Regeringens skrivelse 2023/24:114

Strategisk exportkontroll 2023 – krigsmateriel Skr.
och produkter med dubbla användningsområden 2023/24:114

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 27 mars 2024

Ulf Kristersson

Tobias Billström (Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2023. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom Europeiska unionen (EU) och andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

1

Skr. 2023/24:114

2

Innehållsförteckning

1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll ......................... 3
2 Krigsmateriel .................................................................................... 6
  2.1 Bakgrund och regelverk ..................................................... 6

2.2Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt

perspektiv ........................................................................... 9

2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av

krigsmateriel..................................................................... 12

2.4Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll

  av krigsmateriel ................................................................ 16
3 Produkter med dubbla användningsområden .................................. 19
3.1 Bakgrund och definitioner................................................ 19

3.2Reglering av produkter med dubbla

  användningsområden........................................................ 20
3.3 Restriktiva åtgärder (sanktioner) på PDA-området .......... 23
  3.3.1 Förhållandet mellan sanktioner och  
    exportkontroll .................................................. 23
  3.3.2 Landspecifika sanktioner................................. 24

3.4Utökade PDA-relaterade sanktioner mot Ryssland

2023.................................................................................. 24

3.5Samarbete inom de internationella

exportkontrollregimerna................................................... 25

3.6Samarbetet inom EU om produkter med dubbla

användningsområden........................................................ 27

3.7FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 och initiativet om

    säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen ............. 30
4 Ansvariga myndigheter ................................................................... 30
  4.1 Inspektionen för strategiska produkter ............................. 30
  4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten............................................... 35
5 Statistikredovisning......................................................................... 37
Bilaga 1 Export av krigsmateriel .................................................... 38
Bilaga 2 Redovisning av statistik rörande produkter med  
    dubbla användningsområden 2023 ................................... 77
Bilaga 3 Inspektionen för strategiska produkter om viktiga  
    tendenser inom svensk och internationell  
    exportkontroll ................................................................... 89
Bilaga 4 Regelverk i urval .............................................................. 93
Bilaga 5 Förkortningar.................................................................... 98
Bilaga 6 Vägledning till andra källor............................................ 100
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024 ....... 101
1 Regeringens skrivelse om strategisk Skr. 2023/24:114
 

exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen politiken när det gäller den strategiska exportkontrollen under 2023, dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses produkter tillverkade för civilt bruk som även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla Sveriges nationella målsättningar och internationella åtaganden, samt för att säkerställa att utförseln av produkter från Sverige görs i enlighet med det fastställda exportkontrollregelverket. Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel samt vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT). Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är behörig tillståndsmyndighet.

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med PDA kan spridningen motverkas. Exportkontrollen möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet. Exportkontroll av PDA krävs även för att minska oönskad och destabiliserande utveckling av konventionella militära förmågor. Genom att säkerställa att PDA inte exporteras till för Sverige olämpliga mottagare stärks vårt lands säkerhet. Det är således både utifrån ett icke-spridningsperspektiv och ett säkerhetspolitiskt perspektiv nödvändigt för Sverige att ha en strikt och effektiv nationell exportkontroll av PDA.

Detta är fyrtionde gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för politiken avseende strategisk exportkontroll. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades 1985. Sverige var då bland de första länderna i Europa med att redovisa det gångna årets aktiviteter på området.

Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i dess helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning.

Som ett led i arbetet för ökad öppenhet och transparens redovisas i årets skrivelse bl.a. detaljerad information om svenska företags tillhandahållanden av krigsmateriel i utlandet. Årets statistik innefattar, likt förra

3

Skr. 2023/24:114 året, en särskild sammanställning över statliga donationer av krigsmateriel till Ukraina.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med statistikunderlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer. I bilaga 3 ger ISP även sin egen syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Viktiga händelser under året

Den strategiska exportkontrollen under 2023 har fortsatt att präglas av det försämrade internationella säkerhetspolitiska läget. Rysslands aggression mot Ukraina och fullskaliga invasion av landet den 24 februari 2022 utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands krigföring mot Ukraina kom i hög grad att prägla svensk utrikes- och säkerhetspolitik även under 2023 och har lett till betydande konsekvenser även på exportkontrollområdet.

Som ett svar på den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 införde EU historiskt omfattande sanktioner mot Ryssland under 2022 med tillkommande sanktionspaket under 2023. Sanktionspaketen under både 2022 och 2023 omfattade bland annat produkter med dubbla användningsområden, avancerad teknik och civila skjutvapen. Sanktionerna har under året skärpts inom ramen för de tionde, elfte och tolfte sanktionspaketen. Sanktioner mot Ryssland när det gäller krigsmateriel infördes av EU redan 2014 då landet påbörjade sin olagliga aggression mot Ukraina.

För att stödja Ukraina har Sverige skickat flera stödpaket inklusive krigsmateriel. Inte sedan finska vinterkriget har Sverige bistått ett land i väpnad konflikt med krigsmateriel, på det sätt som vi nu stöder Ukraina.

Sverige ansökte 2022 om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Regeringen har också konstaterat att det under ansökningsperioden råder försvars- och säkerhetspolitiska omständigheter med effekt på bedömningen av ansökningar från Natomedlemmar.

I november 2023 tillsatte regeringen utredningen En modern exportkontroll av krigsmateriel i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap. Utredningen leds av förutvarande talmannen Per Westerberg och ska bl.a. se över riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap samt internationella materielsamarbeten och reglering av underleverantörer till svensk försvarsindustri.

Mötesverksamheten i de multilaterala exportkontrollregimerna har under 2023 fortsatt i samma takt som 2022 och före pandemin.

Den allt snabbare tekniska utvecklingen inom framväxande tekniker, t.ex. artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik, har under året gjort exportkontrollarbetet allt mer angeläget, både nationellt och i de multilaterala exportkontrollregimerna.

4

Under året fick ISP en ytterligare uppgift genom att utses till Skr. 2023/24:114 granskningsmyndighet för utländska direktinvesteringar. Lagen

(2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 december 2023. ISP:s centrala roll för kontroll av kritiska och strategiska tekniker och produkter förstärktes därmed. ISP är förutom tillståndsmyndighet i exportkontrollärenden och granskningsmyndighet för direktinvesteringar, även behörig myndighet när det gäller sanktioner, bl.a. de omfattande sanktionspaket som EU antagit mot Ryssland.

Sammanfattning av det statistiska underlaget

I två bilagor till denna skrivelse redovisas samlad statistik över tillståndsgivningen och den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Statistiken omfattar uppgifter från 1 januari till 31 december 2023.

Redovisningen av export och annan krigsmaterielrelaterad verksamhet 2023 görs i bilaga 1. Exporten visas också över tid, eftersom enstaka tillstånd och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Under 2023 innehade 382 företag, myndigheter och privatpersoner tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel. Sedan 2018 har antalet tillståndsinnehavare mer än fördubblats. Ökningen avser främst underleverantörer till systemtillverkare av krigsmateriel.

Totalt 62 länder mottog leveranser av krigsmateriel från Sverige. Värdet av krigsmaterielexporten uppgick under 2023 till drygt 18 miljarder kronor. Exportvärdet ökade därmed med cirka 18 procent jämfört med föregående år.

Drygt 80 procent av exporten gick till de 39 länder som enligt regeringen utgör etablerade samarbetsländer inom det försvars- och säkerhetspolitiska området. Liksom 2022 var USA och Brasilien de mest betydande mottagarländerna. Exporten till USA omfattade ett stort antal olika materielslag, inklusive markstridssystem, marina artillerisystem och bandgående fordon. Leveranserna till Brasilien bestod fortsatt främst av stridsflygsystem Jas Gripen.

Vid sidan av den etablerade samarbetskretsen var Pakistan och Indien de mest betydande mottagarländerna sett till värdet av exporten. Till Pakistan genomfördes en kompletterande leverans av ett tidigare exporterat luftburet radarsystem medan merparten av exporten till Indien rörde markstridssystem.

Vad avser Ukraina beviljades under 2023 totalt 21 stycken utförseltillstånd för statliga donationer medan 16 stycken tillstånd utfärdades för försäljning från den svenska försvarsindustrin. Under de senaste två åren har ISP därutöver vid 62 tillfällen beviljat tillstånd för vidareöverlåtelse av svensktillverkad krigsmateriel från andra länder. Till största delen har den donerade och vidareöverlåtna krigsmaterielen rört markstrids- och missilsystem.

Det totala värdet av exporten till länderna i Mellanöstern uppgick till drygt 330 miljoner kronor. Merparten avsåg reservdelar till tidigare levererade radar- och ledningssystem i Förenade Arabemiraten och

5

Skr. 2023/24:114 Saudiarabien samt ett marint system som levererades till ett nära samarbetsland för integration och slutlig leverans till Saudiarabien.

Fyra utförseltillstånd avseende försäljning till Turkiet beviljades till ett sammanlagt värde av drygt 5 miljoner kronor. Den faktiska exporten uppgick till ett värde av drygt 4 miljoner kronor.

Under 2023, liksom under 2022, beviljades tillstånd för följdleveranser av övrig krigsmateriel till privata företag i Israel avseende komponenter som vid den ursprungliga utförseln inte utgjorde krigsmateriel.

I bilaga 2 redovisas tillståndsgivningen för produkter med dubbla användningsområden. Till skillnad från vad som gäller för krigsmaterielexporten lämnar berörda företag inga leveransdeklarationer. Det innebär att uppgifter saknas om den faktiska exporten. Överföring av produkter med dubbla användningsområden inom EU kräver i regel inget tillstånd. Vidare möjliggör omfattande EU-generella tillstånd att export till vissa samarbetsländer utanför EU inte kräver tillstånd i det enskilda fallet. Detta innebär att mottagarländer som är föremål för merparten av PDA-exporten inte finns med i statistiken.

  2 Krigsmateriel  
  2.1 Bakgrund och regelverk  
  Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att
  säkerställa att utförseln av produkter från Sverige och lämnandet av
  tekniskt bistånd sker i enlighet med det fastställda exportkontroll-
  regelverket. Kontrollen enligt krigsmateriellagstiftningen omfattar
  tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom avtal
  om samarbeten eller tillverkningsrätt m.m. när det gäller sådan materiel.
  Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om
  krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de
  principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av
  regeringen och godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket lagen om
  krigsmateriel får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets-
  eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges
  internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Vid
  tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas.
  Detta innefattar EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om
  fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär
  teknik och krigsmateriel samt de kriterier som ställs upp i vapenhandels-
  fördraget (Arms Trade Treaty, ATT).  
  Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med
  utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De
  internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som
  ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till
  uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med
  regelverket i dess helhet.  
  Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar alltså tillverkning,
6 tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om
     

samarbete och tillverkningsrätt för sådan materiel. Lagen gäller dels Skr. 2023/24:114 materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens

föreskrifter utgör krigsmateriel, dels sådant tekniskt stöd till krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till förordningen om krigsmateriel. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, så när som på tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel.

Under 2018 infördes, med ett brett stöd i riksdagen, ett skärpt svenskt regelverk för export av krigsmateriel (prop. 2017/18:23). Till skärpningarna hörde att mottagarlandets demokratiska status introducerades, jämte mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter, som ett centralt villkor i tillståndsprövningen. Detta är unikt för det svenska regelverket.

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras vid behov. På det sättet förbättras möjligheterna att framgångsrikt hantera de utmaningar som präglar icke-spridningsarbetet. Exempelvis beslutade regeringen år 2021 att införa systematiska efterkontroller (verifikationsbesök) i utlandet av export från Sverige av lätta vapen. Sådana kontroller kan vara ett värdefullt komplement till en strikt tillståndsprövning för att motverka avledning av materiel till icke-avsedda mottagare, det vill säga att den exporterade materielen hamnar hos en annan slutanvändare än den avsedda. Systemet infördes den 1 mars 2022.

Efterkontroll innebär besök av personal från exporterande land i ett land till vilket viss krigsmateriel har exporterats, för att få bekräftelse på att materielen finns kvar hos slutanvändaren. Syftet är även att därigenom stärka det ömsesidiga förtroendet. Efterkontroller har tidigare främst bedrivits av USA, men har på senare år även införts av bl.a. Schweiz, Spanien och Tyskland.

Sveriges efterkontroller avser sådana lätta vapen för vilka risken för avledning bedöms vara som mest påtaglig. Det rör sig i praktiken om totalt fem slags pansarvärnsvapen och personburna korträckviddiga luftvärnssystem.

ISP ansvarar för att genomföra kontrollbesöken på plats i mottagarländerna. I praktiken kommer besöken innebära att ISP på plats i mottagarlandet räknar antalet exemplar av det system som exporterats. De

39 etablerade samarbetsländer, för vilka det inte finns några utrikespolitiska hinder mot utlandssamverkan, är undantagna från kravet på efterkontroller. Systemet för efterkontroller kommer att utvärderas inom tre år efter det att det första kontrollbesöket har genomförts.

Exportkontroll och hållbar utveckling

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden i svensk utrikespolitik, och även viktiga delar i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Sverige ska genomföra Agenda 2030 genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Enligt de svenska riktlinjerna ska det i tillståndsprövningen för export av krigsmateriel beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och

hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 i mottagarlandet.

7

Skr. 2023/24:114 Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas.

8

Som nämnts tidigare i avsnittet är en unik del i de svenska riktlinjerna att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns det för att tillstånd ska beviljas. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status, utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska det också beaktas om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet. Effekterna på hållbar utveckling beaktas även genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga och behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras av en tilltänkt export.

Från regeringens sida finns en tydlig förväntan om att svenska företag ska agera hållbart samt ha de internationella riktlinjerna för ansvarsfullt företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både i Sverige och i utlandet. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att driva på och stödja företagen i deras hållbarhetsarbete, bl.a. har det införts lagstiftning om hållbarhetsrapportering för stora företag, tydligare kriterier för hållbarhet i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och starkare lagskydd för visselblåsare. Utöver vad som regleras genom lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy och bidra till ökad transparens.

Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), som organiserar mer än 95 procent av försvarsföretagen i Sverige, ställer krav på att företag undertecknar och följer en uppförandekod för att få vara medlemmar. Uppförandekoden syftar till en hög affärsetik. Personer som representerar företagen genomgår även en särskild e-utbildning om antikorruption som har tagits fram gemensamt av SOFF och Försvarets materielverk. Hittills har drygt 5 600 personer genomgått utbildningen. SOFF arrangerar även årliga erfarenhetsutbyten mellan företagsledare om hög affärsetik. Under 2023 genomfördes även seminarier om ansvarsfull försäljning och regelefterlevnad.

Exportkontroll och jämställdhet

Regeringen lägger stor vikt vid jämställdhetsarbete i utvecklingssamarbetet såväl som i utrikes- och säkerhetspolitiken. Att förebygga och motverka alla former av könsrelaterat och sexuellt våld i konflikter och i samhällen generellt är en prioriterad fråga, liksom att synliggöra och stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande i politiska processer och freds- och statsbyggande på alla nivåer i samhället. Detta är centrala mål i den av regeringen nyligen beslutade handlingsplanen för Sveriges genomförande av säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor fred och säkerhet (2024–2028). En viktig del i detta arbete är den strikta kontroll som utövas över export av krigsmateriel från Sverige. I artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget fastslås att statsparterna ska beakta risken för att

exporterad materiel används för, eller underlättar, allvarliga Skr. 2023/24:114 könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot barn

och kvinnor. Regeringen verkar aktivt för att artikel 7.4 ska tillämpas praktiskt av fördragets statsparter, samt att dessa frågor fortsatt ska uppmärksammas och följas upp inom fördragsarbetet. Sverige var ett av de drivande länderna för att införa begreppet könsrelaterade våldshandlingar i vapenhandelsfördraget, vilket var första gången begreppet användes i ett internationellt, rättsligt bindande instrument.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i fördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs i fråga om mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna och enligt andra kriteriet i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

På nationell nivå ansvarar ISP för att säkerställa att jämställdhetsaspekter och risker för könsrelaterat och sexuellt våld beaktas i tillståndsprövningen och för att tillämpa artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget.

2.2Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Ambitionen då var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel, som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov.

Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser.

Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att värna vårt nationella säkerhetsintresse. Sveriges vitala nationella säkerhetsintresse är att hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Utmaningar och hot mot vår säkerhet ska så långt som möjligt mötas i samverkan med andra länder och organisationer. Sverige försvaras bäst inom Nato. Ett svenskt Natomedlemskap ökar säkerheten för både Sverige och för Nato som helhet.

Genom att bidra till en säkrare omvärld, ett stabilt närområde och förutsägbara mellanstatliga relationer ökar Sveriges säkerhet. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och i Nato liksom samarbete i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE och med transatlantiska partnerländer. En stark transatlantisk länk är nödvändig för Europas säkerhet.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en folkrättsstridig, oprovocerad och oförsvarlig fullskalig invasion av Ukraina. Angreppet på Ukraina är

även ett angrepp på den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands

9

Skr. 2023/24:114 agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sverige.

Förmåga till praktisk militär samverkan (interoperabilitet) är beroende av att våra materielsystem kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Det ligger därmed i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger bland annat på såväl export som import av krigsmateriel.

Regeringen har i tidigare propositioner på det försvarspolitiska området pekat ut stridsflygområdet, undervattensområdet och integritetskritiska delar av ledningsområdet, såsom sensorer, telekrig och krypto, som väsentliga säkerhetsintressen för Sverige.

Möjligheten att upprätthålla nationell integritet och självständighet inom områden av särskild betydelse är viktig. Väsentliga säkerhetsintressen kan i vissa fall tillgodoses med utländsk materiel om krav på försörjningstrygghet samt teknik- och kunskapsöverföring omhändertas. Sveriges försvarsindustri och krigsmaterielexport är en nödvändig del av vår säkerhetspolitik. För varje exportaffär finns därför försvars- eller säkerhetspolitiska skäl, ytterst knutna till svensk försvarsförmåga.

Krigsmateriel får endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk.

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen där det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl som kan tala för export av krigsmateriel är i dag

1stridsflygplan

2ytfartyg och ubåtar

3stridsfordon och bandvagnar

4vapensystem med kort respektive lång räckvidd i form av mark- och sjöbaserade samt flygburna system inklusive missiler

5fin- och grovkalibrig ammunition

6intelligent artilleriammunition

7mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system

8telekrigssystem som är passiva och aktiva

9telekommunikationssystem, inklusive teleskydd

10ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar

11system för övning och utbildning

12signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar)

13system för samhällssäkerhet

14kryptoutrustning

15torpeder

16vidmakthållande och underhåll av flygmotorer

17krut och annat pyrotekniskt material

18tjänster och konsultverksamhet

19stödsystem för drift och underhåll.

10

Materiellt stöd till UkrainaSkr. 2023/24:114

Som en konsekvens av Rysslands brott mot folkrätten i och med den fullskaliga invasionen av Ukraina beslutade regeringen redan den 28 februari 2022 om att donera krigsmateriel till Ukraina för att stödja landets rätt till självförsvar och att hävda sitt territorium. Detta unika beslut omfattade pansarskott, hjälmar, skyddsutrustning samt fältransoner. Regeringen har därefter fattat flera beslut om donationer av krigsmateriel. Under 2023 lämnades ytterligare fem stödpaket. Totalt har fjorton militära stödpaket lämnats sedan 2022. Stödpaketen omfattar bland annat vapen, ammunition, luftförsvarssystem, personterrängbilar och skyddsutrustning men även ekonomiska bidrag. Se bilaga 1 för ytterligare information. Inte sedan finska vinterkriget har Sverige bistått ett land i väpnad konflikt med krigsmateriel, på det sätt som vi nu stöder Ukraina.

Därtill har ett flertal beslut om omfattande biståndsinsatser med humanitärt stöd, civilt krishanteringsstöd, reformstöd och stöd till återuppbyggnad också lämnats till Ukraina. Det samlade militära och civila stödet uppgår till cirka 30 miljarder kronor sedan 2022.

Sveriges ansökan om Natomedlemskap och konsekvenser för svensk exportkontroll av krigsmateriel

Sverige och Finland ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Natos medlemsstater undertecknade den 5 juli 2022 de anslutningsprotokoll som gav Sverige respektive Finland status som inbjudna länder till Nato.

Som Natomedlem kommer Sverige att bidra solidariskt till hela Natos säkerhet. Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande av organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Sverige kommer att omfattas av Natos operationsplanering och förmågeplanering och bidra till Natos avskräcknings- och försvarsåtgärder. Sverige kommer att omfattas av samrådsskyldigheten och de ömsesidiga försvarsgarantierna i enlighet med artiklarna 4 och 5 i nordatlantiska fördraget. Till det kommer åtaganden under artikel 3, om den enskilda och kollektiva förmågan att stå emot väpnade angrepp, som har bäring på krigsmaterielexporten.

Regeringen har klargjort att Sveriges Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Redan Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har påverkat bedömningen av ansökningar om tillstånd för export av krigsmateriel. Regeringen konstaterar att ansökan om medlemskap i Nato i hög grad stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater. I november 2023 tillsatte regeringen utredningen En modern exportkontroll av krigsmateriel i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap för att se över det svenska regelverket i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Utredningen leds av förutvarande talmannen Per Westerberg och ska bland annat se över riktlinjerna för

utförsel och annan utlandssamverkan samt internationella materielsamarbeten och reglering av underleverantörer till svensk

försvarsindustri. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.

11

Skr. 2023/24:114

12

2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

EU:s gemensamma ståndpunkt om kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel

EU:s medlemsstater har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsstaterna har emellertid också valt att i viss utsträckning samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av krigsmateriel som tillämpades vid den nationella prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsstater och ett antal länder som inte är medlemmar i EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien och Norge).

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land:

–Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden ska respekteras, särskilt de sanktioner som har antagits av FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen.

–Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

–Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

–Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.

–Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.

–Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och respekt för folkrätten.

–Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

–Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som Skr. 2023/24:114 föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma

ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

Arbetet inom COARM

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om kontroll av export av krigsmateriel (COARM). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU- rapport.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsstaterna om tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är att öka transparensen mellan medlemsstaterna. Under 2023 pågick det inledande arbetet med en översyn av den gemensamma ståndpunkten. Arbetet ska resultera i rådsbeslut under andra halvåret 2024.

Genom COARM bedriver EU vidare en aktiv politik för dialog med tredjeländer om exportkontroll. Inom ramen för denna hölls under 2023 dialogmöten med bl.a. Kanada och USA.

En annan aspekt på arbetet riktat mot tredjeland är de stödprogram som EU har för att förbättra exportkontrollen i fråga om krigsmateriel, och för att främja genomförandet av vapenhandelsfördraget, för de länder som väljer att ansluta sig till fördraget.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Under 2023 mottog Sverige 116 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge.

Sverige lämnade fyra underrättelser om avslag. Avslagen avsåg Saudiarabien, Taiwan och Vietnam. Samtliga lämnades med hänvisning till de svenska nationella riktlinjerna. Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för annan svensk krigsmaterielexport. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, dvs. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke-godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas genom en helhetsbedömning utifrån de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten, EU:s gemensamma

13

Skr. 2023/24:114 ståndpunkt och vapenhandelsfördraget. För att ett tillstånd ska beviljas

krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Om en medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion som en annan avslagit, ska konsultationer genomföras innan ett tillstånd kan beviljas. Den förstnämnda medlemsstaten ska även meddela den sistnämnda sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsstaterna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsstaterna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna för detta, minskas också risken för att någon annan medlemsstat beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer. Under 2023 tog Sverige emot två konsultationsförfrågningar från andra EU-medlemsstater. Inga konsultationer initierades av Sverige under året.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICT-direktivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet. Kommissionen assisteras i detta arbete av en expertgrupp med representanter för medlemsstaterna. Under 2023 genomförde expertgruppen två sammanträden.

Huvudfokus för expertgruppens arbete under året har fortsatt varit att identifiera de exportkontrollutmaningar medlemsstaterna och de deltagande entiteterna kan komma att ställas inför med anledning av projekt finansierade via den Europeiska försvarsfonden (EDF) samt hur ICT-direktivet kan användas för att underlätta genomförandet av EDF- projekten. Under 2023 fortsatte även arbetet med att ta fram en gemensam definition av begreppet ”särskilt utformad för militär användning”, för att minska risken för olikheter i tillämpningen mellan medlemsstaterna.

Export av civila skjutvapen

  År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
  258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig
  tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och
  ammunition, bifogat till Förenta Nationernas konvention mot
  gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om
  skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och
  transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition.
  Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet
  genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i
14 förordningen utförsel ur EU, vilket för svensk del handlar dels om utförsel

ur Sverige till tredjeland, dels utförsel ur någon annan medlemsstat till Skr. 2023/24:114 tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen, delar till vapen, och ammunition för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. som är särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Undantagna från förordningens tillämpningsområden är bilaterala statliga transaktioner av skjutvapen m.m. som är avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller myndigheterna i medlemsstaterna. Replikvapen, skjutvapen som har gjorts obrukbara, antika skjutvapen liksom institutioner och samlare som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen är också undantagna från förordningens tillämpningsområden.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till förordningen om krigsmateriel. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning EU nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

EU-förordningen tillämpas i Sverige sedan 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2023 inkom 245 ärenden till ISP och 232 tillstånd för utförsel beviljades.

Vapenembargon

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon som har beslutats av FN mot bland annat handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo som har beslutats av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i rådsförordningar och är därmed direkt tillämpliga inom EU:s medlemsstater. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i rådsbeslut som i rådsförordningar. Även de åtföljs normalt av förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, EU eller OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen, Nordkorea och Syrien. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryssland beslutade regeringen 2014 att inleda ett sådant totalt vapenembargo mot Ryssland. Under 2022 har embargot som omfattar produkter med dubbla användningsområden (PDA) samt ytterligare produkter med koppling till PDA succesivt utökats. I flera påföljande beslut under 2023 har antalet produkter som omfattas av

embargot utökats.

15

Skr. 2023/24:114 Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Belarus, Centralafrikanska republiken, Irak, Iran, Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Haiti, Libanon, Libyen, Myanmar, Nordkorea, Ryssland, Somalia, Sudan, Sydsudan, Syrien, Venezuela och Zimbabwe. Dessa embargon varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också mot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg 1989. Embargot är inte förankrat i någon rättsakt. Tillämpningen varierar mellan medlemsstaterna utifrån nationella lagar, regler och beslutsprocesser. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno- Karabach, vilket för svensk del påverkar både Armenien och Azerbajdzjan.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbsidan regeringen.se/sanktioner och uppdateras löpande. Där redovisas också de vapenembargon och embargon mot produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbsidan finns även länkar till webbsidor med EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som har föregått EU:s åtgärder.

2.4Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsstater att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor.

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar eller robotlavetter. Definitionerna av de olika kategorierna har successivt utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu även att frivilligt rapportera exporten av små och lätta vapen. Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem som ingår i kategorin robotar och robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

16

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och Skr. 2023/24:114 importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga

konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering för år 2023 som Sverige kommer att lämna till FN om de sju materielkategorierna redovisas export av stridsflygplan till Brasilien, stridsfordon till Norge, bandvagnar till USA, pansarvärnsvapen till Brasilien, Frankrike, Litauen och USA, granatgevär till Ungern och USA, samt bärbart luftvärnssystem till Australien, Brasilien och Litauen. Ingen export från Sverige finns att rapportera när det gäller övriga kategorier. Handeln med tunga vapensystem och små och lätta vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i exportkontrollregimen Wassenaararrangemanget för export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper, och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger per år.

Vapenhandelsfördraget

FN:s generalförsamling antog 2013 genom omröstning ett internationellt vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT). Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel samt normer för vad denna kontroll ska innefatta. De förväntade långsiktiga effekterna av detta fördrag är

–ett större ansvarstagande hos länder som regelmässigt producerar och exporterar krigsmateriel,

–en minskning av den oreglerade internationella handeln, allteftersom fler stater ansluter sig och inför kontroller och

–förbättrade möjligheter att motverka den illegala handeln, genom det ökade antalet länder som utövar kontroll och genom förbättrat samarbete dem emellan.

Vapenhandelsfördraget trädde i kraft 2014. Samtliga av EU:s medlemsstater har ratificerat fördraget och är därmed fullvärdiga statsparter. I slutet av 2023 hade 113 statsparter ratificerat fördraget och ytterligare 28 hade undertecknat det.

Under 2023 hölls det nionde statspartsmötet. Tre arbetsgrupper har inrättats för fördragsarbete mellan statspartsmötena. De behandlar effektiviteten i genomförandet av fördraget, ökad anslutning till fördraget samt transparens- och rapporteringsfrågor. Vidare har en frivilligfond

instiftats för ekonomiskt stöd till projekt till förmån för de statsparter som

17

Skr. 2023/24:114 behöver hjälp med att förbättra sina kontrollsystem. Ett forum för informationsutbyte har även inrättats där statsparter och signatärstater ges möjlighet att utbyta information om påträffad eller misstänkt avledning vid vapenhandel.

Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med de gränsöverskridande vapenflöden som föder väpnat våld och väpnade konflikter. Sverige deltar därför aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar och för att fler stater ska ansluta sig.

Under 2023 deltog Sverige i arbetsgruppernas möten. Sverige har tidigare lämnat bidrag till ATT:s frivilligfond liksom till den FN-fond som tidigare inrättats för samarbete om vapenreglering (UNSCAR). De två fonderna kompletterar varandra i det att de är inriktade på olika stödkanaler. Under 2023 har Sverige också lämnat bidrag till civilsamhällesorganisationer som verkar för stärkt implementering av och bredare anslutning till ATT, t.ex. Parliamentary Forum on Small Arms and Light Weapons.

EU:s medlemsstater fortsatte under året att samordna sitt agerande i fråga om vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen COARM.

Små och lätta vapen

Begreppet små och lätta vapen omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, som dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna och i samband med grov och ofta organiserad brottslighet.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet, inte minst terroristbrott. FN:s handlingsprogram kompletterar arbetet med kontroll av den internationella vapenhandeln inom vapenhandelsfördraget, genom att fokusera på åtgärder på nationell nivå i syfte att minska illegala flöden av små och lätta vapen. Under 2023 deltog Sverige i det nionde uppföljande mötet inom ramen för handlingsprogrammet.

18

Inom EU utgår arbetet från en gemensam strategi som antogs 2018 mot Skr. 2023/24:114 olagliga skjutvapen och mot små och lätta vapen och ammunition.

Strategin innehåller en rad förslag till åtgärder för arbetet mot små och lätta vapen inom ramen för unionens gränser samt i EU:s närområde och avspeglar svenska prioriteringar väl.

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen.

Under 2023 har Sverige bidragit till ett antal projekt och fonder som syftar till att minska den okontrollerade spridningen av små och lätta vapen och stärka de internationella processer som finns på området. Ett sådant exempel är frivilligfonden till stöd för genomförandet av den regionala färdplanen mot illegal spridning av små och lätta vapen på västra Balkan, som etablerats vid FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Sverige är en av de största givarna till fonden.

Sexnationsinitiativet

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa – Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland – ingick 2000 ett

försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå. Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick 1998, det s.k. sexnationsinitiativet. Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och driften av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper omfattar även frågor om exportkontroll.

I den informella arbetsgruppen, LoI Export Control Informal Working Group (LoI ECIWG) hölls ett fysiskt möte på direktörsnivå 2023. Därutöver genomfördes digitala arbetsmöten under året för att diskutera exportkontrollfrågor kopplade till Europeiska försvarsfonden (EDF) samt framtida hantering av tredjelandsexport inom ramen för samarbetet men även dela erfarenheter kring immateriella överföringar samt hanteringen av slutanvändarintyg.

3Produkter med dubbla användningsområden

3.1 Bakgrund och definitioner

Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses  
föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning  
av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. PDA kan även omfatta vissa  
andra produkter med särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem.  
Behovet av att kontrollera exporten av PDA grundar sig på att en del  
länder t.ex. bedriver program för att framställa massförstörelsevapen, trots  
att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar  
sådan verksamhet, eller för att de står utanför dessa avtal. Dessa länder har 19
 

Skr. 2023/24:114 ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan har använts för militära syften. Exportkontroll av PDA krävs även för att minska oönskad och destabiliserande utveckling av konventionella militära förmågor.

Att en produkt med dubbla användningsområden hamnar på en kontrollista innebär inte att export av denna produkt är förbjuden, utan att produkten bedöms vara känslig och att exporten därför omfattas av kontroll. De exportkontrollåtgärder som krävs inom EU måste vara väl avgränsade med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

En stor del av arbetet inom EU och inom de internationella exportkontrollregimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet, riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

En samlad bild av industrin som arbetar med produkter med dubbla användningsområden i Sverige är svår att ge då en betydande del av de sålda produkterna går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd (se avsnitt 3.2.1 nedan).

3.2Reglering av produkter med dubbla användningsområden

För att förebygga spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell säkerhet är export av produkter med dubbla användningsområden föremål för särskild reglering på internationell nivå.

Sverige har både rättsligt bindande åtaganden som har beslutats av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna, som syftar till att begränsa spridningen av känsliga produkter och teknik, inklusive sådan som kan användas för att tillverka massförstörelsevapen.

Själva exportkontrollen utövas alltid på nationell nivå men genom de internationella exportkontrollregimerna (se avsnitt 3.5 för en genomgång av regimerna) och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete. För Sveriges räkning regleras exportkontrollen av PDA främst genom den EU- rättsliga PDA-förordningen och den svenska PDA-lagen. Exporten av PDA begränsas i flera fall av riktade restriktiva åtgärder (sanktioner), vilket beskrivs utförligare i avsnitt 3.3.

PDA-förordningen

För länderna i Europeiska unionen (EU) finns ett gemensamt regelverk i form av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA-förordningen). PDA- förordningen är direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater.

20

Bilaga I till PDA-förordningen Skr. 2023/24:114
De kontrollistor som kontinuerligt utarbetas i de internationella  
exportkontrollregimerna (se avsnitt 3.5 om exportkontrollregimerna) förs  
i EU över till PDA-förordningens bilaga I. Bilaga I till förordningen utgör  
sedan den lista med de produkter och tekniker som är tillståndspliktiga vid  
export ut ur EU. EU:s kontrollista utgör alltså en sammanställning av de  
internationella exportkontrollregimernas kontrollistor. EU bidrar därmed  
till att kodifiera kontrollen på krigsmateriel och PDA i enlighet med  
internationella normer som gäller i de viktigaste producentländerna i  
världen. Även länder utanför EU och exportkontrollregimerna har valt att  
ta in EU:s bilaga I i sin exportkontrollagstiftning då den är heltäckande  
och tydlig.  
Andra kontrollmöjligheter  
PDA-förordningens artikel 4.1 slår fast att medlemsstaterna kan använda  
sig av en mekanism som möjliggör att produkter som inte upptas i PDA-  
förordningens bilaga I kan beläggas med kontroll (s.k. catch-all).  
Mekanismen kan användas om exportören har informerats av svenska  
myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att  
användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen.  
Mekanismen kan även tillämpas i andra fall, t.ex. om produkterna är  
avsedda för militär slutanvändning om det land som köper produkterna  
eller destinationslandet är föremål för ett rättsligt bindande vapenembargo.  
För att mekanismen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit  
informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde.  
Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om  
exportören känner till att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan  
användning som avses i artikel 4.1. Behörig myndighet ska då avgöra om  
tillstånd ska krävas för exporten.  
Av artikel 4.3 framgår att en medlemsstat även får anta eller behålla  
nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla  
användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har  
anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara,  
avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. Sverige har  
utnyttjat detta och har infört krav på exportörer att underrätta den behöriga  
myndigheten om exportören har anledning att misstänka att en produkt  
med dubbla användningsområden som inte är förtecknad i bilaga I i PDA-  
förordningen och som denne avser att exportera är, eller kan vara, avsedd  
för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.  
Mekanismen benämns generalklausul i den svenska terminologin men,  
är mer känd under sin engelska benämning catch-all. Mekanismen utgör  
praxis inom de internationella exportkontrollregimerna. Genom att  
möjliggöra bredare kontroll än endast listad PDA är mekanismen viktig  
för exportkontrollens effektivitet.  
PDA-förordningens artikel 5 innebär att även exporter av olistade  
cyberövervakningsprodukter omfattas av tillståndsplikt om exportören har  
informerats av den behöriga myndigheten att produkterna kan vara  
avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå  
  21

Skr. 2023/24:114 allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt. Cyberövervakningsprodukter definieras i PDA- förordningens artikel 2.20 som produkter med dubbla användningsområden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra dold övervakning av fysiska personer genom monitorering, extraktion, inhämtning eller analys av data från informations- och telekommunikationssystem.

Enligt artikel 9 i PDA-förordningen får en medlemsstat med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter, förbjuda eller kräva tillstånd för export av PDA som inte förtecknas i förordningens bilaga I. Sverige har hittills inte utnyttjat denna möjlighet till utvidgad nationell kontroll.

En ytterligare kontrollmöjlighet finns enligt artikel 10 genom att en medlemsstat kan införa tillståndskrav för export av produkter som inte förtecknas i bilaga I men omfattas av en nationell kontrollförteckning i en annan medlemsstat enligt artikel 9 och om den behöriga myndigheten informerat exportören att produkten kan vara avsedd för användning som ger anledning till oro med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter. Syftet med mekanismen i artikel 10 är att medlemsstaterna snabbt ska kunna samordna sina åtgärder när nya risker identifieras, t.ex. på grund av framväxande tekniker.

Generella tillstånd

Huvudregeln i EU är att det inte krävs tillstånd vid överföring av PDA till en annan EU-medlemsstat. Det EU-generella tillståndet EU001 omfattar export av alla produkter i bilaga I till PDA-förordningen med vissa undantag, till Australien, Kanada, Island, Japan, Norge, Nya Zeeland, Schweiz inbegripet Liechtenstein, USA och Storbritannien (England, Skottland, Wales). Därutöver finns ytterligare sju EU-generella tillstånd (EU002–EU008).

Svensk lagstiftning

I Sverige regleras exportkontroll av PDA och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen). PDA- lagen innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s PDA-förordning. Med anledning av PDA-förordningens revidering 2021 genomfördes en rad ändringar i lagen som bland annat innebar att det infördes bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav.

Till skillnad från exportörer som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande verksamhetstillstånd enligt exportkontrolllagstiftningen för exportörer som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA. Dessa exportörer är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillhandahåller kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Hit räknas försäljning både inom och utom

22Sverige.

Om en exportör skulle känna till eller ha skäl att misstänka att en produkt Skr. 2023/24:114 med dubbla användningsområden som företaget i fråga har för avsikt att

exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU:s PDA- förordning, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen, för militär slutanvändning i ett land som är föremål för vapenembargo eller kan använda som komponent till krigsmateriel som har exporterats från EU utan tillstånd finns en skyldighet för företaget att underrätta ISP. Underlåtenhet att uppfylla denna skyldighet är straffbelagd. Efter underrättelse ska ISP pröva och besluta om tillstånd ska krävas i det enskilda fallet. Detsamma gäller om exportören har anledning att misstänka, att en cyberövervakningsprodukt som inte är förtecknad i bilaga I till EU-förordningen är avsedd för användning i anslutning till internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt enligt artikel 5 i samma förordning.

3.3Restriktiva åtgärder (sanktioner) på PDA- området

3.3.1Förhållandet mellan sanktioner och exportkontroll

Det finns grundläggande skillnader mellan restriktiva åtgärder (sanktioner) och exportkontroll på PDA-området. Sanktioner kan riktas mot en regering, grupp, organisation eller enskilda individer genom ett rättsligt bindande beslut av EU, FN eller en enskild stat. Syftet är främst att den som sanktionerna riktar sig mot ska förändra sitt beteende, t.ex. internt förtryck eller flagranta överträdelser av folkrätten. Sanktionerna omfattar olika typer av restriktiva åtgärder och inkluderar ofta export- och importförbud för PDA och krigsmateriel, men behöver inte göra det. Anledningen till att sanktionerna ofta riktar in sig mot dessa strategiska produkter är att de underlättar de folkrättsstridiga eller människorättskränkande handlingar som ofta är orsaken till sanktionerna. Sanktionerna är alltså ett verktyg för att förverkliga utrikespolitiska målsättningar som t.ex. minskat humanitärt lidande, sätta tryck på en auktoritär ledare att genomföra demokratiska reformer eller förmå en stat att upphöra med en militär aggression mot ett grannland.

Exportkontroll av PDA grundar sig till skillnad mot sanktioner främst på den exporterande statens säkerhetspolitiska intresse i förhållande till den tänkta mottagaren. Exportens betydelse för nationell säkerhet väger tungt i bedömningen. Det finns i regelverken för både krigsmateriel och PDA-exportkontroll förutsättningar att i tillståndsprocessen väga in risker för kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Det finns ett samband mellan underskott på mänskliga rättigheter och väpnade konflikter vilket visar att utbredda människorättskränkningar har en säkerhetspolitisk dimension. Till skillnad från exportkontroll av PDA beslutas sanktioner inom ramarna för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

23

Skr. 2023/24:114 3.3.2 Landspecifika sanktioner

Samtliga av EU:s kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran lyftes 2016 i enlighet med den kärntekniska överenskommelsen Joint Comprehensive Plan of Action (JCPoA), då Internationella atomenergiorganet (IAEA) bekräftat att Iran hade levt upp till sina åtaganden enligt planen. Våren 2018 meddelade USA att man avsåg att lämna JCPoA och ensidigt återinföra de sanktioner som tidigare lyfts med anledning av överenskommelsen. USA:s sanktioner återinfördes därefter i flera steg under 2018 och har sedan dess utökats. EU:s åtaganden i enlighet med överenskommelsen står tills vidare fast. Tillståndsförfaranden gäller numera för de PDA som tidigare varit föremål för embargon. Detta gäller dock inte de produkter som omfattas av missilteknologikontrollregimen.

Embargo på handel med PDA finns enligt ett beslut av FN, som genomförts och utvidgats av EU, mot Nordkorea. Detta embargo är genom EU-beslut fullständigt, dvs. det omfattar alla produkter på EU:s kontrollista. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo.

Export av vissa PDA är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien.

Mot bakgrund av Belarus stöd till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU utökat de restriktiva åtgärderna mot Belarus med koppling till export av PDA. Under 2023 utökade EU sanktionerna mot landet med anledning av regimens fortsatta stöd till Rysslands aggression.

3.4Utökade PDA-relaterade sanktioner mot Ryssland 2023

EU:s restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland är av sådan omfattande karaktär och betydelse att de förtjänar ett eget avsnitt. Sanktionerna som beslutades redan 2014 till följd av den olagliga annekteringen av Krim och aggressionen mot Ukraina, har under året utökats kraftigt i samband med Rysslands fortsatta aggression.

Det är sedan 2022 förbjudet att direkt eller indirekt sälja och exportera PDA till Ryssland eller för användning i Ryssland. Även tillhandahållande av tekniskt eller finansiellt bistånd samt förmedlingstjänster eller andra tjänster kopplade till sådan export omfattas av förbud.

Förbudet för PDA gäller för alla produkter upptagna i bilaga I till EU:s PDA-förordning. EU har under året kontinuerligt utvidgat och skärpt sanktionerna inom ramen för de tionde, elfte och tolfte sanktionspaketen. Det tolfte sanktionspaketet antogs den 18 december och innefattade ytterligare restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands fortsatta aggression som destabiliserar situationen i Ukraina

I syfte att motverka ett kringgående av de restriktiva åtgärderna innefattade det tolfte sanktionspaketet bland annat ett utökat förbud mot transitering av vissa varor och teknik genom Ryssland, samt krav på europeiska företag att vid tredjelandsexport av vissa varor avtalsmässigt förbjuda vidareexport till Ryssland. Därtill innebar paketet en utökning av förteckningen över enheter som omfattas av strängare exportrestriktioner på grund av deras stöd till Rysslands militär-industriella komplex, liksom

24

av förteckningen över produkter och tekniker som bidrar till Rysslands Skr. 2023/24:114 militära och tekniska förmåga eller till säkerhets- och försvarssektorns

utveckling.

