Det finns ett samband mellan våld i nära relationer och våld mot husdjur. Våld mot husdjur används ofta som en del av våldet mot den våldsutsatta partnern. En sammanfattning av sambandet är att när djur är utsatta för våld är människor i riskzonen och när människor är utsatta för våld är djur i riskzonen.
Att lämna en våldsam relation med husdjur kan vara svårt. När den våldsutsatta behöver ta sig till ett skyddat boende kan djuret ofta inte följa med eftersom de flesta skyddade boenden i Sverige saknar möjlighet för våldsutsatta att kunna ta med sina husdjur. Djurens låga status gör att socialtjänsten oftast inte beviljar stöd för kostnader för djuret. Det innebär att den som är utsatt ofta inte får hjälp med att exempelvis placera hunden på ett hundpensionat och valet står då mellan att lämna kvar djuret och fly själv eller att stanna kvar, och många väljer att stanna kvar i relationen för att skydda djuret.
Separationsvåldet är ofta det dödligaste våldet – när den våldsutsatta lämnar relationen är hotbilden mot hen som störst. Om djuret finns kvar i hemmet i det läget är risken för våld och även dödligt våld mot djuret hög.
Det behövs specialiserade utbildningsinsatser för alla former av skyddade boenden, så att vikten av trygghet för den våldsutsattas djur tas på allvar. Utöver det behövs även stöd för tillfälliga trygga placeringar av de våldsutsattas husdjur, så att personer som flyttar till vård- och omsorgsboenden ska kunna ha kvar sina sällskapsdjur.
|
Rebecka Le Moine (MP) |
|
|
Ulrika Westerlund (MP) |
Elin Söderberg (MP) |