Handeln med hotade arter är världens fjärde största illegala handel och omsätter ofantliga summor som göder kriminella nätverk.
Forskare har länge varnat om att allt fler virus riskerar att spridas från djur till människor. Utbrottet av coronaviruset covid-19 satte strålkastarljuset på kopplingen mellan djurmarknader och sjukdomar. En anledning till att risken för virusspridning ökar på marknaderna är att det är ohygieniska förhållanden med en stor blandning av olika djurarter, ofta stressade – som aldrig skulle träffas naturligt i det vilda. Olika virus kan då hoppa från en djurart till en annan och sedan vidare till människan.
På den internationella marknaden säljs varje år flera miljoner vildfångade fåglar, tiotusentals apor och ett oräkneligt antal andra djur och växter. Djuren säljs som exotiska husdjur, eller så används deras pälsar och skinn inom klädindustrin. Delar från skelett, horn och betar används som ingredienser i naturmediciner och mat samt till smycken och prydnadsföremål.
Den stora efterfrågan på elfenben bidrar till alltför stor jakt på världens elefanter. Även världens noshörningsarter hotas av tjuvjakt och illegal handel.
År 1973 kom ett antal länder överens om att handel inte får vara orsaken till att vilda djur och växter utrotas. Överenskommelsen heter Cites (Convention of International Trade in Endangered Species of wild flora and fauna).
Cites-konventionen innebär att inga arter från den vilda faunan eller floran blir föremål för en ohållbar exploatering på grund av internationell handel. Och 180 länder har skrivit under konventionen.
Handeln ska vara laglig, hållbar och spårbar. Levande djur och växter importeras i stort antal till Sverige årligen, liksom produkter av arterna. En del export sker också från Sverige av både lagliga och olagliga exemplar av arter, till exempel lagliga produkter av licensjagad björn men också illegalt insamlade växter och fågelägg. Ett hundratal av de arter som är Cites-listade förekommer i naturen i Sverige. Cites-reglerna gäller även i de fall exemplar har åtkommits genom laglig jakt eller lagligt fiske.
Tullverket har i uppgift att se till att in- och utförselrestriktioner efterlevs inom alla områden och varuflöden. Tullbeslag bekräftar att hälsokostpreparat och liknande produkter både importeras olagligt till och exporteras från Sverige samt att bland annat levande reptiler smugglas från tredjeländer eller förs in olovligt från andra EU-länder. Det kan handla om souvenirer i form av koraller, klockarmband eller plånböcker av reptilskinn som påträffas när de tas in i landet av semesterresenärer som inte är insatta i regelverket.
Den olagliga handeln med hotade arter bedöms totalt sett vara omfattande i Sverige. Det uppges vara ett problem att straffbestämmelserna i stor utsträckning finns i jaktlagen och fiskelagen, som är lagstiftningar som i första hand har andra syften och som ska reglera tillåten jakt och fiske på arter. Enligt Jordbruksverket bör alla brott mot skyddade arter som påverkar arternas fortlevnad ingå i miljöbalkens straffbestämmelser som artskyddsbrott. Ett sätt att förtydliga lagstiftningen är att införa brottsrubriceringen ”Cites-brott”.
Miljöpartiet opponerar sig mot de förslag till ändring av arbetsmetod för Jordbruksverket där artbestämning föreslås ske genom ett ”riskbaserat urval”. Vi menar att vi snarare behöver ta krafttag för att stävja handeln med hotade djur och att det fortsatt ska ske en artbestämning vid varje importtillfälle för att det ska gå att implementera Cites-konventionen.
En utmaning för att förverkliga målet om att stoppa handeln och lagföra de som bedriver denna handel är dedikerade resurser och uttalade mål om att prioritera detta område tillräckligt. Idag är det så att om Tullverket upptäcker djurdelar under en inspektion så analyseras dessa, men det är sällan som personerna som påträffats med dessa djurdelar lagförs. Den lukrativa illegala handeln med djur och djurdelar måste stoppas, och en viktig del i det är att ge Tullverket resurser, kompetens, utökade befogenheter och tydliga direktiv för att säkerställa att Sverige uppfyller våra åtaganden.
|
Rebecka Le Moine (MP) |
|
|
Linus Lakso (MP) |
Emma Nohrén (MP) |
|
Katarina Luhr (MP) |
Daniel Helldén (MP) |
|
Amanda Lind (MP) |
Elin Söderberg (MP) |