Begränsad möjlighet till undantag från förbudet finns gällande export för icke-militär användning och för en icke-militär slutanvändare, som är avsedd för t.ex. humanitära och medicinska ändamål, sjösäkerhet, m.m.

3.5Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet rörande icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Australiengruppen, Missilteknologikontrollregimen, Nuclear Suppliers Group, Wassenaararrangemanget och Zanggerkommittén.

Regimernas syfte är att identifiera varor och tekniker som kan användas i samband med massförstörelsevapen samt att förhindra destabiliserande anhopningar av konventionella vapen och skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som omfattas av kontroll. Listorna ses över årligen. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och tekniker som har identifierats som strategiska. Samarbetet i regimerna är inte juridiskt bindande men väl politiska åtaganden. Kontrollistorna från regimerna inkorporeras dock av EU i PDA- förordningen och blir därmed rättsligt bindande. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

De internationella exportkontrollregimerna arbetar sedan länge med tidig identifiering av nya icke-kontrollerade produkter och tekniker som kan användas för militära ändamål. Den allt snabbare tekniska utvecklingen inom framväxande tekniker, t.ex. artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik, gör detta arbete alltmer angeläget. Sverige berörs av utvecklingen då vi har en exportorienterad och avancerad industri med spjutspetsteknologi. Framväxande känsliga tekniker kräver allt större uppmärksamhet både nationellt genom t.ex. stärkt myndighetssamverkan och internationellt genom samarbete med andra länder i de olika exportkontrollregimerna.

Australiengruppen

Australiengruppen bildades 1985 på initiativ av Australien. Dess  
verksamhet syftar till att harmonisera medlemsstaternas exportkontroll för  
att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen 25
 

Skr. 2023/24:114 omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Australiengruppen stödjer icke-spridningsåtaganden inom ramen för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTWC) och kemvapenkonventionen (CWC). I regimen deltar samtliga EU:s medlemsstater. Ryssland deltar inte i regimen. Regimens kontrollistor uppdaterades 2023 vid plenarmötet i Paris.

Missilteknologikontrollregimen

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga robotsystem (inklusive ballistiska robotar och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsrobotar, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av robotar och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler. MTCR har idag 35 medlemmar, inklusive Indien och Ryssland. Nio EU-medlemsstater står utanför regimen. Regimens kontrollistor uppdateras årligen vid plenarmöten i det inkommande ordförandelandet. Plenarmötet 2023 hölls i Rio de Janeiro, Brasilien.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Groups (NSG) arbete avser exportkontroll av produkter för nukleärt bruk (del 1 i NSG:s riktlinjer) och andra PDA som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen (del 2 i NSG:s riktlinjer). De av NSG listade produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.14/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.11/Part 2). NSG har idag 48 medlemsstater, inklusive samtliga EU:s medlemsstater, Kina och Ryssland. Regimens kontrollistor uppdateras årligen vid plenarmöten som hålls i det avgående ordförandelandet. 2023 års plenarmöte ägde rum i Buenos Aires under argentinskt ordförandeskap. Brasilien valdes till nytt ordförandeland för perioden 2023–2024.

Wassenaar-arrangemanget

Wassenaar-arrangemanget bildades 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (CoCom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och tekniker med dubbla

användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör

26

därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande Skr. 2023/24:114 fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare.

Arrangemanget har i dag 42 deltagande stater. Bland dessa återfinns flertalet stora producenter och teknikinnehavare på de berörda områdena.

Syftet med arrangemangets verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i Wassenaar-arrangemanget är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

En viktig funktion som Wassenaar-arrangemanget upprätthåller är att regelbundet samla den tekniska expertisen från de deltagande staterna för att uppdatera de gemensamma kontrollistorna i ljuset av den tekniska utvecklingen.

Arrangemanget upprätthåller två kontrollistor som är fogade till dess grunddokument: Munitions List, som omfattar konventionell krigsmateriel, och List of Dual-Use Goods and Technologies, som omfattar produkter och teknik med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

Wassenaar-arrangemanget håller årliga plenarmöten i Wien på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta utveckling. På grundval av det löpande tekniska arbetet under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna. Under 2023 års plenar kunde ytterligare listningsförslag godkännas.

Zanggerkommittén

Zanggerkommittén bildades 1974, och behandlar frågor om exportkontroll relaterade till icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som enligt fördragets artikel III.2(b) menas med utrustning och material som särskilt konstruerats eller iordningsställts för bearbetning, användning eller tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group, som behandlas ovan. Regimens informella karaktär har emellertid gjort att den kunnat agera forum för vissa icke-spridningsfrågor, som kunde varit svårare att lösa i NSG. Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla Zanggerkommitténs webbplats. Zanggerkommittén har 39 medlemsstater och möts årligen i Wien. Det årliga mötet hölls den 29 november 2023.

3.6Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla

användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete som

27

Skr. 2023/24:114 utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgruppen för icke-spridning (Council Working Group on Non-proliferation and Disarmament, CONOP), som hanterar ickespridningsfrågor generellt, och rådsarbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden (Working Party on Dual-Use Goods, WPDU) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med produkter med dubbla användningsområden som faller under PDA-förordningen.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att EU ska vara en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Det huvudsakliga skälet är EU:s gemensamma inre marknad som omfattar de allra flesta produkter med dubbla användningsområden, liksom en strävan att upprätthålla en för alla EU:s medlemsstater harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. Handeln inom EU räknas i dessa sammanhang inte som export. Därmed är EU:s medlemsstater beroende av respektive lands exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i NSG och Australiengruppen är samtliga av EU:s medlemsstater numera medlemmar i dessa regimer. I missilteknologikontrollregimen har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien, Slovakien och Slovenien. För Wassenaar-arrangemanget gäller detsamma för Cypern.

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året arbetas in i bilaga I till PDA-förordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter har kommissionen uppdaterat bilaga I med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna samt gjort följdändringar i bilaga IIa–IIg och bilaga IV. Ändringarna fastställs i regimerna mot slutet av ett kalenderår och införs som regel i bilaga I påföljande år.

Rådsarbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden

  Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA (Working Party on Dual-
  Use Goods, WPDU) leddes under första halvan av 2023 av det svenska
  ordförandeskapet. Ett resultat under det svenska ordförandeskapet var
  antagandet av ett mandat för rådsarbetsgruppen som förtydligar gruppens
  arbete. Som ordförande fokuserade Sverige på implementeringen av PDA-
  förordningen genom effektiva utbyten om bästa praxis mellan medlems-
  staterna. I kunskapshöjande syfte tog Sverige även initiativ till en stående
  dagordningspunkt som satte exportkontrollen i en bredare kontext, med
  externa presentationer från såväl industrin som akademin om framväxande
  teknik och geopolitik. WPDU bidrog under det svenska ordförandeskapet
  även till arbetet i exportkontrollarbetsgruppen inom ramen för EU–US
28 Trade and Technology Council (TTC). Arbetet i WPDU präglades liksom
 

året innan av de många tillkommande restriktiva åtgärderna (sanktioner) Skr. 2023/24:114 mot Ryssland med anledning av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Därutöver fortsatte utbytet mellan medlemsstaterna och kommissionen av exportkontrollrelaterad information och statistik.

Under andra halvan av 2023 inleddes diskussioner om Kommissionens meddelande av den 20 juni 2023 om En europeisk strategi för ekonomisk säkerhet. Kommissionen motiverade strategin med den snabba tekniska utvecklingen och geopolitiska spänningar som ökat riskerna för teknikernas militära potential och sårbarheter i värdekedjor. Kommissionen pekade ut tio kritiska tekniker, bl. a. avancerade halvledare, kvantteknik, AI och bioteknik, som särskilt viktiga och för vilka olika riskbedömningar krävdes vad gällde tekniksäkerhet och teknikläckage. Kommissionen aviserade i meddelandet att den under 2024 avsåg att lägga fram ett förslag för att säkerställa att EU:s förordning om exportkontroll av PDA är ändamålsenlig och effektiv.

Dual-Use Coordination Group

Under rådsarbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden (WPDU) finns en koordinationsgrupp, Dual-Use Coordination Group (DUCG). Arbetet i DUCG syftar till att samordna tillämpningen av PDA- förordningen. Under året har gruppen lämnat stöd i arbetet med att uppdatera den EU-gemensamma kontrollistan, tagit fram statistikunderlag till kommissionens årliga rapport om exportkontroll, tagit fram en sammanställning av medlemsstaternas nationella kontrollistor, utbytt erfarenheter och information om nationellt genomförande av PDA- regelverket, inte minst i ljuset av den snabba tekniska utvecklingen.

DUCG inrättade 2019 en teknisk expertgrupp med uppdrag att ta fram en vägledning rörande exportkontroll av PDA som är särskilt riktad till lärosäten och andra forskningsinstitut (forskningsorganisationer). Som ett resultat av expertgruppens arbete publicerades kommissionens rekommendation (EU) 2021/1700. ISP deltog aktivt i expertgruppen för svensk räkning. 2021 inrättade DUCG en ny expertgrupp med uppdrag att samordna samt utbyta information kring ny teknik och återaktiverade en tidigare expertgrupp för cyberövervakningsprodukter med uppdrag att koordinera medlemsstaterna samt ta fram riktlinjer rörande cyberövervakningsprodukter riktad till exportörer. ISP var en av myndigheterna som representerade Sverige i den senare expertgruppen och som ett resultat av expertgruppens arbete genomfördes 2023 ett öppet samråd avseende utkast av nämnda riktlinjer.

Under 2022 inrättade DUCG tre nya expertgrupper där den första syftade till att stödja informationsutbyte samt direkt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och verkställande organ, den s.k. samordningsmekanismen. Den andra till att stödja ett unionsprogram för att bygga kapacitet för licensiering och genomdrivande och den tredje med uppdrag att ta fram riktlinjer riktade till medlemsstaterna om metoden för insamling samt behandling av uppgifter för utarbetandet av den årliga rapporten. Under året representerades Sverige i den förstnämnda expertgruppen av Tullverket och i den sistnämnda av ISP.

29

Skr. 2023/24:114 3.7 FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 och
  initiativet om säkerhet mot spridning av
  massförstörelsevapen

FN:s säkerhetsråd antog 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bland annat att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsstater uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén förlängdes i november 2022 till november 2032.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med och delvis överlappar säkerhetsrådets resolution 1540 är initiativet om säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen (Proliferation Security Initiative) som över 100 länder har anslutit sig till. EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter. Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. Ryssland avslutade sitt deltagande i samarbetet i slutet av 2022 och uppger sig inte vara bunden av initiativets åtaganden.

4Ansvariga myndigheter

4.1Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. För PDA och tekniskt bistånd har ISP detta ansvar i fall där inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt bistår ISP med teknisk kompetens, och bl.a. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket. Vissa av

ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med

30

Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförsel- och exporttillstånd.

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner som har beslutats av Europeiska unionen (EU). Under 2023 har detta arbete fått fortsatt utökad omfattning och betydelse med anledning av de kraftigt skärpta sanktionerna mot Ryssland. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

ISP är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC) och utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i denna skrivelse, då den inte har en direkt koppling till myndighetens arbete med exportkontroll.

ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.

I juni 2020 utsågs ISP till Sveriges kontaktpunkt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. Förordningen trädde i kraft den 11 oktober 2020. ISP gavs även i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter utveckla de former för samverkan som krävs för att ISP ska kunna utföra arbetsuppgifterna som nationell kontaktpunkt. Arbetet som rör granskning av utländska direktinvesteringar behandlas inte i denna skrivelse då det i dagsläget inte har en direkt koppling till myndighetens arbete med exportkontroll.

Den 13 september 2023 antog riksdagen lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar. Lagen trädde i kraft den 1 december 2023 och ISP utsågs till ansvarig granskningsmyndighet.

Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Av förordningen framgår bland annat att ISP varje år till regeringen ska lämna dels en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel och andra strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll. Dessa uppgifter ligger till grund för den årliga skrivelsen om strategisk exportkontroll, inklusive årets skrivelse.

Skr. 2023/24:114

31

Skr. 2023/24:114 Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen om känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som företag och myndigheter är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att anbud lämnas eller mot att avtal ingås. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget verksamhetstillstånd för att tillverka eller tillhandahålla PDA. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning och överföring av PDA inom EU (tillstånd för sådana överföringar gäller dock av vissa produkter som listas i bilaga IV i PDA- förordningen). Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med företag som hanterar PDA annorlunda ut än de som gäller för krigsmateriel. Den kontrollista som gäller enligt PDA-förordningen anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU. Det är i första hand företagen som ska klassificera huruvida en produkt är att betrakta som PDA eller inte. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP.

I sin tillsynsroll utför ISP tillsynsbesök hos företag och myndigheter för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. ISP har under 2023 genomfört 22 tillsynsbesök hos företag verksamma på PDA- och krigsmaterielområdena varav femton var platsbesök. Dessa inkluderade verksamheter inom både PDA- och krigsmaterielområdet.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet finansieras av aktörer vars verksamhet kontrolleras av ISP. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen.

När ISP, genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition, fick till uppgift att pröva

32

ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP Skr. 2023/24:114 också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet, stöd till Regeringskansliet och arbete med internationella sanktioner, anslagsfinansieras.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Under 2023 genomfördes ingen tjänsteexport.

Exportkontrollrådet

Riksdagen beslutade 1984, på grundval av propositionen om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, m.m. (prop. 1984/85:82), att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR, i något fall med tidigare riksdagsledamot. ISP:s generaldirektör är dess ordförande.

Den 10 mars 2023 tillträdde ett nytt exportkontrollråd, efter regeringens förordnande. En lista över rådets ledamöter och suppleanter finns i slutet av det här avsnittet.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Samråd kan exempelvis ske innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Generaldirektören ska samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för slutlig prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de mottagarländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar av ärendenas försvarspolitiska betydelse. ISP:s generaldirektör kan även kalla andra experter. En uppgift för EKR är att lämna synpunkter om tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt vapenhandelsfördraget till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut om export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked. Från och med 2005 redovisar ISP även samtliga beslut om export samt förhandsbesked gällande av produkter med dubbla användnings-områden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för riksdagspartierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär genomförs. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om

deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är

33

Skr. 2023/24:114 diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs om

enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2023 genomfördes sex EKR-sammanträden. Rådet behandlade sju ärenden för samråd. Samtliga avsåg krigsmateriel.

Ledamöter i Exportkontrollrådet var år 2023

– riksdagsledamoten Johan Andersson (S)

– riksdagsledamoten Emma Berginger (MP)

– riksdagsledamoten Camilla Brunsberg (M)

– riksdagsledamoten Torsten Elofsson (KD)

– riksdagsledamoten Yasmine Eriksson (SD)

– riksdagsledamoten Kenneth G. Forslund (S)

– tidigare riksdagsledamoten Marie Granlund (S)

– riksdagsledamoten Hanna Gunnarsson (V)

– riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C)

– riksdagsledamoten Lars Püss (M)

– riksdagsledamoten Björn Söder (SD)

– riksdagsledamoten Anna Starbrink (L) Suppleanter i Exportkontrollrådet:

– riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD)

– riksdagsledamoten Joar Forssell (L)

– riksdagsledamoten Rasmus Giertz (SD)

– riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

– riksdagsledamoten Mikael Larsson (C)

– riksdagsledamoten Jacob Risberg (MP)

– riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V)

– riksdagsledamoten Alexandra Völker (S)

Samverkansrådet

Ett samverkansråd är knutet till ISP för samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor. Det består av generaldirektören och respektive myndighetschef från Säkerhetspolisen, Försvarsmakten genom den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Försvarets radioanstalt, Tullverket och Totalförsvarets forskningsinstitut. Samverkansrådet sammanträdde en gång under 2023.

Teknisk-vetenskapliga rådet

  Ett teknisk-vetenskapligt råd är knutet till ISP för att bistå ISP:s general-
  direktör i beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel
  och produkter med dubbla användningsområden. Rådet består av
  företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på
  civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet
34 genomförde ett sammanträde under 2023.
4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten Skr. 2023/24:114

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning.

SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i den nämnda förordningen samt i förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och material m.m. som finns i bilaga I till PDA- förordningen och som tillhör kategori 0. Detta gäller dock inte i vissa specifika fall, som anges i förordningen, där regeringen är beslutande organ. SSM är även nationell tillsynsmyndighet som kontrollerar att dessa bestämmelser följs.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning som följer av rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010.

SSM är också tillsynsmyndighet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Kärnteknisk verksamhet ska bedrivas på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för Internationella atomenergiorganets (IAEA) databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP. SSM får också stöd med teknisk kompetens från Totalförsvarets forskningsinstitut, men har själv en hög kompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämnen (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA och är därför reglerade i PDA-förordningen. Export ut ur EU kräver tillstånd, men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. För flera produkter krävs även tillstånd för överföringar inom EU.

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnämne prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran om att den som för ut materialet

kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt.

35

Skr. 2023/24:114 SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra
  radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.
  De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer
  som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG, se avsnitt 3.5).
  I riktlinjerna ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från
  mottagarlandets regering innan ett tillstånd för export kan beviljas.
  Försäkran ska avse att produkterna inte är avsedda för användning till
  kärnvapen eller kärnladdningar, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt
  att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det
  garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande
  försäkringar. SSM har i uppdrag att på regeringens vägnar inhämta denna
  försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export,
  samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det
  exporterande landets regering vid kärnteknisk import. Vid en första affär
  inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger
  försäkran vid import.
  EU:s samtliga medlemsstater är även medlemmar i Europeiska
  atomenergigemenskapen genom Euratomfördraget, vars syfte bl.a. är att
  upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom
  kärnenergiområdet och att garantera att kärnämne inte används för andra
  ändamål än det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsstater har också
  anslutit sig till icke-spridningsavtalet om kärnvapen (Treaty on the Non-
  Proliferation of Nuclear Weapons, NPT) och har slutit kontrollavtal med
  IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det
  tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt PDA-
  förordningen och medlemsstaternas åtaganden inom ramen för Euratom i
  normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och
  kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med
  NSG:s riktlinjer.
  Europeiska atomenergigemenskapen har genom Euratomfördraget rätt
  att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga
  användning har ingåtts med Australien, Japan, Kanada, Kazakstan,
  Storbritannien, Ukraina, USA och Uzbekistan. Ett motsvarande avtal
  mellan Euratom och Sydafrika trädde i kraft under 2022, men det har ännu
  inte kompletterats med administrativa arrangemang.
  Samtliga medlemsstater i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera
  utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt tilläggsprotokollet
  till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För
  Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin
  säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar utförsel av
  kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar utförsel av kärnteknisk
  utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad
  som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export eller
  överföring inom EU, av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I,
  kategori 0, till PDA-förordningen.
  Under 2023 hanterade SSM 108 inkomna ansökningar om export eller
  överföring inom EU, samt beslutade om exporttillstånd i 99 fall. Uppgifter
  om SSM:s beviljade exporttillstånd under 2023 finns i bilaga 2, tabell 49.
  SSM har vid behov kontakter med de företag som berörs av
  kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM tillsyn hos företag
36 för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på

företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av produkter med Skr. 2023/24:114 dubbla användningsområden. Under 2023 genomfördes fyra tillsyner.

5Statistikredovisning

Förändringar i redovisningen

I slutbetänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) framfördes vissa förslag om ökad öppenhet och transparens i frågor som rör krigsmaterielexporten. Regeringens bedömning i propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23) överensstämmer huvudsakligen med kommitténs förslag. Regeringen konstaterar i propositionen att den årliga skrivelsen om strategisk exportkontroll och produkter med dubbla användningsområden som regeringen lämnar till riksdagen utgör en viktig beståndsdel i arbetet med att skapa öppenhet och transparens inom exportkontrollområdet. Vidare uttalar regeringen i propositionen att man har för avsikt att, i nära samarbete med ISP, se över skrivelsen med målet att presentera mer information.

I samband med regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (skr. 2018/19:114) gjordes en genomgripande omstrukturering av statistikredovisningen för att på ett tydligare och mer pedagogiskt sätt presentera uppgifter utifrån exportprocessens olika steg, både vad gäller krigsmateriel och PDA. Sedan dess har ytterligare tillägg och förbättringar gjorts. De uppgifter som tillförts de senaste åren avser bland annat avslagsbeslut, avtal om samarbete och licenstillverkning och svenska företags ägande i utlandet. Framför allt redovisas i dag mer detaljerad information om beviljade utförseltillstånd och faktisk export av krigsmateriel.

Den svenska krigsmaterielexporten under 2023 redovisas i bilaga 1 och exporten av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

37

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

Export av krigsmateriel

Krigsmateriel

Vad som utgör krigsmateriel framgår av bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, den så kallade krigsmaterielförteckningen. Avsnitt A i förteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära lista och delas upp i 20 stycken materielkategorier, ML1–ML20 samt programvara (ML21) och tekniskt bistånd (ML22). Utöver de 22 kategorierna innehåller förteckningen också tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel). I tabell 1 redovisas översiktligt vilken krigsmateriel som ingår i respektive ML-kategori.

Den svenska krigsmaterielförteckningen har kompletterats med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan.

I skrivelsen redovisas huvudsakligen materielen enligt krigsmaterielförteckningens ML-kategorier samt uppdelad enligt KS/ÖK. När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats eller export skett av samtliga produkter inom den materielkategorin.

Tabell 51 Kategorier av krigsmateriel

  Kategori Materiel
  ML1 Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen
    och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt
    tillbehör och särskilt utformade komponenter för dessa vapen.
     
