Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda processen för att erkänna Somaliland som en egen självständig stat och tillkännager detta för regeringen.
Somalilands demokratiska utveckling fortsätter. Somaliland är ett lysande exempel på hur fred och demokratisk utveckling kan övervinna våldet. I ett av världens mest utsatta områden – präglat av diktatur, krig och terrorism – utgör Republiken Somaliland på Afrikas horn ett lysande undantag. Landet har utvecklats till regionens enda fungerande demokrati. Somaliland valde efter en folkomröstning att utropa självständighet inom de gränser som fastställts på 1800-talet. Man införde demokrati efter brittiskt snitt med tvåkammarsystem. Den 18 maj 1991 utropades Republiken Somaliland och en anmärkningsvärd resa startade, genom snart 32 år av utveckling mot en allt djupare demokrati.
Somaliland omges av diktaturer, terrorister och pirater. Men mitt i mörkret har man grundat 1 237 grundskolor och över 30 universitet. Över en miljon flyktingar har återvandrat trots att landet är ett av världens fattigaste. Landet har anammat FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och utvecklat jämställdhet, med både kvinnliga ministrar och kvinnliga borgmästare samt till och med en kvinnlig polisstyrka. Presidentvalen har övervakats av internationella valobservatörer och prisats för sitt demokratiska genomförande. Valen har följts av fredliga maktskiften och kontinuerlig demokratisk utveckling.
Mot de flestas förväntan har Somaliland skapat en fredlig demokrati i en av världens våldsammaste regioner. Det faktum att Somaliland är en muslimsk fungerande demokrati har potential att tjäna som exempel för stora delar av den muslimska världen, liksom för resten av Afrika.
De senaste nära 32 åren har Somaliland befunnit sig i ett vakuum där man i praktiken har full självständighet med egen regering, valuta, polismakt, försvar och alla andra saker som hör till en fullt fungerande stat. Dessutom har flera länder diplomatiska förbindelser och avtal med regeringen i Hargeisa. Trots detta får Somaliland inget internationellt erkännande. Det är viktigt att Sverige stödjer demokrati och fred i diktaturers och terrors skugga. Vilka signaler sänder det när man har diplomatiska relationer med stater präglade av ofrihet och terrorism samtidigt som man negligerar Afrikas horns mest demokratiska land?
Sedan lång tid tillbaka har Sverige haft tre uttalade kriterier som ska vara uppfyllda för att vi ska erkänna ett annat land som en självständig stat. Dessa kriterier är att det ska finnas en permanent befolkning, det ska finnas ett definierat territorium och det ska finnas en regering som kan utöva kontroll över territoriet och kapacitet att ingå relationer med andra stater. Somaliland uppfyller alla dessa tre kriterier enligt Montevideokonventionens krav.
Sverige har de senaste åren erkänt stater på betydligt mer tveksamma grunder än vad ett erkännande av Somaliland skulle utgöra. Underlåtenheten att erkänna Somaliland – som faktiskt vädjar om omvärldens erkännande – blir allt mer omotiverad ju längre tiden går. Sverige bör därför inleda processen för att ge Somaliland ett fullt erkännande som en självständig stat kopplat till villkor gällande fortsatt demokratisk utveckling, frihet och mänskliga rättigheter.
|
Ingemar Kihlström (KD) |
Magnus Oscarsson (KD) |