Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om individuell riskbedömning för att fler ska kunna bli blodgivare i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Blodbrist i Sverige kan få livshotande konsekvenser. Idag råder det blodbrist på flera ställen i landet och behovet av fler blodgivare är stort. Att säkerställa och trygga en stabil tillgång till blodgivare är viktigt och då måste det möjliggöras för fler att donera.
Regler för blodgivning syftar till att det ska vara säkert att ge och få blod. Blodet ska vara fritt från smitta och tryggt att användas. Blod testas rigoröst för att upptäcka smitta som hiv, hepatit B, hepatit C och syfilis. Reglerna för blodgivning uppdaterades den 1 maj 2021 och Socialstyrelsen skriver på sin hemsida:
Vissa kriterier syftar till att skydda donatorns egen hälsa medan andra syftar till att skydda en mottagare av blod eller blodkomponenter. Exempel på kriterier till skydd för blodgivaren är låg kroppsvikt, hög ålder, lågt hemoglobinvärde och vissa sjukdomstillstånd.
Exempel på kriterier för att skydda mottagaren är infektioner och andra sjukdomar, riskhändelser som till exempel kirurgiska ingrepp, tatueringar eller antibiotikabehandling, riskbeteenden som till exempel injektionsmissbruk, sexuellt riskbeteende eller sexuellt umgänge med personer som har eller har haft ett sexuellt riskbeteende, samt utlandsvistelse i länder där vissa infektionssjukdomar är vanliga.
Idag är tatueringar mer vanligt än ovanligt, och fler än någonsin räknar in sig själva i gruppen hbtqi-personer. Den medicinska kunskapen gör att fler kan botas med transplantationer, och kirurgiska ingrepp ökar. Detta leder sammantaget till att gruppen som inte kan donera blod blir större och antagligen kommer att öka i framtiden.
Det finns fortfarande en skillnad gällande riskbedömning i gruppen hbtqi-personer. Män som har sex med män räknas fortfarande in i gruppen sexuellt riskbeteende även om man lever i en långvarig relation. Att blodgivningens villkor ska gälla lika för alla har Öppna Moderater drivit under lång tid.[1]
Den 5 juli förra året fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda individuell riskbedömning[2]. Den 4 augusti i år gick regeringen fram med uppdrag till Socialstyrelsen för att möjliggöra för homosexuella män – precis som alla andra – i en fast relation att ge blod.[3] Regeringen skriver på sin hemsida:
Nu ser vi till att ändra det som borde ha gjorts för flera år sedan. Vi vill att varje person som önskar ge blod ska bedömas individuellt, inte stoppas in i ett fack utifrån sexuell läggning.
I skrivande stund är detta ännu inte verkställt och därför lämnas motionen åter in.
Män som har sex med män ska inte automatiskt räknas ha så kallat riskbeteende och istället bör det ske en individuell riskbedömning för att fler ska kunna bli blodgivare i Sverige.
|
Ulrika Heindorff (M) |
|
|
Lars Püss (M) |
Helena Storckenfeldt (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
[1] https://oppnamoderater.se/vara-fragor/halso-och-sjukvard/.
[2] https://www.qx.se/samhalle/230980/en-viktig-delseger-for-regnbagsblod/.
[3] https://www.regeringen.se/debattartiklar/2023/08/homosexuella-man-ska-fa-ge-blod-pa-lika-villkor/.