  ML2 Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller
    utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare
    samt tillbehör liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen.
     
  ML3 Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter för
    sådana.
     
  ML4 Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med
    sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt
    utformade komponenter för sådana.
  ML5 Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade
    system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning
    som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och
    tillbehör som utformats särskilt för dessa.
     
  ML6 Markfordon och komponenter.
     
  ML7 Kemiska agenser, ”biologiska agenser”, "agenser för kravallhantering",
38   radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material.
   
   
Kategori Materiel
     
ML8 "Energetiska material" och besläktade substanser.
     
ML9 Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin
  krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg.
     
ML10 "Luftfartyg", "lättare än luft-farkoster", ”obemannade luftfartyg” (”UAV”),
  flygmotorer och utrustning för ”luftfartyg”, tillhörande utrustning samt
  komponenter som särskilt utformats eller modifierats för militär
  användning.
     
ML11 Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och komponenter som inte anges
  på något annat ställe i denna bilaga.
     
ML12 Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning samt
  komponenter som utformats särskilt för dessa vapen.
     
ML13 Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner, komponenter och tillbehör.
     
ML14 ’Specialiserad utrustning för militär utbildning’ eller för simulering av
  militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för utbildning i
  användning av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt
  utformade komponenter och tillbehör till dessa.  
ML15 Bild- eller motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär
  användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna.
     
ML16 Smidesstycken, gjutstycken och andra ej färdigbearbetade produkter som
  särskilt utformats för utrustning enligt ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller
  ML19.  
ML17 Övrig utrustning, material och "bibliotek” samt komponenter som
  utformats särskilt för dessa.  
ML18 Utrustning, miljötestanordningar och komponenter för ’framställning’ av
  produkter.  
ML19 Vapensystem baserade på riktad energi (DEW-system), därtill hörande
  utrustning eller motmedelsutrustning och testmodeller och särskilt
  utformade komponenter för dessa.
     
ML20 Kryogen och "supraledande" utrustning och särskilt utformade
  komponenter och tillbehör för sådan.
     
ML21 "Programvara".
     
ML22 "Teknik".
     

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

Tillverkning och tillhandahållande

För tillverkning av krigsmateriel i Sverige krävs ett grundläggande tillverkningstillstånd. Med tillverkning avses framställning av krigsmateriel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Tillståndskravet gäller även om den som tillverkar krigsmaterielen uteslutande är underleverantör till någon som innehar tillstånd att tillverka krigsmateriel.

För tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av krigsmateriel inom och utom Sverige krävs tillstånd. Detsamma gäller verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet. Med tillhandahållande avses försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag,

39

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

lån, gåva och förmedling. Tillståndskravet gäller svenska företag, den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige och svenska myndigheter. Handel med handeldvapen eller delar till sådana vapen är undantaget krav på tillhandahållandetillstånd. Tillstånd för sådan handel regleras genom bestämmelser i vapenlagen.

De företag, myndigheter och privatpersoner som innehar tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel står under ISP:s tillsyn och ska på begäran lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynskontrollen samt ge ISP tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs. Tillståndsinnehavare är även skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP.

Svensk försvarsindustri

Under 2023 innehade 382 stycken svenska företag, myndigheter och privatpersoner tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd. Sedan den nya lagstiftningen trädde ikraft 2018 har antalet tillståndsinnehavare mer än fördubblats. Ökningen avser främst underleverantörer till systemtillverkare av krigsmateriel.

Bland tillståndsinnehavarna exporterade 79 stycken krigsmateriel eller tekniskt bistånd medan 176 stycken enbart levererade krigsmateriel inom landet. 127 stycken tillståndsinnehavare redovisade ingen försäljning av krigsmateriel. I tabell 2 redovisas det totala värdet av krigsmaterielförsäljningen inom och utom landet under de senaste fem åren.

Tabell 52 Totalt värde av fakturerad och levererad krigsmateriel inom och utom landet 2019–2023 (mnkr)1

  2019 2020 2021 2022 2023
           
Totalt värde 30 408 30 531 35 346 29 407 35 518
           

Trots det stora antalet tillverkande och tillhandahållande företag står en handfull av dessa för merparten av försäljningen. I tabell 3 redovisas de femton största aktörerna sett till försäljning av krigsmateriel inom och utom landet.

Tabell 3 De 15 största försvarsföretagen och myndigheterna sett till fakturerad och levererad krigsmateriel inom och utom landet 20232

Företag Värde Huvudsakligt materielområde
     
Saab AB 13 216 327 747 kr Stridsflygplan, radarsystem m.m.
     
Saab Dynamics AB 4 246 235 161 kr Missil- och markstridssystem
     

40

Företag Värde Huvudsakligt materielområde
BAE Systems Hägglunds AB 3 242 491 635 kr Bandvagnar och bepansrade fordon
FMV, Försvarets materielverk 2 439 027 120 kr Leasing av stridsflygplan
BAE Systems Bofors AB 1 670 776 871 kr Artillerisystem
Nammo Sweden AB 1 370 997 352 kr Ammunition
EURENCO Bofors AB 1 000 623 423 kr Krut och sprängämnen
Saab Kockums AB 861 712 142 kr Yt- och undervattensfartyg
H-B Development AB 784 731 999 kr Stridsfordon och artillerisystem
FFV Ordnance AB 699 778 515 kr Markstridssystem
Norma Precision AB 691 340 918 kr Jakt- och sportskytteammunition
GKN Aerospace Sweden AB 620 579 701 kr Underhåll av flygmotorer
Saab Barracuda AB 317 536 149 kr Kamouflageprodukter
SSAB EMEA AB 317 202 852 kr Pansarplåt
Aimpoint AB 297 706 453 kr Vapensikten

1, 2 Verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd i Sverige kräver i regel inte något tillstånd. Undantaget är sådant tekniskt bistånd som avser uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av krigsmateriel. Vid en genomgång av de leveransdeklarationer som lämnats till ISP har det framkommit att många tillståndshavare redovisat sådant tekniskt bistånd som inte kräver tillstånd. För att ge en mer korrekt bild av den tillståndspliktiga verksamhet som bedrivs i landet utelämnas därför sådant tekniskt bistånd (ML22) från redovisningen i tabell 2 och 3.

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

Utlandsrelaterad verksamhet

Tillståndsprocessen avseende utförsel av krigsmateriel innehåller flera delar. I denna statistiksammanställning redovisas marknadsföring och förhandsbesked, anbudsunderrättelser, utförseltillstånd och faktisk export. Därutöver redovisas viss annan utlandsrelaterad verksamhet såsom samarbetsavtal och vidareöverlåtelse av krigsmateriel.

Uppgifter i redovisningen

De länder som anges i statistiken är i de allra flesta fall de slutliga mottagarländerna av den angivna krigsmaterielen. ISP strävar efter att i största möjliga mån utsträcka exportkontrollen, det vill säga följa den svenska krigsmaterielen, till slutanvändarlandet. Vissa komponenter och delsystem anskaffas av utländska systemtillverkare för att användas vid produktion av krigsmateriel som är avsedd för flera olika slutmottagare. Det är i dessa fall inte möjligt att på förhand veta vem som utgör slutanvändare varför kontrollbedömningen inriktas mot systemtillverkaren och det land i vilket denne agerar. Exempel på sådana produkter är sprängämnen och pansarplåt.

Viss försiktighet är påkallad när det gäller att utläsa trender ur siffermaterialet. Som jämförelse redovisas därför vissa statistikuppgifter från föregående år. En mer rättvisande bild ges om exporten visas över tid eftersom enstaka försäljningar och leveranser kan orsaka kraftiga

svängningar i statistiken. Likaså ger det ekonomiska värdet som anges inte

41

Skr. 2023/24:114 någon fullständig bild av hur praxis ser ut mot ett visst land eller en region.
Bilaga 1 En enskild affär kan få stort genomslag i den summerade exportstatistiken.

Marknadsföring och förhandsbesked

Marknadsföring av krigsmateriel i utlandet eller i Sverige kräver inte tillstånd i det enskilda fallet. Den som innehar ett grundläggande tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel är dock skyldig att lämna en redovisning av den marknadsföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som bedrivits i utlandet. Denna redovisning ligger till grund för de regelbundna möten som ISP håller med försvarsföretagen om deras exportplaner. Marknadsföringsmötena möjliggör för ISP att på ett tidigt stadium i exportprocessen inrikta exportörer bort från marknader för vilka tillstånd i ett senare skede inte kan påräknas. Detta upplägg innebär att huvuddelen av ISP:s negativa besked lämnas underhand i samband med marknadsföringsmöten och att antalet faktiska ansökningar rörande icke önskvärda mottagarländer reduceras.

För det fall en exportör på ett tidigt stadium önskar att pröva om en utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd är möjlig kan denne begära ett skriftligt förhandsbesked från ISP. Det kan exempelvis röra ett tidigare oprövat mottagarland eller ske inför en större marknadsföringssatsning. Det finns inget lagstadgat krav på att ett förhandsbesked måste begäras. Beskeden är icke-bindande och lämnas utifrån de förutsättningar som råder för tillfället. En förnyad prövning görs alltid i samband med en eventuell anbudsunderrättelse och vid en ansökan om utförseltillstånd även om ett positivt förhandsbesked finns sedan tidigare.

I tabell 4 redovisas antal skriftliga förhandsbesked rörande krigsmateriel som ISP lämnat under de senaste fem åren.

Tabell 54 Antal lämnade skriftliga förhandsbesked rörande krigsmateriel 2019–2023

Ärendetyp 2019 2020 2021 2022 2023
           
Förhandsbesked 36 25 18 18 24
           

Under 2023 lämnades totalt 24 stycken förhandsbesked avseende 13 stycken länder utanför den etablerade kretsen av mottagarländer. Av dessa var 20 besked positiva och fyra negativa.

Anbudsunderrättelser

  Senast fyra veckor innan ett bindande anbud om försäljning av
  krigsmateriel lämnas eller ett köpeavtal ingås, ska ISP underrättas om
  detta. Om ISP inte har någon erinran mot att anbud lämnas vidtas ingen
  åtgärd. I det enskilda fallet får ISP förbjuda att anbud lämnas eller att avtal
  ingås. Kravet på anbudsunderrättelse innebär ytterligare ett kontrollsteg i
42 exportprocessen och minskar risken för att svensk försvarsindustri ingår
kontrakt om affärer som exempelvis skulle stå i strid med svensk Skr. 2023/24:114
utrikespolitik.               Bilaga 1
En anbudsunderrättelse behöver inte lämnas om anbudet eller avtalet  
uteslutande avser reservdelar, komponenter eller tekniskt bistånd till  
tidigare utförd materiel. Det går att ansöka om ett generellt undantag från  
underrättelseskyldighet avseende viss materiel till särskilt angivna länder.  
De flesta större exporterande företag erhåller generella undantag för anbud  
understigande 500 mnkr till länder inom Europeiska unionen samt vissa  
andra etablerade samarbetsländer. ISP har under 2023, i och med den  
löpande omsättningen av sådana generella undantag, sänkt värdegränsen  
till 250 mnkr för att förbättra kontrollen av medelstora affärer. En stor  
andel av de anbudsunderrättelser som inkommer till ISP rör därför länder  
utanför kretsen av etablerade samarbetsländer.          
I tabell 5 redovisas antalet anbudsunderrättelser och generella undantag  
under den senaste femårsperioden.            
Tabell 5 Antal anbudsunderrättelser och generella undantag rörande  
  krigsmateriel 2019–2023          
                 
Ärendetyp   2019 2020 2021 2022 2023    
               
Anbudsunderrättelse 309 250 255 346 440    
               
Generellt undantag 23 22 26 25 19    
                 
Totalt   332 272 281 371 459    
                 

Under 2023 underrättades ISP om 440 anbud till någon i utlandet. Totalt avgjordes 419 anbudsärenden under året och i 391 av fallen lämnades underrättelsen utan åtgärd. Dessa ärenden avsåg totalt 64 länder och en internationell organisation. Förbud att lämna anbud meddelades i fyra fall avseende totalt tre länder. Övriga beslut avsåg avskrivning från vidare handläggning.

Utförseltillstånd

Utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till någon  
utanför landet kräver tillstånd från ISP. Ansökan om utförseltillstånd kan  
föregås av ett förhandsbesked och ska vid utförsel för försäljning föregås  
av en anbudsunderrättelse. Det finns tre typer av utförseltillstånd.  
Individuella tillstånd utfärdas för en specifik kvantitet till en mottagare i  
ett specifikt land. Globala tillstånd möjliggör utförsel till flera mottagare i  
flera länder av en icke närmare angiven mängd krigsmateriel. Generella  
tillstånd är inte begränsade till kvantitet eller värde och möjliggör utförsel  
till samtliga EES-länder. Med vissa undantag krävs även utförseltillstånd  
vid transitering av krigsmateriel genom Sverige.  
I skrivelsen redovisas individuella och globala tillstånd som utfärdats  
avseende försäljning av krigsmateriel. Värdet och omfattningen av de  
tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska  
exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland  
annat på att inte alla tillstånd nyttjas och att de faktiska leveranserna kan  
ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet av 43

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på värdet av kommande års leveranser i takt med att fler globala tillstånd utfärdas och generella tillstånd används.

I tabell 6 redovisas antalet ansökningar om utförseltillstånd under de senaste fem åren.

Tabell 6 Antal behandlade ansökningar om utförsel av krigsmateriel 2019–2023

Tillståndstyp 2019 2020 2021 2022 2023
           
Individuella 672 570 589 602 659
           
Globala 381 458 449 492 606
           
Transitering 49 58 47 73 46
           
Totalt 1 102 1 086 1 085 1 167 1 311

I tabell 7 redovisas värdet och procentuell förändring avseende beviljade utförseltillstånd rörande krigsmateriel under de senaste fem åren uppdelat på KS/ÖK.

Tabell 7 Värdet av beviljade utförseltillstånd i löpande priser samt årlig procentuell förändring 2019–2023 (mnkr)

Materielkategori 2019 2020 2021 2022 2023
           
Krigsmateriel för 7 047 7 165 3 735 (- 16 454 19 512
strid (+60) (+1,7) 48) (+340) (+19)
           
Övrig 6 459 7 781 10 925 5 462 (- 8 864
krigsmateriel (+59) (+20) (+40) 50) (+62)
           
Totalt 13 505 14 946 14 660 (- 21 915 28 376
  (+60) (+11) 1,9) (+49) (+29)

I tabell 8 redovisas de individuella och globala utförseltillstånd som utfärdats under 2023 rörande försäljning av krigsmateriel. Tabellen innehåller information om antalet tillstånd som utfärdats per land, liksom värdet och, på en aggregerad nivå, vilka materielkategorier som tillstånden avsett. Notera att vissa utförseltillstånd innefattar flera mottagarländer varför det totala antalet tillstånd inte alltid överensstämmer med summan av enskilda tillstånd.

  Tabell 8 Beviljade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel per
    land 2023      
           
  Land Antal Kategorier av KS/ÖK Värdet av
  tillstånd krigsmateriel tillstånden
     
  EU        
  Belgien 9 3,8,14,22 KS, ÖK 21 643 430
           
  Bulgarien 4 3,4,5,8,18,21,22 KS, ÖK 1 298 316 000
           
44 Cypern 1 22 ÖK 0
         
         
Land Antal Kategorier av KS/ÖK Värdet av Skr. 2023/24:114
tillstånd krigsmateriel tillstånden Bilaga 1
   
             
Danmark 36 1,2,3,5,6,7,10,11,1 KS, ÖK 161 879 808    
3,14,15,17,21,22    
           
Estland 12 1,2,3,6,17,21,22 KS, ÖK 420 927 517    
             
Finland 38 1,2,3,4,5,6,8,10,11, KS, ÖK 1 026 124 003    
14,15,17,18,21,22    
           
             
Frankrike 51 1,2,3,5,6,8,11,13,1 KS, ÖK 618 673 131    
4,17,21,22    
           
Grekland 7 8,11,14,17,21,22 KS, ÖK 8 726 036    
             
Irland 10 3,6,11,13,14,21,22 ÖK 37 753 478    
             
Italien 37 1,3,4,5,6,8,13,14,1 KS, ÖK 252 160 363    
7,21,22    
           
             
Kroatien 3 1,2,3,8 KS, ÖK 1 751 000    
             
Lettland 10 1,2,3,4,5,11,18,21, KS, ÖK 281 738 463    
22    
           
Litauen 7 1,3,4,5,14,21,22 KS, ÖK 988 413 234    
             
Nederländerna 23 5,6,11,13,17,22 KS, ÖK 124 234 736    
    1,3,4,5,6,8,10,11,1        
Polen 17 3,14,15,16,17,21,2 KS, ÖK 869 728 360    
    2        
             
Portugal 6 1,3,11,22 KS, ÖK 38 770 400    
             
Rumänien 3 3,13,22 KS, ÖK 1 140 000    
             
Slovakien 7 1,3,5,8,17,22 KS, ÖK 120 014 561    
             
Slovenien 5 1,3,11,17,22 KS, ÖK 76 829 000    
             
Spanien 21 1,2,3,4,6,8,11,13,2 KS, ÖK 82 991 580    
1,22    
           
             
Sverige 7 3,4,5,6,17,21,22 ÖK 68 369 535    
             
Tjeckien 13 1,2,3,4,5,8,21,22 KS, ÖK 12 215 605    
             
Tyskland 73 1,3,4,5,6,8,10,11,1 KS, ÖK 1 049 608 313    
3,14,17,21,22    
           
             
Ungern 17 1,3,4,14,17,22 KS, ÖK 25 877 410    
             
Österrike 13 1,2,3,4,8,10,17,21, KS, ÖK 6 273 248    
22    
           
Totalt 430     7 594 159 211    
             
             
ÖVRIGA EUROPA            
             
Island 3 3,17 KS, ÖK 1 432 366    
             
Norge 62 1,2,3,4,5,6,8,9,10,1 KS, ÖK 921 596 513    
1,13,15,17,21,22    
           
Schweiz 14 1,2,3,4,5,6,7,8,10,1        
    1,13,14,15,17,18,2 KS, ÖK 25 722 433    
    1,22        
             

45

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

46

Land Antal Kategorier av KS/ÖK Värdet av
tillstånd krigsmateriel tillstånden
   
         
    2,3,4,5,6,8,10,13,1    
Storbritannien 73 4,15,16,17,18,21,2 KS, ÖK 1 892 919 640
    2    
         
Turkiet 4 5,10,13 ÖK 5 180 000
Ukraina 16 2,3,4,5,13,15,17,21 KS, ÖK 807 251 833
,22
       
         
Totalt 172     3 654 102 785
         
         
NORDAMERIKA        
         
Kanada 10 2,3,5,11,15,17,18,2 KS, ÖK 73 664 700
1,22
       
         
USA 88 1,2,3,4,5,6,8,10,11, KS, ÖK 1 792 112 275
14,15,17,18,21,22
       
Totalt 98     1 865 776 975
         
         
CENTRALAMERIKA        
         
Mexiko 2 2,3,18,21,22 ÖK 1 210 000
         
Totalt 2     1 210 000
         
SYDAMERIKA        
         
Brasilien 6 2,3,4,5,14,21,22 ÖK 2 160 600
         
Chile 1 14 ÖK 350 000
         
Totalt 7     2 510 600
         
NORDOSTASIEN        
Japan 13 2,3,4,5,14,17,21,22 KS, ÖK 249 733 498
         
Sydkorea 19 4,5,8,9,14,18,22 KS, ÖK 234 138 828
         
Totalt 32     483 872 326
         
SYDOSTASIEN        
         
Indonesien 5 2,11,18,21,22 ÖK 440 000
         
Malaysia 2 2,6,14,18,21,22 KS, ÖK 55 420 000
         
Singapore 12 4,5,8,9,11,17,21,22 KS, ÖK 521 528 320
         
Thailand 4 4,5,9,22 ÖK 1 033 300
         
Totalt 23     578 421 620
         
         
SYDASIEN        
         
Indien 10 2,3,5,21,22 KS, ÖK 1 285 488 945
Pakistan 5 4,5,10,11,15,16,17, ÖK 165 000 000
    21,22    
         
Land Antal Kategorier av KS/ÖK Värdet av
tillstånd krigsmateriel tillstånden
   
Totalt 15     1 450 488 945
MELLANÖSTERN        
Förenade 4 4,5,10,11,15,16,17, ÖK 1 385 000
Arabemiraten 18,21,22
     
Israel 103 5 ÖK 53 340 000
Kuwait 1 4,22 ÖK 0
Oman 1 4,22 ÖK 0
Qatar 3 4,17,22 ÖK 2 042 000
Saudiarabien 2 2,5,18,21,22 KS, ÖK 0
Totalt 21     56 767 000
ÖVRIGA AFRIKA        
Kenya 1 17 ÖK 210 000
Nigeria 1 11 ÖK 130 000
Sydafrika 10 4,5,8,10,11,14,15,2 KS, ÖK 22 654 960
1,22
       
Totalt 12     22 994 960
OCEANIEN        
Australien 16 2,3,4,5,8,10,11,14, KS, ÖK 971 527 212
17,21,22
       
Nya Zeeland 4 3,17,22 ÖK 1 589 938
Totalt 20     973 117 150
INTERNATIONELLA        
ORGANISATIONER        
EU 2 13 ÖK 420 000
Totalt 2     420 000
ÖVRIGT        
Mottagarland4 2 2,3,4,5,18,21,22 KS, ÖK 11 692 135 925

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

3Samtliga tillstånd avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel. Inget tillstånd utfärdades efter den 10 oktober.

