Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beakta värdet av ett OS- och Paralympicsarrangemang i Sverige för att lyfta idrottens betydelse i samhället, för föreningsliv och folkrörelse, och tillkännager detta för regeringen.
Sverige är en stark och bred idrottsnation med ett gott internationellt renommé. Sverige var en av 14 nationer som var med i det första av de moderna sommarspelen som avhölls 1896, Sedan dess har Sverige varit med i samtliga sommarspel, med undantag för sommarspelen 1904. De första olympiska vinterspelen ägde rum 1924. Sverige har varit med i samtliga och har genom åren nått stora framgångar. Vårt land har dock ännu inte stått värd för vinter-OS.
De planer som under året presenterats om att arrangera de olympiska vinterspelen och Paralympics vinterspel 2030 är ett viktigt steg mot en ansökan. En förutsättning för satsningen är en bred politisk uppslutning och att signaler kommer från regeringshåll om att Sverige som land står bakom en ansökan. På senare tid har länder som Frankrike och Schweiz stigit fram som tänkbara kandidater.
I en undersökning som Sveriges Olympiska Kommitté beställt av Novus kan hänvisas till att sju av tio svenskar står bakom en OS-ansökan.
Under sommaren berättade Sveriges Olympiska Kommitté mer om hur ett vinter-OS i Sverige 2030 skulle se ut. Man berättade också hur man tänker kring budgeten.
Från Sveriges Olympiska Kommitté har man budgetmässigt utgått från de uträkningar som lades fram när Sverige senast ansökte om att arrangera OS. Då blev det Milano Cortina som fick vinterspelen 2026. Enligt presenterad plan ska inga nya arenor behöva anläggas.
I slutrapporten från Sveriges Olympiska Kommittés förstudie framhålls följande:
De ekonomiska beräkningarna för 2030 har utgått från den budget som lades för olympiska spel 2026, och som verifierades av IOK under 2019, men har uppdaterats med de nya förutsättningarna som råder. Budgeten för 2026 skulle idag ligga på 16,5 miljarder med inflationshänsyn tagen, väl i jämförelse med Milano Cortina (2026) som låst sin budget på 17 miljarder, med en intäkt från IOK på cirka tio miljarder.
Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) bidrag är en stor del av budgeten. Det övriga ska komma från sponsring och kommersiella intäkter såsom biljetter och merchandise.
Planen är att OS ska pågå den 8–24 februari 2030 och Paralympics den 8–17 mars. Riksidrottsförbundet har meddelat att man kommer att stödja arbetet.
Det betonas från Riksidrottsförbundet att det krävs ett brett stöd inom idrottsrörelsen och blocköverskridande samförstånd inom politiken, kommunalt, regionalt och i riksdagen.
Inte minst är det viktigt att nationella organisationer och IOK har en gemensam syn på ett OS och Paralympics i Sverige. Utifrån dialog och kommunikation med olika företrädare inom svensk idrott kan motionären konstatera att en ansökan i god tid behöver förankras på olika politiska nivåer. Den svenska idrottsrörelsen med ett aktivt föreningsliv på såväl bredd som elitnivå är en stark tillgång för Sverige.
Ett värdskap för OS skulle vara en möjlighet att sätta fokus på idrottens betydelse i samhället, på föreningsliv och folkrörelsearbete och visa på framtidstro och utvecklingspotential.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
|