrapporten får gransknings-
	berättelsen	över hållbarhetsrap-
	port tas in som ett särskilt avsnitt i
	revisionsberättelsen.

6Senaste lydelse 2016:431.

En revisor får vid revisionen eller vid granskningen av hållbarhets- rapporten inte anlita någon som enligt 17 § inte är behörig att vara revisor. Om bolaget eller dess moderbolag har anställda med uppgift att uteslutande eller huvud- sakligen sköta den interna revisio- nen, får revisorn dock vid revisio- nen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

12 §8

Endast den som är auktoriserad	Endast den som är auktoriserad
eller godkänd revisor kan vara	eller godkänd revisor kan vara
revisor.	revisor. För att granska en håll-
	barhetsrapport krävs därutöver en
	särskild behörighet.

Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisorslagen (2001:883).

18 §

En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt 17 § inte är behörig att vara revisor. Om bolaget eller dess moderbolag har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna revisionen, får revisorn dock vid revisionen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

19 §9

Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får	Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen	vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara	eller granskningen av en hållbar-
revisor och om underrättelseskyl-	hetsrapport när ett revisionsbolag
dighet finns i 17 § revisorslagen	utses att vara revisor och om
(2001:883). Följande bestämmelser	underrättelseskyldighet finns i 17 §
i detta kapitel ska tillämpas på den	revisorslagen (2001:883). Följande
huvudansvarige:	bestämmelser i detta kapitel ska
	tillämpas på den huvudansvariga:

17 och 18 §§ om jäv,

40 § om närvaro vid bolagsstämma och

47 och 48 §§ om registrering.

31§10

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om års- redovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

8Senaste lydelse 2001:883.

9Senaste lydelse 2016:431.

10Senaste lydelse 2016:955.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

445

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

446

Första och andra styckena gäller			Första och andra styckena gäller
inte i fråga om en sådan bolagsstyr-			inte i fråga om en sådan bolagsstyr-
ningsrapport som avses i 6 kap. 6 §			ningsrapport som avses i 6 kap. 6 §
årsredovisningslagen (1995:1554)			årsredovisningslagen (1995:1554).
eller en sådan hållbarhetsrapport			I den delen ska revisionsberättelsen
som avses i 6 kap. 10 § samma lag.			i stället innehålla ett uttalande om
I den delen ska revisionsberättelsen i			huruvida en rapport har upprättats
stället innehålla ett uttalande om			eller inte. När det gäller sådana
huruvida en rapport har upprättats			upplysningar	i	bolagsstyrnings-
eller inte. När det gäller sådana			rapporten som	avses i 6 kap. 6 §
upplysningar	i	bolagsstyrnings-	andra stycket	2–6 årsredovisnings-
rapporten som avses i 6 kap. 6 §			lagen, ska berättelsen vidare inne-
andra stycket	2–6 årsredovisnings-		hålla ett uttalande om huruvida
lagen, ska berättelsen vidare inne-			upplysningarna	är förenliga med
hålla ett uttalande om huruvida upp-			årsredovisningens övriga delar och i
lysningarna är förenliga med års-			överensstämmelse		med tillämplig
redovisningens övriga delar och i			lag om årsredovisning. Om upplys-
överensstämmelse		med tillämplig	ningarna innehåller väsentliga fel,
lag om årsredovisning. Om upplys-			ska revisorn ange detta och peka på
ningarna innehåller väsentliga fel,			vilka slags fel det rör sig om.
ska revisorn ange detta och peka på
vilka slags fel det rör sig om.

38§11

I fråga om koncernrevisionsbe-	I fråga om koncernrevisionsbe-
rättelsen gäller 28 § första stycket	rättelsen gäller 28 § första stycket
om tidpunkten för lämnande av	om tidpunkten för lämnande av
revisionsberättelsen, 28 a § första	revisionsberättelsen, 28 a § första
stycket första meningen och andra	stycket första meningen och andra
stycket om gemensam revisions-	stycket om gemensam revisions-
berättelse samt 29 § första stycket 2	berättelse samt 29 § första stycket 2
och 4 och andra stycket, 30 §, 31 §	och 4 och andra stycket, 30 §, 31 §
första och andra styckena, 31 a §,	första och andra styckena, 31 a §,
32 § första stycket 1 och 35–36 §§	32 § första stycket 1 och 35–36 §§
om revisionsberättelsens innehåll.	om revisionsberättelsens innehåll.
Bestämmelserna i 31 § första och
andra styckena gäller dock inte i
fråga om en hållbarhetsrapport för
koncernen. I den delen ska revi-
sionsberättelsen i stället innehålla
ett uttalande om huruvida en rap-
port har upprättats eller inte.

Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgifter om moderbolagets företagsnamn och organisationsnummer samt om vilket

11Senaste lydelse 2018:1682.

eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har								Prop. 2023/24:124
tillämpat.								Bilaga 7
På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncern-
revisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller
koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på
koncernredovisningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller
detta samtliga revisorer.
		Granskningsberättelse över
		hållbarhetsrapport
		38 a §
		I fråga om granskningsberät-
		telsen över hållbarhetsrapport gäl-
		ler 28–29 §§, 30 § första stycket och
		31 § första stycket första meningen.
		Det som sägs där om revisions-
		berättelsen och			årsredovisningen
		ska i stället avse granskningsbe-
		rättelsen och hållbarhetsrapporten.
		En	granskningsberättelse				över
		hållbarhetsrapport ska färdigställas
		i enlighet med de granskningsstan-
		darder som har antagits enligt
		artikel 26a.3 i Europaparlamentets
		och rådets direktiv 2006/43/EG och
		i övrigt vara förenlig med god revi-
		sionssed.
		Första och andra styckena gäller
		även	granskningsberättelsen				över
		hållbarhetsrapport för koncernen.
	39 §
Om revisorn har framställt en erin-		Om revisorn har framställt en erin-
ran till styrelsen eller den verk-		ran till styrelsen eller den verk-
ställande direktören, skall den an-		ställande direktören, ska den anteck-
tecknas i ett protokoll eller i en		nas i ett protokoll eller i en annan
annan handling. Handlingen skall		handling. Handlingen ska lämnas till
lämnas till styrelsen och bolaget		styrelsen och bolaget ska förvara den
skall förvara den på ett betryggande		på ett betryggande sätt.
sätt.
Styrelsen skall ta upp erinran till		Styrelsen ska ta upp erinran till
behandling vid ett sammanträde. behandling vid ett sammanträde.
Sammanträdet skall hållas inom fyra		Sammanträdet ska hållas inom fyra
veckor från det att erinran har över-		veckor från det att erinran har över-
lämnats.	Om erinran framställs	lämnats.		Om	erinran	framställs
senast i samband med att revisions-		senast i samband med att revisions-
berättelsen	avlämnas till bolaget,	berättelsen		eller granskningsbe-
skall ett sammanträde alltid hållas		rättelsen		över	hållbarhetsrapport
före den bolagsstämma där revi-		avlämnas till bolaget, ska ett sam-
sionsberättelsen läggs fram.		manträde		alltid	hållas	före	den	447
								447

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

448

bolagsstämma där revisionsberättel- sen och granskningsberättelsen läggs fram.

47§12

Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla vem som har utsetts till revisor. Anmälan behöver inte göras om revisorn har utsetts av

Bolagsverket.
Anmälan ska innehålla uppgift				Anmälan ska innehålla uppgift
om revisorns postadress. Om post-				om revisorns postadress. Om post-
adressen	avviker	från	revisorns	adressen		avviker	från	revisorns
hemvist, ska även hemvisten anges.				hemvist, ska även hemvisten anges.
Anmälan ska vidare innehålla upp-				Anmälan ska vidare innehålla upp-
gift om	revisorns	personnummer		gift	om	revisorns	personnummer
eller, om sådant saknas, födelse-				eller, om sådant saknas, födelse-
datum. Om revisorn är ett regis-				datum. Om revisorn är ett registrerat
trerat revisionsbolag, ska			anmälan	revisionsbolag, ska			anmälan		även
även innehålla uppgift om bolagets				innehålla uppgift om bolagets orga-
organisationsnummer eller något				nisationsnummer eller något					annat
annat identifieringsnummer och om				identifieringsnummer och				om	vem
vem som är huvudansvarig för revi-				som är huvudansvarig för revisio-
sionen.				nen	respektive granskningen av
				hållbarhetsrapport.
Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

25kap. 11 §

Bolagsverket	skall	besluta		att	Bolagsverket ska besluta att bola-
bolaget skall gå i likvidation, om					get ska gå i likvidation, om
1. bolaget inte på föreskrivet sätt					1. bolaget inte på föreskrivet sätt
har kommit in med anmälan till					har kommit in med anmälan till
Bolagsverket om sådan behörig sty-					Bolagsverket om sådan behörig sty-
relse, verkställande direktör, särskild					relse, verkställande direktör, särskild
delgivningsmottagare		eller	revisor		delgivningsmottagare		eller revisor
som skall finnas enligt denna lag,					som ska finnas enligt denna lag,
2. bolaget inte	till	Bolagsverket			2. bolaget inte till		Bolagsverket
har kommit in med årsredovisning					har kommit in med årsredovisning,
och revisionsberättelse enligt 8 kap.					revisionsberättelse och gransknings-
3 § första stycket årsredovisningsla-					berättelse över hållbarhetsrapport
gen (1995:1554) eller, i förekom-					enligt 8 kap. 3 § första stycket års-
mande fall, koncernredovisning och					redovisningslagen		(1995:1554)
koncernrevisionsberättelse			enligt		eller, i förekommande fall, koncern-
8 kap. 16 § samma lag inom				elva	redovisning, koncernrevisionsberät-
månader från räkenskapsårets ut-					telse och granskningsberättelse över
gång,					hållbarhetsrapport	för koncernen
					enligt 8 kap. 16 § samma lag inom
					elva månader från	räkenskapsårets
					utgång,

12Senaste lydelse 2016:431.

3. bolaget efter beslut om	att	3. bolaget efter beslut om	att	Prop. 2023/24:124
aktiekapitalet skall vara bestämt i		aktiekapitalet ska vara bestämt i		Bilaga 7
kronor i stället för i euro har ett		kronor i stället för i euro har ett
registrerat aktiekapital eller mini-		registrerat aktiekapital eller mini-
mikapital som inte står i överens-		mikapital som inte står i överens-
stämmelse med 1 kap. 5 § eller, i		stämmelse med 1 kap. 5 § eller, i
fråga om publika aktiebolag, 14 §		fråga om publika aktiebolag, 14 §
och bolaget inte inom sex månader		och bolaget inte inom sex månader
från det att beslutet fick verkan har		från det att beslutet fick verkan har
anmält nödvändiga beslut	om	anmält nödvändiga beslut	om
ändring i bolagsordningen och om		ändring i bolagsordningen och om
ökning av aktiekapitalet för re-		ökning av aktiekapitalet för re-
gistrering, eller		gistrering, eller

Beslut om likvidation skall dock	Beslut om likvidation ska dock
inte meddelas, om likvidations-	inte meddelas, om likvidations-
grunden har upphört under ärendets	grunden har upphört under ärendets
handläggning hos Bolagsverket och	handläggning hos Bolagsverket och
avgift som har påförts enligt 26 §	avgift som har påförts enligt 26 §
har betalats.	har betalats.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

27kap.

6 §13

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

450

eller granskningsberättelser över hållbarhetsrapport.

Avregistreringen ska ske omedelbart

1.vid beslut om konkurs,

2.vid beslut om tillfälligt näringsförbud, eller

3. om det i samband med ett		3. om det i samband med ett
beslut att avslå ansökan om fortsatt		beslut att avslå ansökan om fortsatt
godkännande eller auktorisation av		godkännande eller auktorisation av
revisor, ett beslut att upphäva god-		revisor, ett beslut att upphäva god-
kännande eller	auktorisation av	kännande eller	auktorisation av
revisor eller ett beslut om tids-		revisor eller ett beslut om tids-
begränsat förbud för en revisor att		begränsat förbud för en revisor att
utöva revisionsverksamhet eller att		utöva revisionsverksamhet eller att
underteckna	revisionsberättelser	underteckna	revisionsberättelser
har bestämts att beslutet ska gälla		eller granskningsberättelser över
omedelbart.		hållbarhetsrapport har bestämts att
		beslutet ska gälla omedelbart.

I övrigt ska avregistrering ske när beslutet har fått laga kraft.

29kap. 10 §

Talan för bolagets räkning mot en				Talan för bolagets räkning mot en
styrelseledamot eller den verk-				styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören om skadestånd				ställande direktören om skadestånd
på grund av beslut eller åtgärd				på grund av beslut eller åtgärd
under ett räkenskapsår skall väckas				under ett räkenskapsår ska väckas
senast ett år från det att årsredovis-				senast ett år från det att årsredovis-
ningen och revisionsberättelsen för				ningen, revisionsberättelsen		och
räkenskapsåret	lades	fram	på	granskningsberättelsen	över	håll-
bolagsstämman.				barhetsrapport för räkenskapsåret
				lades fram på bolagsstämman.
			11 §
Har bolagsstämman		beslutat	att	Har bolagsstämman	beslutat att
bevilja ansvarsfrihet eller att inte				bevilja ansvarsfrihet eller att inte
föra en skadeståndstalan utan att				föra en skadeståndstalan utan att
aktieägare till sådant antal som				aktieägare till sådant antal som
anges i 7 § har röstat emot det eller				anges i 7 § har röstat emot det eller
har tiden för att väcka talan gått ut				har tiden för att väcka talan gått ut
enligt 10 §, får talan enligt 7 eller 9 §				enligt 10 §, får talan enligt 7 eller 9 §
ändå väckas, om det i årsredovis-				ändå väckas, om det i årsredovis-
ningen eller i	revisionsberättelsen			ningen, i revisionsberättelsen eller i
eller på annat sätt inte har lämnats i				granskningsberättelsen	över	håll-
väsentliga hänseenden		riktiga	och	barhetsrapport eller på annat sätt
fullständiga uppgifter till bolags-				inte har lämnats i väsentliga hänse-
stämman om det beslut eller den				enden riktiga och fullständiga upp-
åtgärd som talan grundas på.				gifter till bolagsstämman om det
				beslut eller den åtgärd som talan
				grundas på.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 34 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

34 §

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredo- visning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

	Om det i årsredovisningen inte har						Om det i årsredovisningen inte
	lämnats	sådana upplysningar				som	har lämnats sådana upplysningar
	ska lämnas enligt tilllämplig lag om						som ska lämnas enligt tilllämplig
	årsredovisning, ska revisorn					ange	lag om årsredovisning, ska revisorn
	detta och, om det är möjligt, lämna						ange detta och, om det är möjligt,
	behövliga upplysningar i sin be-						lämna behövliga upplysningar i sin
	rättelse.	I fråga		om en	sådan		berättelse.
	hållbarhetsrapport			som	avses i
	6 kap.	10 §	årsredovisningslagen
	(1995:1554)		ska	revisionsberät-
	telsen i stället innehålla ett utta-
	lande om huruvida en rapport har
	upprättats eller inte.
						41 §1
	I fråga om koncernrevisionsbe-						I fråga om koncernrevisionsbe-
	rättelsen tillämpas 32 § första styc-						rättelsen tillämpas 32 § första styc-
	ket om tidpunkten för lämnande av						ket om tidpunkten för lämnande av
	revisionsberättelsen och 33 § första						revisionsberättelsen och 33 § första
	stycket 2 och 3 och andra stycket,						stycket 2 och 3 och andra stycket,
	34 §, 35 § första stycket 1 och 38						34 §, 35 § första stycket 1 och 38
	och 39 §§ om revisionsberättelsens						och 39 §§ om revisionsberättelsens
	innehåll. Bestämmelserna				i	34 §	innehåll.
	första stycket tillämpas dock inte i
	fråga om en hållbarhetsrapport för
	koncernen. I den delen ska revi-
	sionsberättelsen i			stället innehålla
	ett uttalande om huruvida en rap-
	port har upprättats eller inte.
452	1 Senaste lydelse 2018:1692.

Prop. 2023/24:124

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Bilaga 7

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

11 §1

Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.

I fråga om stiftelser som enligt

bokföringslagen (1999:1078) är skyl-

diga att upprätta årsredovisning ska

revisionsberättelsen

innehålla

ett

revisionsberättelsen

innehålla

ett

uttalande om huruvida årsredovis-

ningen har upprättats i överensstäm-

melse

med

årsredovisningslagen

melse

med

årsredovisningslagen

(1995:1554). I uttalandet ska det

särskilt anges om årsredovisningen

ger en rättvisande bild av stiftelsens

resultat och ställning och om för-

valtningsberättelsen

är

förenlig

valtningsberättelsen

är

förenlig

med

årsredovisningens

övriga

med

årsredovisningens

övriga

delar.

årsredovisningen

inte

delar.

årsredovisningen

inte

innehåller

sådana

upplysningar

innehåller

sådana

upplysningar

som ska lämnas enligt årsredovis-

ningslagen,

ska revisorerna

ange

ningslagen,

ska revisorerna

ange

detta och, om det kan ske, lämna

behövliga upplysningar i sin berät-

telse. I fråga om en sådan hållbar-

telse.

hetsrapport som avses i 6 kap. 10 §

årsredovisningslagen

ska

revis-

ionsberättelsen i stället innehålla

ett uttalande om huruvida en rap-

port har upprättats eller inte.

I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin

granskning har funnit att

1.stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §,

2.någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovis- ningslagen inte har följts, eller

454	1 Senaste lydelse 2016:952.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om revisionslagen (1999:1079) dels att nuvarande 5–7, 12, 19 och 40 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 33 a och 33 b §§, och närmast före dessa paragrafer nya rubriker av följande lydelse.

	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	5 §2
	Revisorn ska granska företagets årsredovisning och bokföring samt
	företagsledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och
	omfattande som god revisionssed kräver. Om revisorn är en auktoriserad
	eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag, ska granskningen
	utföras med professionell skepticism.
	Om företaget är moderföretag, ska revisorn även granska kon-
	cernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden.
		Företaget får utse en revisor att
		enbart granska hållbarhetsrappor-
		ten, medan en annan revisor utför
		revisionen.
		Granskningen av en hållbarhets-
		rapport ska utföras i enlighet med de
		granskningsstandarder			som	har
		antagits	enligt	artikel 26a.3		i
		Europaparlamentets och rådets di-
		rektiv 2006/43/EG av den 17 maj
		2006 om lagstadgad revision av års-
		redovisning, årsbokslut och koncern-
		redovisning och om ändring av
		rådets	direktiv	78/660/EEG		och
		83/349/EEG samt om upphävande av
		rådets direktiv 84/253/EEG och i
		övrigt vara förenlig med god revi-
		sionssed.
	6 §3
	Revisorn ska efter varje räkens-	Revisorn ska efter varje räkens-
	kapsår lämna en revisionsberättelse	kapsår lämna en revisionsberättelse
	till företaget. Bestämmelser om	och en granskningsberättelse över
	berättelsens innehåll och den tid-	hållbarhetsrapport till företaget.
	punkt då den ska lämnas till	Bestämmelser		om	berättelsens
	företagsledningen finns i 27–32 §§.	innehåll och den tidpunkt då den
	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering.
456	2 Senaste lydelse 2016:433.
456	3 Senaste lydelse 2015:822.

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokfö- ringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor. För att granska en hållbarhets- rapport krävs en särskild behörig- het.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokfö- ringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor.

19 §5

Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen eller granskningen av en hållbarhetsrapport när ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen

(2001:883).
Följande bestämmelser i denna lag	Följande bestämmelser i denna lag
tillämpas på den huvudansvarige:	tillämpas på den huvudansvariga:
17 § om jäv, och
18 § om anlitande av biträde.
	Granskningsberättelse över
	hållbarhetsrapport
	33 a §
	I fråga om granskningsberättelsen
	över hållbarhetsrapport gäller 27–27
	b §§, 27 c § första stycket och 28 §
	första stycket första meningen. Det
	som sägs där om revisionsberättelsen
	och årsredovisningen ska i stället av-
	se granskningsberättelsen och håll-
	barhetsrapporten.
	En	granskningsberättelse över
	hållbarhetsrapport		ska färdigstäl-
	las i enlighet de granskningsstan-
	darder som har antagits enligt ar-
	tikel 26a.3 i Europaparlamentets
	och rådets direktiv 2006/43/EG och
	i övrigt vara förenlig med god revi-
	sionssed.
	Första och andra styckena gäller
	även	revisorns	granskningsbe-
	rättelse över hållbarhetsrapport för
	koncernen.

458	5 Senaste lydelse 2001:888.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse

dels att 10 a kap. 1 § samt 12 kap. 6 d, 9 och 12 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tio nya paragrafer, 12 kap. 7 b, 8 a–8 h och 20 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

10 a kap.

1 §2

Det som enligt 12 kap. 1–4 och	Det som enligt 12 kap. 1–4 och
6–20 §§ gäller för kreditmark-	6–20 a §§ gäller för kreditmark-
nadsföreningar ska även gälla för	nadsföreningar ska även gälla för
medlemsbanker.	medlemsbanker.

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen.

När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret.

12 kap.

6 d §3

I fråga om revisionsutskott ska en kreditmarknadsförening anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Vid tillämpningen av 7 kap. 48 § lagen om ekonomiska föreningar ska revisionsutskottets uppgifter omfatta även kreditmarknads-

föreningens hållbarhetsrappor- tering.

7 b §

Vid tillämpningen av 6 kap. 9 och 23 §§ lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar om årsstämman och tillhandahållandet av hand- lingar inför årsstämman ska det som sägs om revisionsberättelsen och koncernrevisionsberättelsen

	1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering.
460	2	Senaste lydelse 2022:1649.
460	3	Senaste lydelse 2018:725.

även gälla granskningsberättelsen				Prop. 2023/24:124
över	hållbarhetsrapport		och	Bilaga 7
granskningsberättelsen över håll-
barhetsrapport för koncernen.
8 a §
Granskningen av en hållbarhets-
rapport ska utföras i enlighet med
de granskningsstandarder som			har
antagits	enligt	artikel 26a.3	i
Europaparlamentets och rådets di-
rektiv 2006/43/EG av den 17 maj
2006 om lagstadgad revision av
årsredovisning, årsbokslut och kon-
cernredovisning och om ändring av
rådets	direktiv	78/660/EEG	och

83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG och i övrigt vara förenlig med god re- visionssed.

8 b §

Utöver det som föreskrivs i 8 kap.

5 § lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar ska revisorn även lämna en granskningsberättelse över hållbarhetsrapport. Vad som sägs i den nämnda paragrafen ska gälla även i fråga om en gransk- ningsberättelse.

Kreditmarknadsföreningen får utse en revisor att enbart granska hållbarhetsrapporten, medan en annan revisor utför revisionen.

Om samma revisor utför revisio- nen av de finansiella rapporterna och granskningen av hållbarhets- rapporten får granskningsberättel- sen över hållbarhetsrapport tas in som ett särskilt avsnitt i revisions- berättelsen.

8 c §

Det som föreskrivs i 8 kap. 6 och 42 §§ lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar om erinringar m.m. gäller även vid granskningen av hållbarhetsrapporten.

461

	vare av		förlagsandelar som			före-	Prop. 2023/24:124
	träder	förlagsinsatser			till ett	sam-	Bilaga 7
	manlagt belopp motsvarande minst
	fem procent av det totalt inbetalda
	insatskapitalet.
	Jäv för en revisor
	42 e §
	Det som föreskrivs i 8 kap. 20 §
	lagen	(2018:672) om			ekonomiska
	föreningar om att revisorn inte vid
	revisionen får anlita någon som
	inte är behörig att vara revisor
	gäller även vid granskningen av
	hållbarhetsrapporten.
	Huvudansvarig revisor
	42 f §
	Det som enligt 8 kap. 21 § första
	och	andra		styckena		lagen
	(2018:672) om ekonomiska före-
	ningar gäller för den huvudan-
	svariga för revisionen ska även avse
	den huvudansvariga för gransk-
	ningen av en hållbarhetsrapport.
43 §3
I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska minst en revisor utses av bolags-
stämman.
Bara den som är auktoriserad	Bara den som är auktoriserad
eller godkänd revisor får vara re-	eller godkänd revisor får vara re-
visor i ett ömsesidigt försäkrings-	visor i ett ömsesidigt försäkrings-
bolag. Minst en av de revisorer som	bolag. Minst en av de revisorer som
bolagsstämman har utsett ska vara	bolagsstämman har utsett ska vara
auktoriserad revisor.	auktoriserad			revisor.	För	att
	granska		en	hållbarhetsrapport
	krävs därutöver en särskild be-
	hörighet.
Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar om registrering av revisor ska även gälla för en revisor som har
utsetts enligt denna paragraf.

3 Senaste lydelse 2018:731.

469

73 a §		Prop. 2023/24:124
Det som föreskrivs i 17 kap. 11 §		Bilaga 7
lagen om	ekonomiska föreningar
om likvidation ska gälla även om
kreditmarknadsföreningen inte har
kommit in med en gransknings-
berättelse över hållbarhetsrapport.
87 §4
Bestämmelserna i 21 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
om ansvar vid överträdelse av bestämmelserna som anges där gäller även
för ömsesidiga försäkringsbolag. Det som föreskrivs där ska för ömse-
sidiga försäkringsbolag även gälla vid överträdelse av denna lag.
Det som föreskrivs i 21 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar om
styrelseledamot ska även gälla för stiftare av ett ömsesidigt försäkrings-
bolag.
Vid tillämpningen av 21 kap. 9
och 12 §§	lagen (2018:672) om

ekonomiska föreningar om tid för att väcka talan och hinder för att väcka talan ska det som föreskrivs om revisionsberättelsen även till- lämpas i fråga om gransknings- berättelsen över hållbarhetsrapport.

13 kap.

9 a §5

I fråga om revisionsutskott ska en försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekono- miska föreningar.

Vid tillämpningen av 7 kap. 48 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska revisionsutskottets uppgifter omfatta även försäkrings-

föreningens hållbarhetsrappor- tering.

Ordinarie föreningsstämma

14 b §

4	Senaste lydelse 2018:731.	471
5	Senaste lydelse 2020:660.	471

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om sparbankslagen (1987:619)

dels att 3 kap. 4 b §, 4 kap. 6, 9, 12, 4 a kap. 3, 5, 9, 13, 18, 22 §, 6 kap.

8 § samt 9 kap. 6, 7 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a kap. 16 c, 17 a, 17 b, 23 a §§, samt närmast före 4 a kap. 17 a och 23 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap.