4För två utförseltillstånd omfattas uppgiften om vilket mottagarland tillstånden rör av utrikessekretess. Tillstånden avser försäljning till en statlig mottagare i ett etablerat

samarbetsland i Västvärlden. 47
Skr. 2023/24:114 Land Antal Kategorier av KS/ÖK Värdet av
Bilaga 1 tillstånd krigsmateriel tillstånden
   
             
    TOTALT 836     28 375 977 497
             

Särskilt om donationer av krigsmateriel till Ukraina

Itabell 6–8 redovisas utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel. Under 2023 har ISP därutöver beviljat tillstånd för utförsel av sådan krigsmateriel som regeringen, efter riksdagens godkännande, beslutat att donera till Ukraina. I tabell 9 redovisas antalet tillstånd för donation till Ukraina samt på aggregerad nivå vilka materielkategorier tillstånden avsett.

Tabell 9 Beviljade tillstånd för donation av krigsmateriel till Ukraina 2023

Land Antal Materielkategorier
     
Ukraina 21 ML1/KS, ML1/ÖK, ML2/KS, ML2/ÖK, ML3/KS,
    ML3/ÖK, ML4/KS, ML4/ÖK, ML5/KS, ML5/ÖK,
    ML6/KS, ML6/ÖK, ML11/ÖK, ML13/ÖK,
    ML15/ÖK, ML16/ÖK, ML17/ÖK, ML21/ÖK,
    ML22/ÖK
     

Följdleveranser och internationella materielsamarbeten

Följdleveranser till tidigare levererad krigsmateriel har en särställning i de svenska riktlinjerna för utförsel. Enligt riktlinjerna bör tillstånd beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla beträffande speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel. Följdleveranser bör bedömas från fall till fall enligt dessa förutsättningar. De tidigare riktlinjerna gäller följdleveranser till export som godkändes före den 15 april 2018.

Såväl riksdagen som regeringen har vid upprepade tillfällen fastslagit att internationella samarbeten rörande utveckling och produktion av krigsmateriel är en förutsättning för svensk försvarsindustri. I propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23) uttalar regeringen att samarbete med de nordiska länderna, sexnationerskretsen, länder inom EU samt Australien, Brasilien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Nya Zeeland, Sydafrika, Sydkorea och USA är av störst intresse. I propositionen anges vidare att det vid internationella samarbeten ska göras en avvägning inom ramen för helhetsbedömningen av hur behovet av det internationella samarbetet ska förenas med intresset av en effektiv exportkontroll. Det konstateras att det inte är självklart att Sverige alltid kan räkna med att få gehör för alla aspekter som är unika för vårt synsätt när det gäller utförsel till tredjeland.

48

Historiskt har det fästs intresse vid de tillstånd som utfärdats för export Skr. 2023/24:114
till länder utanför den traditionella samarbetskretsen. I tabell 10 redovisas Bilaga 1
mer detaljerad information om beviljade tillstånd till slutanvändarländer  
utanför kretsen av länderna ovan. Dels anges huruvida tillstånden har  
avsett följdleveranser eller affärer utan koppling till tidigare export, dels  
om dessa tillstånd beviljats inom ramen för internationell samverkan med  
ett land inom den traditionella samarbetskretsen, eller om exporten skett  
direkt från Sverige till slutmottagaren. I kolumnen längst till höger anges  
vilka materielkategorier som beviljats för eventuella nya affärer. Notera  
att ett utförseltillstånd både kan avse en följdleverans och ett internationellt  
samarbete.          
Tabell 10 Detaljerad beskrivning av beviljade utförseltillstånd för  
  försäljning av krigsmateriel till vissa länder 2023  
           
  Totalt antal Varav Varav Materielkategorier  
  beviljade internationella  
Land tillstånd följdleveranser samarbeten – nya affärer  
Chile 1 1 0    
           
FAE 4 4 0    
           
Indien 10 7 0 ML5/ÖK  
           
Indonesien 5 5 0    
           
Israel 10 105 0 -  
           
Kenya 1 0 0 ML17/ÖK  
           
Kuwait 1 1 0    
           
Malaysia 2 2 0    
           
Mexiko 2 2 0 -  
           
Nigeria 1 0 0 ML11/ÖK  
           
Oman 1 1 0    
           
Pakistan 5 5 0 -  
           
Qatar 3 3 0 -  
Saudiarabien 2 2 0    
           
Singapore 12 10 0 ML22/ÖK  
           
Thailand 4 4 0 -  
           
Turkiet 4 3 0 ML10/ÖK  
           

5Samtliga tillstånd avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel. Inget tillstånd utfärdades efter den 10 oktober.

49

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

  Totalt antal Varav Varav Materielkategorier
  beviljade internationella
Land tillstånd följdleveranser samarbeten – nya affärer
Ukraina 16 5 1 ML2/ÖK, ML3/KS,
        ML4/KS, ML4/ÖK,
        ML5/KS, ML5/ÖK,
        ML13/ÖK, ML15/ÖK
        ML17/ÖK, ML21/ÖK,
        ML22/ÖK
         
Totalt 84 55 1  
         

Generella utförseltillstånd

ISP beslutade 2012 att införa fem olika typer av generella tillstånd. Tillstånden möjliggör förenklad överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Användning av generella tillstånd kräver inte någon ansökan. Den som har ett grundläggande tillhandahållandetillstånd ska istället underrätta ISP senast fyra veckor före den första dagen ett generellt tillstånd används. Generella tillstånd är inte begränsade till kvantitet eller värde. Under 2021 beslutade ISP att ersätta tre av de tidigare tillstånden med ett nytt.

Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas av just det tillståndet. I tabell 11 redovisas de olika typerna av generella tillstånd som var giltiga under 2023.

Tabell 11 Typer av generella tillstånd rörande utförsel av krigsmateriel

TFS-Omfattning nummer

2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

2021:2 Utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering, utställning, underhåll eller reparation samt efter underhåll, reparation eller demonstration i Sverige.

I tabell 12 redovisas antalet anmälningar om användning av de olika generella tillstånden under 2023.

50

Tabell 12 Anmälan om användning av generella tillstånd 2023 Skr. 2023/24:114
  rörande utförsel av krigsmateriel   Bilaga 1
           
    TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2021:2  
         
Antal anmälningar 0 0 2  
           

I tabell 13 redovisas en summering över samtliga anmälningar om användning av de olika generella tillstånden sedan införandet 2012.

Tabell 13 Anmälan om användning av generella tillstånd rörande utförsel av krigsmateriel sedan införandet 2012

  TFS TFS TFS TFS TFS TFS
  2012:7 2012:8 2012:9 2012:10 2012:11 2021:2
             
Antal anmälningar 20 11 29 14 16 26

Avslag

Det svenska exportkontrollsystemet, med obligatorisk redovisning av marknadsföring utomlands och möjligheten till skriftliga förhandsbesked, leder till att huvuddelen av ISP:s negativa besked lämnas på ett tidigt stadium och att antalet faktiska ansökningar rörande icke önskvärda mottagarländer reduceras. En förnyad prövning görs dock alltid i samband med underrättelser om anbud och vid ansökningar om utförseltillstånd.

Under 2023 beslutade ISP om sammanlagt 4 stycken formella avslag. Dessa inkluderar dels förbud att lämna anbud, dels avslag på ansökningar om utförsel. I enlighet med bestämmelserna i EU:s gemensamma ståndpunkt underrättas övriga medlemsstater löpande om avslagen. I tabell 14 redovisas avslagsbesluten per land.

Tabell 14 Antal meddelade beslut om avslag per land 2023
   
Land Antal avslag
Vietnam 2
Saudiarabien 1
Taiwan 1
Totalt 4

I tabell 15 redovisas antalet avslagsbeslut per land uppdelat på femårsperioder sedan 2006.

51

Skr. 2023/24:114 Tabell 15 Antal meddelade beslut om avslag per land periodvist  
Bilaga 1   uppdelat sedan 2006        
                 
  År 2006–   År 2011–   År 2016–   År 2021–  
  2010 Antal 2015 Antal 2020 Antal 2023 Antal
                 
    2 Saudiarabie 8   23   2
  Argentina n Turkiet Bahrain
         
  Libyen 2 FAE 7 FAE 8 Qatar 2
                 
  Ryssland 2 Egypten 6 Saudiarabie 8 Saudiarabi 2
  n en
             
                 
  Algeriet 1 Colombia 4 Qatar 7 Taiwan 2
                 
  Azerbajdzjan 1 Pakistan 4 Filippinerna 6 Vietnam 2
                 
  Bangladesh 1 Vietnam 4 Taiwan 5 Bangladesh 1
                 
              Bosnien 1
  FAE 1 Bahrain 3 Bangladesh 4 och  
  Hercegovin  
               
              a  
  Israel 1 Indien 3 Jordanien 4 Egypten 1
    1   3   4 Filippinern 1
  Jordanien Israel Thailand a
         
    1   3   3 Guinea 1
  Makedonien Tunisien Egypten Bissau
         
  Mauritius 1 Turkiet 3 Ukraina 3 Israel 1
  Serbien 1 Indonesien 2 Indien 2 Kazakstan 1
                 
  Syrien 1 Kazakstan 2 Marocko 2 Pakistan 1
                 
  Ukraina 1 Kina 2 Pakistan 2 Sydafrika 1
                 
  Totalt 17 Libanon 2 Serbien 2 Tunisien 1
                 
            1 Turkmenist 1
      Ryssland 2 Armenien an
         
                 
      Serbien 2 Bahrain 1 Totalt 21
                 
      Thailand 2 Bosnien och 1    
          Hercegovina      
                 
      Algeriet 1 Ecuador 1    
                 
      Armenien 1 Israel 1    
                 
      Azerbajdzjan 1 Kina 1    
                 
      Ekvatorialgu          
      inea 1 Kuwait 1    
                 
      Elfenbensku          
      sten 1 Libanon 1    
                 
      Filippinerna 1 Oman 1    
                 
      Gabon 1 Senegal 1    
      Iran 1 Sierra Leone 1    
                 
      Kuwait 1 Tunisien 1    
52     Makedonien 1 Uzbekistan 1    
               
År 2006– År 2011–   År 2016– År 2021–   Skr. 2023/24:114
2010 Antal 2015 Antal 2020 Antal 2023 Antal Bilaga 1
             
  Myanmar 1 Totalt 96    
  Namibia 1        
  Nepal 1        
  Oman 1        
  Paraguay 1        
             
  Taiwan 1        
  Ukraina 1        
             
  Totalt 79        

Faktisk export

Den faktiska export som redovisas i skrivelsen avser krigsmateriel och tekniskt bistånd som både levererats och fakturerats under aktuellt år. Uppgifterna baseras på de deklarationer som varje innehavare av tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd årligen är skyldig att redovisa till ISP. Den faktiska exporten är i regel den del av redovisningen som genererar det största intresset i riksdagen, hos allmänheten och i media. Skrivelsen innehåller därför ett antal tabeller med olika skärningspunkter rörande faktisk export.

I tabell 16 redovisas värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2023 per land. Tabellen är uppdelad på KS/ÖK och innehåller, på aggregerad nivå, information om vilka materielkategorier som exporten har avsett. Sammantaget exporterades krigsmateriel till 62 länder under 2023.

Tabell 16 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2023 per land (kr)

Land Kategorier av Värde KS Värde ÖK Totalt
krigsmateriel
         
EU            
Belgien 1,2,3,8,13,14 26 357 850 8 913 576 35 271 426  
             
Bulgarien 1,3,5,14,17,21, 131 319 382 13 875 379 145 194 761  
22  
         
  1,2,3,5,6,7,8,1        
Danmark 0,11,13,14,17, 73 524 810 135 665 677 209 190 487  
  22        
             
Estland 1,2,3,5,6,7,13, 64 559 706 39 316 712 103 876 418  
15,17,22  
         
             
  1,2,3,4,5,6,8,1        
Finland 0,11,13,14,15, 100 789 200 202 477 495 303 266 695  
  17,21,22        
             
Frankrike 1,2,3,4,5,6,8,1 150 894 903 380 781 533 531 676 436  
1,13,14,17,22  
        53
           
           

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

Land Kategorier av Värde KS Värde ÖK Totalt
krigsmateriel
       
         
Grekland 8,11,13,14,17 2 929 458 1 226 917 4 156 375
         
Irland 1,2,4,5,6,11,14 3 714 503 24 030 445 27 744 948
Italien 1,3,4,5,6,8,9,1 41 469 540 95 922 344 137 391 884
3,14,17,22
       
Kroatien 3 34 514 1 751 241 1 785 755
         
Lettland 1,2,3,5,11,13,1 75 300 000 54 132 999 129 432 999
8
       
Litauen 1,2,3,4,17 141 892 285 30 707 120 172 599 405
         
Luxemburg 4 0 195 750 195 750
         
Nederländerna 1,2,5,6,7,11,13 14 296 806 314 516 197 328 813 003
,14,17
       
Polen 1,3,5,6,8,10,11 6 478 265 135 319 236 141 797 501
,13,14,17,22
       
Portugal 1,3,11,17 0 2 102 352 2 102 352
         
Rumänien 3,11,13 0 5 325 296 5 325 296
         
Slovakien 1,3,5,8,13,17,2 17 627 878 7 155 001 24 782 879
2
       
Slovenien 1,3,5,11,17 9 024 9 355 414 9 364 438
Spanien 1,2,3,4,5,8,11,
13
 
   
Tjeckien 1,2,3,4,5,8,10,
13,14,17,21,22
 
  1,2,3,4,5,6,8,1
Tyskland 1,13,14,17,21,
  22
Ungern 1,2,3,4,5,14,17
,22
 
   
Österrike 1,2,3,5,8,10,14
,17
 
18 331 685 43 527 351 61 859 036
     
7 956 454 480 168 174 488 124 628
     
108 071 914 843 067 266 951 139 180
     
89 370 094 856 992 236 946 362 330
     
530 777 16 208 129 16 738 906

54

Totalt   1 075 459 048 3 702 733 840 4 778 192 888
         
         
ÖVRIGA EUROPA        
         
Andorra 3 0 1 089 200 1 089 200
Island 3,8,10,17 13 628 1 997 257 2 010 885
         
  1,2,3,4,5,6,7,8,      
Norge 9,10,11,13,14, 448 219 240 186 162 746 634 381 986
  15,17,21,22      
Schweiz 1,2,3,4,5,6,8,1 94 500 661 231 495 640 325 996 301
0,13,14,17,22
       
  1,2,3,4,5,8,13,      
Storbritannien 14,15,16,17,21 1 088 045 457 419 310 392 1 507 355 849
  ,22      
         
Turkiet 5,13 0 4 298 281 4 298 281
         
Land Kategorier av Värde KS Värde ÖK Totalt
krigsmateriel
       
         
Ukraina 2,3,4,5,13,15,1 248 738 363 52 158 411 300 896 774
7,22
       
         
Totalt   1 879 517 349 896 511 927 2 776 029 276
         
         
NORDAMERIKA        
Kanada 2,3,5,8,11,13,1 92 074 789 168 671 805 260 746 594
5,17,21,22
       
  1,2,3,4,5,6,8,1      
USA 0,11,13,14,15, 2 396 605 011 1 070 788 300 3 467 393 311
  17,18,21,22      
         
Totalt   2 488 679 800 1 239 460 105 3 728 139 905
       
       
CENTRALAMERIKA      
         
Mexiko 2,3,13 0 7 953 306 7 953 306
         
Totalt   0 7 953 306 7 953 306
         
         
SYDAMERIKA        
Argentina 22 0 27 952 443 27 952 443
  2,3,4,5,10,11,1      
Brasilien 3,14,15,17,18, 754 368 955 2 044 057 947 2 798 426 902
  21,22      
         
Chile 3,14 0 624 898 624 898
         
Peru 1 0 19 676 19 676
         
Uruguay 3 0 140 517 140 517
         
Totalt   754 368 955 2 072 795 481 2 827 164 436
         
         
NORDOSTASIEN        
         
Japan 2,3,4,5,8,14,17 200 096 26 719 258 26 919 354
         
Sydkorea 4,5,8,13,14,18, 1 059 578 222 855 884 223 915 462
22
       
         
Totalt   1 259 674 249 575 142 250 834 816
         
         
SYDOSTASIEN        
Brunei 2,22 0 7 139 588 7 139 588
         
Indonesien 2,11 0 1 072 480 1 072 480
         
Malaysia 2,5,11,21 0 2 307 975 2 307 975
         
Singapore 4,5,8,9,11,13,1 582 050 197 115 817 197 697 867
7,18,22
       
Thailand 4,5,10 21 459 013 290 416 200 311 875 213
         
Totalt   22 041 063 498 052 060 520 093 123
         
         

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

55

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

56

Land Kategorier av Värde KS Värde ÖK Totalt
krigsmateriel
       
         
SYDASIEN        
Indien 2,3,5,9,13,18,2 483 740 787 220 391 363 704 132 150
1,22
       
         
Pakistan 5,10,21,22 0 1 573 122 352 1 573 122 352
         
Totalt   483 740 787 1 793 513 715 2 277 254 502
         
MELLANÖSTERN        
Förenade 5,10,11,18,21, 0 218 646 196 218 646 196
Arabemiraten 22
     
Israel6 5 0 17 601 984 17 601 984
         
Jordanien 4,7 0 216 566 216 566
         
Kuwait 4 0 298 800 298 800
         
Qatar 4,17 0 2 218 657 2 218 657
         
Saudiarabien 2,22 46 000 000 48 757 693 94 757 693
         
Totalt   46 000 000 287 739 896 333 739 896
         
         
ÖVRIGA AFRIKA        
         
Botswana 3 0 834 543 834 543
         
Namibia 1,3 0 1 126 747 1 126 747
         
Nigeria 11 0 56 573 56 573
         
Sydafrika 1,3,4,5,8,10,11 4 559 050 158 435 480 162 994 530
,13,22
       
         
Tanzania 3 0 184 069 184 069
         
Zambia 3 0 582 809 582 809
Totalt   4 559 050 161 220 221 165 779 271
         
OCEANIEN        
  2,3,4,5,8,10,11      
Australien ,13,14,17,21,2 207 297 084 130 145 612 337 442 696
  2      
         
Nya Zeeland 2,3,14,17 4 615 720 9 125 925 13 741 645
         
Totalt   211 912 804 139 271 537 351 184 341
         
         
TOTALT   6 967 538 530 11 048 827 230 18 016 365 760
         

6Exporten avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel.

Figur 1 Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade Skr. 2023/24:114
  enligt Index för mänsklig utveckling* (mnkr) Bilaga 1
                     
14 000 12 320                
                 
12 000           Krigsmateriel för strid  
10 000            
6 975         Övrig krigsmateriel  
         
8 000          
                 
5 345 2 278       Totalt  
       
6 000        
               
  3 417              
4 000         1 574 1 574  
  1 139          
2 000   484 223 707  
    0      
0                  
                   
Mycket hög Hög mänsklig Medel       Låg mänsklig  
         
  mänsklig utveckling mänsklig   utveckling  
  utveckling   utveckling          
                     

*Human Development Index är ett index genom vilket den mänskliga utvecklingen och levnadsstandarden i ett land mäts och jämförs. HDI-värdet för ett land framtas genom en sammanvägning av förväntad medellivslängd, utbildningsnivå samt inkomstnivå (mätt i BNP per capita).

I tabell 17 redovisas exporten 2023 per region. Regionuppdelningen följer den uppdelning som görs i EU:s årliga statistikrapport till vilken ISP bidrar med statistiskt underlag.

Tabell 17 Andel av den faktiska exporten av krigsmateriel 2023 per region

Region Andel i procent
EU 26,6
   
Nordamerika 20,7
Sydamerika 15,7
Övriga Europa 15,4
   
Sydasien 12,6
   
Sydostasien 2,9
   
Oceanien 1,9
   
Mellanöstern 1,9
   
Nordostasien 1,4
   
Övriga Afrika 0,9
   
Centralamerika och Karibien < 0,1 %
   

Itabell 18 redovisas den faktiska exporten 2023 per ML-kategori uppdelat på KS/ÖK. Det bör noteras att ML11, ML13–18 och ML20–22 endast innefattar ÖK.

57

Skr. 2023/24:114 Tabell 18 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2023 per
Bilaga 1   materielkategori (kr)  
       
  Materielkategori Värde KS Värde ÖK
  ML1   117 807 34 149 545
         
  ML2   1 650 838 796 125 946 179
         
  ML3   2 466 907 967 1 086 225 027
  ML4   506 054 441 144 651 476
  ML5   642 305 820 1 120 479 341
  ML6   192 535 308 966 192 456
  ML7   0 7 153 805
  ML8   736 033 087 6 207 651
         
  ML9   62 745 304 4 017 726
         
  ML10   710 000 000 2 701 496 212
         
  ML11   - 184 775 242
         
  ML12   0 0
         
  ML13   - 315 406 888
         
  ML14   - 200 649 854
         
  ML15   - 44 398 596
         
  ML16   - 39 014
         
  ML17   - 242 195 367
         
  ML18   - 80 358 566
         
  ML19   0 0
         
  ML20   - 0
         
  ML21   - 491 594 000
  ML22   - 3 292 890 285

I tabell 19 redovisas faktisk export av små och lätta vapen samt bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defence Systems, MANPADS). Uppgifterna ingår i den redovisning som Sverige årligen lämnar till FN.

Tabell 19 Faktisk export 2023 av små och lätta vapen samt
    MANPADS enligt definitionen i FN:s vapenregister
     
Små vapen    
1. Revolvrar och automatpistoler Ingen export
     
2. Gevär och karbiner Ingen export
     
3. Kulsprutepistoler Ingen export
     
4. Automatkarbiner Ingen export
     
5. Lätta kulsprutor Ingen export
       

58

6. Övrigt Finkalibrig ammunition för militärt bruk
    eller komponenter till sådan ammunition
    har exporterats till Danmark, Estland,
    Finland, Frankrike, Italien, Litauen, Nya
    Zeeland, Norge, Spanien, Tyskland och USA.
Lätta vapen  
     
1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) Ingen export
     
2. Granattillsats för montering på vapen Ingen export
     
3. Bärbara pansarvärnspjäser Ingen export
     
4. Rekylfria vapen Granatgevär har exporterats till Ungern och
(granatgevärssystem) USA.
    Reservdelar, övningsmateriel, komponenter
    och ammunition till granatgevär har
    därutöver exporterats till Australien,
    Estland, Irland, Japan, Kanada, Lettland,
    Norge, Nya Zeeland, Portugal,
    Storbritannien, Tjeckien, Ungern, USA och
    Österrike.
     
