Näringslivet förser idag samhället med allt ifrån maten på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet, till fysiska och digitala kommunikationer. När vi nu befinner oss i klimatkris och naturkris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Den snabba utveckling som nu behöver ske, innebär möjligheter till innovation, näringslivetutveckling och stärkt konkurrenskraft som ska tas tillvara.
Klimatomställningen öppnar dörrar till nya möjligheter, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på denna gröna industrirevolution och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft.
Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning. Tre områden är centrala för industrins klimatomställning och därmed förutsättningarna att nå våra klimatmål och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna:
Klimatomställning, automatisering, den fortsatta digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens (AI) är utmaningar som staten måste hjälpa såväl företag som arbetstagare genom. All omställning måste vara rättvis och solidarisk och vi måste ge förutsättningar för att låta alla vara en del av lösningen. Samarbete och samverkan är centralt för att hejda klimatförändringen. Det är därför viktigt att bygga vidare på samarbeten med och inom näringslivet för att lösa klimatfrågan.
Svenska företag har idag egna klimatmål och arbetar på olika sätt med hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet. Förutsättningarna att klara sina egna mål ser olika ut och påverkas av policyutvecklingen i EU och Sverige. Detta blir särskilt tydligt för företag med maskinparker eller fordon där teknikutvecklingen inte kommit lika långt som i personbilssegmentet. Reduktionsplikten har för dessa branscher en mycket stor påverkan på företagens möjligheter att nå sina egna klimatmål och på så sätt bidra till Sveriges och EU:s klimatmål och därmed Parisavtalet. Att stödja tillgången till hållbart producerade rena biodrivmedel såsom HVO 100 och förnybara drop-in-bränslen bidrar dels till företagens hållbarhetsarbete och konkurrenskraft, dels till utvecklingen av inhemska produktionskedjor som skapar jobb och företag samtidigt som det stärker Sveriges krisberedskap.
Goda förutsättningar för innovation och affärsutveckling och att gå från idé till etablerad företagsverksamhet är viktigt för att främja en grön omställning av industrier och hela branscher. En viktig pusselbit är satsningar på fler utbildningar som säkrar kompetensbehoven för klimatomställningen. Finns rätt utbildad arbetskraft lokalt och regionalt så blir de nya gröna industrierna arbetstillfällen på plats. Därför är det viktigt att utöka utbildningsprogrammen på gymnasier och högskolor för framtidens gröna jobb och säkerställa att det finns attraktiva utbildningsplatser i relevanta utbildningar i närheten av de orter där nya jobb skapas.
Sverige har goda förutsättningar för en stor miljöexport som bör stödjas genom att ge medel till forskning, innovationer och gröna krediter till start-ups, företag och branscher i framkant av klimatarbetet. Det finns stor potential till stark samhällsutveckling genom omställningen av industriprocesser, transporter och energisektorn. Vilket bör underlättas genom att även stödja digitalisering och en grön omställning för småföretag.
Ett starkt arbete för social och ekologisk hållbarhet stärker företagens konkurrenskraft och varumärket Sverige vilket i sin tur gynnar svensk export. Riktlinjer, råd och stöd som underlättar företagens hållbarhetsarbete är därför en viktig del av det näringslivsfrämjande arbetet. Därför bör både EU och Sverige lagstifta om att företag ska respektera mänskliga rättigheter, miljö och Parisavtalet genom hela leverantörskedjan, så att till exempel barnarbete och förstörelse av ekosystem stoppas.
Sverige och Europa behöver en mångfald av stora och små företag som skapar möjlighet till försörjning och arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och utveckling.
Allt fler svenskar vill starta företag. Människors kreativitet och entreprenörskap ska tas tillvara genom att förbättra villkoren och minska regelkrånglet för företagare. Fler bör ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning.
För att frigöra och tillvarata människors entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet behöver företagandet vara tryggt och enkelt. Vi vill förbättra trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och egenföretagare och underlätta för mikroföretag att växa och anställa.
Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för en mångfald av företagsformer som möjliggör att bedriva verksamheter utifrån respektive verksamhetsbehov och möjligheter. Därför bör kooperativ, personalägda företag och sociala företag få lika goda förutsättningar som aktiebolag att få lån. Vidare bör skattesystemet också underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften. Statens stöd till företag och regional utveckling bör anpassas så att de även kan komma företag inom kulturella och kreativa näringar, naturturismföretagare, mathantverkare och det lokala näringslivet till godo. Lokal ekonomisk utveckling bör främjas och bättre villkor för små och medelstora företag skapas. Det kan bland annat handla om bättre tillgång på riskkapital och möjligheter till företagsrådgivning.
Sverige är ett framgångsrikt land, med många innovationer, starka varumärken och en musik‑, design‑, dataspels- och modeindustri i världsklass. Vi vill flytta fram positionerna, både för kulturens skull, för vårt näringsliv och för exporten. De kreativa näringarna är beroende av att det i botten finns en stark konstnärlig och kulturell kärna, med en ambitiös kulturpolitik som kan främja framväxten av kulturellt innehåll som sedan kan göras till näring. Samtidigt behövs specifika insatser för att främja de kulturella och kreativa näringarna (KKN) och kulturens internationalisering.
Miljöpartiet tillsatte i regering en utredning som skulle lämna förslag till en samlad nationell strategi med syftet att främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Uppdraget har redovisats och är nu på remiss. Regeringen bör snarast gå vidare och besluta om en KKN-strategi med konkreta steg för att stärka villkoren och samordningen för KKN-området.
Internationellt utbyte, samverkan och export är viktigt både för den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten och för svenska konstnärers möjlighet att verka på en internationell marknad. Pandemin har påverkat arbetet med kulturens internationalisering negativt. Återstartsutredningen föreslår särskilda satsningar på både internationellt utbyte och export, och dem vill vi gå vidare med.
|
Elin Söderberg (MP) |
|
|
Katarina Luhr (MP) |
Linus Lakso (MP) |