4 b §2

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och

uppgifter i övrigt,

1. övervaka

bankens

finansiella

1. övervaka

bankens

finansiella

rapportering samt lämna rekom-

rapportering

och

hållbarhetsrap-

mendationer och förslag för att

portering samt lämna rekommen-

säkerställa

rapporteringens tillför-

dationer och förslag för att säker-

litlighet,

ställa rapporteringens

tillförlitlig-

het,

2. med avseende på den finan-

2. med avseende på den finansiella

siella rapporteringen övervaka ef-

rapporteringen

och

hållbarhets-

fektiviteten i bankens interna kon-

rapporteringen

övervaka

effektivi-

troll, internrevision och riskhan-

teten i bankens interna kontroll,

tering,

internrevision och riskhantering,

3. hålla

sig

informerat

re-

3. hålla

sig

informerat

re-

visionen

av årsredovisningen

och

visionen

av årsredovisningen

och

koncernredovisningen

samt

koncernredovisningen, om gransk-

slutsatserna

av Revisorsinspek-

ningen av hållbarhetsrapporten för

tionens kvalitetskontroll,

banken och för koncernen samt om

slutsatserna

Revisorsinspek-

tionens kvalitetskontroll,

4. informera

styrelsen

re-

4. informera

styrelsen

re-

sultatet av revisionen och om på

sultatet av revisionen och gransk-

vilket sätt revisionen bidrog till den

ningen

hållbarhetsrapporte-

finansiella

rapporteringens tillför-

ringen och om på vilket sätt re-

litlighet samt om vilken funktion

visionen bidrog till den finansiella

utskottet har haft,

rapporteringens respektive hållbar-

hetsrapporteringens tillförlitlighet

samt om vilken funktion utskottet

har haft,

5. granska och övervaka revisorns

opartiskhet

och

självständighet

och

opartiskhet och

självständighet

och

då särskilt

uppmärksamma

då särskilt

uppmärksamma

2 Senaste lydelse 2016:1335.

477

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

478

revisorn tillhandahåller banken andra	revisorn tillhandahåller banken andra
tjänster än revision, och	tjänster än revision och granskning av
	hållbarhetsrapporter, och

6.biträda vid upprättandet av förslag till sparbanksstämmans beslut om revisorsval.

4 kap.

6 §3

Ordinarie sparbanksstämma skall hållas inom fem månader efter ut- gången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en sparbank som är moderföretag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.

Ordinarie sparbanksstämma ska hållas inom fem månader efter ut- gången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma ska styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen och, i förekommande fall, granskningsberättelsen över hållbarhetsrapport samt, i en sparbank som är moderföretag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen och, i förekommande fall, granskningsberättelsen över hållbarhetsrapport för koncernen.

Vid stämman skall beslut fattas Vid stämman ska beslut fattas

1.om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderföretag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4.i andra ärenden som ankommer på huvudmännen enligt denna lag, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller reglementet.

Om stämman skjuter upp ett	Om stämman skjuter upp ett
beslut i en fråga som avses i andra	beslut i en fråga som avses i andra
stycket 1–3 till en fortsatt stämma,	stycket 1–3 till en fortsatt stämma,
skall denna hållas minst en och	ska denna hållas minst en och högst
högst två månader därefter. Något	två månader därefter. Något ytter-
ytterligare uppskov är inte tillåtet.	ligare uppskov är inte tillåtet.
9 §4
Styrelsen kallar till sparbanks-	Styrelsen kallar till sparbanks-
stämma. Kallelse får utfärdas tidigast	stämma. Kallelse får utfärdas tidi-
fyra veckor före stämman. Om inte	gast fyra veckor före stämman. Om
reglementet föreskriver längre tid,	inte reglementet föreskriver längre
skall kallelsen utfärdas senast två	tid, ska kallelsen utfärdas senast två
veckor före stämman.	veckor före stämman.
Skjuts en stämma upp till en dag	Skjuts en stämma upp till en dag
som infaller senare än fyra veckor	som infaller senare än fyra veckor

3Senaste lydelse 2004:304.

4Senaste lydelse 1991:371.

efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller reglementet krävs för att ett sparbanksstämmobeslut skall bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt regle- mentet. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje huvudman.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Skall stämman behandla ett ärende om överlåtelse av spar- bankens rörelse eller om dess fu- sion med annan sparbank eller om sparbankens försättande i likvi- dation eller om ombildning enligt 8 kap., skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser en ändring i regle- mentet, skall det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändringen anges i kallelsen.

Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § skall redovisnings- handlingarna och revisions-berättel- sen samt, i sparbank som är moder- företag, koncernredovisningshand- lingarna och koncernrevisionsbe- rättelsen eller avskrifter av dessa sändas till huvudmännen.

efter det att stämman har inletts, ska					Prop. 2023/24:124
kallelse	utfärdas till		den	fortsatta	Bilaga 7
stämman. Om det enligt denna lag
eller reglementet krävs för att ett
sparbanksstämmobeslut				ska bli
giltigt att det fattas på två stämmor,
får kallelse till den senare stämman
inte utfärdas innan den första
stämman har hållits. I en sådan
kallelse ska anges vilket beslut den
första stämman har fattat.
Kallelse ska ske enligt regle-
mentet. Skriftlig kallelse ska dock
alltid sändas till varje huvudman.
I kallelsen ska tydligt anges de
ärenden som skall förekomma på
stämman. Ska		stämman		behandla
ett ärende om överlåtelse av spar-
bankens rörelse eller om dess fu-
sion med annan sparbank eller om
sparbankens försättande i likvi-
dation eller om ombildning enligt
8 kap., ska förslaget och grunden
för detta anges i kallelsen. Om ett
ärende avser en ändring i regle-
mentet,	ska	det	huvudsakliga
innehållet i förslaget till ändringen
anges i kallelsen.
Senast en vecka före den stämma
som avses i 6 § ska redovisnings-
handlingarna och revisionsberättel-
sen och, i förkommande fall, gransk-
ningsberättelsen		över	hållbarhets-
rapport samt, i sparbank som är
moderföretag,		koncernredovisnings-
handlingarna,		koncernrevisionsbe-

rättelsen och, i förekommande fall, granskningsberättelsen över hållbar- hetsrapport för koncernen eller av- skrifter av dessa sändas till huvud- männen.

12 §
Styrelsen skall, om en huvudman	Styrelsen ska, om en huvudman
begär det och styrelsen finner att	begär det och styrelsen finner att
det kan ske utan nämnvärd olägen-	det kan ske utan nämnvärd olägen-
het för enskild, på sparbanksstäm-	het för enskild, på sparbanksstäm-
man lämna upplysningar om för-	man lämna upplysningar om för-
hållanden, som kan inverka på	hållanden, som kan inverka på
bedömandet av sparbankens års-	bedömandet av sparbankens års-	479

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

480

redovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stäm- man. Ingår sparbanken i en koncern, avser upplysningsplikten även spar- bankens förhållande till andra kon- cernföretag samt, om sparbanken är moderföretag, koncernredovisning- en liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställning.

Kan en begärd upplysning läm- nas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgäng- lig för huvudmännen hos spar- banken samt sändas till de huvud- män som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till huvudmännen utan nämnvärd olägenhet för enskild, skall upp- lysningen i stället på huvudmans begäran lämnas till sparbankens revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem samt huruvida upplys- ningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisions- berättelsen eller, beträffande spar- bank som är moderföretag, i koncernrevisionsberättelsen liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erin- ringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för huvudmännen samt sända det i avskrift till de huvud- män, som har begärt upplysningen.

Kan en begärd upplysning läm- nas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, ska upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgäng- lig för huvudmännen hos spar- banken samt sändas till de huvud- män som har begärt upplys-ningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till huvudmännen utan nämnvärd olägenhet för enskild, ska upp- lysningen i stället på huvudmans begäran lämnas till sparbankens revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorerna ska inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem samt huruvida upplys- ningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsbe- rättelsen och, i förekommande fall, granskningsberättelsen över håll- barhetsrapport eller, beträffande sparbank som är moderföretag, i koncernrevisionsberättelsen och, i förekommande fall, gransknings- berättelsen över hållbarhetsrap- port för koncernen liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, ska ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen ska hålla revi- sorernas yttrande tillgängligt för huvudmännen samt sända det i avskrift till de huvudmän, som har begärt upplysningen.

4 a kap.

3 §5

Den som är i konkurs eller har fått näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en sparbank.

Bara den som är auktoriserad	Bara den som är auktoriserad
eller godkänd revisor får vara re-	eller godkänd revisor får vara re-
visor i en sparbank.	visor i en sparbank. För att granska
	en hållbarhetsrapport krävs därut-
	över en särskild behörighet.

En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av

bankens verksamhet krävs för uppdragets fullgörande.
Till revisor får även ett registrerat		Till revisor får även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser		revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som får vara huvudan-		om vem som får vara huvudansvarig
svarig för revisionen när ett revi-		för revisionen eller granskningen av
sionsbolag utses att vara revisor och		en hållbarhetsrapport när ett revi-
om underrättelseskyldighet finns i		sionsbolag utses att vara revisor och
17 § revisorslagen	(2001:883).	om underrättelseskyldighet finns i
Bestämmelserna i 5 § om jäv, 19 §		17 §	revisorslagen	(2001:883).
om rätt att närvara på stämma och		Bestämmelserna i 5 § om jäv, 19 §
13 kap. 10 § lagen (2004:297) om		om rätt att närvara på stämma och
bank- och finansieringsrörelse om		13 kap. 10 § lagen (2004:297) om
rapporteringsskyldighet	tilllämpas	bank- och finansieringsrörelse om
på den huvudansvarige.		rapporteringsskyldighet		tilllämpas
		på den huvudansvariga.

5 §6

I en sparbank får den inte vara revisor som

1.är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens kontroll däröver,

4.står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.

Den som är huvudman i en sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §.

Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor får inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.

5Senaste lydelse 2016:434.

6Senaste lydelse 2006:404.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

481

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

486

6kap. 8 §

När sparbanken har trätt i lik-	När sparbanken har trätt i lik-
vidation skall styrelsen genast avge	vidation ska styrelsen genast avge
en redovisning för sin förvaltning	en redovisning för sin förvaltning
av sparbankens angelägenheter	av sparbankens angelägenheter
under den tid för vilken redovis-	under den tid för vilken redovis-
ningshandlingar inte förut har lagts	ningshandlingar inte förut har lagts
fram på sparbanksstämma. Redovis-	fram på sparbanksstämma. Redovis-
ningen skall läggas fram på stäm-	ningen ska läggas fram på stämman
man så snart det kan ske. Bestäm-	så snart det kan ske. Bestämmel-
melserna om årsredovisning och	serna om årsredovisning, revisions-
revisionsberättelse skall tillämpas.	berättelse och granskningsberättelse
	över hållbarhetsrapport ska tillämp-
	as.
Om tiden även omfattar det	Om tiden även omfattar det
föregående räkenskapsåret, skall en	föregående räkenskapsåret, ska en
särskild redovisning avges för detta	särskild redovisning avges för detta
år. I en sparbank som är moder-	år. I en sparbank som är moder-
företag skall denna särskilda redo-	företag ska denna särskilda redo-
visning även omfatta koncernredo-	visning även omfatta koncernredo-
visning.	visning.

9kap. 6 §11


Talan för sparbankens räkning	Talan för sparbankens räkning
mot en styrelseledamot om skade-	mot en styrelseledamot om skade-
stånd på grund av ett beslut eller en	stånd på grund av ett beslut eller en
åtgärd under ett räkenskapsår skall	åtgärd under ett räkenskapsår ska
väckas senast ett år från det att	väckas senast ett år från det att
årsredovisningen och revisionsbe-	årsredovisningen,		revisionsbe-
rättelsen för räkenskapsåret lades	rättelsen	och granskningsberättel-
fram på sparbanksstämman.	sen över	hållbarhetsrapport för
	räkenskapsåret lades fram på spar-
	banksstämman.

7§12

Har	sparbanksstämman beslutat	Har sparbanksstämman beslutat
att bevilja ansvarsfrihet eller att inte		att bevilja ansvarsfrihet eller att inte
föra skadeståndstalan utan att minst		föra skadeståndstalan utan att minst
det antal huvudmän som anges i 5 §		det antal huvudmän som anges i 5 §
röstat mot det eller har tiden för		röstat mot det eller har tiden för
talan gått ut enligt 6 §, får talan		talan gått ut enligt 6 §, får talan
enligt 5 § ändå väckas, om det i års-		enligt 5 § ändå väckas, om det i års-
redovisningen eller i revisions-		redovisningen, i revisionsberät-
berättelsen eller på något annat sätt		telsen eller i granskningsberättel-
inte	har lämnats i väsentliga	sen över hållbarhetsrapport eller

11Senaste lydelse 2004:304.

12Senaste lydelse 2004:447.

hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter till sparbanksstämman om det beslut eller den åtgärd som talan grundas på.

på något annat sätt inte har lämnats	Prop. 2023/24:124
i väsentliga hänseenden riktiga och	Bilaga 7
fullständiga uppgifter till spar-
banksstämman om det beslut eller
den åtgärd som talan grundas på.

9§13

Talan för sparbankens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på brott, får inte väckas mot

1.en styrelseledamot sedan fem år förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder, som talan grundas på, fattades eller vidtogs,

2.en delegat sedan tre år förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärder, som talan grundas på, fattades eller vidtogs,

3. en revisor sedan fem år för-	3. en revisor sedan fem år för-
flutit från utgången av det räken-	flutit från utgången av det räken-
skapsår som revisionsberättelsen	skapsår som revisionsberättelsen
avser,	eller granskningsberättelsen över
	hållbarhetsrapport avser,

4.en lekmannarevisor sedan fem år förflutit från utgången av det räkenskapsår som granskningsrapporten avser,

5.en granskare sedan fem år förflutit från den dag när yttrandet över den särskilda granskningen lades fram på stämman,

6.en stiftare sedan fem år förflutit från det beslutet om bankens bildande fattades på konstituerande stämma, samt

7.en huvudman sedan två år förflutit från beslut eller åtgärder som talan grundas på.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2.Äldre bestämmelser om granskning av hållbarhetsrapport gäller till dess den granskade sparbanken är skyldig att upprätta hållbarhetsrapport enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag i dess lydelse efter den 1 januari 2024.

13 Senaste lydelse 2004:447.

487

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att 16 kap. 4, 9 och 11 a §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

	Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
						16 kap.
						4 §2
	Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter
	utgången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i
	förekommande fall en koncernredovisning.
	Års- och koncernredovisningarna						Års- och koncernredovisningarna
	ska vara granskade av emittentens						ska vara granskade av emittentens
	revisor.		Revisionsberättelsen			ska	revisor. Revisionsberättelsen och en
	offentliggöras tillsammans med års-						granskningsberättelse över hållbar-
	och koncernredovisningen. Bestäm-						hetsrapport ska offentliggöras till-
	melser om revision finns i 4 a kap.						sammans med års- och koncernredo-
	sparbankslagen (1987:619),					revi-	visningen. Bestämmelser om revi-
	sionslagen (1999:1079), 9 kap. aktie-						sion finns i 4 a kap. sparbankslagen
	bolagslagen (2005:551), 17 kap. 11						(1987:619),		revisionslagen
	och	12 §§		försäkringsrörelselagen			(1999:1079), 9 kap. aktiebolagslagen
	(2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672)						(2005:551),	17 kap.	11	och 12 §§
	om	ekonomiska			föreningar	och	försäkringsrörelselagen (2010:2043),
	14 kap.		9 § lagen		(2019:742)	om	8 kap. lagen (2018:672) om ekono-
	tjänstepensionsföretag.						miska föreningar och			14 kap. 9 §
							lagen (2019:742) om tjänstepen-
							sionsföretag.
						9 §
	De som skall underteckna en års-						De som ska underteckna en års-
	redovisning respektive en koncern-						redovisning respektive en koncern-
	redovisning skall i anslutning till						redovisning ska i anslutning till
	underskrifterna ange sin befattning						underskrifterna ange sin befattning
	hos emittenten.						hos emittenten.
	Om det är fråga om en årsredo-						Om det är fråga om en årsredo-
	visning,			skall	undertecknarna		visning,	ska	undertecknarna
	omedelbart			före	underskrifterna		omedelbart	före	underskrifterna
	lämna en försäkran att årsredovis-						lämna en försäkran att årsredovis-
	ningen har upprättats i enlighet med						ningen har upprättats i enlighet med
	god redovisningssed och ger en						god redovisningssed och ger en
	rättvisande			bild	av företagets		rättvisande	bild	av	företagets
	ställning och resultat samt att för-						ställning och resultat samt att för-
	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
490	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering.
	2 Senaste lydelse 2020:673.

Om en emittent som inte har säte i en stat inom EES anlitar en fysisk person eller ett företag från ett tredjeland för granskning av års- eller koncernredovisning eller en hållbarhetsrapport, ska den som anlitas vara registrerad enligt 16 b § revisorslagen (2001:883).

valtningsberättelsen ger en rätt- visande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsent- liga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Om det är fråga om en koncern- redovisning, skall undertecknarna omedelbart före underskrifterna lämna en försäkran att koncern- redovisningen har upprättats i enlig- het med de internationella redovis- ningsstandarder som avses i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internatio- nella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt att kon- cernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utveck- lingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets- faktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

valtningsberättelsen				ger en rättvi-			Prop. 2023/24:124
sande	översikt över			utvecklingen			Bilaga 7
av företagets verksamhet, ställning
och resultat samt beskriver väsent-
liga risker		och osäkerhetsfaktorer
som företaget står inför och att den, i
tilllämpliga fall, har upprättats i en-
lighet med de standarder för håll-
barhetsrapportering som avses i ar-
tikel 29b i direktiv 2013/34/EU och
den delegerade akt som har antagits
enligt	artikel 8.4		i	Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU)
2020/852.
Om det är fråga om en koncern-
redovisning, ska			undertecknarna
omedelbart		före	underskrifterna
lämna en försäkran att koncern-
redovisningen har upprättats i enlig-
het med de internationella redovis-
ningsstandarder som avses i Europa-
parlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1606/2002 av den 19 juli
2002 om tillämpning av interna-
tionella redovisningsstandarder och
ger en rättvisande bild av koncernens
ställning och resultat samt att kon-
cernförvaltningsberättelsen					ger	en
rättvisande översikt över utveck-
lingen	av	koncernens verksamhet,
ställning och resultat samt beskriver
väsentliga risker och osäkerhets-
faktorer som de företag som ingår i
koncernen står inför och att den, i
tillämpliga fall, har upprättats i
enlighet med de standarder för håll-
barhetsrapportering				som	avses	i
andra stycket.

11 a §3

Om en emittent som inte har säte i en stat inom EES anlitar en fysisk person eller ett företag från ett tredjeland för granskning av års- eller koncernredovisning, ska den som anlitas vara registrerad enligt 16 b § revisorslagen (2001:883).

3 Senaste lydelse 2009:572.

491

Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om revisorslagen (2001:883) dels att 2, 3, 16 b–18, 22 och 32 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 21 c och 31 b §§, och närmast före 31 b § en rubrik av följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

I denna lag avses med

1.revisor: en auktoriserad eller godkänd revisor,

2.auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 4 §,

3.godkänd revisor: en revisor som ursprungligen har godkänts enligt äldre bestämmelser utan att ha avlagt revisorsexamen,

4.revisionsföretag:

a)en revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild näringsid- kare,

b)ett enkelt bolag med annan revisor, ett handelsbolag eller ett aktie- bolag som en revisor utövar revisionsverksamhet i, eller

c)ett företag som av en behörig myndighet i en annan stat inom EES än Sverige har godkänts att utföra lagstadgad revision,

5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats enligt 13, 14 eller 16 a §,

6. revisor från ett tredjeland: någon som har registrerats enligt 16 b §,

7. nätverk: en struktur för samarbete i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som

a)tydligt syftar till vinstdelning eller kostnadsdelning,

b)har ett gemensamt ägande eller en gemensam kontroll eller ledning,

c)har gemensamma system för kvalitetssäkring,

d)har en gemensam affärsstrategi,

e)använder ett gemensamt namn, eller

f)i betydande omfattning har gemensam personal,

8. revisionsverksamhet:	8. revisionsverksamhet:
a) verksamhet som består i sådan	a) verksamhet som består i sådan
granskning av förvaltning eller eko-	granskning av förvaltning eller eko-
nomisk information som utmynnar	nomisk information eller håll-
i en rapport eller någon annan hand-	barhetsinformation som utmynnar i
ling som är avsedd att utgöra	en rapport eller någon annan
bedömningsunderlag även för	handling som är avsedd att utgöra
någon annan än uppdragsgivaren,	bedömningsunderlag även för
samt	någon annan än uppdragsgivaren,
	samt

b)rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskning enligt a,

2 Senaste lydelse 2020:658.

493

						granskningen i tredjelandet är lik-	Prop. 2023/24:124
						värdiga med dem som följer av	Bilaga 7
						svensk rätt.
					17 §5
Ett handelsbolag eller aktiebolag						Ett handelsbolag eller aktiebolag
som	utövar		revisionsverksamhet			som utövar revisionsverksamhet ska
ska för varje uppdrag som det åtar						för varje uppdrag som det åtar sig
sig och som utgör revisionsverk-						och som utgör revisionsverksamhet
samhet utse en av de yrkesverk-						utse en av de yrkesverksamma
samma revisorerna i bolaget att						revisorerna i bolaget att vara huvud-
vara huvudansvarig. Den huvud-						ansvarig. Den huvudansvariga ska
ansvarige ska vara				auktoriserad		vara auktoriserad revisor, om det
revisor, om det behövs för att upp-						behövs för att uppfylla föreskrifter i
fylla föreskrifter i lag eller annan						lag eller annan författning. Om upp-
författning.			Bolaget	ska	utan	draget avser granskning av en
dröjsmål		underrätta		uppdragsgiv-		hållbarhetsrapport ska för upp-
aren om vem som är huvud-						draget utses en huvudansvarig för
ansvarig.						hållbarhet. Bolaget ska utan dröjs-
						mål underrätta uppdragsgivaren om
						vem eller vilka som är huvud-
						ansvariga.
						Om uppdraget avser både revi-
						sion av finansiella rapporter och
						granskning av hållbarhetsrapporter
						får samma person vara huvud-
						ansvarig för hela uppdraget.
Den huvudansvarige ska under-						Den huvudansvariga ska under-
teckna		revisionsberättelser			och	teckna revisionsberättelser, gransk-
andra utlåtanden. Om en berättelse						ningsberättelser över hållbarhets-
eller ett utlåtande undertecknas av						rapport och andra utlåtanden. Om
flera revisorer, ska det anges vem						en berättelse eller ett utlåtande
som är huvudansvarig.						undertecknas av flera revisorer, ska
						det anges vem som är huvud-
						ansvarig.
Första och andra styckena gäller						Första–tredje styckena gäller
även	ett	registrerat revisionsbolag				även ett registrerat revisionsbolag
från en annan stat inom EES än						från en annan stat inom EES än
Sverige.						Sverige.

18 §6

Revisorsinspektionen får i ett enskilt fall besluta att en auktorisation ska gälla i längre tid än fem år, dock längst sex år.

5	Senaste lydelse 2016:430.	495
6	Senaste lydelse 2016:1339.	495

Prop. 2023/24:124

Bilaga 9

Europeiska unionens	SV
officiella tidning	L-serien

2023/2775	21.12.2023

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV (EU) 2023/2775

av den 17 oktober 2023

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU vad gäller ändringar av

storlekskriterier för mikroföretag, små och medelstora företag, stora företag eller koncerner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernre dovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (1), särskilt artikel 3.13, och

av följande skäl:

(1)Rapporteringskraven inom redovisningsområdet fyller olika syften. De ger inte endast information till kapitalmark nadernas investerare, utan redogör även för tidigare transaktioner och förbättrar bolagsstyrningen. Det är viktigt att rationalisera dessa krav för att säkerställa att de uppfyller avsedda syften och begränsa den administrativa bördan.

(2)Med hänsyn till den kraftiga inflationen 2021 och 2022 granskades kriterierna för ekonomisk storlek för fastställande av ett företags storlekskategori med avseende på att beakta effekterna av inflationen.

(3)Enligt uppgifter från Eurostat uppgick den kumulerade inflationen till 24,3 % i euroområdet och till 27,2 % i hela unionen under en tioårsperiod från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 mars 2023.

(4)Kommissionen anser därför att det är nödvändigt att ändra och avrunda uppåt de tröskelvärden som avses i artikel 3.1–3.7 i direktiv 2013/34/EU med 25 % med hänsyn till inflation.

(5)Direktiv 2013/34/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)För att företag eller koncerner ska kunna dra nytta av de justerade tröskelvärdena så snart som möjligt bör lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv gälla senast för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare. Medlemsstaterna får ge företag möjlighet att tillämpa dessa bestämmelser för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare.

(7)Kommissionen har samrått med värdepapperskommitténs expertgrupp i enlighet med artikel 49.3a i direktiv 2013/34/EU.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2013/34/EU

Artikel 3 i direktiv 2013/34/EU ska ändras på följande sätt:

1.Punkterna 1 a och 1 b ska ersättas med följande: ”a) Balansomslutning: 450 000 euro.

b)Nettoomsättning: 900 000 euro.”

(1) EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir_del/2023/2775/oj

1/3

500

Prop. 2023/24:124

Bilaga 9

SV	EUT L, 21.12.2023

2.Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

a)Leden a och b ska ersättas med följande: ”a) Balansomslutning: 5 000 000 euro.

b)Nettoomsättning: 10 000 000 euro.”

b)Andra stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna får fastställa tröskelvärden som överstiger tröskelvärdena i leden a och b i första stycket. Tröskelvärdena får dock inte överskrida 7 500 000 euro för balansomslutningen och 15 000 000 euro för nettoomsättningen.”

3.Punkterna 3 a och 3 b ska ersättas med följande: ”a) Balansomslutning: 25 000 000 euro.

b)Nettoomsättning: 50 000 000 euro.”

4.Punkterna 4 a och 4 b ska ersättas med följande: ”a) Balansomslutning: 25 000 000 euro.

b)Nettoomsättning: 50 000 000 euro.”

5.Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

a)Leden a och b ska ersättas med följande: ”a) Balansomslutning: 5 000 000 euro.

b)Nettoomsättning: 10 000 000 euro.”

b)Andra stycket ska ersättas med följande:

6.Punkterna 6 a och 6 b ska ersättas med följande: ”a) Balansomslutning: 25 000 000 euro.

b)Nettoomsättning: 50 000 000 euro.”

7.Punkterna 7 a och 7 b ska ersättas med följande: ”a) Balansomslutning: 25 000 000 euro.

b)Nettoomsättning: 50 000 000 euro.”

Artikel 2

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 24 december 2024. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare.