5. Bärbara pansarvapen Pansarvärnsvapen har exporterats till
    Brasilien, Frankrike, Litauen och USA.
    Reservdelar, övningsvapen och komponenter
    till pansarvärnsvapen har därutöver
    exporterats till Danmark, Finland, Frankrike,
    Irland, Luxemburg, Norge, Schweiz och USA.
     
6. Granatkastare med kaliber mindre än Ingen export
75 mm
 
     
7. Övrigt Ingen export
   
MANPADS (Man-Portable Air Defence  
Systems)  

MANPADS har levererats till Irland och Tjeckien.

Reservdelar, övningsmateriel och komponenter till MANPADS har exporterats till Australien, Brasilien, Irland, Thailand och Tjeckien.

Faktisk export över tid

Enstaka försäljningar och leveranser av större krigsmaterielsystem kan orsaka kraftiga svängningar i statistiken. För att på ett bättre sätt kunna identifiera trender och tendenser inom krigsmaterielområdet bör exportstatistiken visas över tid.

I tabell 20 redovisas värdet och procentuell förändring från föregående år avseende den faktiska exporten under de senaste fem åren uppdelat på KS/ÖK.

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

59

Skr. 2023/24:114 Tabell 20 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel i löpande
Bilaga 1   priser samt årlig procentuell förändring 2019–2023 (mnkr)
               
  Materielkategori 2019 2020 2021 2022 2023  
               
  Krigsmateriel för strid 2 984 (- 3 459 3 821 6 533 6 968  
      40) (+16) (+10) (+71) (+7)  
  Övrig krigsmateriel 13 290 12 870 (- 16 267 8 722 11 049  
      (+108) 3) (+26) (-46) (+27)  
                 
  Totalt   16 274 16 328 20 089 15 254 18 016  
      (+43) (0,3) (+23) (-24) (+18)  
                 

I tabell 21 redovisas krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport under de senaste fem åren. Vid sidan av denna skrivelse redovisas svensk krigsmaterielexport även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken vilken grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Tabell 21 Krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport i
  löpande priser 2019–2023 (mnkr)      
               
Typ av export   2019 2020 2021 2022 2023  
Krigsmaterielexport 16 274 16 328 20 089 15 254 18 016  
             
Total varuexport 1 518 1 427 1 626 1 999 2 100  
    400 100 500 300 100  
               
Andel   1,07 % 1,14 % 1,23 % 0,76 % 0,86 %  
               

I figur 2 redovisas värdeutvecklingen över längre tid. Notera att definitionen för vad som utgör krigsmateriel utökades 1993 och 2012.

60

Figur 2 Värdeutveckling avseende den faktiska exporten av krigsmateriel i löpande priser 1973–2023 (mnkr)

25000

20000

15000

10000

5000

0

1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

I tabell 22 redovisas värdet av exporten per land under de senaste tre åren.

Tabell 22 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel per land 2021–2023 (mnkr)

Land 2021 2022 2023
       
EU      
       
Belgien 42 30 35
       
Bulgarien 2,6 2,2 145
       
Danmark 161 133 209
Estland 249 222 104
       
Finland 244 146 303
       
Frankrike 376 292 532
       
Grekland 1,0 0,7 4,2
       
Irland 51 117 28
       
Italien 69 96 137
       
Kroatien 0,5 1,3 1,8
       
Lettland 143 188 129
       
Litauen 25 63 173
       
Luxemburg - 0,1 0,2
       
Malta 0,05 0,02 -
       
Nederländerna 445 363 329
       
Polen 31 34 142
       
Portugal 2,1 4,5 2,1

61

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

62

Land 2021 2022 2023
       
Rumänien 2,2 10 5,3
       
Slovakien 8 9,1 25
       
Slovenien 36 2,8 9,4
       
Spanien 50 64 62
       
Tjeckien 688 720 488
       
Tyskland 1 150 1 322 951
       
Ungern 957 880 946
       
Österrike 49 16 17
Totalt 4 783 4 718 4 778
       
       
ÖVRIGA EUROPA      
Albanien - 0,1 -
       
Andorra 0,08 0,2 1,1
Island 1,0 1,0 2,0
       
Norge 551 668 634
       
Schweiz 178 340 326
       
Storbritannien 230 423 1 507
       
Turkiet - - 4,3
       
Ukraina - 4,3 300,1
       
Totalt 960 1 436 2 776
       
       
NORDAMERIKA      
       
Kanada 131 101 261
       
USA 2 915 2 554 3 467
       
Totalt 3 045 2 655 3 728
       
       
CENTRALAMERIKA      
       
Mexiko 6,8 1,8 8,0
       
Totalt 6,8 1,8 8,0
       
       
SYDAMERIKA      
Argentina   18 28
       
Brasilien 2 178 3 033 2 798
       
Chile 0,7 - 0,6
       
Ecuador - 0,03 -
       
Peru 49 7,0 0,02
       
Uruguay 0,2 0,2 0,1
       
Totalt 2 228 3 059 2 827
       
       
NORDOSTASIEN      
       
Japan 172 165 27
Land 2021 2022 2023
       
Sydkorea 176 80 224
       
Totalt 347 245 251
       
       
SYDOSTASIEN      
       
Brunei 0,08 0,8 7,1
       
Filippinerna 1,1 0,6 -
       
Indonesien 0,07 259 1,1
       
Malaysia 5,2 9,9 2,3
Singapore 35 48 198
       
Thailand 504 430 312
       
Totalt 545 748 520
       
SYDASIEN      
Indien 14 1 251 704
       
Pakistan 21 38 1 573
       
Totalt 35 1 289 2 277
       
MELLANÖSTERN      
       
Bahrain 1,6 - -
       
FAE 7 458 712 219
       
Israel7 - 4,7 18
       
Jordanien - 0,3 -
       
Kuwait 6,3 28 0,2
       
Oman 4,5 - 0,3
       
Qatar 50 5,2 2,2
       
Saudiarabien 1,2 13 95
       
Totalt 7 521 763 334
       
       
NORDAFRIKA      
       
Algeriet 0,4 - -
       
Tunisien 78 - -
       
Totalt 78 - -
       
       
ÖVRIGA AFRIKA      
Botswana - 0,1 0,8
       
Namibia 0,6 0,5 1,1
       
Nigeria - - 0,6
       
Sydafrika 25 50 163

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

7Exporten avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den

ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel. 63
Skr. 2023/24:114 Land 2021 2022 2023
Bilaga 1        
Tanzania - - 0,2
 
         
  Zambia 0,3 0,5 0,6
         
  Totalt 26 51 166
         
         
  OCEANIEN      
         
  Australien 506 276 337
         
  Nya Zeeland 5,9 8,4 14
         
  Totalt 512 285 351
         
  INTERNATIONELLA      
  ORGANISATIONER      
         
  EU - 4,2 -
         
  Totalt - 4,2 -
         
         
  TOTALT 20 088 15 254 18 016

I tabell 23 redovisas värdet av exporten till de 30 största mottagarländerna av svensk krigsmateriel sedan den nuvarande lagen om krigsmateriel trädde ikraft 1993.

  Tabell 23 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till de 30
    största mottagarländerna i löpande priser 1993–2023
    (mnkr)  
       
  Plats Land Totalsumma
  1. USA 30 136
  2. Brasilien 24 051
  3. Norge 19 002
  4. FAE 15 776
  5. Tyskland 14 695
       
  6. Indien 14 473
       
  7. Nederländerna 14 230
       
  8. Sydafrika 13 167
       
  9. Pakistan 12 749
       
  10. Storbritannien 12 268
       
  11. Tjeckien* 11 851
       
  12. Thailand 11 653
       
  13. Ungern* 11 138
       
  14. Frankrike 10 381
       
  15. Finland 10 268
  16. Singapore 9 163
64 17. Schweiz 7 974
     
Plats Land Totalsumma Skr. 2023/24:114
Bilaga 1
18. Danmark 7 717  
   
         
19. Australien 6 666    
         
20. Saudiarabien 5 613    
         
21. Kanada 5 350    
         
22. Sydkorea 3 611    
         
23. Österrike 3 154    
         
24. Italien 2 801    
         
25. Grekland 2 732    
26. Japan 2 168    
         
27. Estland 1 695    
28. Mexiko 1 595    
29. Lettland 1 215    
30. Malaysia 1 173    

* Innefattar leasingbetalningar

I tabell 24 redovisas de 30 största mottagarländerna av svensk krigsmateriel uppdelat på femårsperioder sedan år 2005.

Tabell 24 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till de 30 största mottagarländerna periodvist uppdelat sedan 2005 (mnkr)

  2005–   2010–   2015–   2020–  
Plats 2009 Värde 2014 Värde 2019 Värde 2023 Värde
1. Sydafrika 8 051 Thailand 7 967 Brasilien 12 308 FAE 11 649
2. Nederländ 7 037 Saudiarabi 5 125 Norge 6 431 USA  
erna en 11 383
3. Pakistan 4 161 USA 4 881 USA 4 469 Brasilien 9 949
4. USA 4 016 Indien 4 361 Indien 3 774 Tyskland 4 077
5. Tjeckien* 3 443 Storbritann 3 741 Ungern* 2 896 Ungern* 3 639
      ien        
6. Danmark 3 283 Nederlände 3 195 Pakistan 2 722 Storbritan  
rna nien 2 579
7. Finland 3 183 Norge 3 022 Tjeckien* 2 688 Pakistan 2 557
               
                 
8. Tyskland 2 854 Tjeckien* 2 915 Tyskland 2 529 Tjeckien* 2 546
                 
9. Frankrike 2 749 Pakistan 2 832 Nederländ 1 913 Indien 2 527
          erna    
10. Ungern* 2 431 Frankrike 2 481 FAE 1 771 Norge 2 314
                 
11. Singapore 2 342 Sydafrika 2 318 Storbritan 1 629 Nederländ 1 785
          nien   erna
12. Indien 2 296 Kanada 2 050 Finland 1 589 Thailand 1 581

65

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

  2005–   2010–   2015–   2020–  
Plats 2009 Värde 2014 Värde 2019 Värde 2023 Värde
                 
13. Grekland 2 259 Tyskland 2 016 Frankrike 1 526 Frankrike 1 495
14. Storbritan 2 127 Ungern* 2 001 Sydkorea 1 476 Australien  
nien 1 342
             
                 
15. Schweiz 1 584 FAE 1 943 Thailand 1 198 Schweiz 1 192
16. Norge 1 389 Finland 1 846 Kanada 1 171 Finland 1 035
17. Australien 1 363 Australien 1 639 Sydafrika 1 008 Sydkorea 728
18. Italien 1 009 Singapore 1 555 Singapore 933 Estland 687
19. Kanada 709 Danmark 1 256 Danmark 874 Danmark 685
                 
20. Sydkorea 610 Sydkorea 761 Österrike 760 Lettland 675
                 
21. Spanien 407 Algeriet 738 Australien 696 Kanada 581
                 
22. Japan 290 Italien 614 Estland 646 Singapore 554
                 
23. Malaysia 195 Japan 271 Schweiz 576 Japan 479
                 
24. FAE 182 Estland 266 Italien 536 Italien 376
                 
25. Thailand 140 Brasilien 253 Turkiet 535 Litauen 370
                 
26. Österrike 128 Schweiz 239 Japan 488 Sydafrika 322
                 
27. Polen 112 Brunei 221 Polen 422 Irland 263
                 
28. Irland 100 Österrike 166 Mexiko 321 Indonesie  
n 260
                 
29. Mexiko 91 Polen 141 Saudiarabi 236 Polen 243
          en    
30. Saudiarabi 89 Spanien 130 Lettland 219 Spanien  
en 209
             
                 

* Innefattar leasingbetalningar

Annan utlandsverksamhet

Vid sidan av exporten finns vissa krav på tillstånd och redovisning för ytterligare utlandsverksamhet.

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete

  Att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt
  till någon i utlandet kräver tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Enligt
  samma lag krävs tillstånd att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet
  om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla
  tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för
  framställning av sådan materiel eller gemensamt tillverka krigsmateriel.
  Under 2023 beviljade ISP 23 stycken tillstånd för svenska företag att
  ingå avtal som innebar upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till
  någon i utlandet och 51 stycken tillstånd att ingå samarbetsavtal med
  någon utanför landet. I tabell 25 redovisas per land antal beviljade tillstånd
66 att ingå licensavtal respektive samarbetsavtal. Notera att vissa avtal avser
både tillverkningsrätt och samarbete samt att ett och samma avtal kan avse Skr. 2023/24:114
flera länder. Notera även att avtal inom ramen för de europeiska Bilaga 1
försvarsfonderna, EDF/EDIDP, samt övriga EU-samarbeten särredovisas  
då dessa ofta innefattar flera deltagande länder.  

Tabell 25 Antal beviljade tillstånd att ingå avtal om licenstillverkning respektive samarbete fördelat på land under 2023

Land Licensavtal Samarbetsavtal
     
Australien - 3
     
Danmark 1 -
     
Estland - 1
     
EU-samarbete: - 19
EDF/EDIDP
   
     
EU-samarbete: övrigt - 3
     
Finland 1 2
     
Frankrike - 1
     
Förenade Arabemiraten 1 1
     
Indien 1 -
     
Kanada - 2
     
Nederländerna 6 2
     
Norge 2 3
     
Polen - 1
     
Saudiarabien - 1
     
Schweiz 1 2
Singapore - 1
     
Slovakien 3 2
     
Storbritannien 1 3
     
Tjeckien 3 3
     
Tyskland - 2
     
USA 3 2
     

Den som har fått tillstånd att ingå avtal har skyldighet att årligen lämna uppgifter till ISP om dessa avtals giltighet. Under 2023 redovisade 17 stycken företag och en myndighet sammanlagt 96 stycken avtal om licenstillverkning. Samtidigt redovisade 28 stycken företag och 6 stycken myndigheter 225 stycken avtal om samarbete.

I tabell 26 redovisas samtliga giltiga licensavtal respektive samarbetsavtal fördelade på land. Notera att vissa avtal avser både tillverkningsrätt och samarbete samt att ett och samma avtal kan avse flera länder.

67

Skr. 2023/24:114 Tabell 26 Antal redovisade avtal om licenstillverkning respektive
Bilaga 1   samarbete fördelade på land  
         
  Land   Licensavtal Samarbetsavtal
         
  Australien   1 12
         
  Brasilien   6 11
         
  Bulgarien   1 -
         
  Danmark   6 2
         
  Estland   - 5
         
  EU-samarbete:   - 45
  EDF/EDIDP  
       
  EU-samarbete: övrigt - 13
         
  Finland   4 9
         
  Frankrike   4 12
       
  Förenande Arabemiraten 1 3
         
  Grekland   1 1
         
  Indien   5 1
         
  Indonesien   - 1
         
  Italien   - 7
         
  Japan   6 2
         
  Kanada   3 9
         
  Lettland   1 -
         
  Nederländerna   8 11
         
  Norge   4 17
         
  Nya Zeeland   - 1
         
  Peru   2 1
         
  Polen   1 3
         
  Rumänien   1 -
         
  Saudiarabien   - 2
         
  Schweiz   6 6
         
  Singapore   - 3
         
  Slovakien   3 3
         
  Spanien   1 5
         
  Storbritannien   6 29
         
  Sydafrika   1 2
         
  Sydkorea   - 3
         
  Tjeckien   15 4
         
  Tyskland   1 19
         
  USA   9 24
         
  Österrike   - 2

68

Utländskt ägande

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel har skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel eller som tillhandahåller tekniskt bistånd.

Under 2023 redovisade 15 stycken företag ägande i 87 stycken utländska rättssubjekt i sammanlagt 32 stycken länder. I tabell 27 redovisas antal utländska rättssubjekt fördelade på de länder i vilka de verkar.

Tabell 27 Antal redovisade utländska rättssubjekt fördelade på land

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

Land Antal svenskägda rättssubjekt
   
Australien 2
   
Belgien 1
   
Brasilien 3
   
Chile 1
   
Colombia 1
   
Danmark 3
   
Finland 4
   
Frankrike 4
   
Förenade Arabemiraten 2
   
Indien 5
   
Italien 2
   
Kanada 1
   
Kenya 1
   
Lettland 1
   
Malaysia 3
   
Mauritius 1
   
Nederländerna 6
   
Norge 6
   
Pakistan 1
   
Polen 2
   
Saudiarabien 1
   
Schweiz 4
   
Singapore 2
   
Spanien 1
   
Storbritannien 6
   
Sydafrika 2
   
Sydkorea 1
   
Thailand 2

69

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

70

Land Antal svenskägda rättssubjekt
   
Tjeckien 2
   
Tyskland 7
   
Ungern 1
   
USA 6
   
Österrike 2
   
Totalt 87
   

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som anordnas av statliga myndigheter eller utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Under 2023 beviljades två tillstånd för militärt inriktad utbildning. Tillstånden avsåg utbildning av medborgare i Lettland och Ukraina.

Vidareöverlåtelse av krigsmateriel

Krigsmateriel som exporterats från Sverige är i regel förenad med slutanvändaråtaganden som köparen, genom att underteckna ett slutanvändarintyg, är förbunden vid. För det fall en tidigare köpare önskar vidareöverlåta sådan krigsmateriel, krävs medgivande från ISP som då kan frigöra köparen från dennes slutanvändaråtaganden. En förutsättning för att sådan vidareöverlåtelse ska godkännas är att ett slutanvändarintyg från den nya användaren kan uppvisas. I tabell 28 redovisas de tillstånd som utfärdades 2023 avseende vidareöverlåtelse av materiel som ursprungligen levererats från Sverige. Notera att även vidareöverlåtelse inom landet liksom vidareöverlåtelse tillbaka till Sverige kräver tillstånd.

Tabell 28 Godkänd vidareöverlåtelse av krigsmateriel under 2023
  fördelat på land och materieltyp
       
Från Till Antal Materielkategorier
       
Australien Finland 1 ML4/ÖK
       
Estland USA 1 ML22/ÖK
       
Norge Bulgarien 1 ML5/KS
       
Norge Estland 1 ML6/ÖK
       
Norge Nederländerna 1 ML8/KS
       
Storbritannien Irland 4 ML1/ÖK
       
Storbritannien Nederländerna 1 ML5/ÖK
       
Sydkorea Indonesien 1 ML9/ÖK
Tyskland Namibia 1 ML3/ÖK
       
Tyskland Polen 1 ML21/ÖK
       
Från Till Antal Materielkategorier Skr. 2023/24:114
Bilaga 1
Tyskland Storbritannien 1 ML8/KS
 
         
Tyskland USA 1 ML3/ÖK  
         
Tyskland Tjeckien 1 ML8/KS  
         
USA USA 1 ML22/ÖK  
         
Österrike Österrike 1 ML3/KS  
         
  Ukraina8 25 ML1/KS, ML2/KS, ML2/ÖK, ML3/KS, ML4/KS,  
      ML4/ÖK, ML5/ÖK, ML6/ÖK, ML17/ÖK,  
      ML22/ÖK  
Totalt   43    
         

Enskilt tillhandahållande

Svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, som avser att tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet till någon annan i utlandet, måste i det enskilda fallet ha tillstånd från ISP, ett så kallat enskilt tillhandahållandetillstånd. Tillstånd krävs oavsett om krigsmaterielen tillhör sökanden eller någon annan. I tabell 29 redovisas de tillstånd som utfärdats 2023 avseende tillhandahållande av krigsmateriel mellan två parter i utlandet.

Tabell 29 Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under 2023 fördelat på land och materielkategori

    Antal  
Från Till godkännanden Materielkategorier
Belgien Danmark 1 ML6/ÖK, ML17/ÖK
       
Belgien Finland 1 ML6/ÖK, ML17/ÖK
       
Belgien Frankrike 2 ML6/ÖK, ML17/ÖK
       
Belgien Irland 1 ML6/ÖK, ML17/ÖK
       
Belgien Luxemburg 1 ML6/ÖK
       
Belgien Nederländerna 2 ML6/ÖK, ML17/ÖK
       
Belgien Norge 1 ML6/ÖK
       
Belgien Polen 1 ML6/ÖK
       
Belgien Tyskland 1 ML6/ÖK, ML17/ÖK
       
Brasilien Brasilien 2 ML5/KS, ML5/ÖK, ML10/ÖK,
      ML11/ÖK, ML15/ÖK, ML18/ÖK
       
Danmark Bulgarien 1 ML11/ÖK
       
Danmark Danmark 2 ML3/KS, ML17/ÖK
       
Danmark Finland 1 ML11/ÖK
       
Danmark Nederländerna 3 ML13/ÖK, ML2/ÖK
       

8Med hänsyn till utrikessekretess anges inte ursprungsländerna vad gäller

vidareöverlåtelse av krigsmateriel till Ukraina. 71

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

72

    Antal  
Från Till godkännanden Materielkategorier
       
Estland Danmark 2 ML6/ÖK
       
Estland Irland 1 ML6/ÖK
Estland Nederländerna 3 ML6/ÖK
       
Estland Polen 1 ML6/ÖK
       
Finland Finland 1 ML5/ÖK
       
Frankrike Frankrike 1 ML6/ÖK
       
Frankrike Japan 1 ML2/ÖK
       
Frankrike Nederländerna 1 ML6/ÖK
       
Frankrike Norge 1 ML5/ÖK
       
Frankrike Tjeckien 1 ML5/ÖK, ML22/ÖK
       
Frankrike USA 1 ML10/ÖK
       
Israel Finland 2 ML11/ÖK
       
Kanada Danmark 2 ML1/ÖK, ML3/ÖK
       
Lettland Danmark 1 ML17/ÖK
       
Lettland Grekland 1 ML17/ÖK
       
Lettland Indien 1 ML17/ÖK
Lettland Nederländerna 1 ML17/ÖK
       
Lettland Singapore 1 ML17/ÖK
       
Lettland Ungern 1 ML17/ÖK
       
Lettland USA 1 ML17/ÖK
       
Nederländerna Danmark 3 ML6/ÖK
       
Nederländerna Finland 3 ML6/ÖK
       
Nederländerna Irland 2 ML6/ÖK
       
Nederländerna Nederländerna 11 ML2/KS, ML2/ÖK, ML6/ÖK,
ML13/ÖK
     
       
Nederländerna Polen 1 ML6/ÖK
       
Norge Finland 1 ML9/ÖK
       
Norge Norge 3 ML6/ÖK, ML13/ÖK ML22/ÖK
       
Schweiz Nederländerna 1 ML13/ÖK
       
Schweiz Storbritannien 1 ML4/KS
       
Schweiz USA 1 ML10/ÖK
       
Storbritannien Australien 1 ML5/ÖK
       
Storbritannien Belgien 1 ML5/ÖK
       
Storbritannien Finland 1 ML4/KS
       
Storbritannien Nederländerna 2 ML6/ÖK
       
Storbritannien Storbritannien 9 ML4/KS, ML4/ÖK, ML5/ÖK,
      ML10/ÖK, ML17/ÖK
       
Sydafrika Bulgarien 1 ML11/ÖK
       
Sydafrika Finland 1 ML11/ÖK
       
Sydafrika Sydafrika 1 ML11/ÖK
       
    Antal  
Från Till godkännanden Materielkategorier
       
Tjeckien Lettland 1 ML14/ÖK, ML22/ÖK
       
Turkiet Turkiet 1 ML22/ÖK
Tyskland Nederländerna 2 ML6/ÖK
       
Tyskland USA 1 ML10/ÖK
       
USA Schweiz 1 ML10/ÖK
       
USA Storbritannien 3 ML4/ÖK
       
USA Tyskland 1 ML10/ÖK
       
USA USA 15 ML10/ÖK, ML18/ÖK
       
Österrike Irland 1 ML6/ÖK
       
Totalt   115  

I tabell 30 redovisas värdet av krigsmateriel som svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige tillhandahållit mellan två parter i utlandet. Tillsammans med den faktiska exporten från Sverige ges en helhetsbild över den svenska krigsmaterielförsäljningen.

