D-vitaminbrist framträder allt tydligare som en central folkhälsofråga i Sverige, framför allt inom grupper med utomeuropeisk härkomst. Denna brist bär med sig omfattande risker som sträcker sig från sjukdomar som rakit och muskelsmärtor till autoimmuna tillstånd, vissa cancerformer och andra kroniska hälsobesvär. Med Sveriges nordliga läge, präglat av långa mörka vintrar och korta somrar, missar många svenskar den solbestrålning som krävs för effektiv D-vitaminproduktion. Faktorer som hudton, val av klädsel och ensidiga kostvanor kan bidra till D-vitaminbrist.
Trots den avgörande roll som D-vitamin spelar för hälsan så missar ofta hälso- och sjukvården upptäckten av D-vitaminbrist. Institutioner som skolor och vårdcentraler har en nyckelroll i att sprida kunskap om D-vitaminets betydelse. Det är viktigt att sprida kunskap om att heltäckande kläder hindrar upptaget av D-vitamin från solen och vikten av att i så fall kompensera med D-vitamintillskott. Det finns också skäl att granska nuvarande riktlinjer för D-vitamintillskott till barn. För närvarande rekommenderar barnavårdscentralen tillskott i två år, men detta kan behöva ses över. Ett ytterligare förslag för att öka D-vitaminintaget kan vara att utreda hur det skulle kunna vara möjligt att uppmuntra producenter att berika livsmedel som mjölk och bröd med vitaminet.
Det är i dagsläget inte standard att testa för D-vitaminbrist, trots att problemet är utbrett. Därmed bör vi överväga integration av D-vitaminprovtagning i rutinmässiga hälsokontroller. Genom dessa initiativ kan vi arbeta för en förbättrad folkhälsa genom att aktivt minska D-vitaminbristens prevalens i Sverige.
|
Beatrice Timgren (SD) |
|