Genom undantag från andra stycket får medlemsstaterna tillåta företag att tillämpa dessa bestämmelser för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

2/3	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir_del/2023/2775/oj

501

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)2 dels att 6 kap. 11 § och 7 kap. 31 b § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 6 kap. 12 a § ska betecknas 6 kap. 12 d §,

dels att 2 kap. 7 §, 4 kap. 14 d §, 5 kap. 38 §, 6 kap. 1, 2, 6, 7, 10, 12, den nya 12 d, 13 och 14 §§, 7 kap. 7, 14, 31 a, 31 c och 32 §§ och 8 kap. 3, 3 a, 3 c–5, 12, 13 och 15, 15 a och 16 §§, bilaga 1 och rubriken närmast före 2 kap. 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas nitton nya paragrafer, 6 kap. 1 b, 11, 12 a–12 c, 12 e–12 g och 15–17 §§, 7 kap. 31 b och 31 d–31 f §§ och 8 kap. 3 b och 15 b–15 d §§, av följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
Årsredovisningens undertecknande	Årsredovisningens undertecknande
	och datering

7 §3

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegrän- sat ansvariga delägare.

2022 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder, i den ursprungliga lydelsen samt Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2023/2775 av den 17 oktober 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU vad gäller ändringar av storlekskriterier för mikroföretag, små och medelstora företag, stora företag eller koncerner, i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse av

6 kap. 11 § 2016:947
7 kap. 31 b § 2016:947.	503
3 Senaste lydelse 2016:644.	503

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

504

konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelsele- damöter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseleda- möter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av sam- tliga bolagsmän som företräder bolaget.

I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisnings- skyldige eller dennes ställföreträdare.

antecknats till styrelsens protokoll.
Årsredovisningen ska innehålla	Årsredovisningen ska dateras
uppgift om den dag då den under-	och innehålla uppgift om den dag
tecknades.	då den undertecknades.

4kap. 14 d §4

Om värdering sker enligt 14 a §,	Om värdering sker enligt 14 a §,
skall värdeförändringen sedan före-	ska värdeförändringen sedan före-
gående balansdag redovisas i resul-	gående balansdag redovisas i resul-
taträkningen.	taträkningen.
I följande fall gäller att värde-	I följande fall gäller att värde-
förändringen skall redovisas i en	förändringen ska redovisas i en
fond för verkligt värde i stället för i	fond för verkligt värde i stället för i
resultaträkningen:	resultaträkningen:

2.värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

Ett företag som avses i 3 kap.

4 a § andra stycket får redovisa en värdeförändring på en finansiell skuld i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen, om

4Senaste lydelse 2004:1173.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, skall fonden juste- ras.

1. värdeförändringen	kommer	Prop. 2023/24:124
från förändringar i kreditrisk för		Bilaga 10
skulden,

3.företaget lämnar upplysningar

iöverensstämmelse med de standar- der som avses i 2.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, ska fonden justeras.

5kap. 38 §5

Större företag ska lämna upplys-			Ett större företag ska lämna upplys-
ningar om	fördelningen	mellan	ningar om	fördelningen		mellan
kvinnor och män bland styrelse-			kvinnor och män bland styrelse-
ledamöter,	verkställande	direktör	ledamöter, verkställande			direktör
och andra personer i företagets			och andra personer i företagets
ledning. Fördelningen bland sty-			ledning. Fördelningen bland sty-
relseledamöter och bland		övriga	relseledamöter och		bland	övriga
befattningshavare ska redovisas var			befattningshavare ska redovisas var
för sig. Upplysningarna ska avse			för sig. Upplysningarna ska avse
förhållandena på balansdagen.			förhållandena på balansdagen.
			Ett aktiebolag vars aktier är upp-
			tagna till handel på en reglerad
			marknad, som har minst 250
			anställda och en redovisad års-
			omsättning på minst 550 miljoner
			kronor eller en redovisad balans-
			omslutning på minst 480 miljoner
			kronor per år, ska även lämna upp-
			lysningar om vilken förändring som
			har skett i fördelningen mellan
			kvinnor och män bland styrelse-
			ledamöterna	sedan	föregående
			balansdag.

5 Senaste lydelse 2015:813.

505

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

6kap. 1 §6

Upplysningar ska även lämnas om

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersätt- ning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räken- skapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt stor- leken av den ersättning som har betalats,

8. antal och kvotvärde för de	8. antal och kvotvärde för de
egna aktier som har överlåtits under	egna aktier som har överlåtits under
räkenskapsåret, den andel av aktie-	räkenskapsåret, den andel av aktie-
kapitalet som dessa aktier utgör	kapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning	samt storleken av den ersättning
som har erhållits, och	som har tagits emot, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resul- tat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finan- siella instrument:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som ska		Utöver sådan information som ska
lämnas enligt första–tredje stycke-		lämnas enligt första–tredje stycke-
na ska förvaltningsberättelsen inne-		na ska förvaltningsberättelsen inne-
hålla	sådana hållbarhetsupplys-	hålla sådana hållbarhetsupplysningar
ningar som behövs för förståelsen		som behövs för förståelsen av före-
av företagets utveckling, ställning		tagets utveckling, ställning eller
eller resultat och som är relevanta		resultat och som är relevanta för
för	den aktuella verksamheten,	den aktuella verksamheten, däribland
däribland upplysningar om miljö-		upplysningar om miljö- och personal-

506	6 Senaste lydelse 2016:947.

och	personalfrågor. Företag som	frågor. Företag som bedriver verk-
bedriver verksamhet som är till-		samhet som är tillstånds- eller anmäl-
stånds- eller anmälningspliktig enligt		ningspliktig enligt miljöbalken ska
miljöbalken ska alltid lämna upp-		alltid lämna upplysningar om verk-
lysningar om verksamhetens på-		samhetens påverkan på den yttre
verkan på den yttre miljön. De upp-		miljön.
lysningar som lämnas i en hållbar-
hetsrapport som är skild från års-
redovisningen enligt 11 § behöver
inte	lämnas i förvaltningsberät-

telsen.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

1 b §

Ett bolag som avses i 10 eller 15 § ska i förvaltningsberättelsen lämna upplysningar om immateriella nyckelresurser och förklara hur bolagets affärsmodell är beroende av sådana resurser och hur resur- serna bidrar till värdeskapande för bolaget.

2 §7

I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust.

Aktiebolag och ekonomiska före- ningar ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera fö- rändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

6 §8

Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolags- styrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

1.vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga,

2.de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och risk- hantering i samband med den finansiella rapporteringen,

3.direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

7Senaste lydelse 2016:113.

8Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

507

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

4.begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

5.bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

6.bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

7. hur	bolagsstämman fungerar,	7. hur bolagsstämman fungerar,
bolagsstämmans huvudsakliga be-		bolagsstämmans huvudsakliga be-
slutanderätt, aktieägarnas rättigheter		slutanderätt, aktieägarnas rättigheter
och hur dessa rättigheter utövas, i		och hur dessa rättigheter utövas, i
den omfattning som dessa förhållan-		den omfattning som dessa förhållan-
den inte framgår av lag eller annan		den inte framgår av lag eller annan
författning,		författning, och
8. hur styrelsen och, i förekom-		8. hur styrelsen, och kommittéer
mande fall, inom bolaget inrättade		som inrättats inom bolaget, är
kommittéer är sammansatta och hur		sammansatta och hur de fungerar, i
de fungerar, i den omfattning som		den omfattning som dessa för-
dessa förhållanden inte framgår av		hållanden inte framgår av lag eller
lag eller annan författning, och		annan författning.
9. den	mångfaldspolicy som,

såvida bolaget uppfyller mer än ett av villkoren i 10 § första stycket 1– 3, tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur poli- cyn har tillämpats under räken- skapsåret och resultatet av den.

508

Om bolaget är ett bolag som av- ses i 10 § första stycket ska bolags- styrningsrapporten även innehålla upplysningar om den mångfalds- policy som tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den. Upplysningarna om mång- faldspolicyn får lämnas i en hål- lbarhetsrapport i stället för i bolags-

styrningsrapporten. Bolagsstyr- ningsrapporten ska i så fall inne- hålla en hänvisning till hållbar- hetsrapporten. Om bolaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges i bolags- styrningsrapporten.

Om ett bolag som avses i andra	Prop. 2023/24:124
stycket 9 inte tillämpar någon	Bilaga 10
mångfaldspolicy, ska skälen för
detta anges.
7 §9
Ett aktiebolag som endast har andra	Ett aktiebolag som endast har andra
överlåtbara värdepapper än aktier	överlåtbara värdepapper än aktier
upptagna till handel på en reglerad	upptagna till handel på en reglerad
marknad behöver inte i bolagsstyr-	marknad behöver inte i bolagsstyr-
ningsrapporten lämna de upplys-	ningsrapporten lämna de upplys-
ningar som anges i 6 § andra	ningar som anges i 6 § andra
stycket 1 och 7–9 samt i tredje	stycket 1, 7 och 8 samt i tredje och
stycket i samma paragraf. Detta	fjärde styckena i samma paragraf.
gäller dock inte om bolagets aktier	Detta gäller dock inte om bolagets
handlas på en MTF-plattform enligt	aktier handlas på en MTF-plattform
1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om	enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528)
värdepappersmarknaden.	om värdepappersmarknaden.

10§10

Förvaltningsberättelsen för ett före-			Förvaltningsberättelsen för ett aktie-
tag ska innehålla en hållbarhets-			bolag ska, som ett eget avsnitt, inne-
rapport om företaget uppfyller mer			hålla	en hållbarhetsrapport,			om
än ett av följande villkor:			bolaget uppfyller mer än ett av följ-
			ande villkor:
1. medelantalet anställda i före-			1. medelantalet anställda i bolaget
taget har under vart och ett av de			har under vart och ett av de två
två	senaste räkenskapsåren	uppgått	senaste	räkenskapsåren uppgått			till
till mer än 250,			mer än 250,
2. företagets redovisade		balans-	2. bolagets		redovisade balansom-
omslutning har för vart och ett av			slutning har för vart och ett av de två
de två senaste räkenskapsåren upp-			senaste räkenskapsåren uppgått till
gått till mer än 175 miljoner			mer än 280 miljoner kronor,
kronor,
3. företagets redovisade		netto-	3. bolagets		redovisade	netto-
omsättning har för vart och ett av			omsättning har för vart och ett av de
de	två senaste räkenskapsåren		två senaste räkenskapsåren uppgått
uppgått till mer än 350 miljoner			till mer än 550 miljoner kronor.
kronor.
Första stycket gäller inte ett			Om aktiebolaget har överlåtbara
företag som är dotterföretag om			värdepapper		upptagna till	handel
det och dess samtliga dotterföre-			på en reglerad marknad gäller det
tag omfattas av en hållbarhets-			som sägs i första stycket om bolaget
rapport för koncernen.			uppfyller mer än ett av följande
			villkor:

1.medelantalet anställda i bola- get har under vart och ett av de två

9 Senaste lydelse 2017:682.	509
10 Senaste lydelse 2016:947.

2006/43/EG och om upphävande av			Prop. 2023/24:124
rådets	direktiv 78/66/EEG	och	Bilaga 10
83/349/EEG eller på ett sätt som
Europeiska kommissionen		har
bedömt som likvärdigt med dessa
standarder enligt artikel 23.4 tredje
stycket	i Europaparlamentets	och

rådets direktiv 2004/109/EG av den

15december 2004 om harmon- isering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG,

2.de upplysningar om dotter- företagets verksamhet som anges i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av

förordning (EU) 2019/2088 tas in i dotterföretagets förvaltnings- berättelse eller i den hållbarhets- rapport för koncernen som upp- rättas av moderföretaget, och

3.hållbarhetsrapporten för kon- cernen och granskningsberättelsen för koncernen offentliggörs i enlighet med 8 kap.

12§11

Hållbarhetsrapporten ska innehålla de				Hållbarhetsrapporten ska innehålla
hållbarhetsupplysningar som			be-	den information som behövs för
hövs för förståelsen av företagets				förståelsen av bolagets inverkan på
utveckling,	ställning	och resultat		frågor som rör miljö, sociala för-
och konsekvenserna av verksam-				hållanden, personal, bolagsstyr-
heten, däribland upplysningar i				ning, respekt för mänskliga rättig-
frågor som rör miljö, sociala för-				heter och motverkande av korrup-
hållanden,	personal,	respekt	för	tion och mutor och hur sådana
mänskliga rättigheter och motver-				hållbarhetsfrågor påverkar bola-
kande av korruption. Rapporten ska				gets utveckling, ställning och re-
ange				sultat.

1.företagets affärsmodell,

2.den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts,

11 Senaste lydelse 2016:947.

511

En förvaltningsberättelse som ska innehålla en hållbarhetsrapport ska upprättas i det enhetliga elektroniska rapporteringsformat som avses i artikel 3 i kommis- sionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rappor- teringsformat. Hållbarhetsrapporten ska märkas i det format som anges i den förordningen.

15 §

Det som sägs i 10–14 §§ gäller även för ett handelsbolag vars

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Om bolaget begränsar innehållet ska hållbarhetsrapporten upprättas enligt de europeiska standarder för små och medelstora företags håll- barhetsrapportering som har an- tagits med stöd av artikel 29c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU.

13§13

Upplysningar om förestående ut-			Upplysningar om förestående ut-
veckling eller om frågor som är			veckling eller om frågor som är
under förhandling behöver inte tas			under förhandling behöver inte tas
in i hållbarhetsrapporten om det			in i hållbarhetsrapporten om det
bedöms	att	ett offentliggörande	bedöms	att	ett	offentliggörande
skulle skada företagets marknads-			skulle skada bolagets marknads-
position allvarligt och utelämnan-			position allvarligt och utelämnan-
det inte hindrar förståelsen av före-			det inte hindrar förståelsen av bola-
tagets utveckling, ställning eller			gets utveckling,			ställning eller
resultat	eller	konsekvenserna av	resultat	eller	konsekvenserna av
verksamheten.			verksamheten.

14§14

Om förvaltningsberättelsen inne- håller en sådan uppgift som avses i 11 § andra stycket, ska företagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte.

Revisorns yttrande ska lämnas till företagets ledning inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till hållbarhetsrap- porten.

516	13	Senaste lydelse 2016:947.
516	14	Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

518

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovisning.

14§16

En koncernredovisning ska, utöver	En koncernredovisning ska, utöver
det som följer av övriga bestäm-	det som följer av övriga bestäm-
melser i detta kapitel, innehålla	melser i detta kapitel, innehålla
noter med upplysningar som anges	noter med upplysningar som anges
i 5 kap. 4–24 §§. Om koncern-	i 5 kap. 4–24 §§. Om koncern-
redovisningen avser en större kon-	redovisningen avser en större kon-
cern, ska den även innehålla noter	cern, ska den även innehålla noter
med upplysningar som anges i 5	med upplysningar som anges i
kap. 25–28 och 31–49 §§.	5 kap. 25–28 och 31–37 §§, 38 §
	första stycket och 39–49 §§.

Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas. Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje stycket tredje

	31 a §17
Om moderföretaget i en koncern är		Om moderföretaget i en koncern är
ett företag som avses i 6 kap. 10 §,		ett bolag som avses i 6 kap. 10 eller
ska förvaltningsberättelsen för		15 §, ska förvaltningsberättelsen
koncernen innehålla en hållbar-		för koncernen, som ett eget avsnitt,
hetsrapport för koncernen. Det-		innehålla en hållbarhetsrapport för
samma gäller om moderföretaget		koncernen, om koncernen uppfyller
är ett företag vars överlåtbara		mer än ett av följande villkor:
värdepapper är upptagna till han-
del på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad	utanför
Europeiska ekonomiska samarbets-
området och koncernen	uppfyller
mer än ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

2. koncernföretagens redovisade	2. koncernföretagens redovisade
balansomslutning har för vart och	balansomslutning har för vart och
ett av de två senaste räkenskapsåren	ett av de två senaste räkenskapsåren
uppgått till mer än 175 miljoner	uppgått till mer än 280 miljoner
kronor,	kronor,
3. koncernföretagens redovisade	3. koncernföretagens redovisade
nettoomsättning har för vart och ett	nettoomsättning har för vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren	av de två senaste räkenskapsåren
uppgått till mer än 350 miljoner	uppgått till mer än 550 miljoner
kronor.	kronor.

16Senaste lydelse 2015:813.

17Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

520

med de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU eller på ett sätt som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdigt med dessa standarder enligt artikel 23.4 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG,

2. de upplysningar om dotter- företagets verksamhet som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 har tagits in i dotterföretagets för- valtningsberättelse eller i den hållbarhetsrapport för koncernen som upprättas av det överordnade moderföretaget, och

3. hållbarhetsrapporten för kon- cernen och granskningsberättelsen för koncernen offentliggörs i enlig- het med 8 kap.

			31 c §18
Hållbarhetsrapporten ska upprättas				Hållbarhetsrapporten för koncernen
med tillämpning av 6 kap. 12 och				ska	upprättas		med	tillämpning av
13 §§. Om förvaltningsberättelsen				6 kap. 12–12 c, 12 e, 13 och 14 §§.
för koncernen innehåller en sådan				Det som där sägs om årsredovis-
uppgift som avses i 6 kap.			11 §	ningen, bolaget och hållbarhets-
andra	stycket,	tillämpas	även	rapporten		ska	i stället avse kon-
6 kap. 14 §.				cernredovisningen, koncernen och
				hållbarhetsrapporten för					koncer-
				nen. I 6 kap. 14 § ska dock moder-
				företaget avses med bolaget.
Det som sägs i 6 kap. 11, 12, 13				I artikel 8 i Europaparlamentets
och 14 §§ om årsredovisningen ska				och	rådets		förordning		(EU)
i stället avse koncernredovisningen				2020/852 finns ytterligare bestäm-
och det som sägs om företaget ska				melser om innehållet i hållbarhets-
i stället avse koncernen.				rapporten för ett moderföretag som
				ska upprätta en hållbarhetsrapport
				för koncernen enligt 31 a §.
I artikel 8 i Europaparlamentets				Moderföretaget ska lämna håll-
och	rådets	förordning	(EU)	barhetsinformation				till	arbets-
2020/852 finns ytterligare bestäm-				tagarföreträdare i				koncernen och
melser om innehållet i hållbar-				med dem diskutera relevant infor-
hetsrapporten för ett moderföretag				mation och metoder för att få och
				verifiera		hållbarhetsinformation

18Senaste lydelse 2021:1216.

1.	1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,			Prop. 2023/24:124
2.	4	§ 4 om förvaltningsberättelse,		Bilaga 10
3.	7	§ när det gäller hänvisning-	3. 7 § när det gäller hänvisning-
arna till 2 kap. 5 § om form m.m.			arna till 2 kap. 5 § om form m.m.
och 2 kap. 7 § om undertecknande,			samt 2 kap. 7 § om undertecknande
			och datering,

4.12 § första stycket om värderingsprinciper,

5.14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningsha-

vare,

–37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om	könsfördelningen	– 38 § första stycket om köns-
bland ledande befattningshavare,		fördelningen bland ledande befatt-
		ningshavare,

–40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

6.31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a– 4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll,

7.31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kon- troll och riskhantering, och

8. 31 a–31 c §§ om hållbarhets-	8. 31 a–31 f §§ om hållbarhets-
rapport för koncernen.	rapport för koncernen.

8kap. 3 §20

Den skyldighet		att offentliggöra	Den skyldighet		att	offentliggöra
årsredovisningen		som följer av	årsredovisningen		som följer			av
6 kap.	2 §	bokföringslagen	6 kap.	2 §	bokföringslagen
(1999:1078) ska fullgöras på föl-			(1999:1078) ska fullgöras				på	föl-
jande sätt. På samma sätt ska även			jande sätt. På samma sätt ska även
revisionsberättelsen offentliggöras.			revisionsberättelsen			och	gransk-
			ningsberättelsen offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

20 Senaste lydelse 2009:702.

523

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

524

På kopian	av årsredovisningen		På kopian av	årsredovisningen
ska en styrelseledamot eller den			ska en styrelseledamot eller den
verkställande	direktören	teckna	verkställande direktören intyga att
bevis om att balansräkningen och			balansräkningen	och resultaträk-
resultaträkningen har fastställts.			ningen har fastställts.
Uppgift ska också lämnas om			Uppgift ska också lämnas om
fastställelsedagen. Beviset ska även			fastställelsedagen. Intyget ska även
innehålla uppgift om bolagsstäm-			innehålla uppgift om bolagsstäm-
mans beslut	beträffande	bolagets	mans beslut beträffande bolagets
vinst eller förlust.			vinst eller förlust.

2. Ekonomiska föreningar

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresse- rade senast från en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § utgör större företag och föreningar som är moderföretag i koncerner som enligt samma paragraf utgör större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något före- läggande inte har utfärdats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till

myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet.
På kopian av årsredovisningen ska	På kopian av årsredovisningen ska
en styrelseledamot eller den verk-	en styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören teckna bevis om	ställande direktören	intyga att
att balansräkningen och resultaträk-	balansräkningen och	resultaträk-
ningen har fastställts. Uppgift ska	ningen har fastställts. Uppgift ska
också lämnas om fastställelsedagen.	också lämnas om fastställelsedagen.
Beviset ska även innehålla för-	Intyget ska även innehålla förening-
eningsstämmans beslut beträffande	sstämmans beslut beträffande för-
föreningens vinst eller förlust.	eningens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

5. Övriga företag
Kopior	av	handlingarna		ska	Kopior av	handlingarna			ska
hållas tillgängliga för alla som är					hållas tillgängliga för alla som är
intresserade		senast	från	sex	intresserade	senast	från		sex
månader efter räkenskapsårets ut-					månader efter räkenskapsårets ut-
gång. Efter särskilt			föreläggande		gång. Bestyrkta kopior av hand-
av registreringsmyndigheten				ska	lingarna ska efter föreläggande av
bestyrkta	kopior av		handlingarna		registreringsmyndigheten			ges	in
ges in dit. Sådant föreläggande ska					dit. Ett föreläggande		ska	utfärdas

utfärdas när någon begär det. Större		när någon begär det. Större företag
företag och moderföretag i större		och moderföretag i större kon-
koncerner är skyldiga att ge in hand-		cerner är skyldiga att ge in hand-
lingarna	till registreringsmyndig-	lingarna till registreringsmyndig-
heten även om något föreläggande		heten även om något föreläggande
inte har	meddelats. Handlingarna	inte har meddelats. Handlingarna
ska i dessa fall ha kommit in till		ska i dessa fall ha kommit in till
myndigheten inom sex månader från		myndigheten inom sex månader
räkenskapsårets utgång.		från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elek- troniskt original.

3 a §21

Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt till registrerings-

myndigheten.
Ett	bevis om fastställelse enligt	Ett intyg om fastställelse enligt
3 § 1	eller 2 får undertecknas med	3 § första stycket 1 eller 2 får
en elektronisk underskrift.		undertecknas med en elektronisk
		underskrift.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om

1.elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana hand- lingar som avses i 3 §,

2.bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med origi- nalet, och

3.den elektroniska underskriften enligt andra stycket.

				3 b §22
				Ett företag som ska upprätta en
				hållbarhetsrapport		ska	offentlig-
				göra årsredovisningen i det enhet-
				liga rapporteringsformat som avses
				i artikel 3 i kommissionens dele-
				gerade förordning (EU) 2019/815.
			3 c §23
Registreringsmyndigheten skall re-				Registreringsmyndigheten ska				re-
gistrera årsredovisning och revi-				gistrera årsredovisning, revisions-
sionsberättelse	för aktiebolag		i	berättelse och granskningsberättel-
aktiebolagsregistret.				se för aktiebolag i aktiebolags-
				registret.
Registreringen skall		avfattas	på	Registreringen		ska	ske	på
svenska. Om det bolag som en				svenska. Om det bolag som en
registrering avser begär det, skall				registrering avser begär det, ska
registreringen dessutom avfattas på				registreringen	dessutom		ske	på
annat officiellt	språk	inom den		annat officiellt	språk inom			den

21Senaste lydelse 2016:644.

22Tidigare 8 kap. 3 b § upphävd genom 2013:436.

23Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2008:89.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

525

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering ska ske på annat språk än svenska ska, om Bolagsverket inte medger annat, lämna in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen ska vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.

4 §24

När årsredovisning och revisions-

När årsredovisning, revisions-

berättelse för aktiebolag, handels-

berättelse och granskningsberättel-

bolag

eller

grupperingar

enligt

se för

aktiebolag,

handelsbolag

Europaparlamentets och

rådets

eller grupperingar enligt Europa-

förordning (EG) nr 1082/2006 har

parlamentets och rådets förordning

getts in till registreringsmyndig-

(EG) nr 1082/2006 har getts in till

heten,

ska

myndigheten kungöra

registreringsmyndigheten, ska myn-

detta. Kungörandet ska ske i en tid-

digheten kungöra detta. Kungö-

ning som myndigheten ger ut.

randet ska ske i en tidning som

myndigheten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kun-

görelse avfattas på samma språk

görelse vara på samma språk som

som registreringen i aktiebolags-

registreringen

aktiebolagsre-

registret.

gistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om sådant kungörande.

5 §

Om ett aktiebolag inte ger in be-

styrkta

kopior av

årsredovisning

styrkta

kopior

av årsredovisning,

och revisionsberättelse

eller om

revisionsberättelse

och

gransk-

årsredovisningen

saknar

sådant

ningsberättelse eller om årsredo-

bevis som avses i 3 § första stycket,

visningen saknar sådant intyg som

skall bolaget betala försenings-

avses i

3 §

första

stycket,

ska

avgift till staten enligt 6 §.

bolaget betala förseningsavgift till

staten enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

12 §

Om kopia av årsredovisning och

Om en kopia av årsredovisningen,

revisionsberättelse

för

aktiebolag

revisionsberättelsen

och

gransk-

inte har sänts in enligt 3 § första

ningsberättelsen för aktiebolag inte

stycket inom femton månader efter

har sänts in enligt 3 § första stycket

räkenskapsårets utgång, svarar sty-

inom femton månader efter rä-

relseledamöterna och verkställande

kenskapsårets

utgång, svarar

sty-

526

24 Senaste lydelse 2009:702.

direktören solidariskt för de för- pliktelser som uppkommer för bo- laget.

En styrelseledamot eller verk- ställande direktör går dock fri från ansvar, om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in årsre- dovisning och revisionsberättelse inte beror på försummelse av honom eller henne. Ansvar inträder inte för förpliktelser som upp- kommer efter det att handlingarna har kommit in till registrerings- myndigheten.

relseledamöterna och den verkstäl-			Prop. 2023/24:124
lande direktören solidariskt för de			Bilaga 10
förpliktelser	som uppkommer	för
bolaget.
En styrelseledamot eller verk-
ställande direktör går dock fri från
ansvar, om han eller hon visar att
underlåtenheten att sända in årsre-
dovisningen,	revisionsberättelsen
och granskningsberättelsen		inte
beror på försummelse av honom
eller henne. Ansvar inträder inte för

förpliktelser som uppkommer efter det att handlingarna har kommit in till registreringsmyndigheten.

