Det svenska näringslivet blir över tid alltmer internationellt. Den svenska marknaden är i många avseenden helt sammanflätad med andra länders genom import och export, och prissättning av varor sker på en internationell marknad.
Det är en utveckling som är positiv och som under lång tid har bidragit till såväl utveckling som välstånd i såväl vårt land som vår omvärld.
En internationell prissättning innebär dock att nationella avvikelser från konkurrentländer gällande kostnader får en allt större betydelse för konkurrenskraften. Har svenska företag dyrare kostnader för tillverkning, transporter, arbetskraft, punktskatter eller annat, samtidigt som priset sätts på en internationell marknad, minskar möjligheterna att konkurrera. På sikt kan det driva konsumtion, företagande och jobb ut ur landet.
Vid införandet av lagar, regler och skatter görs ofta en konsekvensbeskrivning. Denna tar dock oftast bara hänsyn till den föreslagna förändringen och inte till den sammanvägda konkurrenskraften. Alltså om en ny punktskatt X införs så beräknas den innebära en ökad kostnad för näringslivet med Y men det framgår inte hur punktskatt X bidrar till att förskjuta konkurrenskraften gentemot andra länder som inte inför punktskatt X.
Ett tydligt exempel på detta var plastpåseskatten som medförde en rad kostnader för redovisning och annat för svenska företag som har konkurrenter i andra länder där man inte införde samma skatt. Det gjordes en konsekvensanalys av vad det skulle innebära för det svenska näringslivet i kostnader men inte hur de extra kostnaderna skulle påverka konkurrenskraften relativt företag i andra länder och vad detta skulle kunna få för betydelse för jobb och företagande.
För att kunna åskådliggöra effekten av olika beslut för den svenska konkurrenskraften och för att skapa ett tydligare underlag för politiskt beslutsfattande bör det utredas om ett konkurrenskraftsindex kan utformas. Uppdraget att ta fram ett konkurrenskraftsindex bör ges till lämplig myndighet.
|
Larry Söder (KD) |
|