Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att stärka det nordiska samarbetet inom civilt försvar och samhällets robusthet och tillkännager detta för regeringen.
Genom åren har det i Norden tagits successiva steg för att stärka nationsöverskridande samarbeten inom krisberedskap och på blåljusområdet. Med tanke på det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina, finns det all anledning att ytterligare söka fördjupa dessa samarbeten. De norska länderna delar en historia och en framtid och relationerna länderna emellan präglas av tillit. Våra samhällen är likartade, och med ett svenskt inträde i Nato kommer våra länder ytterligare att integreras. För att bygga robusta och resilienta samhällen räcker det emellertid inte bara med militära samarbeten. Också de civila strukturerna behöver utvecklas. Inom såväl krisberedskap som civilt försvar finns en stor potential att utveckla det nationsöverskridande samarbetet i Norden. Även om Finland utmärker sig med sitt intakta civila försvar, står samtliga nordiska länder inför mer eller mindre stora investeringar för att möta det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget. Vart för sig är våra länder små, kanske rent av för små, för att mäkta med viktiga investeringar inom exempelvis försörjningsberedskap. Men tillsammans kan vi ta oss an dessa och andra närliggande frågor med en helt annan kraft. Exempelvis pekade utredningen om stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19) på potentialen att med gemensamma ansträngningar säkra tillgången på viktiga sjukvårdsprodukter.
|
Kalle Olsson (S) |
Anna-Caren Sätherberg (S) |