13§25

Var och en som enligt denna lag	Var och en som enligt denna lag
eller annan författning är skyldig att	eller annan författning är skyldig att
ensam eller gemensamt med någon	ensam eller gemensamt med någon
annan till registreringsmyndigheten	annan till registreringsmyndigheten
ge in redovisningshandling eller re-	ge in redovisningshandling, revi-
visionsberättelse, kan av regis-	sionsberättelse eller gransknings-
treringsmyndigheten föreläggas vid	berättelse, får av registreringsmyn-
vite att fullgöra denna skyldighet.	digheten föreläggas vid vite att
	fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i stället för första och andra styckena.

15§26

heten.
När en årsredovisning publiceras	När en årsredovisning publiceras
i ofullständigt skick, får den inte	i ofullständigt skick, får den inte
åtföljas av revisionsberättelsen.	åtföljas av revisionsberättelsen eller
Publikationen ska i stället innehålla	granskningsberättelsen. Publikatio-
revisorns uttalande om att den full-	nen ska i stället innehålla revisorns
ständiga årsredovisningen har upp-	uttalande om att den fullständiga
rättats enligt lag, liksom uppgift om	årsredovisningen har upprättats
anmärkningar enligt	enligt lag, liksom uppgift om an-
	märkningar enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 34, 36 och 37 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

25Senaste lydelse 1999:1112.

26 Senaste lydelse 2018:717.

527

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

528

4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).


Om	någon revisionsberättelse	Om	någon		revisionsberättelse
inte har lämnats, ska detta förhål-		eller granskningsberättelse inte har
lande liksom skälen för det anges.		lämnats,		ska	detta	förhållande
		liksom skälen för det anges.
Trots andra stycket får en ofull-		Trots andra stycket får en ofull-
ständig	årsredovisning publiceras	ständig	årsredovisning			publiceras
tillsammans med revisionsberättel-		tillsammans med revisionsberättel-
sen, om ofullständigheten består i		sen eller		granskningsberättelsen,
att		om ofullständigheten består i att

1.upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördel- ningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2.uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

					15 a §27
En bolagsstyrningsrapport eller en						En	bolagsstyrningsrapport			som
hållbarhetsrapport		som		enligt		enligt 6 kap. 8 § har upprättats som
6 kap. 8 eller 11 § har upprättats						en handling som är skild från
som en handling som är skild från						årsredovisningen ska offentliggö-
årsredovisningen ska			offentliggö-			ras tillsammans med förvaltnings-
ras tillsammans med förvaltnings-						berättelsen.		Bestämmelserna		om
berättelsen.	Bestämmelserna				om	offentliggörande av förvaltnings-
offentliggörande av förvaltningsbe-						berättelsen gäller i tillämpliga delar
rättelsen gäller i tillämpliga delar						beträffande		offentliggörandet		av
beträffande	offentliggörandet				av	bolagsstyrningsrapporten.
bolagsstyrningsrapporten och håll-
barhetsrapporten.
I stället för att offentliggöra bo-						I stället för att offentliggöra bo-
lagsstyrningsrapporten			eller	håll-		lagsstyrningsrapporten			tillsam-
barhetsrapporten		enligt		första		mans	med	förvaltningsberättelsen
stycket får företaget välja att offent-						får bolaget välja att offentliggöra
liggöra rapporten genom att göra						rapporten genom att göra den till-
den tillgänglig på företagets webb-						gänglig på		bolagets	webbplats.
plats. Förvaltningsberättelsen					ska	Förvaltningsberättelsen			ska	då
då innehålla en upplysning om						innehålla en upplysning om detta
detta och en uppgift om den webb-						och en uppgift om den webbplats
plats där rapporten finns tillgänglig.						där rapporten finns tillgänglig.
I fråga om hållbarhetsrapporten ska
offentliggörandet		på	företagets

webbplats ske inom sex månader från balansdagen.

27Senaste lydelse 2016:947.

Detta kapitel tillämpas också i fråga om koncernredovisningen, kon- cernrevisionsberättelsen, hållbar- hetsrapporten för koncernen och

granskningsberättelsen för koncernen med följande avvikelser:

1. Trots 3 § första stycket 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen, kon- cernrevisionsberättelsen och gransk- ningsberättelsen för koncernen till registreringsmyndigheten.

2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsam- mans med koncernrevisionsberättel- sen och granskningsberättelsen för koncernen, om ofullständigheten be- står i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

16§28

Detta kapitel tillämpas också i fråga om koncernredovisningen, kon- cernrevisionsberättelsen och kon- cernens hållbarhetsrapport med följande avvikelser:

1. Trots 3 § 2 och 5 är moder- företag alltid skyldiga att ge in kon- cernredovisningen och koncernre- visionsberättelsen till registrerings- myndigheten.

2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsam- mans med koncernrevisionsberät- telsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller även bolag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket, varvid det som sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

5.För bolag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket ska de nya bestämmel- serna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025. Sådana bolag får dock, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, underlåta att upprätta håll- barhetsrapport, förutsatt att bolaget i förvaltningsberättelsen anger varför en sådan rapport inte har upprättats.

6.Om sådan information om bolagets värdekedja som avses i 6 kap. 12 c § inte finns tillgänglig, ska bolaget redogöra i hållbarhetsrapporten för de ansträngningar som gjorts för att erhålla den nödvändiga informationen, skälen till att information inte har kunnat erhållas och på vilket sätt bolaget

530	28 Senaste lydelse 2016:947.

Prop. 2023/24:124	Bilaga 129
Bilaga 10
	Nuvarande lydelse
	Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)
	TILLGÅNGAR
	A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3.Hyresrätter och liknande rättigheter

4.Goodwill

5.Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Byggnader och mark

2.Maskiner och andra tekniska anläggningar

3.Inventarier, verktyg och installationer

4.Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg- ningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Andelar i koncernföretag

2.Fordringar hos koncernföretag

3.Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

5.Ägarintressen i övriga företag

6.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

7.Andra långfristiga värdepappersinnehav

8.Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)

9.Andra långfristiga fordringar

C.Omsättningstillgångar I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar hos koncernföretag

532	29 Senaste lydelse 2020:1033.

4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg-	Prop. 2023/24:124
ningstillgångar	Bilaga 10

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Andelar i koncernföretag

2.Fordringar hos koncernföretag

3.Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

5.Ägarintressen i övriga företag

6.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

7.Andra långfristiga värdepappersinnehav

8.Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)

9.Andra långfristiga fordringar

C.Omsättningstillgångar I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar hos koncernföretag

3.Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

5.Övriga fordringar

6.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III.Kortfristiga placeringar 1. Andelar i koncernföretag

2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfonder

1.Bunden överkursfond

2.Fri överkursfond

III. Uppskrivningsfond

535

6kap. 1 §3

Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1§ första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,

2§ om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,

3	§ första stycket om vissa upp-	3	§ första stycket om vissa upp-
lysningar om ekonomiska förening-		lysningar om ekonomiska förening-
ar,		ar, och
5	§ om kassaflödesanalys, och	5	§ om kassaflödesanalys.

10–14 §§ om hållbarhetsrapport.

Värdepappersbolag ska även tillämpa det som sägs i 6 kap. 1 b § årsredovisningslagen om immate- riella nyckelresurser.

Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska även tillämpa 6 kap.

6–9 §§ årsredovisningslagen om bolagsstyrningsrapport.
Bestämmelserna	i	6 kap.
10–14 §§ årsredovisningslagen om
hållbarhetsrapport	ska	även

tillämpas av kreditinstitut och värdepappersbolag. Det som sägs i 6 kap. 10 § andra stycket samma lag om överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad gäller dock endast värde- pappersbolag. Även sådana små och icke-komplexa institut som av- ses i artikel 4.1.145 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och som är företag av sådan storlek som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovis- ningslagen får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten med stöd av 6 kap. 12 g § samma lag.

Vid tillämpningen av 6 kap. 11 § årsredovisningslagen ska kredit- institut som är permanent under- ställda ett centralt organ som över-

3Senaste lydelse 2016:948.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

539

Kreditinstitut och värdepappers- bolag ska även tillämpa det som sägs i 7 kap. 31 a–31 d §§ årsredo- visningslagen om hållbarhets- rapport för koncernen.

Vid tillämpningen av 7 kap. 31 b § årsredovisningslagen ska kredit- institut som är permanent under- ställda ett centralt organ som över- vakar dem på de villkor som anges i

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

540

vakar dem på de villkor som anges i artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013 anses som dotterföre- tag till det centrala organet

1 a §

Bestämmelserna i årsredovisnings- lagen (1995:1554) om hållbarhets- rapport ska inte tillämpas av Svenska skeppshypotekskassan.

7 kap.

2 §4

Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisnings-


lagen (1995:1554) ska tillämpas:
4	§ om koncernredovisningens delar,
5	§ om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,
6	§ om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,
7	§ andra stycket om valuta,
8	§ första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen,
9	§ om innehav utan bestämmande inflytande,
10		§ om balansdag,
12		§ om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo-
visningen,
13		§ om elimineringar mellan koncernföretag,
15		§ om förändringar i koncernens sammansättning,
16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,
18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen,
25–30 §§ om hur andelar i in-			25–30 §§ om hur andelar i in-
tresseföretag och gemensamt styrda			tresseföretag och gemensamt styrda
företag ska räknas in i koncernredo-			företag ska räknas in i koncernredo-
visningen,			visningen, och
31		§ andra och tredje styckena	31 § andra och tredje styckena om
om koncernens system för intern			koncernens system för intern kon-
kontroll och riskhantering, och			troll och riskhantering.

31a–31 c §§ om hållbarhetsrap- port för koncernen.

Vid tillämpningen av 7 kap. 31 a § årsredovisningslagen ska moder- företaget anses som ett företag vars överlåtbara värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet.

4Senaste lydelse 2016:948.

artikel 10 i förordning (EU) nr 575/2013 anses som dotterföre- tag till det centrala organet.

7 §5

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 4 § 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsbe- rättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprin- ciper,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens

system för intern kontroll och riskhantering,

d) 7 kap. 31 a–31 c §§ samma lag	d) 7 kap. 31 a–31 d §§ samma lag
om hållbarhetsrapport för koncer-	om hållbarhetsrapport för koncer-
nen,	nen,
3. 4 § när det gäller hänvisningarna till
a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del	a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del
som paragrafen hänvisar till års-	som paragrafen hänvisar till års-
redovisningslagens bestämmelser i	redovisningslagens bestämmelser i
2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.	2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.
7 § om undertecknande,	7 § om undertecknande och date-
	ring,

b)3 kap. 3 § 1–4 denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattnings- havare,

– 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen	– 38 § första stycket om köns-
bland ledande befattningshavare,	fördelningen bland ledande befatt-
	ningshavare,

–40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d) 5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

5Senaste lydelse 2016:948.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

541

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

542

f)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättel- sen, och

4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplys-

ningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgif- terna har lämnats.

8kap. 2 §6

Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska

tillämpas:
14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen,
15 a § om	offentliggörande av				15 a § om offentliggörande				av
bolagsstyrningsrapport			och	håll-	bolagsstyrningsrapport, och
barhetsrapport, och
16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.
					Banker som omfattas av skyl-
					digheten att upprätta hållbarhets-
					rapport	ska	även	tillämpa
					8 kap. 3 b och 15 b §§			årsredovis-
					ningslagen	om	offentliggörande
					och tillgängliggörande av årsredo-
					visningen	och	granskningsbe-
					rättelsen.
					5 §7
En bank och ett hypoteksinstitut					En bank och ett hypoteksinstitut
ska ge in bestyrkta kopior av års-					ska ge in bestyrkta kopior av års-
redovisningen	och		revisionsbe-		redovisningen, revisionsberättelsen
rättelsen för det förflutna räken-					och granskningsberättelsen för det
skapsåret till	registreringsmyndig-				förflutna	räkenskapsåret			till
heten inom en månad efter det att					registreringsmyndigheten inom en
balansräkningen		och	resultaträk-		månad efter det att balansräkningen
ningen blivit fastställda.					och resultaträkningen blivit fast-
					ställda.
På kopian	av	årsredovisningen			På kopian av		årsredovisningen
ska en styrelseledamot eller den					ska en styrelseledamot eller den
verkställande	direktören			teckna	verkställande direktören intyga att
bevis om att balansräkningen och					balansräkningen		och	resultaträk-
resultaträkningen		har	fastställts.		ningen har fastställts. Uppgift ska
Uppgift ska också lämnas om					också lämnas om fastställelse-
fastställelsedagen. Beviset ska även					dagen. Intyget ska även innehålla

6Senaste lydelse 2016:948.

7Senaste lydelse 2009:35.

innehålla uppgift om stämmans	uppgift om stämmans beslut när det	Prop. 2023/24:124
beslut när det gäller bankens eller	gäller bankens eller institutets vinst	Bilaga 10
institutets vinst eller förlust.	eller förlust.
Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett
elektroniskt original.
Koncernredovisning och	Koncernredovisning, koncern-
koncernrevisionsberättelse	revisionsberättelse och gransk-
	ningsberättelse för koncernen
	8 §

Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncern- revisionsberättelse.

Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning, koncernrevi- sionsberättelse och gransknings- berättelse för koncernen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller även företag som avses i 7 kap. 31 a § första stycket årsredovisningslagen, varvid det som sägs om antalet anställda i stället ska avse koncernen.

8.Om sådan information om företagets värdekedja som avses i 6 kap. 12 c § årsredovisningslagen inte finns tillgänglig, ska företaget redogöra i hållbarhetsrapporten för de ansträngningar som gjorts för att erhålla den nödvändiga informationen, skälen till att information inte har kunnat erhållas och på vilket sätt företaget i framtiden avser att ordna fram den nödvändiga informationen. Redogörelsen ska lämnas för de tre första räkenskapsåren från det att de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport

har börjat tillämpas i enlighet med punkterna 2–6.	543

7 § första och femte–åttonde styckena om årsredovisningens undertecknande och datering.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

dels att 2 kap. 2 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2 och 5 §§ och 8 kap. 2, 5 och 8 §§ och rubriken närmast före 8 kap. 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 3 a §, av följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 a §

Vid tillämpningen av 6 kap. 10 § årsredovisningslagen (1995:1554) och 7 kap. 31 a § samma lag ska nettoomsättning avse det som ingår

iPremieinkomst (före avgiven åter- försäkring) i bilaga 2.

2kap. 2 §2

Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovis- ningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § första stycket om årsredovisningens delar,

2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

3 § om rättvisande bild,

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § första och femte–sjunde styckena om årsredovisningens undertecknande.

6 kap.

1 §3

Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska

tillämpas:
1	§ första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,
2	§ om förslag till dispositioner	2 § om förslag till dispositioner
av vinst eller förlust m.m.,		av vinst eller förlust m.m., och

2Senaste lydelse 2015:818.

3 Senaste lydelse 2016:949.

545

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

546

2 a § om vissa upplysningar i för-		2 a § om vissa upplysningar i för-
valtningsberättelsen i	aktiebolag	valtningsberättelsen i	aktiebolag
vars aktier är upptagna till handel		vars aktier är upptagna till handel
på en reglerad marknad eller en		på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad	utanför	motsvarande marknad	utanför
Europeiska ekonomiska samarbets-		Europeiska ekonomiska samarbets-
området, och		området.
10–14 §§ om hållbarhetsrapport.

Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp.

Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll.

Försäkringsaktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ års- redovisningslagen om bolagsstyrningsrapport.

Försäkringsaktiebolag, ömsesi- diga försäkringsbolag och för-

säkringsföreningar ska även tillämpa 6 kap. 10–14 §§ årsredo- visningslagen om hållbarhets- rapport. Det som sägs i 6 kap. 10 § andra stycket samma lag gäller även företag som inte har överlåt- bara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad. Även sådana captivebolag för för- säkring respektive återförsäkring som avses i artikel 13.2 eller 13.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) och som är företag av sådan storlek som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovis- ningslagen får begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten med stöd av 6 kap. 12 g § samma lag.

Vid tillämpningen av 6 kap. 11 § årsredovisningslagen ska för- säkringsföretag, som ingår i en grupp och omfattas av grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelse- lagen (2010:2043), behandlas som dotterföretag till den gruppens moderföretag.

7kap. 2 §4

Följande bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisnings- lagen (1995:1554) ska tillämpas:

2 och 3 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4§ 1–4 om koncernredovisningens delar,

5§ om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen,

6§ om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,

7§ andra stycket om valuta,

8§ första meningen om allmänna krav på koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen,

9§ om innehav utan bestämmande inflytande,

10§ om balansdag,

12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo- visningen,

13 § om elimineringar mellan koncernföretag,

15 § om förändringar i koncernens sammansättning,

16 och 17 §§ om dotterföretag och vissa andra företag,

18–23 §§ om hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen, 25–30 §§ om hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

ska räknas in i koncernredovisningen,
31 § andra och tredje styckena			31 § andra och tredje styckena
om koncernens system för intern			om koncernens system för intern
kontroll och riskhantering, och			kontroll och riskhantering.
31 a–31 c §§ om		hållbarhets-
rapport för koncernen.
Vid	tillämpningen	av 7 kap.	Försäkringsaktiebolag,			ömsesi-
31 a §	årsredovisningslagen ska		diga försäkringsbolag och för-
moderföretaget anses som ett före-			säkringsföreningar ska även till-
tag vars överlåtbara värdepapper			lämpa 7 kap. 31 a–31 d §§ årsredo-
är upptagna till handel på en regle-			visningslagen om		hållbarhets-
rad marknad eller en motsvarande			rapport för koncernen.
marknad utanför Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet.
			Vid	tillämpningen	av	7 kap.
			31 b §	årsredovisningslagen ska
			försäkringsföretag, som ingår i en

grupp och omfattas av grupp- tillsyn enligt 19 kap. försäkrings- rörelselagen (2010:2043), behand- las som dotterföretag till den gruppens moderföretag.

5 §5

4Senaste lydelse 2016:949.

5Senaste lydelse 2016:949.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

547

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

548

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.2 § när det gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när kon- cernredovisning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderingsprin- ciper,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens

system för intern kontroll och riskhantering,

e) 7 kap. 31 a–31 c §§ samma lag	e) 7 kap. 31 a–31 d §§ samma lag
om hållbarhetsrapport för koncer-	om hållbarhetsrapport för koncer-
nen,	nen,

3.3 § 1, 2 och 4 när det gäller hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4.4 § när det gäller hänvisningarna till

a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del	a) 2 kap. 2 § denna lag, i den del
som paragrafen hänvisar till års-	som paragrafen hänvisar till års-
redovisningslagens bestämmelser i	redovisningslagens bestämmelser i
2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.	2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap.
7 § om undertecknande,	7 § om undertecknande och date-
	ring,

b)3 kap. 4 § denna lag om indelningen av eget kapital,

c)5 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningsha- vare,

–37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen	– 38 § första stycket om köns-
bland ledande befattningshavare,	fördelningen bland ledande befatt-
	ningshavare,

–40 § första stycket 1 och andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

–41 § om pensioner och liknande förmåner,

–42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

–43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

–44 § om avtal om avgångsvederlag, och

–48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

d)5 kap. 2 § 3 denna lag med särskilda regler om upplysningar i noter,

e)5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

f)5 kap. 4 § 1 och 3–5 denna lag om avsättningar och eget kapital,

g)6 kap. 1 § denna lag, i den del som paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll, och

h)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltningsberättel-

sen.

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upp-

Prop. 2023/24:124

lysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska

Bilaga 10

förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgif-

terna har lämnats.

8 kap.

2 §6

Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska

tillämpas:

14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen,

15 a §

offentliggörande

15 a § om offentliggörande av

bolagsstyrningsrapport

och

håll-

bolagsstyrningsrapport, och

barhetsrapport, och

16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.

Företag som omfattas av skyldig-

heten att upprätta en hållbar-

hetsrapport

ska

även tillämpa

8 kap. 3 b och 15 b §§

årsredovis-

ningslagen

offentliggörande

och tillgängliggörande av årsredo-

visningen

och

granskningsbe-

rättelse.

5 §7

Försäkringsföretag ska ge in be-

styrkta kopior av årsredovis-

ningen och revisionsberättelsen för

ningen, revisionsberättelsen

och

det

förflutna

räkenskapsåret

till

granskningsberättelsen för det för-

registreringsmyndigheten inom en

flutna räkenskapsåret till registre-

månad efter det att balansräkningen

ringsmyndigheten inom en månad

och resultaträkningen blivit fast-

efter det att balansräkningen och

ställda.

resultaträkningen blivit fastställda.

På

kopian

av årsredovisningen

På

kopian

årsredovisningen

ska en styrelseledamot eller den

verkställande

direktören

teckna

verkställande direktören intyga att

bevis om att balansräkningen och

balansräkningen

och

resultaträk-

resultaträkningen

har

fastställts.

ningen har fastställts. Uppgift ska

Uppgift ska också lämnas om

också lämnas om fastställelse-

fastställelsedagen. Beviset ska även

dagen. Intyget ska även innehålla

innehålla

uppgift

stämmans

uppgift om stämmans beslut när det

beslut när det gäller försäkrings-

gäller

försäkringsföretagets

vinst

företagets vinst eller förlust.

eller förlust.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett

elektroniskt original.

6Senaste lydelse 2016:949.

7 Senaste lydelse 2009:36.

549

Prop. 2023/24:124	Koncernredovisning och	Koncernredovisning, koncern-
Bilaga 10	koncernrevisionsberättelse	revisionsberättelse och
		granskningsberättelse för kon-
		cernen
	8 §
	Detta kapitel tillämpas också på	Detta kapitel tillämpas också på
	koncernredovisning och koncern-	koncernredovisning,	koncernrevi-
	revisionsberättelse.	sionsberättelse och	gransknings-
		berättelse för koncernen.

	1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
	2. För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisnings-
	lagen (1995:1554) och som under det senaste räkenskapsåret före ikraft-
	trädandet i genomsnitt har haft fler än 500 anställda ska de nya bestämmel-
	serna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det räkenskapsår
	som inleds närmast efter utgången av juni 2024.
	3. Det som sägs i punkten 2 gäller även företag som avses i 7 kap. 31 a §
	första stycket årsredovisningslagen, varvid det som sägs om antalet
	anställda i stället ska avse koncernen.
	4. För företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovisnings-
	lagen och 7 kap. 31 a § första stycket samma lag, men som inte omfattas
	av punkterna 2 eller 3 ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport
	tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
	utgången av 2024.
	5. För företag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket årsredovisningslagen
	ska de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången
	för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.
	6. För captivebolag som avses i 6 kap. 1 § sjätte stycket ska de nya
	bestämmelserna om hållbarhetsrapport tillämpas första gången för det
	räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2025.
	7. Företag som avses i 6 kap. 10 § andra stycket årsredovisningslagen
	får, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, underlåta att
	upprätta hållbarhetsrapport, förutsatt att företaget i förvaltningsberättelsen
	anger varför en sådan rapport inte har upprättats.
	8. Om sådan information om företagets värdekedja som avses i 6 kap.
	12 c § årsredovisningslagen inte finns tillgänglig, ska företaget redogöra i
	hållbarhetsrapporten för de ansträngningar som gjorts för att erhålla den
	nödvändiga informationen, skälen till att information inte har kunnat
	erhållas och på vilket sätt företaget i framtiden avser att ordna fram den
	nödvändiga informationen. Redogörelsen ska lämnas för de tre första
	räkenskapsåren från det att de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapport
	har börjat tillämpas i enlighet med punkterna 2–6.
	9. Till och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av
	2028 ska det som sägs om undantag till rapporteringsskyldighet i 6 kap.
	11 § årsredovisningslagen och 7 kap. 31 b § samma lag även gälla om ett
	dotterföretag, vars moderföretag har sitt säte utanför Europeiska ekono-
	miska samarbetsområdet (EES), upprättar en hållbarhetsrapport för kon-
	cernen som omfattar koncernens alla dotterföretag inom EES. Detta
550	förutsätter att dotterföretaget är ett av de dotterföretag som har genererat

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:551) dels att nuvarande 9 kap. 9 b § ska betecknas 9 kap. 9 c §,

dels att 7 kap. 10, 25 och 56 b §§, 8 kap. 49 b §, 9 kap. 3, 5, 6, 8, den nya 9 c, 12, 18, 19, 31, 38, 39 och 47 §§, 25 kap. 11 och 33 §§, 27 kap. 6 § och 29 kap. 2, 10, 11 och 13 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 9 kap. 6 b, 9 b, 38 a och 38 b §§, och närmast före 9 kap. 9 b, den nya 9 c, 38 a och 38 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		7 kap.
		10 §
Inom sex månader från utgången av			Inom sex månader från utgången av
varje räkenskapsår skall aktieägar-			varje räkenskapsår ska aktieägarna
na hålla en ordinarie bolagsstämma			hålla en	ordinarie bolagsstämma
där styrelsen skall lägga fram års-			där styrelsen ska lägga fram års-
redovisningen	och revisionsbe-		redovisningen,		revisionsberättelsen
rättelsen samt, i moderbolag som är			och granskningsberättelsen (års-
skyldigt att upprätta koncernredo-			stämma). I ett moderbolag som är
visning, koncernredovisningen		och	skyldigt att upprätta koncernredo-
koncernrevisionsberättelsen		(års-	visning, ska även koncernredovis-
stämma).			ningen	och	koncernrevisionsbe-
			rättelsen	läggas fram. Detsamma
			gäller granskningsberättelsen för kon-
			cernen om moderbolaget är skyldigt
			att upprätta en hållbarhetsrapport för
			koncernen.
		25 §2
Styrelsen ska hålla redovisnings-			Styrelsen ska hålla redovisnings-
handlingar och	revisionsberättelse		handlingar, revisionsberättelse och
eller kopior av dessa handlingar			granskningsberättelse eller kopior
tillgängliga hos bolaget för aktie-			av dessa handlingar tillgängliga hos
ägarna under minst två veckor			bolaget för aktieägarna under minst
närmast före årsstämman. Kopior			två veckor närmast före årsstämman.
av handlingarna ska genast och			Kopior av handlingarna ska genast
utan kostnad för mottagaren sändas			och utan kostnad för mottagaren
till de aktieägare som begär det och			sändas till de aktieägare som begär
uppger sin postadress.			det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska läggas fram på stämman.

