Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över klimateffekterna av en järnvägslänk mellan Uppsala och Enköping och tillkännager detta för regeringen.
Tågresor och tågpendling är klimatvänner och underlättar för vardagspussel, miljö, företagande och framväxt av kunskap. Även jämfört med biogasbussar är ett tågs klimatpåverkan närmast obefintlig. Bara busspendlingen mellan Uppsala och Enköping ger i dag utsläpp motsvarande många varv runt jorden med en stadsjeep. Det behöver utredas vilken klimateffekt en drygt fyra mil lång järnvägssträcka mellan Uppsala och Enköping skulle innebära.
Klimatet är den stora vinnaren, men den saknade länken skulle minska restiden, underlätta varutransporter och ge näringslivet, lärosäten och välfärden en större pool av arbetskraft. En utbyggd järnvägsinfrastruktur just mellan Enköping och Uppsala skulle gynna människor inom ett stort geografiskt område. Många av tusentals personer som varje dag arbetspendlar mellan Uppsala, Enköping och Västerås tar idag bilen för att vinna tid – sträckan Uppsala–Enköping är nämligen mer tidskrävande än sträckan Uppsala–Stockholm, trots att den är kortare.
En järnvägslänk skulle underlätta resor mellan Västerås- och Uppsalaregionerna, liksom från Värmland och stora delar av Mälardalen till Arlanda och därmed världen. Ny järnväg skulle dessutom avlasta Stockholms central från trafikanter som inte ska resa till just Stockholm.
Denna drygt fyra mil långa järnvägssträcka skulle ge stora vinster på många sätt. Aroslänken skulle bli en länk för kunskap, klimat, företagande, stärkt välfärd och ett enklare livspussel. Dess klimateffekter behöver därför studeras närmare.
|
Lina Nordquist (L) |
|