Tabell 30 Värdet av faktiska leveranser av krigsmateriel med stöd av enskilda tillhandahållandetillstånd under 2023 fördelat på land och materielkategori (kr)

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

Från Till   Materielkategorier Värde  
Estland Danmark   ML6/ÖK 65 586  
Estland Irland   ML6/ÖK 131 172  
           
Estland Nederländerna   ML6/ÖK 8 919 696  
           
Estland Polen   ML6/ÖK 896 342  
           
Frankrike Nederländerna   ML6/ÖK 323 593 760  
           
Frankrike Norge   ML4/ÖK 1 048 251  
           
Frankrike Tjeckien   ML5/ÖK 21 204 400  
           
Lettland Danmark   ML17/ÖK 321 104  
           
Lettland Frankrike   ML17/ÖK 301 490  
           
Lettland Grekland   ML17/ÖK 20 602  
           
Lettland Nederländerna   ML17/ÖK 1 362 232  
           
Lettland Indien   ML17/ÖK 935 359  
           
Nederländerna Danmark   ML6/ÖK 29 000 000  
Nederländerna Finland   ML6/ÖK 14 300 000  
Nederländerna Frankrike   ML6/ÖK 2 325 000  
Nederländerna Irland   ML6/ÖK 50 000 000  
Nederländerna Nederländerna   ML6/ÖK 1 233 041 680  
           
Nederländerna Polen   ML6/ÖK 125 600 000  
Nederländerna Tyskland   ML6/ÖK 39 000 000 73
         
         
Skr. 2023/24:114 Från Till   Materielkategorier Värde
Bilaga 1  
Schweiz Schweiz   ML6/KS 507 636 000
     
             
    Storbritannien Australien   ML5/ÖK 272 895
             
    Storbritannien Belgien   ML5/ÖK 465 750
             
    Storbritannien Nederländerna   ML6/ÖK 496 390
             
    Storbritannien Schweiz   ML4/KS 555 210 247
             
    Tjeckien Lettland   ML14/ÖK 14 000 000
             
    Tyskland Nederländerna   ML6/ÖK 39 937 603
             
    USA USA   ML18/ÖK 2 273 054
    Totalt       2 972 358 613
             

Civila skjutvapen

För utförsel av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen), delar till skjutvapen och ammunition till dessa vapen utanför EU krävs tillstånd från ISP. Prövningen av export av civila skjutvapen till länder utanför EU sker både enligt rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen utgör inte krigsmateriel varför en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen.

I tabell 31 redovisas antalet ansökningar enligt rådets förordning (EU) nr 258/2012 som inkommit till ISP de senaste fem åren.

Tabell 31 Antal ansökningar rörande export av civila skjutvapen 2019– 2023

  2019 2020 2021 2022 2023
           
Exportansökningar 242 213 236 211 245
           

I tabell 32 redovisas antalet beviljade tillstånd per land enligt samma förordning. Då en stor del av de tillstånd som utfärdas enligt förordningen avser eget bruk, gåvor och lån, redovisas inget värde i denna tabell.

  Tabell 32 Antal beviljade tillstånd rörande export av civila skjutvapen
    2021–2023 per land    
         
  Destination 2021 2022 2023
         
  EUROPA      
         
  Andorra 2 3 2
         
  Färöarna 1 2 -
         
  Grönland 2 - -
         
  Island 4 3 3
         
74 Montenegro 1 - -
Destination 2021 2022 2023
       
Norge 96 110 130
       
Schweiz 15 18 15
       
Storbritannien 14 10 11
       
Ukraina 2 1 -
       
Totalt 137 147 161
       
       
NORDAMERIKA      
       
Kanada 5 2 10
       
USA 36 18 25
       
Totalt 41 20 35
       
       
SYDAMERIKA      
       
Brasilien 1 - -
       
Chile - 1 1
       
Peru 2 2 -
       
Uruguay 2 2 -
       
Totalt 5 5 1
       
       
NORDOSTASIEN      
       
Japan 3 4 4
       
Totalt 3 4 4
       
MELLANÖSTERN      
       
FAE 1 - -
       
Libanon 2 - 1
       
Totalt 3 - 1
       
       
ÖVRIGA AFRIKA      
       
Botswana 2 - 2
       
Namibia 5 1 3
       
Sydafrika 11 7 11
       
Tanzania - - 1
       
Zambia 1 3 1
       
Totalt 19 11 18
       
       
OCEANIEN      
       
Australien 4 3 7
       
Nya Zeeland 13 4 5

Skr. 2023/24:114 Bilaga 1

75

Skr. 2023/24:114 Destination 2021 2022 2023
Bilaga 1        
Totalt 17 7 12
   
           
    TOTALT 225 194 232
           

76

Redovisning av statistik rörande produkter med dubbla användningsområden 2023

Överföringar inom EU

Tillstånd för överföring av produkter med dubbla användningsområden till ett annat EU-land krävs endast i mycket begränsad utsträckning enligt vad som följer av bilaga IV till rådets förordning (EU) 2021/821. Förutsatt att exporten av produkter med dubbla användningsområden följer den totala varuexportens geografiska fördelning innebär det att mer än hälften av utförseln från Sverige av produkter med dubbla användningsområden kan ske utan tillstånd. Detta då utförseln avser andra länder inom EU.

I tabell 33 redovisas antalet ansökningar om överföringstillstånd till andra EU-länder under 2023 uppdelat på beviljade och avslagna ansökningar om tillstånd.

Tabell 33 Antal behandlade ansökningar om överföringstillstånd till annat EU-land 2023

Beviljade Avslag Totalt
     
0 0 0

Skr. 2023/24:114 Bilaga 2

Export med stöd av generellt tillstånd till Australien,

Island, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya

Zeeland, Storbritannien, Schweiz och USA

Drygt en fjärdedel av Sveriges totala varuexport 2023 gick till Australien, Island, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien och USA. För export av produkter med dubbla användningsområden till dessa länder finns ett, när det gäller antalet produkter mycket omfattande, generellt tillstånd (EU001). För en exportör i Sverige som vill exportera produkter med dubbla användningsområden med stöd av det generella tillståndet krävs endast att en engångsanmälan görs i samband med den första användningen av tillståndet. Endast i ett fåtal fall krävs ett individuellt eller ett globalt tillstånd för export till något av de nämnda länderna.

I tabell 34 redovisas antalet exportörer som anmält användning av det generella tillståndet EU001 under 2023 samt det totala antalet anmälningar som gjorts sedan införandet 2009.

Tabell 34 Antal anmälningar om användning av det generella
  tillståndet EU001  
Tillstånd Anmälningar 2023 Anmälningar sedan införandet 2009
EU001 29 313

77

Skr. 2023/24:114 Bilaga 2

78

Export med stöd av övriga generella tillstånd

För handel med produkter med dubbla användningsområden till vissa andra länder i världen finns sju, när det gäller antalet produkter inte särskilt omfattande, generella tillstånd kallade EU002–EU008. För en exportör i Sverige som vill exportera produkter med dubbla användningsområden med stöd av något av de fem generella tillstånden EU002–EU006 krävs endast att en engångsanmälan görs i samband med den första användningen av tillståndet.

I tabell 35 redovisas antalet exportörer som anmält användning av de generella tillstånden EU002–EU006 under 2023 samt det totala antalet anmälningar som gjorts sedan införandet av tillstånden. Tillstånden infördes i november 2011 varför det totala antalet utgår från 2012.

Tabell 35 Antal anmälningar om användning av de generella
  tillstånden EU002–EU006  
Tillstånd Anmälningar 2023 Anmälningar sedan införandet 2012
EU002 2 9
EU003 2 14
EU004 0 9
EU005 0 2
EU006 0 1

Genom förordningen 2021/821 har det tillkommit två generella tillstånd i form av EU007 och EU008. Export med stöd av dessa två generella tillstånd förutsätter att exportören har registrerat sig hos ISP och underrättat myndigheten före den första användningen av tillstånden.

I tabell 36 redovisas antalet exportörer som registrerat sig och underrättat myndigheten inför användning av de generella tillstånden EU007–EU008 under 2023 samt det totala antalet anmälningar som gjorts sedan införandet.

Tabell 36 Antal anmälningar om användning av de generella
    tillstånden EU007–EU008
  Tillstånd Anmälningar 2023 Anmälningar sedan införandet 2021
  EU007 0 5
  EU008 4 5

Export med stöd av individuella och globala exporttillstånd

För det fall något av de generella tillstånden inte är tillämpligt krävs för handel med produkter med dubbla användningsområden utanför EU antingen ett globalt eller ett individuellt exporttillstånd.

I tabell 37 och 38 redovisas antalet avgjorda ansökningar om Skr. 2023/24:114 exporttillstånd avseende produkter med dubbla användningsområden Bilaga 2 uppdelade på beviljade och avslagna ansökningar om tillstånd. Tabellerna

omfattar ansökningar om såväl globala som individuella exporttillstånd. I tabell 37 redovisas antalet avgjorda ansökningar om exporttillstånd

som rör produkter med dubbla användningsområden förtecknade i bilaga I till rådets förordning 2021/821. I tabellen redovisas tillstånden uppdelade på den kontrollregim enligt vilken produkten i fråga är kontrollerad. Kontrollregimerna är Australiengruppen (AG), Missilteknologiregimen (MTCR), Nuclear Suppliers Group (NSG) och Wassenaararrangemanget (WA).

Tabell 37 Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd 2023 rörande produkter med dubbla användningsområden fördelat på kontrollregimer

Kontrollregim Beviljade Avslag
Australiengruppen (AG) 256 3
     
Missilteknologiregimen 21 1
(MTCR)
   
     
Nuclear Suppliers Group 39 0
(NSG)
   
Wassenaararrangemanget 364 17
(WA)
   
     
Totalt 680 21

I tabell 38 redovisas ansökningar om exporttillstånd som rör produkter som omfattas av kontroll genom tillämpning av artikel 4 i rådets förordning 2021/821, den s.k. generalklausulen, även kallad ”catch-all”. Tillämpning av catch-all innebär att produkter som inte förtecknas i bilaga I till rådets förordning 2021/821 ska omfattas av tillståndskrav efter beslut i det enskilda fallet av ISP. Beslut om tillståndskrav, catch-all, kan omfatta produkter som helt eller delvis är eller kan vara avsedda för biologiska och kemiska vapen samt för kärnvapen eller missiler som är i stånd att bära sådana vapen.

Tillståndskravet kan också omfatta produkter som är avsedda för militär slutanvändning i länder som omfattas av ett vapenembargo eller produkter som är eller kan vara avsedda att användas som komponenter till krigsmateriel som har exporterats ut ur EU utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd.

Tabell 38 Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd 2023 rörande produkter med dubbla användningsområden som omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 (catch-all) i rådets förordning 2021/821

Beviljade Avslag Totalt
5 2 7 79
     
     

Skr. 2023/24:114 Bilaga 2

I tabell 39 redovisas antalet beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd enligt rådets förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran. Enligt förordningen omfattas fler produkter av tillståndskrav än vid export till andra länder. Av detta skäl redovisas ansökningarna separat i denna tabell och de ingår således inte i underlaget för övriga tabeller.

Tabell 39 Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd 2023 enligt rådets förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran

Beviljade Avslag Totalt
146 0 146
     

I tabell 40 redovisas antal beviljade och avslagna ansökningar om undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd enligt artikel 2.4 eller artikel 2a.4 i rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Ansökningarna omfattar undantag från förbud mot export av, eller tillhandahållande av tekniskt bistånd till, produkter med dubbla användningsområden och/eller produkter förtecknade i bilaga VII i förordning nr 833/2014.

Tabell 40 Antal beviljade och avslagna ansökningar om undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd 2023 enligt förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

Beviljade Avslag Totalt
3 2 5
     

I tabell 41 redovisas antalet mottagna anmälningar om utnyttjande av den möjlighet till undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd som ges av artikel 2.3 och artikel 2a.3 i rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Anmälningarna omfattar undantag från förbud mot export av, eller tillhandahållande av tekniskt bistånd till, produkter med dubbla användningsområden och/eller produkter förtecknade i bilaga VII i förordning nr 833/2014.

80

Tabell 41 Antal mottagna anmälningar om undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd 2023 enligt rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

Anmälningar 2023

1

I tabell 42 redovisas antalet beviljade ansökningar om exporttillstånd fördelat på nio produktkategorier i bilaga I till rådets förordning 2021/821. Bilaga I omfattar även kategori 0 vilken rör kärnmaterial, anläggningar och utrustning. Ansökningar om exporttillstånd rörande kategori 0 redovisas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Tabell 42 Antal beviljade exporttillstånd 2023 rörande produkter med dubbla användningsområden fördelat på produktkategori samt fördelat på individuella och globala exporttillstånd

Skr. 2023/24:114 Bilaga 2

  Individuella Globala  
Kategorier 1–9 i bilaga I exporttillstånd exporttillstånd Totalt
Kategori 1 44 4 48
Särskilda material och därtill      
hörande utrustning      
       
Kategori 2 300 8 308
Materialbearbetning      
Kategori 3 68 5 73
Elektronik      
       
Kategori 4 3 0 3
Datorer      
       
Kategori 5 140 37 177
Telekommunikation och      
informationssäkerhet      
       
Kategori 6 71 3 74
Sensorer och lasrar      
       
Kategori 7 3 2 5
Navigation och avionik      
Kategori 8 2 0 2
Marint      
       
Kategori 9 8 2 10
Rymd och framdrivning      
       
I tabell 43 redovisas antalet beviljade tillstånd under 2023 per land.  
Tabellen omfattar endast individuella och globala tillstånd. Sådana  
tillstånd krävs i regel inte vid överföring till länder inom EU och för export  
till Australien, Island, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland,  
Storbritannien, Schweiz och USA. 81
 
Skr. 2023/24:114 Tabell 43 Länder som omfattades av flest antal beviljade
Bilaga 2   exporttillstånd rörande produkter med dubbla
    användningsområden 2023
Land Antal tillstånd
Kina 163
   
Indien 91
Sydkorea 69
   
Brasilien 48
   
Israel 44
Singapore 43
   
Taiwan 42
   
Malaysia 33
   
Chile 30
   
Förenade Arabemiraten 27
   
Sydafrika 27
   
Turkiet 26
   
Qatar 24
   
Mexiko 23
   
Saudiarabien 22
   
Thailand 22
   
Ukraina 22
   

I tabell 44 redovisas antalet avslag på ansökningar om individuella och globala exporttillstånd under 2023 per land. Sådana tillstånd krävs i regel inte vid överföring till länder inom EU och för export till Australien, Island, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien och USA.

Tabell 44 Länder som omfattades av flest antal avslag rörande
  produkter med dubbla användningsområden 2023
   
Land Antal avslag
Kina 11
   
Haiti 4
   
Kazakstan 3
Mexiko 3
   
Singapore 3
   
Egypten 2
Israel 2
   
Saudiarabien 2
   
Vietnam 2
El Salvador 2

82

Georgien 2 Skr. 2023/24:114
    Bilaga 2
Indonesien 2
 
     
Peru 2  
     
Tunisien 2  
     
Belarus 1  
     

Individuella och globala exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden med militär slutanvändare

I tabell 45 och 46 redovisas beviljade respektive avslagna ansökningar om exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden med militära slutanvändare. Tillstånden indelas i globala och individuella exporttillstånd och redovisas per land samt slutligt användningsområde.

Tabell 45 Antal beviljade exporttillstånd rörande produkter med dubbla användningsområden till militära slutanvändare 2023

  Globala Individuella    
Land exporttillstånd exporttillstånd Slutligt användningsområde  
Brasilien 1 - Telekommunikation  
         
Egypten9 - 1 Områdesskydd  
Förenade - 1 För användning i  
Arabemiraten     elektroniska system  
         
Georgien - 1 Gränsbevakning  
Indien - 3 För marint bruk,  
      programvara  
         
Israel10 - 1 Områdesskydd  
Malaysia - 5 Programvara,  
telekommunikation  
       
         
Oman 1 1 Gränsbevakning,  
      telekommunikation  
         
Pakistan - 2 För användning i  
elektroniska system  
       
Panama - 1 Telekommunikation  
         
Saudiarabien 1 - För användning i  
elektroniska system  
       
      För marint bruk,  
Sydkorea - 5 kustbevakning,  
      områdesskydd  
9 Ansökan avser en export till en internationell fredsbevarande insats. 83
10 Ansökan avser en export till en internationell fredsbevarande insats.

Skr. 2023/24:114 Bilaga 2

  Globala Individuella  
Land exporttillstånd exporttillstånd Slutligt användningsområde
       
Singapore 1 1 För marint bruk,
telekommunikation
     
       
Storbritannien - 1 Materialbearbetning
       
Ukraina - 6 Programvara,
telekommunikation, m.m.
     
       
Qatar 1 - Telekommunikation
       
Totalt 5 30  

Tabell 46 Antal avslag vid ansökningar om exporttillstånd rörande produkter med dubbla användningsområden till militära slutanvändare 2023

    Avslag  
  Avslag globala individuella Slutligt
Land exporttillstånd exporttillstånd användningsområde
       
Saudiarabien - 1 För marint bruk
       
Vietnam - 1 Programvara
       
Totalt - 2  
       

Förhandsbesked rörande export av produkter med dubbla användningsområden

Redovisningen av avgjorda förfrågningar om förhandsbesked indelas i två huvudkategorier. Den första kategorin rör antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende produkter som kontrolleras enligt bilaga I till rådets förordning 2021/821. Den andra kategorin rör antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende icke kontrollerade produkter.

I tabell 47 redovisas antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende produkter kontrollerade i bilaga I till rådets förordning 2021/821, fördelat på positiva eller negativa förhandsbesked. Ett positivt förhandsbesked innebär att ISP har lämnat ett positivt icke bindande förhandsbesked om att tillstånd kan påräknas vid en prövning av en ansökan om exporttillstånd. Ett negativt förhandsbesked innebär att ISP har lämnat ett negativt icke bindande förhandsbesked om att tillstånd inte kan påräknas vid en prövning av en ansökan om exporttillstånd. Slutlig ställning tas alltid i samband med en prövning av en ansökan om exporttillstånd.

84

Tabell 47 Antal positiva respektive negativa förhandsbesked 2023 avseende export av produkter kontrollerade i bilaga I till rådets förordning 2021/821

Positiva förhandsbesked Negativa förhandsbesked Totalt
18 9 27
     

Skr. 2023/24:114 Bilaga 2

I tabell 48 redovisas avgjorda förfrågningar om huruvida exporttillstånd krävs för icke kontrollerade produkter – ”catch-all”. Förfrågningarna indelas i kategorierna ”beslut om tillståndskrav för export och positivt förhandsbesked”, ”beslut om tillståndskrav för export och negativt förhandsbesked” samt ”beslut om att tillstånd för export inte krävs”.

Med kategorin ”beslut om tillståndskrav för export och positivt förhandsbesked” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan omfattas av tillståndskrav enligt rådets förordning 2021/821 samt att myndigheten har lämnat ett icke bindande förhandsbesked om att tillstånd kan påräknas vid en ansökan om exporttillstånd.

Med kategorin ”beslut om tillståndskrav för export och negativt förhandsbesked” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan omfattas av tillståndskrav enligt rådets förordning 2021/821 samt att myndigheten har lämnat ett icke bindande förhandsbesked om att tillstånd inte kan påräknas vid en ansökan om exporttillstånd.

Med kategorin ”beslut om att tillstånd för export inte krävs” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan inte omfattas av tillståndskrav enligt rådets förordning 2021/821.

