Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en uppdelning av Trafikverket i ett vägverk och ett banverk och tillkännager detta för regeringen.
Fram till april 2010 var ordningen sådan att ansvaret för vägnätet var underordnat Vägverket och ansvaret för järnvägsnätet var underordnat Banverket. Därefter har verksamheterna varit sammanslagna under Trafikverket. Efter elva år av sammanslagning bör nu en granskning genomföras av om denna lösning har varit optimal för verksamheten samt om skattebetalarna tilldelats den förstärkning och utveckling av väg och järnväg som kan förväntas för pengarna, eller om sammanslagningen istället lett till försämringar och ökade kostnader.
En sak kan konstateras, och det är att antalet anställda på Trafikverket har ökat drastiskt sedan Trafikverkets bildande. Enligt Trafikverkets årsredovisning var det totala antalet anställda 6 806 år 2010, men 2022 hade det totala antalet anställda ökat till 10 642.
Detta är en ökning med hela 56 procent. Bara mellan 2019 och 2022 ökade personalstyrkan med 1 030 personer. Ytterligare ett problem med sammanslagningen som kan konstateras är att det är svårare att få erforderlig kompetens för flera tjänster då Trafikverket inte längre bedriver underhåll och investeringar/reinvesteringar i egen regi, jämfört med då Banverket Produktion och Vägverket Produktion fanns. Då fanns det karriärvägar inom respektive verk, och kompetens och kännedom stannade på ett naturligt sätt kvar inom respektive verksamhet och verk.
Under de senaste åren har ett antal rapporter från Riksrevisionen givit kraftig kritik till Trafikverket ur många aspekter. En utredning bör därför tillsättas om huruvida man skall återgå till den tidigare ordningen genom att dela upp Trafikverket i ett vägverk med ansvar för vägnätet samt ett banverk med ansvar för järnvägsnätet, eller om verksamheten även framöver skall vara sammanslagen i ett trafikverk.
|
Patrik Jönsson (SD) |
|
|
Thomas Morell (SD) |
Rashid Farivar (SD) |
|
Jimmy Ståhl (SD) |
|