	1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om
	ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och
	direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga
552	lydelsen.
	2	Senaste lydelse 2010:1516.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en								Prop. 2023/24:124
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska								Bilaga 10
ekonomiska samarbetsområdet, gäller 56 b § i stället för denna paragraf.
				56 b §3
I ett publikt aktiebolag vars aktier					I ett publikt aktiebolag vars aktier
är upptagna till handel på en reg-					är upptagna till handel på en reg-
lerad marknad eller en motsvarande					lerad marknad eller en motsvarande
marknad utanför Europeiska eko-					marknad utanför Europeiska eko-
nomiska	samarbetsområdet,			ska	nomiska	samarbetsområdet,	ska
styrelsen	hålla	redovisningshand-			styrelsen	hålla redovisningshand-
lingar och revisionsberättelse, eller					lingar,	revisionsberättelse	och
kopior av dessa handlingar, till-					granskningsberättelse, eller kopior
gängliga hos bolaget för aktie-					av dessa	handlingar, tillgängliga
ägarna under minst tre veckor					hos bolaget för aktieägarna under
närmast före årsstämman. Det-					minst tre veckor närmast före års-
samma	gäller	styrelsens	rapport		stämman. Detsamma gäller styrel-
enligt 8 kap. 53 a § och,			i	före-	sens rapport enligt 8 kap. 53 a §
kommande fall, revisorns yttrande					och, i förekommande fall, revisorns
enligt 8 kap. 54 §. Kopior av hand-					yttrande enligt 8 kap. 54 §. Kopior
lingarna ska genast och utan kost-					av handlingarna ska genast och
nad för mottagaren sändas till de					utan kostnad för mottagaren sändas
aktieägare som begär det och som					till de aktieägare som begär det och
uppger sin postadress.					som uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för årsstämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

8kap. 49 b §4

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp-

gifter i övrigt,

1. övervaka

bolagets

finansiella

1. övervaka bolagets finansiella

rapportering samt lämna rekom-

rapportering

och hållbarhetsrap-

mendationer och förslag för att

portering samt lämna rekommen-

säkerställa

rapporteringens

tillför-

dationer och förslag för att säker-

litlighet,

ställa

rapporteringens

tillförlit-

lighet,

2. med avseende på den finan-

siella

rapporteringen

övervaka

siella rapporteringen och hållbar-

effektiviteten

i bolagets

interna

hetsrapporteringen

övervaka

ef-

kontroll, internrevision och risk-

fektiviteten i bolagets interna kon-

hantering,

troll, internrevision och riskhan-

tering,

3. hålla sig informerat om revi-

sionen

årsredovisningen

och

sionen

årsredovisningen

och

koncernredovisningen

samt

koncernredovisningen,

gransk-

3	Senaste lydelse 2019:288.	553
4	Senaste lydelse 2016:1340.	553

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

slutsatserna	av	Revisorsinspek-		ningen av hållbarhetsrapporten för
tionens kvalitetskontroll,				bolaget och för koncernen samt om
				slutsatserna	av	Revisorsinspek-
				tionens kvalitetskontroll,
4. informera styrelsen om resul-				4. informera styrelsen om resul-
tatet av revisionen och om på vilket				tatet av revisionen och gransk-
sätt revisionen bidrog till den				ningen av	hållbarhetsrapporte-
finansiella rapporteringens			tillför-	ringen och om på vilket sätt revi-
litlighet samt om vilken funktion				sionen och granskningen bidrog till
utskottet har haft,				den finansiella		rapporteringens
				respektive	hållbarhetsrapportering-
				ens tillförlitlighet samt om vilken
				funktion utskottet har haft,
5. granska	och	övervaka	revi-	5. granska och		övervaka revi-
sorns opartiskhet och självständig-				sorns opartiskhet och självständig-
het och då särskilt uppmärksamma				het och då särskilt uppmärksamma
om revisorn tillhandahåller bolaget				om revisorn tillhandahåller bolaget
andra tjänster än revision, och				andra tjänster än revision och
				granskning	av hållbarhetsrappor-
				ter, och

6.biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

9 kap.

3 §5

Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrel- sens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Om bolaget är moderbolag, ska revisorn även granska koncernredovis- ningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes för- hållanden.

Bolaget får utse en annan revisor än bolagets revisor att granska enbart hållbarhetsrapporten. Om bolaget är ett moderbolag gäller detta även hållbarhetsrapporten för koncernen.

Granskningen av en hållbarhets- rapport och en hållbarhetsrapport för koncernen ska utföras i enlighet med de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europa- parlamentets och rådets direktiv

554	5 Senaste lydelse 2016:431.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

6 b §6

I samband med granskningen av en hållbarhetsrapport för koncernen ska revisorn bedöma och utvärdera det granskningsarbete som har ut- förts av revisorer och andra obero- ende granskare i de övriga kon- cernföretagen. Revisorn ska se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation av det gransknings- arbete som är relevant för koncern- granskningen.

Om revisorn är förhindrad att bedöma och utvärdera gransk- ningsarbetet, ska han eller hon ut- föra kompletterande gransknings- arbete för dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisorsinspektionen om hindret.

8§7

En revisor väljs av bolagsstämman.

Om bolaget ska ha flera revisorer, får det i bolagsordningen föreskrivas att en eller flera av dem, dock inte alla, ska utses på annat sätt än genom val på bolagsstämma.

Det som sägs i första och andra styckena gäller även en revisor som enbart ska granska hållbar- hetsrapporten.

I ett bolag som avses i 2 § 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. får Riksrevisionen utse en eller flera revisorer att delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer.

I 9, 9 a, 25 och 26 §§ finns be-	I 9–9 b, 25 och 26 §§ finns
stämmelser om att Bolagsverket i	bestämmelser om att Bolagsverket i
vissa fall ska utse en revisor.	vissa fall ska utse en revisor.
	Särskild revisorsgranskning av en
	hållbarhetsrapport
	9 b §
	Bolagsverket ska, efter ansökan av
	en eller flera aktieägare, utse en
	auktoriserad revisor eller ett regis-
	trerat revisionsbolag att lämna ett
	yttrande över vissa delar av håll-
	barhetsrapporten, om bolaget är ett

556	6	Tidigare 9 kap. 6 b § upphävd genom 2016:431.
556	7	Senaste lydelse 2013:737.

9 b §

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan verket utser en revisor enligt 9 eller 9 a §. Beslutet ska avse tiden till och med årsstämman under nästa räkenskapsår.

sådant bolag som avses i 6 kap. Prop. 2023/24:124 10 § första stycket årsredo- Bilaga 10 visningslagen (1995:1554) som

inte har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad.

Revisorn får inte vara samma revisor som är utsedd att granska bolagets hållbarhetsrapport och heller inte vara en del av den gran- skarens nätverk.

Styrelsen ska göra yttrandet till- gängligt vid nästa årsstämma.

En ansökan får göras endast av aktieägare vars aktieinnehav i bolaget uppgår till minst fem procent av aktiekapitalet eller aktieägare som innehar minst fem procent av rösterna för samtliga aktier.

Gemensamma bestämmelser om handläggning

9 c §8

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan verket utser en revisor enligt 9, 9 a eller 9 b §. Beslutet ska avse tiden till och med årsstämman under nästa räkenskapsår.

12 §

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor. En hållbarhetsrapport får grans-

kas endast av en auktoriserad revi- sor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisors- lagen (2001:883).

18 §
En revisor får vid revisionen inte	En revisor får vid revisionen eller
anlita någon som enligt 17 § inte är	vid granskningen av hållbarhets-
behörig att vara revisor. Om bo-	rapporten inte anlita någon som
laget eller dess moderbolag har	enligt 17 § inte är behörig att vara
anställda med uppgift att uteslu-	revisor. Om bolaget eller dess
tande eller huvudsakligen sköta den	moderbolag har anställda med upp-
interna revisionen, får revisorn	gift att	uteslutande eller huvud-
8 Senaste lydelse av tidigare 9 kap. 9 b § 2020:985.		557

Prop. 2023/24:124	dock vid revisionen anlita sådana
Bilaga 10	anställda i den utsträckning det är
	förenligt med god revisionssed.

sakligen sköta den interna revisio- nen, får revisorn dock anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

19 §9
Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.
Bestämmelser om vem som får	Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen	vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara	eller granskningen av en hållbar-
revisor och om underrättelseskyl-	hetsrapport när ett revisionsbolag
dighet finns i 17 § revisorslagen	utses att vara revisor och om under-
(2001:883). Följande bestämmelser	rättelseskyldighet finns	i 17 §
i detta kapitel ska tillämpas på den	revisorslagen (2001:883). Följande
huvudansvarige:	bestämmelser i detta kapitel ska
	tillämpas på den huvudansvariga:
17 och 18 §§ om jäv,	– 17 och 18 §§ om jäv,
40 § om närvaro vid bolags-	– 40 § om närvaro vid	bolags-
stämma och	stämma, och
47 och 48 §§ om registrering.	– 47 och 48 §§ om registrering.

31 §10

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredo- visningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

	Första och andra styckena gäller		Första och andra styckena gäller
	inte i fråga om en sådan bolagsstyr-		inte i fråga om en sådan bolagsstyr-
	ningsrapport som avses i 6 kap. 6 §		ningsrapport som avses i 6 kap. 6 §
	årsredovisningslagen (1995:1554)		årsredovisningslagen (1995:1554). I
	eller en	sådan hållbarhetsrapport	den delen ska revisionsberättelsen i
	som avses i 6 kap. 10 § samma lag.		stället innehålla ett uttalande om hu-
	I den delen ska revisionsberättelsen		ruvida en rapport har upprättats eller
	i stället innehålla ett uttalande om		inte. När det gäller sådana upp-
	huruvida en rapport har upprättats		lysningar i bolagsstyrningsrappor-
	eller inte. När det gäller sådana upp-		ten som avses i 6 kap. 6 § andra
	lysningar	i bolagsstyrningsrappor-	stycket 2–6 årsredovisningslagen,
	ten som	avses i 6 kap. 6 § andra	ska berättelsen vidare innehålla ett
	stycket	2–6 årsredovisningslagen,	uttalande om huruvida upplysning-
	ska berättelsen vidare innehålla ett		arna är förenliga med årsredovis-
	uttalande om huruvida upplysning-		ningens övriga delar och i överens-
558	9 Senaste lydelse 2016:431.
558	10 Senaste lydelse 2016:955.

arna är förenliga med årsredovis- ningens övriga delar och i överens- stämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revi- sorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

stämmelse med tillämplig lag om	Prop. 2023/24:124
årsredovisning. Om upplysningarna	Bilaga 10
innehåller väsentliga fel, ska revi-
sorn ange detta och peka på vilka
slags fel det rör sig om.

38§11

I fråga om koncernrevisionsbe-	I fråga om koncernrevisionsbe-
rättelsen gäller 28 § första stycket	rättelsen gäller 28 § första stycket
om tidpunkten för lämnande av	om tidpunkten för lämnande av
revisionsberättelsen, 28 a § första	revisionsberättelsen, 28 a § första
stycket första meningen och andra	stycket första meningen och andra
stycket om gemensam revisions-	stycket om gemensam revisions-
berättelse samt 29 § första stycket 2	berättelse samt 29 § första stycket 2
och 4 och andra stycket, 30 §, 31 §	och 4 och andra stycket, 30 §, 31 §
första och andra styckena, 31 a §,	första och andra styckena, 31 a §,
32 § första stycket 1 och 35–36 §§	32 § första stycket 1 och 35–36 §§
om revisionsberättelsens innehåll.	om revisionsberättelsens innehåll.
Bestämmelserna i 31 § första och
andra styckena gäller dock inte i
fråga om en hållbarhetsrapport för
koncernen. I den delen ska revi-
sionsberättelsen i stället innehålla
ett uttalande om huruvida en rap-

port har upprättats eller inte.

Granskningsberättelsen

38 a §

I fråga om granskningsberättelsen gäller 28–29 §§ och 30 § första stycket. Det som sägs där om revi- sionsberättelsen, revision och års- redovisningen ska i stället avse granskningsberättelsen, gransk- ning och hållbarhetsrapporten.

En granskningsberättelse ska fär- digställas i enlighet med de stan-

11 Senaste lydelse 2018:1682.

559

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

darder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

Granskningsberättelsen ska inne- hålla ett uttalande om huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning, de standar- der som avses i andra stycket samt kraven i artikel 8 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att under- lätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

	Granskningsberättelsen för
	koncernen
	38 b §
	Det som sägs i 38 a § gäller även
	granskningsberättelsen för koncer-
	nen. Revisionsberättelsen, revision
	och årsredovisningen ska i stället
	avse granskningsberättelsen för
	koncernen, granskning och håll-
	barhetsrapporten för koncernen.
39 §
Om revisorn har framställt en erin-	Om revisorn har framställt en erin-
ran till styrelsen eller den verkställan-	ran till styrelsen eller den verk-
de direktören, skall den antecknas i	ställande direktören, ska den anteck-
ett protokoll eller i en annan hand-	nas i ett protokoll eller i en annan
ling. Handlingen skall lämnas till	handling. Handlingen ska lämnas till
styrelsen och bolaget skall förvara	styrelsen och bolaget ska förvara
den på ett betryggande sätt.	den på ett betryggande sätt.
Styrelsen skall ta upp erinran till	Styrelsen ska ta upp erinran till
behandling vid ett sammanträde.	behandling	vid ett	sammanträde.
Sammanträdet skall hållas inom	Sammanträdet ska hållas inom fyra
fyra veckor från det att erinran har	veckor från det att erinran har
överlämnats. Om erinran framställs	överlämnats. Om erinran framställs
senast i samband med att revisions-	senast i samband med att revisions-
berättelsen avlämnas till bolaget,	berättelsen	eller	granskningsbe-
skall ett sammanträde alltid hållas	rättelsen avlämnas till bolaget, ska
före den bolagsstämma där revi-	ett sammanträde alltid hållas före
sionsberättelsen läggs fram.	den bolagsstämma där berättelsen
	läggs fram.

560

47§12

Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmäla vem som har utsetts till revisor. Anmälan behöver inte göras om revisorn har utsetts av

Bolagsverket.
Anmälan ska innehålla uppgift				Anmälan ska innehålla uppgift
om revisorns postadress. Om post-				om revisorns postadress. Om post-
adressen	avviker	från	revisorns	adressen	avviker	från	revisorns
hemvist, ska även hemvisten anges.				hemvist, ska även hemvisten anges.
Anmälan ska vidare innehålla upp-				Anmälan ska vidare innehålla upp-
gift om	revisorns	personnummer		gift om	revisorns	personnummer
eller, om sådant saknas, födelse-				eller, om sådant saknas, födelse-
datum. Om revisorn är ett registre-				datum. Om revisorn är ett registrerat
rat revisionsbolag, ska anmälan även				revisionsbolag, ska		anmälan		även
innehålla uppgift om bolagets orga-				innehålla uppgift om bolagets orga-
nisationsnummer eller något annat				nisationsnummer eller något				annat
identifieringsnummer och			om vem	identifieringsnummer och			om	vem
som är huvudansvarig för revisio-				som är huvudansvarig för revisio-
nen.				nen respektive granskningen av en
				hållbarhetsrapport.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

25kap. 11 §

Bolagsverket skall besluta att bo-

Bolagsverket ska besluta att bo-

laget skall gå i likvidation, om

laget ska gå i likvidation, om

1. bolaget inte på föreskrivet sätt

har kommit in med anmälan till

Bolagsverket

sådan

behörig

Bolagsverket

sådan

behörig

styrelse,

verkställande

direktör,

styrelse,

verkställande

direktör,

särskild delgivningsmottagare eller

revisor som skall finnas enligt

revisor som ska finnas enligt denna

denna lag,

lag,

2. bolaget inte till Bolagsverket

har kommit in med årsredovisning

har kommit in med årsredovisning,

och

revisionsberättelse

enligt

revisionsberättelse

och

gransk-

8 kap. 3 § första stycket årsredovis-

ningsberättelse

enligt

8 kap. 3 §

ningslagen (1995:1554)

eller,

första stycket årsredovisningslagen

förekommande fall, koncernredo-

(1995:1554) eller, i förekommande

visning

och

koncernrevisionsbe-

fall, koncernredovisning, koncern-

rättelse enligt 8 kap. 16 § samma lag

revisionsberättelse

och

gransk-

inom elva månader från räkenskaps-

ningsberättelse

för

koncernen

årets utgång,

enligt 8 kap. 16 § samma lag inom

elva månader

från

räkenskapsårets

utgång,

3. bolaget

efter

beslut

att

3. bolaget

efter

beslut

om att

aktiekapitalet skall vara bestämt i

aktiekapitalet ska vara bestämt i

kronor i stället för i euro har ett

registrerat

aktiekapital eller mini-

registrerat

aktiekapital

eller mini-

12Senaste lydelse 2016:431.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

561

När bolaget har gått i likvidation och en likvidator har utsetts, ska styrelsen och den verkställande direktören genast redovisa sin för- valtning av bolagets angelägen- heter under den tid för vilken redo- visningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma. Redovisningen ska upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning och granskas av revisorn enligt bestämmelserna i 9 kap. denna lag. Redovisningen, revisionsberättel- sen och granskningsberättelsen ska läggas fram på en bolagsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna i 7 kap. 11 § 3 och 25 § om stämmans behandling av frågan om ansvarsfrihet och om tillhanda- hållande av handlingar inför stäm- man ska tillämpas.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

562

mikapital som inte står i över-	mikapital som inte står i över-
ensstämmelse med 1 kap. 5 § eller,	ensstämmelse med 1 kap. 5 § eller,
i fråga om publika aktiebolag, 14 §	i fråga om publika aktiebolag, 14 §
och bolaget inte inom sex månader	och bolaget inte inom sex månader
från det att beslutet fick verkan har	från det att beslutet fick verkan har
anmält nödvändiga beslut om	anmält nödvändiga beslut om
ändring i bolagsordningen och om	ändring i bolagsordningen och om
ökning av aktiekapitalet för regis-	ökning av aktiekapitalet för regis-
trering, eller	trering, eller

Beslut om likvidation skall dock	Beslut om likvidation ska dock
inte meddelas, om likvidations-	inte meddelas, om likvidations-
grunden har upphört under ärendets	grunden har upphört under ärendets
handläggning hos Bolagsverket	handläggning hos Bolagsverket och
och avgift som har påförts enligt	avgift som har påförts enligt 26 §
26 § har betalats.	har betalats.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

33§13

När bolaget har gått i likvidation och en likvidator har utsetts, ska styrelsen och den verkställande direktören genast redovisa sin för- valtning av bolagets angelägen- heter under den tid för vilken redo- visningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma. Redovisningen ska upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning och granskas av bolagets revisor enligt bestämmelserna om revision i 9 kap. denna lag. Redovisningen och revisionsberättelsen ska läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna i 7 kap. 11 § 3 och 25 § om stämmans behandling av frågan om ansvars- frihet och om tillhandahållande av handlingar inför stämman ska till- lämpas.

13Senaste lydelse 2010:834.

Om den tid som redovisningen ska avse omfattar även föregående	Prop. 2023/24:124
räkenskapsår, ska det upprättas en särskild redovisning för det året och,	Bilaga 10
om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncern-
redovisning, en särskild koncernredovisning.

27kap.

6 §14

Om en styrelseledamot, verkställan-				Om en styrelseledamot, verkställan-
de direktör, särskild firmatecknare,				de direktör, särskild firmatecknare,
annan	ställföreträdare för bolaget,			annan	ställföreträdare för bolaget,
revisor	eller	lekmannarevisor	har	revisor	eller	lekmannarevisor	har
försatts i konkurs, fått förvaltare				försatts i konkurs, fått förvaltare
enligt	11 kap. 7 § föräldrabalken			enligt	11 kap. 7 § föräldrabalken
eller	fått	näringsförbud,	ska	eller	fått	näringsförbud,	ska
Bolagsverket		stryka ställföreträ-		Bolagsverket		stryka ställföreträ-
daren, revisorn eller lekmanna-				daren, revisorn eller lekmanna-
revisorn ur		aktiebolagsregistret.		revisorn ur		aktiebolagsregistret.
Detsamma gäller om godkännandet				Detsamma gäller om godkännandet
eller auktorisationen för en revisor				eller auktorisationen för en revisor
upphör att gälla eller om revisorn				upphör att gälla eller om revisorn
har fått ett tidsbegränsat förbud att				har fått ett tidsbegränsat förbud att
utöva revisionsverksamhet eller att				utöva	revisionsverksamhet eller		att
underteckna revisionsberättelser.				underteckna		revisionsberättelser
				eller granskningsberättelser.
Avregistreringen ska ske omedelbart

1.vid beslut om konkurs,

2.vid beslut om tillfälligt näringsförbud, eller

3. om det i samband med ett		3. om det i samband med ett
beslut att avslå ansökan om fortsatt		beslut att avslå ansökan om fortsatt
godkännande eller auktorisation av		godkännande eller auktorisation av
revisor, ett beslut att upphäva god-		revisor, ett beslut att upphäva god-
kännande eller auktorisation av		kännande eller auktorisation		av
revisor eller ett beslut om tids-		revisor eller ett beslut om tids-
begränsat förbud för en revisor att		begränsat förbud för en revisor att
utöva revisionsverksamhet eller att		utöva revisionsverksamhet eller att
underteckna	revisionsberättelser	underteckna	revisionsberättelser
har bestämts att beslutet ska gälla		eller granskningsberättelser		har
omedelbart.		bestämts att beslutet ska gälla
		omedelbart.
I övrigt ska avregistrering ske när beslutet har fått laga kraft.

29kap.

2 §15

14	Senaste lydelse 2016:431.	563
15	Senaste lydelse 2022:1647.	563

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

564

18 § andra stycket denna lag och 4 kap. 3 och 6§§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har

haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag	Om ett registrerat revisionsbolag
är revisor eller särskild granskare,	är revisor eller särskild granskare,
är det detta bolag och den som är	är det detta bolag och den som är
huvudansvarig för revisionen eller	huvudansvarig för revisionen,
den särskilda granskningen som är	granskningen av en hållbarhets-
ersättningsskyldiga.	rapport eller den särskilda gransk-
	ningen som är ersättningsskyldiga.

Första och andra styckena gäller även för den revisor eller oberoende sakkunniga som utför granskning i samband med ett gränsöverskridande

förfarande enligt 23, 24 eller 24 a kap.
		10 §
Talan för bolagets räkning mot en			En talan för bolagets räkning mot
styrelseledamot eller den verk-			en styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören om skadestånd			ställande direktören om skadestånd
på grund av beslut eller åtgärd			på grund av beslut eller åtgärd
under ett räkenskapsår skall väckas			under ett räkenskapsår ska väckas
senast ett år från det att årsredovis-			senast ett år från det att årsredovis-
ningen och revisionsberättelsen för			ningen,	revisionsberättelsen och
räkenskapsåret lades fram på bo-			granskningsberättelsen för räken-
lagsstämman.			skapsåret lades fram på bolags-
			stämman.
		11 §
Har bolagsstämman	beslutat	att	Om bolagsstämman har beslutat att
bevilja ansvarsfrihet eller att inte			bevilja ansvarsfrihet eller att inte
föra en skadeståndstalan utan att			föra en skadeståndstalan utan att
aktieägare till sådant antal som			aktieägare till sådant antal som
anges i 7 § har röstat emot det eller			anges i 7 § har röstat emot det eller
har tiden för att väcka talan gått ut			om tiden för att väcka talan har gått
enligt 10 §, får talan enligt 7 eller 9 §			ut enligt 10 §, får talan enligt 7 eller
ändå väckas, om det i årsredovis-			9 § ändå väckas, om det i års-
ningen eller i revisionsberättelsen			redovisningen, i revisionsberättel-
eller på annat sätt inte har lämnats i			sen eller	i granskningsberättelsen
väsentliga hänseenden	riktiga	och	eller på annat sätt inte i väsentliga
fullständiga uppgifter till bolags-			hänseenden har lämnats riktiga och
stämman om det beslut eller den			fullständiga uppgifter till bolags-
åtgärd som talan grundas på.			stämman om det beslut eller den
			åtgärd som talan grundas på.

Att tiden för att väcka talan kan vara begränsad även i sådana fall som avses i första stycket framgår av 13 §.

13 §

Talan för bolagets räkning enligt 1–	En talan för bolagets räkning enligt
3 §§ som inte grundas på brott får	1–3 §§ som inte grundas på brott
inte väckas mot	får inte väckas mot

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om sparbankslagen (1987:619)2

dels att 3 kap. 4 b §, 4 kap. 6, 9 och 12 §§, 4 a kap. 1, 3, 5, 12, 13, 18, och 22 §§, 6 kap. 8 § och 9 kap. 6, 7 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 4 a kap. 9 a–9 c, 17 a, 17 b, 24 §§, och närmast före 4 a kap. 17 a, 17 b och 24 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 b §3

Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och upp-

gifter i övrigt,

1. övervaka

bankens

finansiella

1. övervaka

bankens finansiella

rapportering samt lämna rekom-

rapportering

och

hållbarhets-

mendationer och förslag för att

rapportering samt lämna rekom-

säkerställa

rapporteringens

tillför-

mendationer och förslag för att

litlighet,

säkerställa

rapporteringens tillför-

litlighet,

2. med avseende på den finan-

2. med avseende på den finansiella

siella

rapporteringen

övervaka

rapporteringen

och

hållbarhets-

effektiviteten

bankens

interna

rapporteringen övervaka effektivi-

kontroll, internrevision och risk-

teten i bankens interna kontroll,

hantering,

internrevision och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revi-

sionen

årsredovisningen

och

sionen

årsredovisningen och

koncernredovisningen

samt

koncernredovisningen, om gransk-

slutsatserna

Revisorsinspek-

ningen av hållbarhetsrapporten för

tionens kvalitetskontroll,

banken och för koncernen samt om

slutsatserna

av Revisorsinspek-

tionens kvalitetskontroll,

4. informera styrelsen om resul-

tatet av revisionen och om på vilket

tatet av revisionen och gransk-

sätt revisionen bidrog till den

ningen

hållbarhetsrapporte-

finansiella

rapporteringens

tillför-

ringen och om på vilket sätt re-

litlighet samt om vilken funktion

visionen bidrog till den finansiella

utskottet har haft,

rapporteringens respektive hållbar-

hetsrapporteringens

tillförlitlighet

samt om vilken funktion utskottet

har haft,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om

ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och

direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga

lydelsen.

566

2 Lagen omtryckt 1996:1005.

3 Senaste lydelse 2016:1335.

5. granska och övervaka revisorns			5. granska och övervaka revisorns			Prop. 2023/24:124
opartiskhet	och självständighet	och	opartiskhet	och självständighet	och	Bilaga 10
då särskilt	uppmärksamma	om	då särskilt	uppmärksamma	om
revisorn tillhandahåller banken andra			revisorn tillhandahåller banken andra
tjänster än revision, och			tjänster än revision och granskning av
			hållbarhetsrapporter, och

6.biträda vid upprättandet av förslag till sparbanksstämmans beslut om revisorsval.

