Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att begränsa cyberbedrägerierna och tillkännager detta för regeringen.
Cyberbedrägerierna kostar stora summor varje år men framför allt ligger det många gånger personligt lidande bakom dessa. Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen fattade beslut om att etablera ett nationellt cybersäkerhetscenter. Detta för att möta en del av den breddade hotbild som handlar om cyberangrepp, it-attacker eller annan antagonistisk påverkan. Att bevara det öppna samhällets fria kunskaps- och informationsutbyte är en förutsättning för vår demokrati och vår rättsstat.
I det alltmer digitaliserade samhället blir det allt svårare att klara sig utan tillgång till e-legitimation. Det är därför viktigt att det finns en robust och säker e-legitimation som fungerar även i höjd beredskap och i tider av kris. Staten måste ta ansvar för att betalningar kan se på ett säkert och tryggt sätt oavsett om det sker digitalt eller fysiskt.
Bedrägerierna förutsätter att de kriminella kommer över id-uppgifter, vilket huvudsakligen sker genom phishing och smishing. När det gäller vishing där äldre personer blir uppringda och stressas att lämna ut sina id-uppgifter uppskattas att det bara i Sverige förs över 1,5 miljoner kronor per dygn till de kriminellas konton, pengar som därefter tvättas och återinvesteras i kriminalitet.
Sommaren 2022 kom en vägledande dom i Högsta domstolen. Bankerna har tidigare varit hårda i sina bedömningar vid Bank-id-bedrägerier. Den vägledande domen förändrar synen på ansvarsfördelningen vid Bank-id-bedrägerier och i framtiden kommer det att bli betydligt svårare för bankerna att lägga skulden på offret. Ett större ansvar läggs nu istället på bankerna som blir tvungna att ersätta en betydande del av de pengar som stulits vid bedrägerier. Regeringen måste vidta åtgärder för att begränsa cyberbedrägerierna och deras effekter för enskilda och samhället.
|
Anna-Belle Strömberg (S) |
Peder Björk (S) |