I Sverige har vi idag tre public service-bolag, trots en allt mer digitaliserad marknad, vilket kan anses både förlegat och ineffektivt. Vi lägger idag ungefär lika lång tid på mediekonsumtion som tidigare men utbudet är betydligt större än vad det har varit förut och våra medievanor har förändrats radikalt. En sammanslagning av public service-bolagen skulle göra organisationen mer kostnadseffektiv och samtidigt mer spetsig, när en moderniserad samordning också effektiviseras. Till skillnad från andra liknande europeiska företag finns det i Sverige idag flera medarbetaruppsättningar på de respektive programområdena och flera ledningar på de olika nivåerna. Det finns således också flertalet styrelser med liknande uppdrag. Ett samlat bolag skulle följaktligen kunna bidra till en stark och högkvalitativ public service-nyhetsbyrå med en enda gemensam webbplats, vilket också skulle innebära kraftiga besparingar för public service. Det finns idag flertalet exempel på hur olika länder, som exempelvis Danmark och England, använt sig av ett enda starkt public service-företag, varför det inte bör vara alltför svårt att lyckas med något liknande i Sverige. Av den anledningen bör riksdagen tillkännage för regeringen att den bör verka för att slå ihop de svenska public service-bolagen till ett bolag.
Den samhällsnyttiga funktionen av public service är värd att bevara, men det måste samtidigt också förbättras. Att public service idag enbart ägnar sig åt att belysa viktiga samhällsfrågor är likaså felaktigt då de tre bolagen ägnar en stor del av sin tid och sina resurser åt mer lättsamma program. Som exempel låg budgeten för underhållning under 2017 för över 20 procent av programkostnaden, vilket nästan motsvarar den totala satsningen på nyheter. I SVT erbjuds filmvisning och andra typer av underhållningsprogram, samtidigt som SR sänder närapå lika mycket musik som vissa privatägda musikkanaler.
Public service ska tillhandahålla sådant som inte tillgodoses av redan aktiva privata aktörer och det ska vara samhällsnyttigt. Det är likaså oacceptabelt att skattebetalarnas tillgångar används på ett sätt som bidrar till konkurrens med privata mediebolag. Då det är uppenbart att public service kan minska sitt utbud bör regeringen förtydliga ägardirektiven så att de inte tillåts konkurrera med den kommersiella verksamheten. Vidare bör riksdagen, som en följd av det breda utbud som finns i Sverige på den kommersiella marknaden, tillkännage för regeringen att den bör utreda en möjlig utförsäljning av delar av public service som idag inte behövs, för att genom smalare public service öka kvaliteten.
I samtliga nordiska länder finns idag olika former av public service. Det finns flertalet likheter mellan våra länder och det finns således också en ambition att på olika sätt integrera våra olika länder då vi har en förhållandevis liknande kultur, delar en gemensam historia och möter liknande svårigheter. Trots dessa fakta har varje land en egen form av public service, delvis som följd av upphovsrättsskäl. Detta medför såväl ökade kostnader som begränsad information till våra medborgare. Med ett enhetligt public service-bolag alternativt ett starkare samarbete mellan dessa i de nordiska länderna kan vi bidra till ökad språkförståelse, nordisk integration och effektiviserad produktion vilket medför lägre kostnader. Av den anledningen bör regeringen verka för att lösa rådande upphovsrättsproblem för att därefter verka för en mer samordnad nordisk public service.
|
Markus Wiechel (SD) |
|