Yrkeshögskolan är en utbildningsform där utbildningen bedrivs i samverkan med näringsliv och olika branscher, utifrån det behov av arbetskraft och kompetens som finns. Studenter från yrkeshögskolan kommer snabbt i arbete efter avslutad utbildning, vilket är ett bra resultat sett till samhällsnyttan. Utbildningsformen yrkeshögskola bör därför underlättas och det behöver bli lättare för utbildningsaktörer att bedriva ett långsiktigt arbete för fler i arbete anpassat till arbetsmarknadens behov. Idag ges tillstånd att bedriva yrkeshögskoleutbildningar på max två år endast för två utbildningsomgångar i taget. Det är kort tid, vilket gör det svårt för utbildningsarrangörer att möta behovet där efterfrågan på arbetskraft bedöms vara hög under en längre tid. Tillstånden bör ges på längre sikt och för fler utbildningsomgångar än så där utbildningsbehov finns.
Antalet sökande till yrkeshögskolan ökar och Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att det största tillväxthindret för företag är kompetensbrist. Det krävs därför bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolan kan vara en sådan. Därför behöver fler få möjlighet att bli behöriga till skolformen. För att underlätta karriärbyten, ge fler behörighet och öka utbildningsplatserna till bristyrken bör det finnas bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att bedriva särskilda förberedande utbildningar för studenters behörighet till yrkeshögskoleutbildningar.
Därför bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge mer långsiktiga förutsättningar att bedriva yrkeshögskola inom de områden som bedöms lämpligt.
|
Johanna Rantsi (M) |
|