Våld i nära relationer kan komma i olika former och i en mängd skepnader – det fysiska och psykiska är välkänt för många, medan det ekonomiska våldet länge har skett i skymundan.
Ekonomiskt våld handlar om maktutövning och kontroll, och kan göra det svårt att lämna en relation. Det kan handla om att kontrollera hur den andra personen använder sin lön, att gömma undan gemensamma pengar eller att ta lån i partnerns namn och därmed skuldsätta henne. Det finns studier som visar att så många som 75 procent av dem som utsatts för fysiskt och psykiskt våld i hemmet också utsatts för ekonomiskt våld. Många som lämnar en våldsam relation får ofta inte heller möjlighet att ta med sig tillhörigheter, utan flyr ibland med endast kläderna man har på sig. Att en före detta partner sätter käppar i hjulet för att förhala en bodelningsprocess är inte heller ovanligt, vilket kan leda till många problem för den som till exempel har lämnat hus, hem och ägodelar utan att kunna få tillgång till en ekonomi för att bygga upp ett nytt liv.
Tidigare i år kom ett tillkännagivande från ett samlat civilutskott om att undersöka möjligheten till att sätta en bortre tidsgräns för bodelningsprocessen för att undvika att en före detta partner kan dra ut på denna process alltför länge.
En snabbare bodelningsprocess är ett litet men viktigt steg för att hjälpa personer som utsätts för eftervåld efter en avslutad relation, men det finns mer som behöver göras.
Då många aktörer ofta blir inblandade när en våldsutsatt försöker lämna en våldsam relation kan det bli svårt för den som har lämnat ett destruktivt förhållande att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Man kan behöva jurister, socialtjänst, en kvinnojour eller ny skola för barnen. För att underlätta att lämna vill vi att den våldsutsatta ska få ”en dörr ut från våldet”. Miljöpartiet vill att varje kvinna som lämnar en våldsam relation ges en samlad ingång till samhällets stöd. Det ska räcka med en kontakt för att få det stöd som behövs i form av dokumentation av skador, vittnesmål, personskydd, skyddat boende, traumabehandling, hjälp med barnens situation och skolgång, juridisk rådgivning samt insatser från socialtjänsten och vården.
Ibland kan en våldsutsatt också behöva planera en flykt från sitt hem och sin partner för att kunna lämna sitt förhållande, alternativt att man måste fly akut för att undvika våld, vilket kan leda till att man lämnar enbart iförd det man har på sig. För att säkert kunna åka tillbaka och packa sina tillhörigheter anser vi att det ska finnas möjlighet för en våldsutsatt att kunna få fysiskt skydd för att kunna återvända för att hämta sina egna tillhörigheter.
Då våld kan visa sig på många sätt vill vi tillsätta en bred utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar. Utredningen bör inkludera de vanligaste formerna av eftervåld, bland annat ekonomiskt eftervåld – vilka uttryck det tar sig och vilka konkreta åtgärder som krävs för att stoppa det. Utredningen behöver också komma med förslag på hur våldsutsatta ska få skydd, hjälp och stöd för att åstadkomma en rättvis bodelning.
Vi anser också att ekonomiskt våld ska kategoriseras som en egen form av mäns våld mot kvinnor för att bättre kunna förebygga och bekämpa det. Detta skulle skapa bättre möjligheter att ge riktade uppdrag till de myndigheter som arbetar med att genomföra den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och samtidigt öka kunskaperna om denna typ av våld.
När en man utsätter en kvinna för våld ska vår röst vara glasklar: Det är bara hos förövaren som skulden ligger. Samhället ska göra allt för att skydda varje kvinna från alla typer av våld.
|
Katarina Luhr (MP) |
|
|
Janine Alm Ericson (MP) |
Annika Hirvonen (MP) |
|
Rasmus Ling (MP) |
Ulrika Westerlund (MP) |