Tabell 48 Antal avgjorda förfrågningar 2023 om icke kontrollerade produkter – catch-all

  Beslut om Beslut om Beslut om  
  tillståndskrav för tillståndskrav för att tillstånd  
Land export - positivt export - negativt för export Totalt
förhandsbesked förhandsbesked inte krävs  
Indien - - 1 1
Irak - 1 - 1
         
Kazakstan 1 - - 1
         
Kina - 2 1 3
Pakistan - 2 - 2
         
Storbritannien 2 - - 2
         
Taiwan - - 1 1
Turkiet - - 1 1
         
Ukraina 1 - - 1
         
Totalt 4 5 4 13

85

Skr. 2023/24:114 Tabell 49 Beviljade tillstånd om export eller överföring inom EU, för
Bilaga 2   produkter med dubbla användningsområden (PDA),
    tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till PDA-förordningen, från
    företag i Sverige (Källa SSM)
         
  Mottagarland Antal Antal Produktkategorier
    globala individuella  
    tillstånd tillstånd  
         
  Australien 0 1 0C001
  Belgien 1 0 0D001, 0E001
         
  Bulgarien 0 2 0A001d, 0A001f, 0A001h
         
  Danmark 2 0 0D001, 0E001
        0A001c, 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0D001,
  Finland 2 7 0E001
         
  Frankrike 3* 4 0A001f, 0A001g, 0A001h, 0D001, 0E001
         
  Italien 1 0 0D001, 0E001
  Japan 0 2 0A001f, 0C002
         
  Kanada 1 1 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001
         
  Kroatien 1 1 0E001
  Nederländerna 1 0 0E001
         
  Norge 0 12 0C001
         
  Schweiz 1 0 0D001, 0E001
  Slovakien 2 0 0D001, 0E001
         
  Spanien 2 7 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001
         
        0A001d, 0A001f, 0A001h, 0C001, 0C002,
  Storbritannien 1 4 0D001, 0E001
  Tjeckien 2 2 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001
         
  Tyskland 7* 1 0D001, 0E001
         
  Ungern 1 0 0D001, 0E001
        0A001d, 0A001f, 0A001h, 0C001, 0C002,
  USA 14 7 0D001, 0E001
         
  Österrike 1 0 0E001
         
* varav ett eller flera inom ramen för ett tillstånd med flera mottagarländer  
Tabell 50 Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2023
           
Land ZC NSG AG MTCR WA
           
Argentina x x x x x
Australien x x x x x
Belarus x x - - -
Belgien x x x x x

86

Land ZC NSG AG MTCR WA
Brasilien - x - x -
Bulgarien x x x x x
Cypern - x x - -
Danmark x x x x x
Estland - x x - x
EU - - x - -
Finland x x x x x
Frankrike x x x x x
Grekland x x x x x
Indien - - x x x
Irland x x x x x
Island - x x x -
Italien x x x x x
Japan x x x x x
Kanada x x x x x
Kazakstan x x - - -
Kina x x - - -
Sydkorea x x x x x
Kroatien x x x - x
Lettland - x x - x
Litauen - x x - x
Luxemburg x x x x x
Malta - x x - x
Mexiko - x x - x
Nederländerna x x x x x
Norge x x x x x
Nya Zeeland x x x x x
Polen x x x x x
Portugal x x x x x
Rumänien x x x - x
Ryssland x x - x x
Schweiz x x x x x
Serbien - x - - -
Slovakien x x x - x
Slovenien x x x - x
Spanien x x x x x
Storbritannien x x x x x
Sverige x x x x x
Sydafrika x x - x x
Tjeckien x x x x x

Skr. 2023/24:114 Bilaga 2

87

Skr. 2023/24:114 Land ZC NSG AG MTCR WA
Bilaga 2            
Turkiet x x x x x
   
    Tyskland x x x x x
    Ukraina x x x x x
    Ungern x x x x x
    USA x x x x x
    Österrike x x x x x
    TOTALT 39 48 43 35 42
               

88

Inspektionen för strategiska produkter om viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll

Omvärldsutvecklingen och dess påverkan på exportkontrollen

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina fortsatte under 2023 och den upprustning av militära styrkor som pågår i världen i kombination med ett allt större svenskt deltagande i internationellt försvarssamarbete ledde till en stor ökning av bland annat utförselärenden när det gäller krigsmateriel.

Regeringen har uttalat att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato i hög grad stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd till export av krigsmateriel till Natos medlemsstater. Under 2023 fortsatte Inspektionen för strategiska produkter, ISP, arbetet med att etablera en praxis som stämmer överens med de förändrade försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska förutsättningarna. Regeringen beslutade under 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över bland annat riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan när det gäller krigsmateriel, i ljuset av ett svenskt medlemskap i Nato. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.

Den 1 december 2023 införde Sverige ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet till skydd för svenska säkerhetsintressen. Regeringen utsåg ISP till ansvarig myndighet. Granskningssystemet kompletterar på vissa sätt exportkontrollen.

EU presenterade den 20 juni 2023 en strategi för ekonomisk säkerhet. Den bygger på principerna att skydda, främja och ingå partnerskap med närstående länder (eng. ”protect, promote and partnering”). Både exportkontroll och granskning av utländska direktinvesteringar utgör viktiga stöttepelare i EU:s strategi. I strategin föreslås åtgärder för att ytterligare förstärka skyddet samt att utreda möjligheten att införa ett kontrollsystem även för utgående investeringar (eng. ”outbound investments”) inom vissa skyddsvärda verksamheter från EU:s medlemsstater till länder utanför EU.

En orolig omvärld och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har medfört att exportkontrollen har fått en allt viktigare roll i att förhindra spridningen av komponenter och teknik som i grunden är civila men som kan nyttjas militärt. Särskilt inom ramen för de långtgående sanktioner som EU upprätthåller mot Ryssland har exportkontrollen, i form av handelsrestriktioner, utgjort en viktig del i att försöka hindra rysk försvarsindustri att förse den ryska militären med materiel. Uppgiften att förhindra avledning av strategiska produkter till Ryssland genomsyrar all tillståndsprövning vid ISP, oavsett slutanvändarland.

Skr. 2023/24:114 Bilaga 3

89

Skr. 2023/24:114 Bilaga 3

Internationella sanktioner mot Ryssland

Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU sedan februari 2022 tillsammans med partnerländer infört en rad långtgående sanktionspaket mot Ryssland. Sanktionerna omfattar bland annat förbud mot export av vissa produkter med dubbla användningsområden (PDA) till Ryssland eller för användning i Ryssland. Förbudet omfattar även en stor mängd närbesläktade produkter som kan bidra till militära och tekniska förstärkningar i Ryssland, eller utveckling av den ryska försvars- och säkerhetssektorn. Det finns endast mycket begränsade möjligheter till undantag från dessa exportförbud. Regeringen har utsett ISP till behörig myndighet när det gäller de nämnda sanktionerna.

De omfattande handelsrelaterade sanktionerna som EU och dess partnerländer stegvis infört mot Ryssland utgör en viktig del av det politiska och ekonomiska tryck som upprätthålls mot landet. Exportrestriktionerna avseende PDA samt produkter som kan bidra till tekniska förstärkningar av försvars- och säkerhetssektorn utgör en betydande åtgärd i syfte att begränsa och försvaga den ryska försvarsmakten. De tolv sanktionspaket som EU införde under 2022 och 2023 har bland annat medfört att de listor med produkter som omfattas av ISP:s ansvar successivt har utökats.

Militärt stöd till Ukraina

Regeringen har, efter riksdagens godkännande, under 2022 och 2023 beslutat att lämna betydande militärt stöd till Ukraina. Det mesta av detta stöd har krävt ISP:s tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Sammantaget beviljade ISP 21 utförseltillstånd under 2023 som rör donationer av krigsmateriel från Sverige till Ukraina.

Därutöver har ISP under 2023 beviljat 16 utförseltillstånd som rör direktförsäljning från svensk försvarsindustri av krigsmateriel till Ukraina. Dessutom har ISP vid 25 tillfällen under året medgett andra länder som innehar svensktillverkad krigsmateriel rätt att donera materielen till Ukraina.

Till största delen har det svenska militära stödet och re-exporterna rört markstrids- och luftvärnssystem.

Exportkontrollens omfattning i Sverige

ISP kontrollerar genom tillståndsprövning uppskattningsvis 3–4 procent av Sveriges totala utrikeshandel med varor. Det motsvarar export för ungefär 70 miljarder kronor per år. Exportkontrollen omfattar varor och teknik som av försvars-, säkerhets- eller utrikespolitiska skäl kan vara känsliga att exportera eller på annat sätt överföra till utlandet. Ungefär 1 procent utgörs av export av krigsmateriel medan den största andelen, ungefär 2–3 procent, utgörs av export av produkter med dubbla användningsområden. Därutöver kontrollerar ISP, genom tillståndsprövning, krigsmateriel som tillverkas och säljs inom landet till svenska

myndigheter.

90

  Skr. 2023/24:114
Svensk industri är avancerad och ofta teknikledande. Detta gäller både Bilaga 3
försvarsindustrin, som utvecklar, tillverkar och säljer krigsmateriel, och  
den industri som utvecklar, tillverkar och säljer produkter och teknik som  
omfattas av PDA-regelverket. PDA-industrins produkter, och teknik, är  
mycket eftertraktade, inte endast för civil användning utan också för  
militär användning.  

Allmänt om den svenska och internationella exportkontrollens syfte och dess tendens

Exportkontrollens syfte

Det huvudsakliga och övergripande syftet med exportkontrollen uttrycks ofta som att vissa produkter eller tekniker inte ska spridas till oönskade mottagare. En oönskad mottagare kan avse såväl ett slutanvändarland som t.ex. en terroristorganisation. Ett annat viktigt syfte med exportkontrollen är att ett land, särskilt i kristider, inte vill exportera sådana produkter som det lider, eller riskerar att lida, brist på och som landet har ett stort behov av att ha kvar i landet eller att överlåta till allierade eller nära samarbetsländer.

Förenklat finns det enligt ISP:s bedömning två huvudsakliga skäl till varför ett land som tillverkar krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden inte önskar att materielen eller produkterna sprids till oönskade mottagare. Det första är att exporten skulle utgöra ett hot mot det exporterande landets, eller allierade eller närstående länders, säkerhet. Det andra är att exporten skulle strida mot principerna och målen för det exporterande landets utrikespolitik.

Exportkontrollens tendens – upprustning och internationalisering

De senaste åren har omvärldsutvecklingen lett till att många länder i  
världen kraftigt rustat upp sina väpnade styrkor. Världens totala militära  
utgifter motsvarar nu den nivå som förelåg under det kalla kriget.  
Svensk försvarsindustri har under 2023 erhållit omfattande  
beställningar, såväl från Sverige som från utlandet. ISP beviljade under  
2023 utförseltillstånd till ett värde av drygt 28 miljarder kronor. Med  
hänsyn till den kraftiga upprustning som pågår i världen, och bl.a. den  
mängd svensktillverkad krigsmateriel som Sverige och andra länder har  
donerat till Ukraina och som ska ersättas av länderna i fråga, bedömer ISP  
att beställningarna till svensk försvarsindustri kommer att fortsätta öka  
under 2024.  
Den allmänna upprustningen av militära styrkor i världen gör att  
exportkontrollens betydelse internationellt sett ökar. Stormakterna vill  
förhindra varandra och andra länder från att uppnå samma nivå av  
upprustning och teknologiskt avancemang som de själva har och då är  
exportkontrollen ett medel som används. Med hänsyn till vår  
högteknologiska industri berörs Sverige i allra högsta grad av detta. 91
 

Skr. 2023/24:114 Bilaga 3

Upprustningen ställer höga krav på exportkontrollen. Till stor del är det kombinationen av upprustningen och internationaliseringen av både svensk och utländsk försvarsindustri och PDA-industri som leder till de höga kraven på exportkontrollen. Kraven går långt utöver den traditionella exportkontrolluppgiften att bedöma lämpligheten av att ett visst slags krigsmateriel eller produkt med dubbla användningsområden når en viss mottagare eller slutanvändare.

Under de senaste två decennierna har över hälften av den krigsmateriel som tillverkas i Sverige exporterats. Svensk försvarsindustri och PDA- industri har under denna period förlagt en stor del av sin forskning och utveckling utomlands. Oundvikligen medför detta risker att teknik som anses känslig när det gäller Sveriges, allierades och nära samarbetsländers försvarsförmåga sprids på ett sätt som förut inte var tänkbart. Affärsupplägg där ett land, med vilket svensk försvarsindustri har ett samarbete eller i vilket den bedriver forskning och utveckling, vill sälja ett system innehållande svensk teknologi till en för Sverige oönskad mottagare blir allt vanligare.

ISP har under året lagt stor vikt vid att både på krigsmaterielsidan och på PDA-sidan bedöma avancerade avtalsupplägg där motköpskrav från ett köparland kan leda till permanent teknologiöverföring som i sin tur riskerar att leda till oönskad teknologiöverföring till tredjeländer.

Internationella överenskommelser när det gäller exportkontroll och tredjelandsexport

Ju närmare den europeiska försvarsindustrin knyts ihop genom samarbeten, sammanslagningar och uppköp, desto större utmaning blir det när ett land säger nej till en tredjelandsaffär där dess försvarsindustri agerar underleverantör åt ett samarbetsland med systemansvar gentemot slutkunden.

I syfte att undvika eller varje fall minska spänningar till följd av sådana scenarion ingick Tyskland och Frankrike i slutet av 2019 ett avtal som bland annat innehåller en s.k. de minimis-regel. Bestämmelsen innebär att ett underleverantörsland som står för mindre än 20 procent av innehållet i en produkt som färdigställs i ett systemtillverkarland inte ska hindra en export till tredje land om inte starka nationella säkerhetsskäl föreligger. Under 2022 tillträdde Spanien den nämnda internationella överenskommelsen mellan Frankrike och Tyskland.

Sverige ingick år 2000 det så kallade sexnationersavtalet (Framework Agreement eller Letter of Intent, FA/LoI) tillsammans med Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike och Spanien i syfte att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten enligt sexnationersavtalet omfattar bland annat exportkontrollfrågor. Genom Spaniens tillträde till den nämnda överenskommelsen mellan Frankrike och Tyskland är tre av de sex länder som är anslutna till sexnationersavtalet, också anslutna till den särskilda överenskommelsen om exportkontroll och tredjelandsexport.

92

Regelverk i urval

Lagen om krigsmateriel

Skr. 2023/24:114 Bilaga 4

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas. Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande. Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen. Generaldirektören för ISP bestämmer vilka andra ärenden som före avgörandet ska läggas fram för exportkontrollrådet.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. samt prop. 2017/18:23). Riktlinjerna i fulltext redovisas nedan.

Den 15 april 2018 infördes ändrade riktlinjer för krigsmaterielexport. De svenska riktlinjerna i fulltext (prop. 2017/18:23 s. 66 f.) är enligt följande: Vid prövning av ärenden om tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet om krigsmateriel, bör följande gälla.

Tillstånd bör bara medges om utförseln eller samverkan

93

Skr. 2023/24:114 Bilaga 4

94

1.behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande, eller det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för det, samt

2.det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ska en helhetsbedömning göras av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.

Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt. En stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas, om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, ett beslut av FN:s säkerhetsråd, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) eller Europeiska unionen eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).

Respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd.

I tillståndsprövningen ska det också beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, en stat som är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör beviljas för utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel. Denna presumtion gäller om den mottagande staten inte befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat eller har inre väpnade oroligheter, det i den mottagande staten inte förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, det inte finns grava brister i den mottagande statens demokratiska status och det inte finns ett ovillkorligt hinder.

Ett meddelat tillstånd till utförsel ska återkallas om det uppstår ett ovillkorligt exporthinder. Ett tillstånd bör också återkallas om den

mottagande staten kommer i väpnad konflikt med en annan stat eller får Skr. 2023/24:114
inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör det, i de två senare fallen, vara Bilaga 4
möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd, om det är förenligt med de  
folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges  
utrikespolitik.  
Tillstånd bör beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som  
tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett  
ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla beträffande speciell ammunition  
till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har direkt  
samband med tidigare levererad krigsmateriel. Följdleveranser ska  
bedömas från fall till fall enligt de ovan angivna förutsättningarna.  
När det gäller avtal med en utländsk part om gemensam utveckling eller  
tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de  
angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet som följer  
av avtalet, bör medges, om inte ett ovillkorligt hinder uppstår. Utförsel från  
ett samarbetsland till tredjeland enligt avtalet bör prövas genom en  
sammanvägning av det svenska intresset av samarbetet, intresset av en  
ansvarsfull exportkontroll samt det svenska bidragets betydelse för  
materielen eller samarbetet.  
När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssam-  
verkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas  
mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta  
slag ingås, bör utrikesnämnden höras.  

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om vapenexport och artiklarna 6 och 7 i vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.

Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition

Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av  
vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa  
ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft.  
Förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar  
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den  
14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig  
tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och 95
 

Skr. 2023/24:114 Bilaga 4

ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition, som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012.

ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter och teknik med dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Europaparlamentet och rådet antog år 2021 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA- förordningen). Förordningen trädde i kraft den 9 september 2021 och ersatte en EU-förordning från år 2009, rådets förordning (EG) nr 428/2009. Bland annat utökades kontrollområdet till att omfatta export av olistade cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Det infördes även en mekanism som gör det möjligt att införa tillståndskrav baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollförteckningar, samt två nya generella EU-tillstånd: koncernintern överföring av programvara och teknik, och kryptering. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EU-stater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen upprätthåller effektiv kontroll av export till tredjeland med så hög harmonisering som möjligt mellan medlemsstaterna.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom årliga ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor får direkt verkan på det nationella planet.

Bedömningen i tillståndsärenden underlättas genom att förordningen inkluderar gemensamma bedömningskriterier. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns generella EU-tillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp förenklar arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum.

96

Svensk lagstiftning

I Sverige regleras exportkontroll av PDA och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (PDA-lagen). PDA- lagen innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s PDA-förordning. Med anledning av PDA-förordningens revidering 2021 genomfördes en rad ändringar i lagen som trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Till skillnad från exportörer som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande verksamhetstillstånd enligt exportkontrolllagstiftningen för exportörer som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA. Dessa exportörer är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillhandahållit kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Hit räknas försäljning både inom och utom Sverige. En deklaration ska även lämnas av den som bl.a. producerar, bereder, förbrukar, för in eller för ut kemiska prekursorer (utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av kemiska stridsmedel.

Om en exportör skulle känna till eller ha skäl att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU:s PDA- förordning, är avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen, för militär slutanvändning i ett land som är föremål för vapenembargo eller att användas som del av eller komponent till krigsmateriel som har exporterats från en medlemsstats territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd finns en skyldighet för företaget att underrätta ISP. Underlåtenhet att uppfylla denna skyldighet är straffbelagd. Efter underrättelse ska ISP pröva och besluta om tillstånd ska krävas i det enskilda fallet. Detsamma gäller om exportören har anledning att misstänka att en cyberövervakningsprodukt som inte är förtecknad i bilaga I till EU-förordningen är avsedd för användning i anslutning till internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt enligt artikel 5 i samma förordning.

Skr. 2023/24:114 Bilaga 4

Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse (catch-all)

Som framgår ovan kan tillstånd krävas enligt artikel 4 i EU:s PDA- förordning för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till förordningen (s.k. icke-listade produkter) bl.a. om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller bärare av sådana vapen. Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba teknologiska utvecklingen.

För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören har anledning att misstänka att en produkt helt

97

Skr. 2023/24:114 Bilaga 4

98

eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1. ISP ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.

Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett vapenembargo samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara, avsedda att användas som delar eller som komponenter till listade militära produkter som olovligen har exporterats.

Förkortningar Skr. 2023/24:114
Bilaga 5
 
AG Australia Group
ATT Arms Trade Treaty
BTWC The Biological and Toxin Weapons Convention
CWC Chemical Weapons Convention
COARM Working Party on Non-Proliferation and Arms Exports Sub-
  Working Group on Conventional Arms Exports
CoCom Coordinating Committee on Multilateral Exports Controls
CONOP Working Party on Non-Proliferation and Arms Exports Sub-
  Working Group on Non-Proliferation and Disarmament
DUCG Dual-Use Coordination Group
EDF European Defence Fund
EKR Exportkontrollrådet
EU Europeiska unionen
FMV Försvarets materielverk
FN Förenta nationerna
FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
Gusp EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
IAEA Internationella atomenergiorganet
ISP Inspektionen för strategiska produkter
JCPoA Joint Comprehensive Plan of Action
KM Krigsmateriel
KS Krigsmateriel för strid
LoI Letter of Intent
MANPADS Man-Portable Air Defence Systems
ML Militär lista
MTCR Missile Technology Control Regime
Nato North Atlantic Treaty Organization
NL Nationella tillägg i förekommande fall
NPT Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons
NSG Nuclear Suppliers Group
OECD Organisation for Economic Co-operation and Development
OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
PDA Produkter med dubbla användningsområden
SCB Statistiska centralbyrån
SOFF Säkerhets- och försvarsföretagen
SSM Strålsäkerhetsmyndigheten
WA Wassenaar Arrangement
WPDU Working Party on Dual-Use Goods
ZC Zangger Committee
ÖK Övrig krigsmateriel

99

Skr. 2023/24:114 Bilaga 6

100

Vägledning till andra källor

Australiengruppen: www.australiagroup.net

Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu

Europeiska unionens råd: www.consilium.eu

Europeiska unionen: www.europa.eu

Exportkontrollrådet: www.isp.se/om-isp/vara-rad/exportkontrollradet

Förenta nationerna: www.un.org

Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter: https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/08/handlingsplan- for-foretagande-och-manskliga-rattigheter/

Internationella atomenergiorganet: www.iaea.org

Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se

Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info

Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org

Organisationen för förbud mot kemiska vapen: www.opcw.org

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa: www.osce.org

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut: www.sipri.org

Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se

Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se

Utrikesdepartementet: www.ud.se

Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org

Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

Skr. 2023/24:114

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari

Föredragande: statsrådet Billström

Regeringen beslutar skrivelse Strategisk exportkontroll 2023 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

101