Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag på hur staten kan bidra till att trygga säkerheten runt verksamheter med judisk profil och tillkännager detta för regeringen.
Europa har en mörk historia av antisemitism som manifesterades i all sin avskyvärdhet genom Förintelsen, där sex miljoner judar mötte döden. Efter andra världskriget skulle därför antisemitismen aldrig mer få fäste i Europa. Generationer av européer har fått lära sig om Förintelsen i skolan och fått lyssna till överlevares berättelser.
Trots detta vittnar många svenska judar idag om att de blir hotade och förföljda. Inte minst av nazistiska och islamistiska grupper som klottrat hakkors på judiska skolor, judiska begravningsplatser som vandaliserats och brandbomber som kastats mot synagogor. De judiska församlingarna tvingas därför lägga en mycket stor andel av sina insamlade medel på säkerhet.
I Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport ”Antisemitiska hatbrott” (2019:4) framgår det att erfarenheter av hatbrott och andra uttryck för antisemitism är ett återkommande inslag i många judars liv. Rapporten visar att antisemitiska hatbrott bland annat förekommer i hemmet, i skolan, på arbetsplatsen, på allmän plats, på internet och vid judiska institutioner. Brå lyfter att denna brottslighet skapar en otrygghet som hindrar de utsatta från att kunna delta i samhällslivet på likvärdiga villkor som andra.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället höjs med 30 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen. Regeringens ambition är att göra statsbidraget mer känt och att de organisationer som har de största behoven också är de som ska få del av medlen, vilket kommer att få stor betydelse för att öka tryggheten.
Den hotbild som finns mot judar måste tas på fullaste allvar. Säkerheten är en av de viktigaste frågorna för judiskt liv i Sverige. Som land måste vi fortsätta arbetet med att trygga säkerheten runt verksamheter med judisk profil, i en nära dialog med det judiska civilsamhället, rättsvårdande myndigheter och lokalsamhällen.
|
Magnus Berntsson (KD) |
|