Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra Telia i en samhällsbärande riktning och tillkännager detta för regeringen.
Telekomsektorn är en sektor i ständig förändring. Liksom elförsörjning utgör uppkoppling mot telefonnätet en grundläggande samhällsnyttig tjänst. I lagen om elektronisk kommunikation (LEK) stadgas att alla har rätt till ett minimiutbud av samhällsomfattande tjänster. Tryggandet av tillgången till samhällsomfattande tjänster utgör en minimiförsäkran för slutanvändarna.
Post- och telestyrelsen har tidigare uppmärksammats på att det funnits ett antal abonnenter som inte haft tillgång till telefoni i sin fasta bostad eller sitt fasta verksamhetsställe. Flertalet av dessa abonnenter har kunnat erbjudas trådlösa tjänster, och idag saknar ett fåtal hushåll möjlighet att ringa och ta emot samtal. Dessa abonnenter är främst bosatta i Norrlandslänen och långt ifrån ett allmänt tillgängligt telefonnät.
Marknaden tillgodoser idag i stort sett ambitionsnivån om att alla ska ha tillgång till telefoni men det finns små områden där marknadskrafterna på kommersiella grunder inte kan tillgodose allas efterfrågan av tillgång till telefoni. Hittills har dock Post- och telestyrelsen kunnat lösa detta genom upphandlade lösningar.
På den framtida telekommarknaden har det delvis statligt ägda bolaget Telia en nyckelroll. Genom att till stor del vara statligt ägt har bolaget ett särskilt ansvar för att gå i bräschen för nyinvesteringar i sektorn. Det är av vikt att regeringen inte säljer ut Telia och istället använder bolaget för att säkra investeringar i bredband och digital infrastruktur. Regeringen bör aktivt verka för att styra Telia i en samhällsbärande riktning.
|
Kadir Kasirga (S) |
|