Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 21 Energi
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
500 405 |
|
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
418 000 |
50 000 |
|
1:3 |
Energiforskning |
1 447 723 |
±0 |
|
1:4 |
Energimarknadsinspektionen |
213 848 |
10 000 |
|
1:5 |
Energiplanering |
265 000 |
±0 |
|
1:6 |
Avgifter till internationella organisationer |
25 328 |
±0 |
|
1:7 |
Elsäkerhetsverket |
77 016 |
±0 |
|
1:8 |
Laddinfrastruktur |
995 000 |
±0 |
|
1:9 |
Biogasstöd |
933 000 |
±0 |
|
1:10 |
Energiberedskap |
54 000 |
±0 |
|
1:11 |
Elberedskap |
675 000 |
±0 |
|
Summa |
5 604 320 |
60 000 |
|
Anslaget tillförs 50 miljoner för att ge stöd till fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar som förbättrar sin styrning av energianvändningen på ett sådant sätt att de kan delta i Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader.
Anslaget tillförs 10 miljoner för att förkorta tillståndsprocesserna.
Regeringen vill i budgetpropositionen införa särskilda kreditgarantier för kärnkraft. För att Sverige ska nå sina klimatmål och möjliggöra industrins omställning och utveckling menar vi att inriktningen bör breddas till att omfatta alla storskaliga investeringar i fossilfri elproduktion, som kärnkraft, vindkraft, solkraft, vattenkraft och kraftvärme. Investeringar i storskalig produktion av fossilfri el är särskilt utsatta för finansiella och projektrelaterade risker. För investeringar av detta slag kan det därför vara avgörande att staten bär delar av risken för att investeringarna ska komma till stånd. En kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, går i borgen för någon annans betalningsåtagande, och den fungerar därmed som ett skydd mot kreditförluster. En kreditgaranti bidrar därmed till att minska de finansiella riskerna för investeringar i ny storskalig fossilfri elproduktion och underlättar på så sätt finansieringen av dessa investeringar. Kreditgarantier för sådana industrier ska – som regeringen skriver i budgetpropositionen – utformas i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och förordningen (2011:211) om utlåning och garantier, vilket innebär att en garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad. I övrigt bör dessa kreditgarantier utformas med mer generösa villkor än dagens system för kreditgarantier för gröna investeringar, men inom ramen för vad som är förenligt med EU:s statsstödsregler. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i storskalig fossilfri kraftproduktion som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor.
Målsättningen bör vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyvning av Sverige vi har sett vad gäller elpriser måste jobbas bort. Det sker bäst genom utbyggd produktion i södra Sverige och förbättringar i den nationella överföringskapaciteten. Att Svenska kraftnät investerar i näten är därför välkommet. Det är emellertid viktigt att utlandskablar bidrar till elsystemet på ett positivt sätt och att grannländerna hanterar både energipolitik och elområden på ett adekvat vis. I Svenska kraftnäts investeringsplan upptas projektet Hansa Power Bridge. Vi menar att detta projekt inte kan godkännas utan behöver utvärderas med hänsyn taget till det anförda och till det sydsvenska elsystemets stabilitet.
För ytterligare information om vår politik på utgiftsområdet hänvisar vi till vår kommittémotion om el- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd.
|
Fredrik Olovsson (S) |
|
|
Monica Haider (S) |
Mattias Jonsson (S) |
|
Marianne Fundahn (S) |
Isak From (S) |
|
Aida Birinxhiku (S) |
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |