Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska behålla den ordning som ger parterna på arbetsmarknaden rätt att förhandla och besluta om löner och anställningsvillkor, och att EU inte bör ha befogenhet att lagstifta om minimilöner, och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen, med dess unika sätt att reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, har länge varit framgångsrik och väl fungerande. Ett system byggt på kollektiva förhandlingar mellan organiserade arbetsmarknadsparter, där staten endast undantagsvis går in och lagstiftar om vilka villkor som ska gälla, har lett till högt arbetskraftsdeltagande, god sysselsättning och stark tillit mellan människor.
Men detta system möter nu utmaningar både internt och externt. I Sverige ser vi en minskande organisationsgrad, vilket riskerar att underminera modellens grundstrukturer. Externt har vi en växande diskussion inom EU om införandet av minimilöner.
Medan vi förstår och sympatiserar med syftet att garantera anständiga levnadsförhållanden för alla européer, anser vi att en sådan lagstiftning skulle kunna underminera den svenska modellen. Vi har tidigare argumenterat att vårt system fungerar väl och att EU inte har befogenhet att lagstifta om minimilöner. Det är av största vikt att denna princip respekteras.
Därför borde riksdagen ta ställning för att försvara den svenska modellen och tillkännage för regeringen att Sverige står fast vid sin position i EU-förhandlingarna om minimilöner.
|
Kadir Kasirga (S) |
|
|
Anders Ygeman (S) |
Annika Strandhäll (S) |
|
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |
Jytte Guteland (S) |
|
Lawen Redar (S) |
Markus Kallifatides (S) |
|
Mattias Vepsä (S) |
Mirja Räihä (S) |