Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till lagstadgad rätt till stöd för anhöriga och tillkännager detta för regeringen.
När en kris slår ner i familjen är vikten av stöd till anhöriga ofta stor. I dag är det inte en självklarhet. Fokus läggs på den sjuke eller förolyckade och många anhöriga lämnas själva med ångest, oro eller andra psykiska besvär.
Den 30 augusti 2023 rapporterar Ekot om att mer än hälften av landets regioner inte har fasta rutiner för att alla anhöriga till någon som tagit sitt liv ska erbjudas stöd. Enligt Folkhälsomyndigheten kan ett självmord i familjen leda till både psykisk ohälsa och förhöjd risk för suicid bland anhöriga.
Det är inte enbart vid suicid som detta stöd kan vara nödvändigt utan även vid andra kriser som självmordsförsök, oväntade dödsfall, hastig eller svår sjukdom i familjen, en svår olycka eller andra kriser. Exempelvis anhöriga till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan behöva stöd för att långsiktigt klara vardagen och undvika egen psykisk ohälsa.
Stöd till anhöriga kan förebygga långvarig psykisk ohälsa, sjukskrivning och eventuellt missbruk som riskerar att bli resultatet av obearbetade trauman. Men också förebygga stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. Tillgången till stöd för anhöriga är inte jämlik, regionerna har olika riktlinjer och tillgången till stöd skiljer sig stort i landet. Det finns ingen rätt till stöd och många gånger får man tillgång till stöd först när problemen vuxit sig stora. För att skapa jämlik tillgång till anhörigstöd bör lagstiftning övervägas.
|
Johanna Haraldsson (S) |
|