Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
I barnpornografibrottet (16 kap. 10 a § brottsbalken) definieras ett barn som en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år. Är pubertetsutvecklingen fullbordad, ska ansvar för gärning för vissa barnpornografibrott endast dömas ut om det av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under 18 år. Några av dessa barnpornografibrott är:
‒ spridning och tillgängliggörande av en pornografisk bild som skildrar barn
‒ förvärvandet av en pornografisk bild som skildrar barn
‒ förmedlande av kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtagande av någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder
‒ innehav av en sådan bild av barn.
Enligt barnkonventionens artikel 2 är alla under 18 år barn och barns rätt till skydd gäller oavsett ålder. I praktiken skyddas dock inte alla barn fullt ut – till exempel vad gäller pubertetsutvecklade barn i barnpornografibrottet, vilket strider mot barnkonventionens artikel 34.
Även den utredning som regeringen tillsatte med uppdrag att kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen har lyft att ett pubertetsutvecklat barn har ett mindre omfattande skydd än andra barn i svensk lagstiftning och att lagen inte står i överensstämmelse med barnkonventionen.[1] Sverige sticker dessutom ut i EU med att ha ett pubertetsutvecklingsrekvisit i barnpornografibrottet.
Att lagstiftningen inte ger ett likvärdigt och fullgott skydd för alla barn är helt oacceptabelt.
|
Nima Gholam Ali Pour (SD) |
|
[1] Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63).