Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att näringsförbud och åsidosättanden utomlands bör beaktas i varje enskilt fall på så sätt att dessa omständigheter ska utgöra grund för näringsförbud och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen föreslår att domstolen, vid bedömningen av om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt, ska få ta hänsyn till förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat. Dessutom ska hänsyn få tas till åsidosättanden av skyldigheter i näringsverksamhet som näringsidkaren har gjort sig skyldig till i näringsverksamhet som har bedrivits i en annan stat. Förslagen baserar sig på ändringar i 2017 års bolagsrättsliga EU-direktiv.
Förslaget som det ligger är en liten bit på vägen men förändrar knappast mycket när det gäller möjligheter att förebygga förekomst av icke seriös verksamhet. Regeringen har en förhoppning om att bidra till att minska riskerna för brottslighet. Men förslaget innebär inte krav på att beakta näringsförbud och åsidosättanden utomlands i varje enskilt fall utan endast på att det ska finnas en möjlighet att beakta dessa omständligheter vid prövningen. Regeringen menar att det räcker. I sin argumentation om förslaget och om konsekvenser noterar regeringen att det inte kan förväntas att den föreslagna ändringen innebär att antalet näringsförbud kommer att öka på grund av att den föreslagna ändringen inte innebär någon skyldighet att beakta utländska förhållanden i varje enskilt fall och att det redan enligt dagens reglering finns möjlighet att ta hänsyn till detta. Regeringen menar också att det sannolikt är andra faktorer än ändringsförslaget som påverkar om fler eller färre meddelas näringsförbud.
Det ter sig grundlöst att föreslå något, på ett så viktigt område som brottsbekämpning, som regeringen själv samtidigt anser inte kommer att vara särskilt verksamt.
För Sverigedemokraterna är skötsamhet och ansvar och att motverka brottslighet helt centralt. Partiet har drivit en skarp politik kring näringsförbud, exempelvis att det bör utdömas om näringsidkare har gängkriminella kopplingar. Det bör vara så, inte endast utgöra en möjlighet, att näringsförbud och åsidosättanden när det gäller näringsverksamhet utanför Sverige ska beaktas. Vikten av skötsamhet och främjande av seriös verksamhet ska befästas.
I just det här fallet är en utökning av EU-direktivet därför befogad, för att ytterligare motverka brottslighet.
|
Mikael Eskilandersson (SD) |
|
|
Roger Hedlund (SD) |
Martin Westmont (SD) |
|
Björn Tidland (SD) |
|