4kap. 6 §4

Ordinarie	sparbanksstämma		skall	Ordinarie	sparbanksstämma ska
hållas inom fem månader efter				hållas inom fem månader efter
utgången	av varje	räkenskapsår.		utgången	av varje	räkenskapsår.
Vid sådan stämma skall styrelsen				Vid en sådan stämma ska styrelsen
lägga fram årsredovisningen			och	lägga fram årsredovisningen, revi-
revisionsberättelsen		samt, i	en	sionsberättelsen och		gransknings-
sparbank	som är	moderföretag,		berättelsen. Detsamma gäller kon-
koncernredovisningen och koncern-				cernredovisningen,		koncernrevi-
revisionsberättelsen.				sionsberättelsen och		gransknings-

	berättelsen för koncernen om spar-
	banken är ett moderföretag.
Vid stämman skall beslut fattas	Vid stämman ska beslut fattas

1.om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderföretag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4.i andra ärenden som ankommer på huvudmännen enligt denna lag, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller reglementet.

Om stämman skjuter upp ett	Om stämman skjuter upp ett
beslut i en fråga som avses i andra	beslut i en fråga som avses i andra
stycket 1–3 till en fortsatt stämma,	stycket 1–3 till en fortsatt stämma,
skall denna hållas minst en och	ska denna hållas minst en och högst
högst två månader därefter. Något	två månader därefter. Något
ytterligare uppskov är inte tillåtet.	ytterligare uppskov är inte tillåtet.
	9 §
Styrelsen kallar till sparbanks-	Styrelsen kallar till sparbanks-
stämma. Kallelse får utfärdas tidigast	stämma. Kallelsen får utfärdas tidi-
fyra veckor före stämman. Om inte	gast fyra veckor före stämman. Om
reglementet föreskriver längre tid,	inte reglementet föreskriver längre
skall kallelsen utfärdas senast två	tid, ska kallelsen utfärdas senast två
veckor före stämman. Skjuts en	veckor före stämman. Skjuts en
stämma upp till en dag som infaller	stämma upp till en dag som infaller
4 Senaste lydelse 2004:304.	567

Prop. 2023/24:124	senare än fyra veckor efter det att					senare än fyra veckor efter det att
Bilaga 10	stämman har inletts, skall kallelse					stämman har inletts, ska kallelsen
	utfärdas till den fortsatta stämman.					utfärdas till den fortsatta stämman.
	Om det enligt denna lag eller reg-					Om det enligt denna lag eller reg-
	lementet krävs för att ett spar-					lementet krävs att ett sparbanks-
	banksstämmobeslut skall bli giltigt					stämmobeslut fattas på två stäm-
	att det fattas på två stämmor, får					mor för att det ska bli giltigt, får
	kallelse till den senare stämman					kallelsen till den senare stämman
	inte utfärdas innan den första					inte utfärdas innan den första
	stämman har hållits. I en sådan					stämman har hållits. I en sådan
	kallelse skall anges vilket beslut den					kallelse ska det anges vilket beslut
	första stämman har fattat.					den första stämman har fattat.
	Kallelse skall ske enligt regle-					Kallelsen ska ske enligt regle-
	mentet. Skriftlig kallelse skall dock					mentet. En skriftlig kallelse ska dock
	alltid sändas till varje huvudman.					alltid sändas till varje huvudman.
	I kallelsen skall tydligt anges de					I kallelsen ska de ärenden som
	ärenden som skall förekomma på					ska förekomma på stämman tydligt
	stämman. Skall stämman behandla					anges. Om stämman ska behandla
	ett ärende om överlåtelse av spar-					ett ärende om överlåtelse av spar-
	bankens rörelse eller om dess fu-					bankens rörelse eller om dess fu-
	sion med annan sparbank eller om					sion med annan sparbank eller om
	sparbankens försättande i likvida-					sparbankens försättande i likvida-
	tion eller om		ombildning enligt			tion	eller	om	ombildning		enligt
	8 kap., skall förslaget och grunden					8 kap., ska förslaget och grunden
	för detta anges i kallelsen. Om ett					för detta anges i kallelsen. Om ett
	ärende avser en ändring i regle-					ärende avser en ändring i regle-
	mentet,	skall	det		huvudsakliga	mentet,		ska	det	huvudsakliga
	innehållet i förslaget till ändringen					innehållet i förslaget till ändringen
	anges i kallelsen.					anges i kallelsen.
	Senast en vecka före den stämma					Senast en vecka före den stämma
	som avses i 6 § skall redovisnings-					som avses i 6 § ska redovisnings-
	handlingarna och			revisionsberättel-		handlingarna,			revisionsberättelsen
	sen samt, i sparbank som är moder-					och	granskningsberättelsen				eller
	företag,	koncernredovisningshand-				avskrifter av dessa sändas till
	lingarna	och	koncernrevisionsbe-			huvudmännen.			Detsamma		gäller
	rättelsen eller avskrifter av dessa					koncernredovisningshandlingarna,
	sändas till huvudmännen.					koncernrevisionsberättelsen					och
						granskningsberättelsen för koncer-
						nen i en sparbank som är moder-
						företag.
					12 §
	Styrelsen skall, om en huvudman					Styrelsen ska, om en huvudman
	begär det och styrelsen finner att					begär det och styrelsen finner att
	det kan ske utan nämnvärd olägen-					det kan ske utan nämnvärd olägen-
	het för enskild, på sparbanks-					het för enskild, på sparbanks-
	stämman lämna upplysningar om					stämman		lämna upplysningar om
	förhållanden, som kan inverka på					förhållanden, som kan inverka på
	bedömandet av sparbankens års-					bedömandet av sparbankens års-
	redovisning och dess ställning i					redovisning och dess ställning i
568	övrigt	eller	av	ett	ärende på	övrigt eller			av	ett ärende på

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

570

4 a kap.

1 §5

Sparbanker ska ha minst en revisor.	Sparbanker ska ha minst en revisor.
Revisor väljs av stämman. Om	En revisor väljs av stämman. Om
banken ska ha flera revisorer, får	banken ska ha flera revisorer, får
det i reglementet anges att en eller	det i reglementet anges att en eller
flera av dem, dock inte alla, ska	flera av dem, dock inte alla, ska
utses på annat sätt än genom val på	utses på annat sätt än genom val på
stämman.	stämman.

Uppdraget som revisor upphör vid slutet av den första ordinarie stämma som hålls efter det år då revisorn utsågs.

Det som sägs i första–tredje styckena ska även gälla en revisor som enbart ska granska hållbar- hetsrapporten.

3 §6

Den som är i konkurs eller har fått näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en sparbank.

Bara den som är auktoriserad	Bara den som är auktoriserad
eller godkänd revisor får vara re-	eller godkänd revisor får vara re-
visor i en sparbank.	visor i en sparbank. En hållbar-
	hetsrapport får granskas endast av
	en auktoriserad revisor med
	särskild behörighet för granskning
	av hållbarhetsrapport.

En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet krävs för uppdragets fullgörande.

Till revisor får även ett registrerat	Till revisor får även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser	revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som får vara huvudan-	om vem som får vara huvudansvarig
svarig för revisionen när ett revi-	för revisionen eller granskningen av
sionsbolag utses att vara revisor och	en hållbarhetsrapport när ett revi-
om underrättelseskyldighet finns i	sionsbolag utses att vara revisor och
17 § revisorslagen (2001:883). Be-	om underrättelseskyldighet finns i
stämmelserna i 5 § om jäv, 19 § om	17 § revisorslagen (2001:883). Be-
rätt att närvara på stämma och	stämmelserna i 5 § om jäv, 19 § om
13 kap. 10 § lagen (2004:297) om	rätt att närvara på stämma och
bank- och finansieringsrörelse om	13 kap. 10 § lagen (2004:297) om

5Senaste lydelse 2010:839.

6Senaste lydelse 2016:434.

rapporteringsskyldighet tillämpas	bank- och finansieringsrörelse om	Prop. 2023/24:124
på den huvudansvarige.	rapporteringsskyldighet tillämpas	Bilaga 10
	på den huvudansvariga.

5 §7

I en sparbank får den inte vara revisor som

1.är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens kontroll däröver,

4.står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.

Den som är huvudman i en sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4 §.

Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor får inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.

En revisor får vid revisionen inte	En revisor får vid revisionen eller
anlita någon som enligt denna	vid granskningen av hållbarhets-
paragraf inte är behörig att vara	rapporten inte anlita någon som
revisor. Har banken anställda eller	enligt denna paragraf inte är
delegater med uppgift att ute-	behörig att vara revisor. Om banken
slutande eller huvudsakligen sköta	har anställda eller delegater med
bankens interna revision, får revi-	uppgift att uteslutande eller huvud-
sorn dock anlita dessa i den	sakligen sköta	bankens	interna
utsträckning det är förenligt med	revision, får revisorn dock anlita
god revisionssed.	dessa i den utsträckning det är
	förenligt med god revisionssed.
	9 a §8
	Granskningen av en hållbarhets-
	rapport och en	hållbarhetsrapport
	för koncernen ska utföras i enlighet
	med de standarder som har antagits
	med stöd av artikel 26a.3 i Europa-
	parlamentets och rådets		direktiv
	2006/43/EG av den 17 maj 2006 om
	lagstadgad revision av årsredo-
	visning, årsbokslut och samman-
	ställd redovisning och om ändring
	av rådets direktiv 78/660/EEG och
7 Senaste lydelse 2006:404.			571
8 Tidigare 4 a kap. 9 a § upphävd genom 2016:434.

12 §10			Prop. 2023/24:124
Revisorerna i en sparbank skall för	Revisorerna i en sparbank ska för		Bilaga 10
varje räkenskapsår lämna en revi-	varje räkenskapsår lämna en revi-
sionsberättelse till stämman. Be-	sionsberättelse och en gransknings-
rättelsen skall överlämnas till	berättelse till stämman. Berättel-
bankens styrelse senast två veckor	serna ska överlämnas till bankens
före den ordinarie stämman. Revi-	styrelse senast två veckor före den
sorerna skall inom samma tid till	ordinarie	stämman. Revisorerna
styrelsen återlämna de redovis-	ska inom samma tid till styrelsen
ningshandlingar som har överläm-	återlämna	de redovisningshand-
nats till dem.	lingar som har överlämnats till
	dem.

13§11

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredo- visningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bankens resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag, ska revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan håll- barhetsrapport som avses i 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kre- ditinstitut och värdepappersbolag och som ingår i förvaltningsberät- telsen. I den delen ska revisions- berättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte.

Granskningsberättelsen

17 a §

I fråga om granskningsberättelsen gäller 11, 12 a och 12 b §§ och 12 c § första stycket. Det som sägs där om revisionsberättelsen, revision och årsredovisningen ska i stället avse granskningsberättelsen, gransk- ning och hållbarhetsrapporten.

10	Senaste lydelse 2004:304.	573
11	Senaste lydelse 2016:950. Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.	573

22 §13		Prop. 2023/24:124
En sparbank ska för registrering	En sparbank ska för registrering	Bilaga 10
anmäla vem som har utsetts till	anmäla vem som har utsetts till
revisor och, om revisorn är ett	revisor. Om revisorn är ett regis-
registrerat revisionsbolag, vem som	trerat revisionsbolag, ska spar-
är huvudansvarig för revisionen.	banken även anmäla vem som är
	huvudansvarig för revisionen res-
	pektive granskningen av hållbar-
	hetsrapporten.

Anmälan ska innehålla uppgift om revisorns postadress. Om post- adressen avviker från revisorns hemvist, ska även hemvisten anges. Anmälan ska vidare innehålla uppgift om revisorns personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om revisorn är ett registrerat revisions- bolag, ska bolagets organisationsnummer eller något annat identifierings- nummer anges.

Rätt att göra anmälan har även den som anmälan gäller.

Särskild revisorsgranskning av en hållbarhetsrapport

24 §

Finansinspektionen ska, efter an- sökan av minst fem procent av huvudmännen, utse en auktoriserad revisor eller ett registrerat revi- sionsbolag att lämna ett yttrande över vissa delar av hållbarhets- rapporten, om sparbanken är ett sådant företag som avses i 6 kap. 10 § första stycket årsredovis- ningslagen (1995:1554) som inte har överlåtbara värdepapper upp- tagna till handel på en reglerad marknad.

Revisorn får inte vara samma revisor som är utsedd att granska sparbankens hållbarhetsrapport och inte heller vara en del av den granskarens nätverk.

Finansinspektionen ska ge spar- bankens styrelse tillfälle att yttra sig innan inspektionen utser en revisor. Beslutet ska avse tiden till och med den ordinarie sparbanks- stämman under nästa räkenskaps- år. Styrelsen ska göra yttrandet

13 Senaste lydelse 2016:434.

575

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

576

		tillgängligt vid nästa ordinarie spar-
		banksstämma.
	6 kap.
	8 §
När sparbanken har trätt i lik-		När sparbanken har gått i lik-
vidation skall styrelsen genast avge		vidation ska styrelsen genast redo-
en redovisning för sin förvaltning		visa sin förvaltning av sparbankens
av sparbankens angelägenheter		angelägenheter under den tid för
under den tid för vilken redovis-		vilken	redovisningshandlingar	inte
ningshandlingar inte förut har lagts		förut har lagts fram på sparbanks-
fram på sparbanksstämma. Redovis-		stämma. Redovisningen ska läggas
ningen skall läggas fram på stäm-		fram på stämman så snart det kan
man så snart det kan ske. Bestäm-		ske. Bestämmelserna om årsre-
melserna om årsredovisning	och	dovisning, revisionsberättelse		och
revisionsberättelse skall tillämpas.		granskningsberättelse ska tillämpas.
Om tiden även omfattar det före-		Om tiden även omfattar det före-
gående räkenskapsåret, skall	en	gående	räkenskapsåret, ska	en
särskild redovisning avges för detta		särskild redovisning avges för detta
år. I en sparbank som är moder-		år. I en sparbank som är moder-
företag skall denna särskilda redo-		företag ska denna särskilda redo-
visning även omfatta koncernredo-		visning även omfatta koncernredo-
visning.		visning.

9kap. 6 §14

7§15

Har sparbanksstämman beslutat att	Om sparbanksstämman har beslutat
bevilja ansvarsfrihet eller att inte	att bevilja ansvarsfrihet eller att inte
föra skadeståndstalan utan att minst	föra skadeståndstalan utan att minst
det antal huvudmän som anges i 5 §	det antal huvudmän som anges i 5 §
röstat mot det eller har tiden för	röstat mot det eller har tiden för
talan gått ut enligt 6 §, får talan	talan gått ut enligt 6 §, får talan
enligt 5 § ändå väckas, om det i års-	enligt 5 § ändå väckas, om det i års-
redovisningen eller i revisions-	redovisningen, i revisionsberät-
berättelsen eller på något annat sätt	telsen eller i granskningsberättel-
inte har lämnats i väsentliga	sen eller på något annat sätt inte har

14Senaste lydelse 2004:304.

15Senaste lydelse 2004:447.

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)		Prop. 2023/24:124
		Bilaga 10
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

4kap. 11 §1


Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.
I fråga om stiftelser som enligt						I fråga om stiftelser som enligt
bokföringslagen (1999:1078) är skyl-						bokföringslagen (1999:1078) är skyl-
diga att upprätta årsredovisning ska						diga att upprätta årsredovisning ska
revisionsberättelsen			innehålla		ett	revisionsberättelsen			innehålla		ett
uttalande om huruvida årsredovis-						uttalande om huruvida årsredovis-
ningen har upprättats i överens-						ningen har upprättats i överens-
stämmelse med årsredovisningslagen						stämmelse med årsredovisningslagen
(1995:1554). I uttalandet ska det						(1995:1554). I uttalandet ska det
särskilt anges om årsredovisningen						särskilt anges om årsredovisningen
ger en rättvisande bild av stiftelsens						ger en rättvisande bild av stiftelsens
resultat och ställning och om						resultat och ställning och om
förvaltningsberättelsen är				förenlig		förvaltningsberättelsen är				förenlig
med	årsredovisningens			övriga		med	årsredovisningens			övriga
delar.	Om	årsredovisningen			inte	delar.	Om	årsredovisningen			inte
innehåller		sådana	upplysningar			innehåller		sådana	upplysningar
som ska lämnas enligt årsredovis-						som ska lämnas enligt årsredovis-
ningslagen,		ska revisorerna			ange	ningslagen,		ska revisorerna			ange
detta och, om det kan ske, lämna						detta och, om det kan ske, lämna
behövliga upplysningar i sin berät-						behövliga upplysningar i sin berät-
telse. I fråga om en sådan hållbar-						telse.
hetsrapport som avses i 6 kap. 10 §
årsredovisningslagen			ska	revis-

ionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rap- port har upprättats eller inte.

I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att

1.stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §,

2.någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovis- ningslagen inte har följts, eller

3.vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättnings-

skyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen	eller entledigande enligt
9 kap. 6 §.
1 Senaste lydelse 2016:952.	579

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

tidpunkt då den ska lämnas till företagsledningen finns i 27–32 §§.

om revisionsberättelsens innehåll och den tidpunkt då den ska lämnas till företagsledningen finns i 27– 32 §§. I 33 a § första stycket anges vilka av dessa bestämmelser som gäller granskningsberättelsen.

31b §§ den lagen inte behöver upp- rätta en hållbarhetsrapport för kon- cernen.

Om samma revisor utför revisio- nen av årsredovisningen och gransk- ningen av hållbarhetsrapporten får granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i revisionsberättel- sen. Detsamma gäller om den revisor som avses i andra stycket även utför granskningen av hållbar- hetsrapporten för koncernen.

	7 §
I samband med revisionen skall		I samband med revisionen och
revisorn till	företagsledningen	granskningen av hållbarhetsrap-
framföra de erinringar och göra de		porten ska revisorn framföra de
påpekanden som följer av god		erinringar och göra de påpekanden
revisionssed.	Bestämmelser om	till företagsledningen som följer av
erinringar finns i 34 §.		god revisionssed. Bestämmelser om
		erinringar finns i 34 §.

12 §4

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i 1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,

582	4 Senaste lydelse 2016:1059.

2.ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag,

3.en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för terri- toriellt samarbete (EGTS),

4.ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för euro- peisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), och

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor.

En hållbarhetsrapport får grans- kas endast av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

19 §5

Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.

Bestämmelser om vem som får	Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen	vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara	eller granskningen av en hållbar-
revisor och om underrättelseskyl-	hetsrapport när ett revisionsbolag
dighet finns i 17 § revisorslagen	utses att vara revisor och om
(2001:883). Följande bestämmelser i	underrättelseskyldighet finns i 17 §
denna lag tillämpas på den huvud-	revisorslagen (2001:883). Följande
ansvarige:	bestämmelser i denna lag tillämpas
	på den huvudansvariga:
17 § om jäv, och	– 17 § om jäv, och
18 § om anlitande av biträde.	– 18 § om anlitande av biträde.

28 §6

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om års- redovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om en sådan hållbar-

5Senaste lydelse 2001:888.

6Senaste lydelse 2016:954. Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

583

arbete som är relevant för koncern- granskningen.

Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och utvär- dering som avses i första stycket, ska han eller hon utföra komplet- terande granskningsarbete avse- ende dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn ska också underrätta Revisors- inspektionen om hindret.

Det som sägs i 33 a § gäller även granskningsberättelsen för koncer- nen. Revisionsberättelsen, revision och årsredovisningen ska i stället avse granskningsberättelsen för koncernen, granskning och hållbar- hetsrapporten för koncernen.

37 §7

Om ett registrerat revisionsbolag		Om ett registrerat revisionsbolag
är revisor, är det detta bolag och		är revisor, är det detta bolag och
den för revisionen huvudansvarige		den som är huvudansvarig för revi-
som är ersättningsskyldiga.		sionen eller granskningen av håll-
		barhetsrapport som är ersättnings-
		skyldiga.
40 §
Talan för företagets räkning enligt		Talan för företagets räkning enligt
37 § som inte grundas på brott får		37 § som inte grundas på brott får
inte väckas mot en revisor sedan tre		inte väckas mot en revisor sedan tre
år har förflutit från det att revisions-		år har förflutit från det att revisions-
berättelsen överlämnades till för-		berättelsen respektive gransknings-
etagsledningen.		berättelsen överlämnades till för-
		etagsledningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

7Senaste lydelse 2017:642.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

585

Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om revisorslagen (2001:883)

dels att 2, 3, 16 b–18, 22, 32 a och 41 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 c, 21 d och 31 b §§, och närmast före 31 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

I denna lag avses med

1.revisor: en auktoriserad eller godkänd revisor,

2.auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 4 §,

3.godkänd revisor: en revisor som ursprungligen har godkänts enligt äldre bestämmelser utan att ha avlagt revisorsexamen,

4.revisionsföretag:

a)en revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild närings- idkare,

b)ett enkelt bolag med annan revisor, ett handelsbolag eller ett aktie- bolag som en revisor utövar revisionsverksamhet i, eller

c)ett företag som av en behörig myndighet i en annan stat inom EES än Sverige har godkänts att utföra lagstadgad revision,

5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats enligt 13, 14 eller 16 a §,

6. revisor från ett tredjeland: någon som har registrerats enligt 16 b §,

7. nätverk: en struktur för samarbete i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som

a)tydligt syftar till vinstdelning eller kostnadsdelning,

b)har ett gemensamt ägande eller en gemensam kontroll eller ledning,

c)har gemensamma system för kvalitetssäkring,

d)har en gemensam affärsstrategi,

e)använder ett gemensamt namn, eller

f)i betydande omfattning har gemensam personal,

8.revisionsverksamhet:

2 Senaste lydelse 2020:658.

587

Revisorsinspektionen ska

1. pröva frågor om auktorisation, godkännande och registrering enligt denna lag,

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

b) rådgivning eller annat biträde	b) rådgivning eller annat biträde
som föranleds av iakttagelser vid	som motiveras av iakttagelser vid
granskning enligt a,	granskning enligt a,
9. företag av allmänt intresse:

a)företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

b)företag som har tillstånd att driva rörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

c)värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

d)företag som har tillstånd att driva rörelse enligt försäkrings- rörelselagen (2010:2043), utom sådana företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 § i den lagen, eller

e)företag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

10. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

11. tredjeland: en stat utanför EES.

3 §3

1. pröva frågor om auktorisation, godkännande, behörighet att granska hållbarhetsrapporter och registrering enligt denna lag,

2.utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer, registre- rade revisionsbolag och revisorer från ett tredjeland,

4.ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om Revisorsinspektionen.

	16 b §4
	En fysisk person eller ett företag	En fysisk person eller ett företag
	från ett tredjeland får registreras	från tredjeland får registreras som
	som revisor från tredjeland, om	revisor från ett tredjeland för
	kraven på lagstadgad revision och	utförande av revision av finansiella
	på dem som utför revisionen i den	rapporter, om kraven på lagstadgad
	staten är likvärdiga med dem som	revision och på dem som utför
	följer av svensk rätt.	revisionen i den staten är likvärdiga
		med dem som följer av svensk rätt.
		Detsamma	gäller utförande av
		granskning	av hållbarhetsrappor-
		ter om kraven på sådan granskning
		och på dem som utför granskningen
588	3 Senaste lydelse 2016:1339.
588	4 Senaste lydelse 2009:564.

			är likvärdiga med dem som följer
			av svensk rätt.
		17 §5
Ett	handelsbolag eller aktiebolag		Ett handelsbolag eller aktiebolag
som	utövar revisionsverksamhet		som utövar revisionsverksamhet ska
ska för varje uppdrag som det åtar			för varje uppdrag som det åtar sig
sig och som utgör revisionsverk-			och som utgör revisionsverksamhet
samhet utse en av de yrkesverk-			utse en av de yrkesverksamma revi-
samma revisorerna i bolaget att			sorerna i bolaget att vara huvud-
vara huvudansvarig. Den huvud-			ansvarig. Den huvudansvariga ska
ansvarige ska vara auktoriserad			vara auktoriserad revisor, om det
revisor, om det behövs för att			behövs för att uppfylla föreskrifter i
uppfylla föreskrifter i lag eller			lag eller annan författning. Om upp-
annan författning. Bolaget ska utan			draget avser granskning av en håll-
dröjsmål underrätta uppdragsgiva-			barhetsrapport, ska en huvud-
ren om vem som är huvudansvarig.			ansvarig utses för den delen. Bola-
			get ska utan dröjsmål underrätta
			uppdragsgivaren om vem eller vilka
			som är huvudansvariga.
			Om uppdraget avser både re-
			vision av finansiella rapporter och
			granskning av hållbarhetsrappor-
			ter, får samma person vara huvud-
			ansvarig för hela uppdraget.
Den huvudansvarige ska under-			Den huvudansvariga ska under-
teckna		revisionsberättelser och	teckna revisionsberättelser, gransk-
andra utlåtanden. Om en berättelse			ningsberättelser och andra utlåtan-
eller ett utlåtande undertecknas av			den. Om en berättelse eller ett ut-
flera revisorer, ska det anges vem			låtande undertecknas av flera revi-
som är huvudansvarig.			sorer, ska det anges vem som är
			huvudansvarig.
Första och andra styckena gäller			Första–tredje styckena gäller
även ett		registrerat revisionsbolag	även ett registrerat revisionsbolag
från en annan stat inom EES än			från en annan stat inom EES än
Sverige.			Sverige.

18 §6

Revisorsinspektionen får i ett enskilt fall besluta att en auktorisation ska gälla i längre tid än fem år, dock längst sex år.

Revisorsinspektionen eller, efter överklagande, en domstol får bestäm- ma att ett beslut om avslag på en ansökan som avses i första stycket ska gälla omedelbart.

5Senaste lydelse 2016:430.

6Senaste lydelse 2016:1339.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

589

opartiskhet eller självständighet Prop. 2023/24:124 eller om revisorn kan motivera Bilaga 10 varför tillhandahållandet av tjäns-

ten påverkar varken det professio- nella omdömet eller gransknings- berättelsen.

22 §7

Revisorsinspektionen ska på ansökan av en revisor meddela förhands- besked om huruvida

1.förhållandena är sådana att revisorn enligt 21 § första stycket är skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget,

3. en viss tjänst omfattas av för-	3. en viss tjänst omfattas av för-
budet mot tillhandahållande av	budet mot tillhandahållande av
andra tjänster än revision i artikel 5	andra tjänster än revision i artikel 5
i EU:s revisorsförordning och, om	i EU:s revisorsförordning och, om
så är fallet, huruvida tjänsten ändå	så är fallet, huruvida tjänsten ändå
får tillhandahållas enligt 21 b §.	får tillhandahållas enligt 21 b, 21 c
	eller 21 d §.

