Miljöpartiet välkomnar att regeringen har tagit fram en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Situationen kräver en helhetssyn och att hela samhället deltar i arbetet. Vi beklagar dock att strategin inte har föregåtts av en blocköverskridande överenskommelse, lik den som slöts 2017. En sådan överenskommelse hade borgat för ett betydligt mer långsiktigt arbete med bred förankring i Sveriges riksdag. För att arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism ska ge effekt över tid bör också den politiska inriktningen ligga fast. Därför anser vi att regeringen bör ta initiativ till en ny blocköverskridande överenskommelse.
Vi anser dessutom att strategin bör omfatta fler konkreta åtgärder mot finansiering av terrorism. Det krävs också fler förebyggande insatser för att förhindra att barn och unga radikaliseras och rekryteras samt fler förebyggande insatser på anstalter och ungdomshem.
Under rubriken Förhindra finansiering av terrorism (3.3) anger regeringen som inriktning att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska fortsätta att utveckla sitt samarbete med andra myndigheter och relevanta privata aktörer för att intensifiera arbetet med att bekämpa finansiering av terrorism. Under rubriken Identifiera brottslig verksamhet med koppling till våldsbejakande extremistmiljöer (3.3) anger regeringen bl.a. att de brottsbekämpande myndigheterna bör fortsätta att utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet om hatbrott och demokratihotande brottslighet och förbättra förmågan att identifiera ideologiska komponenter i olika typer av brott. Att utveckla samarbetet mellan aktörer och kunskaps- och erfarenhetsutbytet är mycket viktigt, men regeringen ger ingen konkret vägledning till myndigheterna kring hur arbetet ska utvecklas. Skrivelsen bör därför kompletteras med fler konkreta åtgärder.
Miljöpartiet saknar ett mer utförligt resonemang om de strukturella grundorsakerna till våldsbejakande extremism och terrorism samt förslag på åtgärder för att bekämpa dessa. Det kan exempelvis handla om insatser för minskad segregation och utanförskap samt för ökad social rättvisa. Om inte grundorsakerna bekämpas kommer extremistmiljöerna ha fortsatt tillgång till en rekryteringsbas. Strategin bör också lägga större vikt vid tidiga insatser för att fånga upp barn och unga i riskzon för att exempelvis radikaliseras eller rekryteras, såväl i skolan, socialtjänsten och vården som i den digitala miljön. Det krävs också mer stöd till föräldrar. Strategin bör konkretisera fler insatser på det här området.
Det är också av stor vikt att staten säkerställer stöd till civilsamhällesorganisationer som bedriver ett ovärderligt arbete mot radikalisering och extremism.
Under rubriken Utveckla det uppsökande arbetet inom fängelser och frivård samt inom de särskilda ungdomshemmen (2.2) belyser regeringen vikten av att förebygga radikalisering i fängelsemiljöer för att minska tillväxten av terroristbrottslighet. Regeringens inriktning på det fortsatta arbetet riktas mot Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete med åtgärder för att underlätta avhopparverksamhet. Detta är ett viktigt arbete. Miljöpartiet saknar dock konkreta förebyggande åtgärder i strategin för att förhindra att personer radikaliseras och rekryteras under deras tid på anstalter eller ungdomshem.
|
Rasmus Ling (MP) |
|
|
Camilla Hansén (MP) |
Annika Hirvonen (MP) |
|
Amanda Lind (MP) |
Jan Riise (MP) |
|
Ulrika Westerlund (MP) |
|