Revisor som granskar en hållbarhetsrapport

31 b §

I fråga om en revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska, vid tillämpningen av 21, 21 a, 25 a och 28 a–28 c §§, det som sägs om revisionsuppdrag i stället avse upp- drag att granska en hållbarhets- rapport, det som sägs om revision i stället avse granskning av en hål- lbarhetsrapport och det som sägs om revisionsklient i stället avse det företag som granskningen avser.

32 a §8

Om Revisorsinspektionen ger en revisor en varning och det finns särskilda skäl för det, får inspektionen även besluta om en sanktionsavgift eller om ett tidsbegränsat förbud att

7	Senaste lydelse 2016:1339.	591
8	Senaste lydelse 2016:1339.	591

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att 16 kap. 4, 9 och 11 a §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

16 kap.

4 §2

Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter ut-

gången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i före-

kommande fall en koncernredovisning.

Års- och koncernredovisningarna

ska vara granskade av emittentens

revisor.

Revisionsberättelsen

ska

revisor.

Revisionsberättelsen och

offentliggöras tillsammans med års-

granskningsberättelsen ska

offent-

och koncernredovisningen. Bestäm-

liggöras tillsammans med års- och

melser om revision finns i 4 a kap.

koncernredovisningen. Bestämmel-

sparbankslagen

(1987:619),

revi-

ser om

revision

finns i 4 a kap.

sionslagen (1999:1079), 9 kap. ak-

sparbankslagen

(1987:619),

revi-

tiebolagslagen (2005:551), 17 kap.

sionslagen

(1999:1079),

9 kap.

11 och

12 §§

försäkringsrörelse-

aktiebolagslagen

(2005:551),

lagen

(2010:2043), 8 kap.

lagen

17 kap.

och

12 §§ försäkrings-

(2018:672) om ekonomiska för-

rörelselagen

(2010:2043),

8 kap.

eningar

och

14 kap.

9 §

lagen

lagen (2018:672)

om ekonomiska

(2019:742)

tjänstepensions-

föreningar

och

14 kap. 9 §

lagen

företag.

(2019:742)

tjänstepensions-

företag.

9 §

De som skall underteckna en års-

De som ska underteckna en års-

redovisning respektive en kon-

cernredovisning

skall

i anslutning

cernredovisning ska i anslutning till

till

underskrifterna

ange

sin

underskrifterna ange sin befattning

befattning hos emittenten.

hos emittenten.

Om det är fråga om en årsredo-

visning,

skall

undertecknarna

visning, ska undertecknarna ome-

omedelbart

före underskrifterna

delbart före underskrifterna lämna

lämna en försäkran att årsredo-

en försäkran

att

årsredovisningen

visningen har upprättats i enlighet

har upprättats i enlighet med god

med god redovisningssed och ger

redovisningssed och ger en rättvi-

en rättvisande bild av företagets

sande bild av företagets ställning

ställning och resultat samt att för-

och resultat samt att förvaltnings-

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om

ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och

direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, i den ursprungliga

600

lydelsen.

2 Senaste lydelse 2020:673.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

granskningen av hållbarhetsrappor- ten.

	Huvudansvarig revisor
	42 f §
	Det som gäller för den huvudan-
	svariga för revisionen enligt 8 kap.
	21 § andra stycket lagen (2018:672)
	om ekonomiska föreningar ska även
	gälla	den huvudansvariga		för
	granskningen av en hållbarhets-
	rapport.
43 §3
I ett ömsesidigt försäkringsbolag	I ett	ömsesidigt	försäkringsbolag
ska minst en revisor utses av	ska minst en revisor utses av
bolagsstämman.	bolagsstämman. Detsamma gäller
	en revisor som ska granska enbart
	hållbarhetsrapporten.
Bara den som är auktoriserad	Bara den som är auktoriserad
eller godkänd revisor får vara re-	eller godkänd revisor får vara re-
visor i ett ömsesidigt försäkrings-	visor i ett ömsesidigt försäkrings-
bolag. Minst en av de revisorer som	bolag. Minst en av de revisorer som
bolagsstämman har utsett ska vara	bolagsstämman har utsett ska vara
auktoriserad revisor.	auktoriserad revisor. En hållbar-
	hetsrapport får granskas endast av
	en	auktoriserad	revisor	med
	särskild behörighet för granskning
	av hållbarhetsrapport.

Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om registrering av revisor ska även gälla för en revisor som har utsetts enligt denna paragraf.

Granskningsberättelsen

43 f §

I fråga om granskningsberättelsen gäller 8 kap. 32, 33, 56 och 58 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om revisionsberättelsen, revision och årsredovisningen ska avse gransk- ningsberättelsen, granskning och hållbarhetsrapporten.

En granskningsberättelse ska färdigställas i enlighet med de standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i Europaparlamen-

606	3 Senaste lydelse 2018:731.

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 34 och 41 §§ lagen (2018:672) om eko- nomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap. 34 §

Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis- ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om års- redovisning. I uttalandet ska det särskilt anges

1.om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning, och

2.om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Om det i årsredovisningen inte						Om det i årsredovisningen inte
har lämnats		sådana upplysningar				har lämnats sådana	upplysningar
som ska lämnas enligt tillämplig						som ska lämnas enligt tillämplig
lag om årsredovisning, ska revisorn						lag om årsredovisning, ska revisorn
ange detta och, om det är möjligt,						ange detta och, om det är möjligt,
lämna behövliga upplysningar i sin						lämna behövliga upplysningar i sin
berättelse.	I fråga		om	en	sådan	berättelse.
hållbarhetsrapport			som	avses i
6 kap. 10 §		årsredovisningslagen
(1995:1554)		ska	revisionsberät-
telsen i stället innehålla ett utta-
lande om huruvida en rapport har
upprättats eller inte.
					41 §1
I fråga om koncernrevisionsbe-						I fråga om koncernrevisionsbe-
rättelsen	tillämpas		32 §		första	rättelsen tillämpas	32 § första
stycket om tidpunkten för lämnan-						stycket om tidpunkten för lämnan-
de av revisionsberättelsen och 33 §						de av revisionsberättelsen och 33 §
första stycket 2 och 3 och andra						första stycket 2 och 3 och andra
stycket, 34 §, 35 § första stycket 1						stycket, 34 §, 35 § första stycket 1
och 38 och 39 §§ om revisions-						och 38 och 39 §§ om revisions-
berättelsens		innehåll. Bestämmel-				berättelsens innehåll.
serna i 34 § första stycket tillämpas
dock inte i fråga om en hållbarhets-
rapport för koncernen. I den delen
ska revisionsberättelsen				i	stället
innehålla ett uttalande om huru-
vida en rapport har upprättats eller
inte.
1 Senaste lydelse 2018:1692.							615

	Lagrådets yttrande	Prop. 2023/24:124
	Lagrådets yttrande	Bilaga 11
		Bilaga 11
	Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-03-11
	Närvarande: F.d. justitierådet Sten Andersson samt justitieråden Ulrik
	von Essen och Cecilia Renfors
	Nya regler om hållbarhetsrapportering
	Enligt en lagrådsremiss den 15 februari 2024 har regeringen (Justitie-
	departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2.lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3.lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings- företag,

4.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

5.lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

6.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

7.lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

8.lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

9.lag om ändring i revisorslagen (2001:883),

10.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

11.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

12.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),

13.lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anna-Stina Gillqvist och rättssakkunnige Niklas Dahlgren.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Skyldigheten att upprätta hållbarhetsrapporter på bolagsnivå

Lagrådsremissen innehåller främst bestämmelser om hållbarhetsrappor- tering i vissa slag av företag. Bestämmelserna går tillbaka på Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2022/24641 och de ändringar som där görs i EU:s redovisningsdirektiv 2013/34/EU. Vad gäller avgränsningen av de företag som ska upprätta hållbarhetsrapporter kommer denna till uttryck i artikel 19a.1 i direktiv 2013/34/EU. Den artikeln gäller hållbar- hetsrapportering på företagsnivå och således inte hållbarhetsredovisning på koncernnivå. Genom den nya artikel 29a tillkommer emellertid krav om hållbarhetsrapportering på koncernnivå.

1Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering.

617

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

Enligt Lagrådets bedömning motsvarar lagrådsremissens förslag, vad gäller avgränsningen av de företag som ska upprätta hållbarhetsrapporter, de krav som uppställs i direktivet. Såsom har uppmärksammats i samband med lagrådsföredragningen kan det dock i ett avseende ifrågasättas om lagrådsremissens utformning i denna del inte går utöver vad direktivet kräver.

Såsom förslaget är utformat får det förstås så att ett moderföretag kan vara skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport både på företagsnivå och på koncernnivå (se framför allt förslagen till ändringar i 6 kap. respektive 7 kap. årsredovisningslagen). I artikel 29a.7 sägs emellertid att ett moder- företag som uppfyller punkterna 1–5 i artikeln ska anses ha uppfyllt bland annat skyldigheterna enligt artikel 19a. Innebörden i denna bestämmelse har inte diskuterats vare sig i utredningsbetänkandet eller i lagråds- remissen. Bestämmelsen kan dock, enligt Lagrådets mening, uppfattas så att om ett moderföretag upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen, så behöver företaget inte upprätta någon hållbarhetsrapport som avser enbart det egna företaget. Detta framstår även i ett ändamålsperspektiv som en rimlig tolkning av bestämmelsen.

Intentionen i lagrådsremissen är att det inte ska införas mera långtgående regler om hållbarhetsrapportering än vad direktivet kräver.

Enligt Lagrådets mening finns det mot den angivna bakgrunden anledning att i det fortsatta lagstiftningsarbetet överväga om inte lagförslagens krav på upprättande av hållbarhetsrapporter bör förenas med ett undantag som medger att ett moderföretag som upprättar en hållbarhetsrapport för kon- cernen underlåter att upprätta en särskild hållbarhetsrapport för moder- företaget. Ett sådant undantag skulle i så fall kunna tas in som ett sista stycke i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen.

Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

2 kap. 7 §

I paragrafen finns sedan tidigare ett krav på att en årsredovisning ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. I lagrådsremissens förslag kompletteras detta krav med en bestämmelse om att årsredovis- ningen ska dateras. Enligt författningskommentaren ska dateringen av årsredovisningen motsvara den dag då de som ska underteckna redovis- ningen är ense om vilket innehåll denna ska ha. Lagrådet har inget att invända mot bestämmelsen i sig. Den ska ses mot bakgrund av vad som sägs i 5 kap. 22 § årsredovisningslagen om att årsredovisningen ska inne- hålla uppgift om väsentliga händelser som har inträffat efter räkenskaps- årets slut. En läsare har alltså anledning att utgå från att årsredovisningen återger endast väsentliga händelser som har inträffat fram till tidpunkten för dateringen av årsredovisningen.

Vad som sägs i författningskommentaren kan uppfattas så att någon datering inte är nödvändig om företagets intressenter kan sluta sig till ”vilket datum som gäller” genom det eller de datum som har angetts för undertecknandet. Lagrådet har för sin del svårt att se att lagtexten ger utrymme för en sådan tolkning. Frågan bör klargöras i det fortsatta lagstift- ningsarbetet.

618

Varken lagtext eller författningskommentar ger besked om när års-	Prop. 2023/24:124
redovisningen som sådan är färdigställd. Detta kan ha betydelse i straff-	Bilaga 11
rättsliga sammanhang men också för frågan när en revisor kan slutföra sin
revision. Det ligger enligt Lagrådet närmast till hands att anse att årsredo-
visningen är färdigställd först när den är såväl daterad som vederbörligen
undertecknad. Också denna fråga förtjänar att belysas i det fortsatta
lagstiftningsarbetet.
6 kap. 1 b §
I paragrafen anges att vissa bolag är skyldiga att lämna uppgift om imma-
teriella nyckelresurser. Avgränsningen av de bolag som omfattas av
bestämmelsen sker genom en hänvisning till 10 och 15 §§. I 15 § behand-
las handelsbolag som helt ägs av aktiebolag eller utländska motsvarigheter
till aktiebolag. Hänvisningen till 15 § kan läsas så att den omfattar alla
sådana handelsbolag. Avsikten synes emellertid vara en annan, nämligen
att sådana handelsbolag är skyldiga att lämna det aktuella slaget av upplys-
ning enbart om de uppfyller de särskilda kriterier som anges i 10 §.
Lagrådet anser därför att 1 b § behöver formuleras om.
En möjlighet kan vara att låta den bestämmelsen som finns i 6 kap. 15 §
i lagrådsremissens förslag utgöra ett tredje stycke i 10 § och att i föreva-
rande paragraf hänvisa enbart till 10 §. Det blir då tydligt att handelsbolag,
ägda av aktiebolag eller motsvarande utländska bolag, behöver lämna
uppgifter om finansiella nyckelresurser enbart om de uppfyller kriterierna
i 10 §. Se i övrigt vad Lagrådet anför i anslutning till 6 kap. 10 §.
6 kap. 10 §
I 10 § anges vilka aktiebolag som är skyldiga att ta in en hållbarhetsrapport
i sin förvaltningsberättelse. I de följande paragraferna anges sedan vad en
hållbarhetsrapport ska innehålla. Enligt 15 § ska det som sägs i 10–14 §§
gälla även för handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta delägare
är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag. Som
Lagrådet har varit inne på i anslutning till 6 kap. 1 b § skulle lagtexten
vinna i tydlighet om den bestämmelse som i förslaget är placerad i 15 §
togs in i 10 § som ett tredje stycke. I så fall skulle bestämmelserna i 11–
14 §§ utan vidare bli tillämpliga på hållbarhetsrapporter som upprättas av
handelsbolag av det slag som nu omnämns i 15 §.
Lagrådet föreslår därför att 10 § tillförs ett nytt tredje stycke enligt
följande.

Det som sägs i första och andra styckena gäller även för handelsbolag, vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag.

Paragrafen kommer därmed att uttömmande ange vilka av de företag som ska tillämpa årsredovisningslagen som är skyldiga att upprätta hållbarhets- rapporter.

Med skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport följer också en skyl- dighet att se till att denna uppfyller de kriterier som lagen – inklusive de standarder som lagen hänvisar till – uppställer liksom en skyldighet att se

till att hållbarhetsrapporten granskas på visst sätt. Det får antas att en del

619

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

företag som inte är skyldiga att upprätta hållbarhetsrapporter ändå skulle vilja tillhandahålla omvärlden motsvarande information. Varken lagtext eller motiv synes behandla frågan om hur sådana frivilliga hållbarhets- rapporter ska bedömas. Lagrådet kan för sin del se vissa skäl till att företag som upprättar en frivillig hållbarhetsrapport inom ramen för sin förvalt- ningsberättelse och gör gällande att denna uppfyller de krav som lagen uppställer på en sådan rapport bör omfattas av samma bestämmelser om granskning av hållbarhetsrapporten, om särskild granskningsberättelse och om offentliggörande av en sådan granskningsberättelse. Samtidigt kan det hävdas att lagtexten inte ger utrymme för att ställa sådana krav på frivilliga hållbarhetsrapporter. Frågan om vad som gäller för frivilliga hållbarhets- rapporter bör enligt Lagrådets mening belysas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

6 kap. 12 §

I paragrafen anges på ett allmänt plan vad en hållbarhetsrapport ska inne- hålla. Den synes, tillsammans med de följande paragraferna, vara avsedd att, i förhållandevis kortfattad form, återge vad som sägs i artikel 1.4 i direktivet om hållbarhetsrapportering. Bland annat sägs i paragrafen att rapporten ska innehålla den information som behövs för förståelsen av bolagets inverkan på frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, bolagsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter m.m. Avsikten synes vara att innebörden i det som sägs i paragrafen ska preciseras närmare genom de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som antas med stöd av EU-direktivet 2013/34/EU (se 6 kap. 12 e §). Enligt Lagrådets mening måste det trots detta krävas att den svenska lagtexten ger ett begripligt besked om vilken typ av information som ska lämnas. Lagrådet har för sin del svårt att förstå vad som avses med exempelvis ”bolagets inverkan på frågor om /…./ bolagsstyrning /…./”. Lagrådet förordar att

paragrafens ordalydelse ses över.

6 kap. 12 e §

Paragrafen behandlar innehållet i en hållbarhetsrapport. Enligt förslaget ska informationen lämnas ”i enlighet med” de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (jfr de nya artiklarna 19a.4 och 29b som genom direktivet om hållbarhetsrapportering införs i direktiv 2013/34/EU). Avsikten är att dessa standarder – som genom paragrafen blir rättsligt bindande för de företag som är skyldiga att upprätta hållbar- hetsrapporter – ska precisera vilken information av det slag som anges i 12–12 c §§ som företagen behöver lämna. Det handlar alltså inte om formen för informationen utan om informationens innehåll. Detta blir tydligare om paragrafen formuleras enligt följande.

Den information som avses i 12–12 c §§ ska ha det närmare innehåll som anges i de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/.

620

6 kap. 12 g §

Paragrafen ger bolag som är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport men inte överskrider storlekskriterierna i 10 § första stycket möjlighet att begränsa innehållet i rapporten på visst sätt. Enligt paragrafens andra stycke ska hållbarhetsrapporten då upprättas i enlighet med de europeiska standarder för små och medelstora företags hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29c i direktiv 2013/34/EU. Standarderna innehåller, liksom de standarder som avses i 12 e §, en precisering av den information som ska lämnas i hållbarhetsrapporten. Detta blir enligt Lagrådets mening tydligare om paragrafens andra stycke formuleras enligt följande.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

6 kap. 15 §

Som Lagrådet har anfört i anslutning till 6 kap. 1 b och 10 §§ bör före- varande paragraf utgå och en motsvarande bestämmelse i stället tas in i ett nytt tredje stycke i 10 §.

6 kap. 17 §

I paragrafens första stycke föreskrivs att en filial under vissa förutsätt- ningar ska upprätta en hållbarhetsrapport. Dessa förutsättningar anges genom en om-sats i fyra punkter. Såsom bestämmelsen har formulerats avviker ordföljden i två av punkterna från vad som är brukligt (liksom från den ordföljd som används i den motsvarande bestämmelsen i 7 kap. 31 f § i förslaget).

Första stycket bör därför formuleras enligt följande.

En filial till ett företag ska upprätta en hållbarhetsrapport för företaget, om

/…/

3.företagets nettoomsättning inom EES för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 1,7 miljarder kronor, och

4.filialens nettoomsättning under det senaste räkenskapsåret har uppgått till mer än 450 miljoner kronor.

7 kap. 31 a §

I paragrafen anges när ett moderföretag i en koncern ska avge en hållbar- hetsrapport. Bland annat sägs att moderföretaget ska vara ett bolag som avses i ”6 kap. 10 eller 15 §”. Om det förslag som Lagrådet har lämnat i anslutning till 6 kap. 10 § godtas, ska hänvisningen avse endast 6 kap.10 §.

7 kap. 31 d §

Paragrafens första stycke innehåller en bestämmelse som ålägger det rapporterande företaget att i hållbarhetsrapporten beskriva dotterföreta-

gens risker och inverkan i förhållande till hållbarhetsfrågor. Enligt andra

621

Förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag

6 kap. 1 §

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning försäkringsaktiebolag, ömsesi- diga försäkringsbolag och försäkringsföreningar ska omfattas av kraven i 6 kap. 10–14 §§ om hållbarhetsrapportering. Det görs genom att nya bestämmelser om detta införs i ett nytt femte stycke samtidigt som hänvis- ningen i första stycket till bestämmelserna i 6 kap. 10–14 §§ tas bort.

Vad som innefattas i de angivna formerna av bolag och föreningar framgår av 1 kap. 1 §. Där anges inledningsvis att lagen är tillämplig på försäkringsföretag och att med sådana företag avses dels försäkringsaktie- bolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar som om- fattas av försäkringsrörelselagen, dels tjänstepensionsaktiebolag, ömsesi- diga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Detta innebär att kravet på hållbarhetsrapportering kommer att gälla även de olika formerna av tjänstepensionsföretag. Det har upplysts att detta inte har varit avsikten med förslaget eftersom sådana företag inte omfattas av kraven på rapportering i direktivet om hållbarhetsrapportering. Av 6 kap. 1 § femte stycket bör därför framgå att bestämmelserna i 6 kap. 10–14 §§ årsredovisningslagen inte gäller för tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsaktiebolag och tjänstepensionsföreningar. Om en sådan ändring görs, bör hänvisningen i första stycket till 6 kap. 10–14 §§ kvarstå.

Enligt femte stycket andra meningen i förslaget ska det som sägs i 6 kap. 10 § andra stycket samma lag gälla även företag som inte har överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad. Av samma skäl som angetts i anslutning till 6 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag bör denna mening utgå.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

Punkten 8

Punkten 8 motsvarar den övergångsbestämmelse som har tagits in i punkten 6 i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen. Lagrådet förordar att punkten 8 formuleras om på samma sätt som Lagrådet har föreslagit beträffande den sistnämnda punkten.

Ny punkt 11

Av 7 kap. 5 § följer att vissa bestämmelser i årsredovisningslagen, bland annat 5 kap. 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, ska tillämpas av vissa angivna företag.

I enlighet med vad Lagrådet anfört i anslutning till punkten 11 i ikraft- trädande- och övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag blir be-

stämmelsen i 5 kap. 38 § årsredovisningslagen tillämplig även på

625

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

försäkringsaktiebolag. Det behövs då en övergångsbestämmelse avseende sådana företag, som lämpligen kan ges följande lydelse och placeras efter punkt 10.

Försäkringsaktiebolag ska tillämpa den nya bestämmelsen i 5 kap. 38 § års- redovisningslagen första gången för det räkenskapsår som inleds närmas efter utgången av 2024.

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

7 kap. 10 §

I paragrafen, i dess nuvarande lydelse, anges att ett aktiebolag inom sex månader från utgången av ett räkenskapsår ska hålla en årsstämma. Vid denna ska årsredovisningen och revisionsberättelsen läggas fram. I moder- företag som är skyldiga att upprätta koncernredovisning ska även koncern- redovisningen och koncernrevisionsberättelsen läggas fram.

Genom förslaget kompletteras paragrafen så att skyldigheten att lägga fram vissa handlingar kommer att omfatta även granskningsberättelsen, dvs. den handling i vilken resultatet av en revisors granskning av en håll- barhetsrapport presenteras. I moderföretag som ska upprätta en koncern- redovisning, ska styrelsen även lägga fram en ”granskningsberättelse över koncernen”.

Såvitt Lagrådet förstår kommer bestämmelserna om upprättande av hållbarhetsrapport och om den granskningsberättelse som ska lämnas över hållbarhetsrapporten i praktiken att träffa mindre än en halv procent av samtliga aktiebolag. Såsom lagförslaget har utformats ger det emellertid intrycket av att granskningsberättelser ska läggas fram i samtliga aktie- bolag. Det motiverar enligt Lagrådets mening att bestämmelserna om granskningsberättelsen i lagtexten presenteras på ett sätt som tydligt visar att de är tillämpliga enbart i vissa speciella fall.

Lagrådet föreslår därför att den nuvarande lagtexten lämnas orörd men att det i paragrafen tas in ett nytt andra stycke av följande lydelse.

Om bolaget omfattas av bestämmelserna om hållbarhetsrapport i 6 kap. års- redovisningslagen (1995:1554), ska styrelsen på årsstämman även lägga fram den granskningsberättelse som har lämnats över hållbarhetsrapporten. Om bolaget är ett moderföretag som är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, ska styrelsen också lägga fram den granskningsberättelse som har lämnats över hållbarhetsrapporten för koncernen.

7 kap. 25 §

Enligt paragrafen är styrelsen skyldig att hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse tillgängliga på visst sätt inför stämman. I förslaget kompletteras denna bestämmelse så att styrelsen ska hålla också ”gransk- ningsberättelsen” tillgänglig.

Som Lagrådet anfört i anslutning till 7 kap. 10 § synes bestämmelserna om granskningsberättelse komma att träffa enbart en mycket liten del av det totala antalet aktiebolag. Lagtexten bör därför utformas så att den inte ger intryck av att bestämmelserna gäller alla aktiebolag. Det motiverar att det som sägs om granskningsberättelsen tas in i ett nytt andra stycke enligt

626följande.

Prop. 2023/24:124

Om bolaget omfattas av bestämmelserna om hållbarhetsrapport i 6 eller 7 kap. Bilaga 11 årsredovisningslagen (1995:1554), gäller det som sägs i första stycket också

den granskningsberättelse som har lämnats över hållbarhetsrapporten.

9 kap. 3 §

I paragrafen, i dess nuvarande lydelse, sammanfattas de uppgifter som åvilar bolagets revisor. Där anges också bland annat att revisorsgransk- ningen ska ske med professionell skepticism och enligt god revisionssed.

I förslaget tillförs paragrafen ytterligare bestämmelser som reglerar revisorsgranskningen av en hållbarhetsrapport, däribland bestämmelser om vilka standarder som ska tillämpas vid sådan granskning.

Som Lagrådet redan har konstaterat berör de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapporter enbart en mycket liten andel av det totala antalet aktiebolag. Mot den bakgrunden är det inte lämpligt att den centrala parag- rafen avseende revisorns uppgifter tyngs av särskilda bestämmelser om granskning av hållbarhetsrapporter. Det bör därför enligt Lagrådets mening inte göras några tillägg i den paragrafen. I stället bör de nya bestämmelserna placeras i en särskild paragraf, 3 a §.

Bland de bestämmelser som ska föras in i den paragrafen märks en bestämmelse om att hållbarhetsrapporten ska granskas enligt vissa inom EU fastställda standarder. Lagrådet förutsätter att det även vid detta slag av granskning bör åligga revisorn att – såsom anges i 3 § första stycket – iaktta professionell skepticism och följa god revisionssed, låt vara att innehållet i den goda revisionsseden vid denna kan ha ett annat innehåll än vid granskning av finansiella rapporter och att dess innehåll till stor del kommer att styras av innehållet i standarderna. Lagtexten bör utformas så att detta framgår.

Lagrådet föreslår därför att 3 a § ges följande lydelse.

Granskningen av en hållbarhetsrapport eller av en hållbarhetsrapport för en koncern ska göras enligt de standarder som har antagits med stöd av artikel 26 a 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.

För granskningen gäller också det som sägs i 3 § första stycket andra meningen.

Bolaget får utse en eller flera andra revisorer än bolagets revisor att granska enbart hållbarhetsrapporten. Om bolaget är ett moderföretag, gäller detta även för granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.

5 §

I paragrafen anges att en revisor är skyldig att avge en revisionsberättelse och, i vissa fall, en koncernrevisionsberättelse. I förslaget tillförs paragra- fen bestämmelser som innebär att revisorn i vissa fall ska lämna även en granskningsberättelse över bolagets hållbarhetsrapport samt, i vissa fall, en granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten för en koncern.

627

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

Kompletteringarna har gjort paragrafen svåröverskådlig. Enligt Lagrådets mening skulle regleringen vinna i tydlighet om den nuvarande 5 § lämnades orörd och de nya bestämmelserna om granskningsberättelser över hållbarhetsrapporter i stället togs in i en ny 5 a §. För detta talar också det förhållandet att bestämmelserna om sådana granskningsberättelser träffar en mycket liten andel av det totala antalet aktiebolag.

Lagrådet föreslår att den nya paragrafen ges följande lydelse.

5 a §

Om bolaget omfattas av bestämmelserna om hållbarhetsrapport i 6 kap. års- redovisningslagen (1995:1554), ska revisorn lämna en granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten till bolagsstämman. I 38 a § finns bestämmelser om vad en sådan berättelse ska innehålla.

Om bolaget är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport för en koncern, ska revisorn även lämna en granskningsberättelse över den rapporten. Bestäm- melser om vad en sådan berättelse ska innehålla finns i 38 b §.

9 kap. 8 §

I paragrafen ska, enligt lagrådsremissens förslag, införas ett nytt tredje stycke. Innebörden synes vara att om det ska utses en revisor för gransk- ning av enbart hållbarhetsrapporten, så ska denne vara utsedd av stämman och att, ifall ett sådant uppdrag lämnas till flera revisorer, ska minst en av dessa vara utsedd av stämman (jfr artikel 3.25 i direktivet om hållbarhets- rapportering). Innebörden blir tydligare om stycket formuleras enligt följande.

Av de revisorer som utses att granska enbart en hållbarhetsrapport, ska minst en väljas av bolagsstämman.

	9 kap. 9 b §
	Paragrafen innehåller bestämmelser som ger aktieägare som representerar
	minst fem procent av aktiekapitalet eller rösterna rätt att få till stånd vad
	som i författningskommentaren benämns ”särskild granskning” av bola-
	gets hållbarhetsrapport. Detta föreslås ske genom att aktieägarna, utan
	föregående stämmobehandling, vänder sig till Bolagsverket som då ska
	utse en revisor eller ett registrerat revisionsbolag att utföra granskningen.
	I lagrådsremissen anges att bestämmelserna är föranledda av artikel 3.25 i
	direktivet om hållbarhetsrapportering. Den artikeln synes i lagstiftnings-
	ärendet ha tolkats så att den ger en aktieägarminoritet av den angivna
	storleken en absolut rätt att få till stånd en särskild granskning. Enligt
	Lagrådets mening får emellertid artikel 3.25, läst i ljuset av skäl 75 till
	direktivet, förstås så att den reglerar endast minoritetens rätt att få en fråga
	om ytterligare granskning upptagen till behandling på stämman. Av
	skäl 75 framgår nämligen att avsikten har varit enbart att ge aktieägarna
628	den rätt som de har enligt artikel 6 i direktivet om aktieägares rättigheter

(2007/36/EG), en artikel som inte behandlar annat än aktieägares rätt att	Prop. 2023/24:124
få en fråga behandlad på stämma.	Bilaga 11
Den föreslagna bestämmelsen synes därmed gå längre, och ha fått en
annan utformning, än förebilden i direktivet. Enligt Lagrådets mening
skulle ett genomförande av direktivet inte kräva mer än bestämmelser som
ger stämman utrymme för att besluta om sådan granskning som behandlas
i artikel 3.25, inbegripet bestämmelser om vad som ska gälla för den
person som utför denna granskning. En sådan, mera begränsad reglering,
skulle för övrigt stämma bättre överens med vad som sägs i direktivet om
att frågan ska behandlas på stämman. Det kan tilläggas att den rätt som
direktivet ger en aktieägarminoritet att få ett förslag om sådan granskning
prövat på stämman, utan ytterligare reglering, tillgodoses redan av det som
sägs i 7 kap. 16 § aktiebolagslagen (jfr prop. 2009/10:247 s. 9, även
Ds 2008:46 s. 64 ff.).
27 kap. 6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om avregistrering ur aktiebolags-
registret av bland annat revisorer vars auktorisation eller godkännande har
upphävts. I förslaget kompletteras paragrafen så att sådan avregistrering
ska ske även när en revisor har fått ett tidsbegränsat förbud att underteckna
granskningsberättelser.
Det är uppenbart att en revisor, som förbjuds att underteckna gransk-
ningsberättelser, inte enbart av denna anledning bör avregistreras från upp-
drag som inte innefattar någon granskning av hållbarhetsrapporter. Just
detta blir emellertid följden av den föreslagna bestämmelsen.
Enligt Lagrådets mening kan paragrafen därför inte läggas till grund för
lagstiftning i sin nuvarande utformning.
Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen
Lagen innehåller bland annat associationsrättsliga bestämmelser för spar-
banker. Flera bestämmelser motsvarar bestämmelser i aktiebolagslagen
som Lagrådet har behandlat ovan med förslag till redaktionella ändringar
i lagrådsremissens förslag. Det finns i och för sig skäl att göra motsvarande
ändringar i förslaget till ändringar i sparbankslagen. Behovet av enkelhet
och överskådlighet är dock inte lika trängande när det gäller en lag som,
likt sparbankslagen, reglerar enbart ett fåtal företag. Lagrådet lämnar
därför inga redaktionella förslag avseende sparbankslagen.
4 kap. 12 §
Paragrafen behandlar styrelsens upplysningsplikt gentemot sparbanks-
stämman. Ett moment i regleringen är att en styrelse som anser sig inte
kunna lämna upplysningar till stämman är skyldig att i stället lämna
upplysningarna till sparbankens revisorer. Revisorerna ska därefter yttra
sig, bland annat i frågan om upplysningarna borde ha gett anledning till
ändring i revisionsberättelsen. Enligt lagrådsremissens förslag ska ett
sådant yttrande innehålla även ett uttalande om huruvida upplysningarna
borde ha gett anledning till ändring i granskningsberättelsen.
	629

För granskningen gäller också det som sägs i 5 § första stycket andra meningen.

Bolaget får utse en eller flera andra revisorer att granska enbart hållbarhets- rapporten. Om bolaget är ett moderföretag, gäller detta även hållbarhets- rapporten för koncernen.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

Förslaget till lag om ändring i lagen om bank- och finansieringsrörelse

10 kap. 9 §

I paragrafen finns särskilda bestämmelser om revision i bankaktiebolag. De kompletterar de bestämmelser om revision som finns i aktiebolags- lagen (jfr 10 kap. 1 § i lagen). Det innebär att det som sägs om revision i

9 kap. aktiebolagslagen gäller även bankaktiebolag, om inte annat före- skrivs i paragrafen.

Det som sägs i första stycket av förevarande paragraf innebär att ett bankaktiebolag, oavsett sin storlek, ska ha minst en revisor och att denne ska vara en auktoriserad revisor. Genom förslaget tillförs paragrafen ett nytt andra stycke med bestämmelser om den revisor som granskar en hållbarhetsrapport. I första meningen anges att minst en revisor som ska granska enbart hållbarhetsrapporten ska vara auktoriserad. Enligt andra meningen ska en sådan revisor dels väljas av stämman, dels ha särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport.

Förslaget i andra stycket första meningen och andra ledet i andra meningen avviker från motsvarande bestämmelse i den föreslagna 9 kap.

12 § andra stycket aktiebolagslagen. Enligt den bestämmelsen får en hållbarhetsrapport granskas enbart av en auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av hållbarhetsrapport. Det får förstås så att andra revisorer inte får underteckna granskningsberättelsen utan på sin höjd biträda den ansvariga revisorn vid granskningen. Förslaget i föreva- rande paragraf synes däremot ge utrymme för att även andra revisorer deltar i granskningen på lika fot med den eller de revisorer som har särskild behörighet att granska hållbarhetsrapporter. Lagrådet kan inte se att denna skillnad är motiverad. Det talar, enligt Lagrådets mening, för att kraven på den eller de revisorer som granskar en hållbarhetsrapport bör vara de- samma i bankaktiebolag som i vanliga aktiebolag. Detta åstadkoms i så fall enklast genom att första meningen och andra ledet i andra meningen i förevarande paragrafs andra stycke får utgå. Därmed kommer bestäm- melsen i 9 kap. 12 § andra stycket aktiebolagslagen att gälla också för bankaktiebolag.

Det som sägs i första ledet av andra meningen kan, som lagförslaget är utformat, förstås så att samtliga auktoriserade revisorer som ska granska hållbarhetsrapporten ska vara utsedda av stämman. Detta innebär, såvitt Lagrådet förstår, en avvikelse från vad som sägs i 9 kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen. Den bestämmelsen ger nämligen utrymme för att någon, dock inte alla, av de revisorer som granskar hållbarhetsrapporten utses av annan än stämman. Lagrådet kan inte heller i denna del se skäl att göra skillnad mellan vanliga aktiebolag och bankaktiebolag. Om någon sådan skillnad inte är avsedd, föreslår Lagrådet att även första ledet av andra

631

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

632

meningen får utgå. Det som sägs i 9 kap. 8 § aktiebolagslagen kommer därmed att gälla även bankaktiebolag.

12 kap. 8 §

I paragrafen finns särskilda regler om revision av kreditmarknadsförening- ar. De kompletterar bestämmelserna om revision i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (jfr 12 kap. 1 § i förevarande lag). Lagrådsremissen innehåller inte några förslag om att det i den lagen ska införas bestäm- melser om granskning av hållbarhetsrapporter. I den mån bestämmelser av det slaget ska gälla för kreditmarknadsföreningar måste de därför tas in i 12 kap. förevarande lag.

Lagrådsremissen innehåller ett sådant förslag. I anslutning till den befint- liga bestämmelsen i 8 § om att minst en revisor ska väljas av förenings- stämman föreslås en ny bestämmelse om att ”detsamma gäller en revisor som ska granska enbart hållbarhetsrapporten”. Lagrådet har ingen invänd- ning i sak mot bestämmelsen men föreslår att innebörden tydliggörs enligt följande.

Av de revisorer som utses att granska enbart en hållbarhetsrapport, ska minst en väljas av föreningsstämman.

12 kap. 8 a §

I paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet och är tillämplig på kredit- marknadsföreningar, anges att granskningen av en hållbarhetsrapport ska utföras enligt vissa standarder som har antagits enligt direktiv 2006/43/EG. Detta motsvarar en av de bestämmelser som enligt lagrådsremissen ska införas i 9 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Lagrådet föreslår, i linje med vad Lagrådet har uttalat i anslutning till

9 kap. 3 § aktiebolagslagen, att förevarande paragraf kompletteras med ett stycke som tydliggör att revisorn även vid detta slag av granskning ska iaktta professionell skepticism och följa god revisionssed.

12 kap. 8 e §

Paragrafen, som är tillämplig på kreditmarknadsföreningar, innehåller bestämmelser som motsvarar de som enligt lagrådsremissens förslag ska införas i 9 kap. 9 b § aktiebolagslagen. Det som Lagrådet har uttalat i anslutning till den paragrafen har relevans även här. Det krav på initiativ- rätt för delägarna som det bakomliggande EU-direktivet uppställer synes vara tillgodosett redan genom det som sägs i 6 kap. 15 och 46 §§ lagen om ekonomiska föreningar om medlemmars initiativrätt.

12 kap. 12 c §

Paragrafen kompletterar bestämmelserna i lagen om ekonomiska förening- ar om avregistrering av obehöriga ställföreträdare eller revisorer. Inne- börden är att en revisor som förbjuds att underteckna en gransknings- berättelse ska avregistreras från föreningsregistret. Detta motsvarar vad som föreslås gälla i fråga om revisorer i aktiebolag. Det förslaget kan enligt Lagrådet inte läggas till grund för lagstiftning (se vad Lagrådet har uttalat i anslutning till 27 kap. 6 § aktiebolagslagen). Av motsvarande skäl bör inte heller förslaget i förevarande paragraf genomföras.

12 kap. 20 a §

Förslaget innebär att vid tillämpningen av 21 kap. 9 och 12 §§ lagen om ekonomiska föreningar om tid för att väcka talan och hinder mot att väcka talan ska det som föreskrivs om revisionsberättelsen även tillämpas i fråga om granskningsberättelsen. I 9 § sägs att en talan för föreningens räkning mot en styrelseledamot eller den verkställande direktören om skadestånd på grund av beslut eller åtgärd under ett räkenskapsår ska väckas senast ett år från det att revisionsberättelsen och årsredovisningen lades fram på föreningsstämman. Enligt 12 § får en talan som inte grundas på brott inte väckas sedan fem år har förflutit från utgången av det räkenskapsår som revisionsberättelsen avser.

Lagrådet ser inte några problem med att på det föreslagna sättet före- skriva att vad som i de båda paragraferna sägs om revisionsberättelsen ska gälla även en granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport. Det kan dock sättas i fråga om inte också 21 kap. 10 § lagen om ekonomiska föreningar borde nämnas i den föreslagna bestämmelsen. Av 10 § följer att en talan får väckas utan hinder av 9 § om det i revisionsberättelsen inte har lämnats i väsentliga avseenden riktiga och fullständiga uppgifter till föreningsstämman. Såvitt Lagrådet kan bedöma bör detta gälla när det föreligger en motsvarande oriktighet eller ofullständighet i gransknings- berättelsen.

Prop. 2023/24:124 Bilaga 11

Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

12 kap. 42 a §

För revision av ömsesidiga försäkringsbolag gäller bestämmelserna i 8 kap. lagen om ekonomiska föreningar med de tillägg och avvikelser som anges i 12 kap. försäkringsrörelselagen. Som tidigare har konstaterats saknar lagen om ekonomiska föreningar särskilda bestämmelser om granskning av hållbarhetsrapporter.

I förevarande paragraf anges att granskningen av en hållbarhetsrapport ska utföras enligt vissa standarder som har antagits enligt direktiv 2006/43/EG. Detta motsvarar en av de bestämmelser som enligt lagrådsremissen ska införas i 9 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Lagrådet föreslår, i linje med vad Lagrådet har uttalat i anslutning till

12 kap. 42 d §

Paragrafen, som ingår i lagens särskilda bestämmelser om revision av ömse- sidiga försäkringsbolag, innehåller bestämmelser som motsvarar de som enligt lagrådsremissens förslag ska införas i 9 kap. 9 b § aktiebolagslagen. Det som Lagrådet har uttalat i anslutning till den paragrafen har relevans även här och talar för att den föreslagna bestämmelsen ersätts med en bestämmelse som ger bolagsstämman utrymme att besluta om sådan särskild granskning som avses i det bakomliggande EU-direktivet.

Lagrådet noterar att det krav på initiativrätt för en minoritet som direktivet

uppställer i huvudsak synes vara tillgodosett genom det som sägs i 6 kap. 15

633

	9.1.3	Årsredovisningens datering och andra
		redovisningsfrågor ........................................	197
9.2	Övergångsbestämmelser................................................		197
10 Konsekvenser		...............................................................................	198

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		6
2	Lagtext	..............................................................................................	7
	2.1	Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
		(1995:1554) ........................................................................	7
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
		årsredovisning i kreditinstitut och
		värdepappersbolag............................................................	43
	2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
		årsredovisning i försäkringsföretag ..................................	51
	2.4	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
		(2005:551) ........................................................................	59
	2.5	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
		(1987:619) ........................................................................	71
	2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
		utländska filialer m.m.......................................................	81
	2.7	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen
		(1994:1220) ......................................................................	82
	2.8	Förslag till lag om ändring i revisionslagen
		(1999:1079) ......................................................................	84
	2.9	Förslag till lag om ändring i revisorslagen
		(2001:883) ........................................................................	90
	2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse..........................................	96
	2.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden .................................................	101
	2.12	Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
		(2010:2043) ....................................................................	104
	2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om
		ekonomiska föreningar ...................................................	115
3	Ärendet och dess beredning ..........................................................		117
4	Det nya EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering .....		118
	4.1	Nuvarande hållbarhetsrapportering ................................	118
	4.2	Formerna för genomförandet av direktivet.....................	122
	4.3	Vilka företag ska lämna hållbarhetsinformation?...........	124
	4.4	Vilken hållbarhetsinformation ska rapporten
		innehålla? .......................................................................	137
	4.5	Kontakter med arbetstagarföreträdare ............................	142
	4.6	Hållbarhetsrapportens placering och
		offentliggörande .............................................................	143
	4.7	Information om immateriella resurser ............................	148
	4.8	Information om mångfaldspolicy ...................................	149
	4.9	Intygandemeningen ........................................................	150
	4.10	Granskning av hållbarhetsrapporten...............................	150
	4.11	Redovisningstillsyn och sanktioner ................................	159
	4.12	Revisorsfrågor ................................................................	161
	4.13	Oberoende kvalitetsgranskare av hållbarhetsrapport......	169

5	EU-direktivet om en jämnare könsfördelning i börsnoterade			Prop. 2023/24:124
	företags styrelser		..........................................................................	171
	5.1	Könsfördelningsdirektivet .............................................		171
	5.2	En utökad skyldighet att redovisa könsfördelning.........		172
	5.3	Sanktioner och tillsyn ....................................................		175
6	Årsredovisningens datering..........................................................			176
	6.1	Bakgrund och tidigare överväganden ............................		176
		6.1.1	En årsredovisning ska vara undertecknad.....	176
		6.1.2	Styrelsens behörighet och Bolagsverkets
			roll ................................................................	177
		6.1.3	Färdigställandet och händelser av
			väsentlig betydelse........................................	178
		6.1.4	Bokföringsnämndens hemställan..................	178
	6.2	Tydligare regler för dateringen av årsredovisningar......		178
7	En ny uppställningsform för eget kapital för vissa företag ..........			183
	7.1	Balansräkningen ............................................................		183

företag bör införas .........................................................		184
7.2.1	Den nya uppställningsformen för eget
	kapital bör vara flexibel ................................	185
7.2.2	Övriga företag bör specificera
	förändringar i eget kapital jämfört med
	föregående års balansräkning .......................	188

8	En möjlighet att i vissa fall redovisa finansiella skulder enligt
	internationella redovisningsstandarder.........................................		189
	8.1	Värdering av finansiella skulder enligt
		årsredovisningslagen .....................................................	189
	8.2	Värdering av finansiella skulder enligt IFRS ................	190

		skulder bör även kunna göras i fonden för verkligt
		värde	..............................................................................	191
9	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			194
	9.1	Ikraftträdande ................................................................		194
		9.1.1	Hållbarhetsrapportering och granskning
			av hållbarhetsrapporter .................................	194
		9.1.2	Nya rapporteringskrav avseende

	om företagens hållbarhetsrapportering ..........................	198
10.2	Konsekvenser av genomförandet av EU-direktivet
	om könsfördelning i börsnoterade företags styrelser .....	206

Prop. 2023/24:124	10.3	Konsekvenser av förslaget om årsredovisningens
		datering...........................................................................	207
	10.4	Konsekvenser av en ny uppställningsform för eget
		kapital.............................................................................	208
	10.5	Konsekvenser av en ny valmöjlighet för redovisning
		av vissa finansiella skulder.............................................	209
11	Författningskommentar.................................................................		210
	11.1	Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen
		(1995:1554) ....................................................................	210
	11.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
		årsredovisning i kreditinstitut och
		värdepappersbolag..........................................................	242
	11.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
		årsredovisning i försäkringsföretag ................................	250
	11.4	Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
		(2005:551) ......................................................................	259
	11.5	Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen
		(1987:619) ......................................................................	269
	11.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om
		utländska filialer m.m.....................................................	277
	11.7	Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen
		(1994:1220) ....................................................................	278
	11.8	Förslaget till lag om ändring i revisionslagen
		(1999:1079) ....................................................................	278
	11.9	Förslaget till lag om ändring i revisorslagen
		(2001:883) ......................................................................	283
	11.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse........................................	288
	11.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden .................................................	293
	11.12	Förslaget till lag om ändring i
		försäkringsrörelselagen (2010:2043)..............................	295
	11.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om
		ekonomiska föreningar ...................................................	305
Bilaga 1		Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
		2022/2464 av den 14 december 2022 .............................	306
Bilaga 2		Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
		2022/2381 av den 23 november 2022 ............................	372
Bilaga 3		Sammanfattning av betänkandet SOU 2022:29..............	388
Bilaga 4		Betänkandets lagförslag SOU 2022:29...........................	390
Bilaga 5		Förteckning över remissinstanserna SOU 2022:29 ........	395
Bilaga 6		Sammanfattning av betänkandet SOU 2023:35..............	396
Bilaga 7		Betänkandets lagförslag SOU 2023:35...........................	401
Bilaga 8		Förteckning över remissinstanserna SOU 2023:35 ........	499
Bilaga 9		Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2023/2775
4		av den 17 oktober 2023 ..................................................	500
4

Bilaga 10	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	503	Prop. 2023/24:124
Bilaga 11	Lagrådets yttrande .........................................................	617
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024 ......		636

Övriga företag:	Prop. 2023/24:124
I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) Prop. 2023/24:124
	om årsredovisning i kreditinstitut och
	värdepappersbolag

2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)	Prop. 2023/24:124
	om utländska filialer m.m.

		41 §9
Regeringen eller	den myndighet	Regeringen eller	den myndighet
som regeringen	bestämmer får	som regeringen	bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om		meddela ytterligare föreskrifter om
auktorisation, godkännande och re-		auktorisation, godkännande, be-
gistrering samt om villkor för verk-		hörighet att granska hållbarhets-
samheten. Föreskrifterna får inne-		rapporter och registrering samt om
hålla undantag från bestämmel-		villkor för verksamheten. Före-
serna i 24 §.		skrifterna får innehålla undantag
		från bestämmelserna i 24 §.

Prop. 2023/24:124	9 §4
	Bara den som är auktoriserad eller	Bara den som är auktoriserad eller
	godkänd revisor får vara revisor i en	godkänd revisor får vara revisor i en
	kreditmarknadsförening.	kreditmarknadsförening. En håll-
		barhetsrapport får granskas endast
		av en auktoriserad revisor med

	11 a §3
Om en emittent som inte har säte i		Om en emittent som inte har säte i
en stat inom EES anlitar en fysisk		en stat inom EES anlitar en fysisk
person eller ett företag från ett		person eller ett företag från ett
tredjeland för granskning av års-		tredjeland för granskning av års-
eller koncernredovisning, ska den		eller	koncernredovisning eller en
som anlitas vara registrerad enligt		hållbarhetsrapport eller en håll-
16 b § revisorslagen (2001:883).		barhetsrapport för koncernen, ska
		den som anlitas vara registrerad
		enligt	16 b §	revisorslagen
		(2001:883).

Redovisning för tiden innan en	Prop. 2023/24:124
likvidator utses

Prop. 2023/24:124	(2018:672) om	ekonomiska för-
	eningar ska det som sägs om revi-
	sionsberättelsen	och	koncernrevi-
	sionsberättelsen även gälla gransk-
	ningsberättelsen	och	gransknings-
	berättelsen för koncernen.

Prop. 2023/24:124 Revisionsberättelsen	Revisionsberättelsen
	och granskningsberättelsen8

	8	Senaste lydelse 2016:439.
112	9	Senaste lydelse 2020:660.
112	10 Senaste lydelse 2020:660.

Prop. 2023/24:124		talan och hinder för att väcka talan
		ska det som föreskrivs om revi-
		sionsberättelsen även tillämpas i
		fråga om granskningsberättelsen.

	Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

Utfärdat i Strasbourg den 14 december 2022.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
R. METSOLA		M. BEK
Ordförande		Ordförande

banker och försäkringsföretag. De företag som väljer att använda sig av	Prop. 2023/24:124
möjligheten får en bättre överensstämmelse mellan koncernredovisningen	Bilaga 3
och årsredovisningen. Detta förbättrar informationen till företagets in-
tressenter.

V. Årets resultat
Övriga företag:	Handelsbolag och enskilda
	näringsidkare:

Prop. 2023/24:124	Förslaget medför inte några besparingar eller kostnader för företagen.
Bilaga 6	För berörda myndigheter, bl.a. Bolagsverket och Bokföringsnämnden,
	uppkommer vissa kostnader som kan finansieras inom befintliga ramar.

Prop. 2023/24:124	11. Lagen tillämpas i övrigt första gången för det räkenskapsår som inleds
Bilaga 7	närmast efter utgången av 2023.

Om en styrelseledamot, verk-	Om en styrelseledamot, verk-
ställande direktör, särskild firma-	ställande direktör, särskild firma-
tecknare, annan ställföreträdare för	tecknare, annan ställföreträdare för
bolaget, revisor eller lekmanna-	bolaget, revisor eller lekmanna-
revisor har försatts i konkurs, fått	revisor har försatts i konkurs, fått
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräl-	förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräl-
drabalken eller fått näringsförbud,	drabalken eller fått näringsförbud,
ska Bolagsverket stryka ställföre-	ska Bolagsverket stryka ställföre-
trädaren, revisorn eller lekmanna-	trädaren, revisorn eller lekmanna-
revisorn ur aktiebolagsregistret.	revisorn ur	aktiebolagsregistret.
Detsamma gäller om godkännandet	Detsamma gäller om godkännandet
eller auktorisationen för en revisor	eller auktorisationen för en revisor
upphör att gälla eller om revisorn	upphör att gälla eller om revisorn
har fått ett tidsbegränsat förbud att	har fått ett tidsbegränsat förbud att
utöva revisionsverksamhet eller att	utöva revisionsverksamhet eller att
underteckna revisionsberättelser.	underteckna	revisionsberättelser
13 Senaste lydelse 2016:431.		449

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 a §2
	Om filialen är skyldig att upp-
	rätta en hållbarhetsrapport gäller
	5–7, 12, 19, 33 a och 33 b §§ revi-
	sionslagen (1999:1079) i tilllämp-
	liga delar för rapporteringen och
	granskningen.

eller om ett tidsbegränsat förbud att
1. utöva revisionsverksamhet,
2. underteckna	revisionsberät-	2. underteckna	revisionsberät-
telser, eller		telser eller granskningsberättelser
		över hållbarhetsrapport, eller

3.	Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag	Prop. 2023/24:124
4.	Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i	Bilaga 10

Bilaga 10	1.	Reservfond
	1.	Reservfond
	2.	Kapitalandelsfond
	3.	Fond för verkligt värde
	4.	Fond för utvecklingsutgifter
	5.	Övrigt

IV. Årets resultat	Prop. 2023/24:124
B. Obeskattade reserver	Bilaga 10
C. Avsättningar