Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Bostadspolitisk utveckling |
85 600 |
±0 |
|
1:2 |
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag |
12 500 |
±0 |
|
1:3 |
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad |
43 000 |
±0 |
|
1:4 |
Boverket |
294 056 |
100 000 |
|
1:5 |
Statens geotekniska institut |
55 879 |
±0 |
|
1:6 |
Lantmäteriet |
758 854 |
±0 |
|
1:7 |
Energieffektivisering av flerbostadshus |
840 000 |
360 500 |
|
1:8 |
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande |
3 710 000 |
±0 |
|
2:1 |
Konsumentverket |
178 972 |
±0 |
|
2:2 |
Allmänna reklamationsnämnden |
60 511 |
±0 |
|
2:3 |
Fastighetsmäklarinspektionen |
32 351 |
±0 |
|
2:4 |
Åtgärder på konsumentområdet |
7 059 |
6 500 |
|
2:5 |
Bidrag till miljömärkning av produkter |
3 124 |
±0 |
|
99:1 |
Kommunal konsumentvägledning |
±0 |
50 000 |
|
Summa |
6 081 906 |
517 000 |
|
Byggandet av bostäder har tvärnitat och inte minst för träbyggnadsindustrin är situationen redan akut. Konkurser och varsel är ett faktum i den byggsektor som alltid fungerar som tillväxtmotor. Den redan allvarliga bostadsbristen förvärras. Arbetsmarknadens funktionssätt försämras av bristen på bostäder i tillväxtregioner. Hela byggsektorn hotas av långsiktigt mycket kostsam kompetensförlust när verksamheten tvärnitar. Stora och för landet avgörande industrietableringar hotas av att bostäder saknas och inte byggs i de kommuner där framtidens industri vill etablera storskaliga anläggningar. Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Hela byggsektorn står inför ett stålbad och staten bör därför skyndsamt bidra med fler aktiva åtgärder.
Vi socialdemokrater föreslår därför två nya åtgärder i form av dels en statlig byggstimulans och dels statliga byggkrediter. De bör båda vara kopplade till tydliga kreditvillkor vad avser hyresnivå/prisnivå, klimatstandard och sociala hänsyn i utformning och bostadsförmedling.
Den statliga byggstimulansen är i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. Produktionsstödet betalas ut efter färdigställda projekt.
Givet en genomsnittskostnad om drygt 2,5 miljoner kronor per bostad förutsätter en ökning av produktionstakten med 10 000 nya bostäder per år att Riksgälden ställer ut lån om 5,12 miljarder per år[1]. Resterande kan och bör komma från andra källor såsom fastighetsägarens eget kapital, reguljära banklån eller lån från den europeiska investeringsbanken.
För de kostnader som är förenade med införandet och administrationen av den statliga byggstimulansen och de statliga byggkrediterna föreslår vi en utökning av Boverkets anslag omfattande 100 miljoner kronor.
Stödet för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden avvecklades efter högermajoritetens beslut om statens budget för 2019. Stödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen hösten 2016 och totalt beviljades drygt 350 miljoner kronor i stöd till bostadsbolag i 33 kommuner för upprustning av sammanlagt knappt 4 000 bostäder.
Den socialdemokratiska regeringen införde under 2021 ett nytt tidsbegränsat stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Syftet med stödet var att förbättra energiprestandan i flerbostadshus genom att förbättra lönsamheten och främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. Även detta stöd avvecklades av de högerkonservativa partierna vid beslutet om statens budget för 2022.
Vi socialdemokrater ser nu att behovet av ett riktat stöd för energieffektiviseringar är minst lika aktuellt som tidigare. Det är nödvändigt att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda genom att främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar.
För att utöka takten föreslår därför vi socialdemokrater att anslaget för energieffektivisering av flerbostadshus bibehålls och utökas med 360,5 miljoner kronor.
Om vi vill förebygga överskuldsättning, öka incitamenten för hållbar konsumtion och stå på utsatta konsumenters sida mot oseriösa företag finns det bara en väg att gå: Alla konsumenter måste få tillgång till en fungerande konsumentvägledning i sin närhet. Kommunerna kan genomföra detta genom att ha en egen konsumentvägledning, genom att köpa denna tjänst, gå samman över kommungränserna (som kommunerna i Gästrikland har gjort) eller hitta en annan modell som fungerar. Vi socialdemokrater föreslår 50 miljoner kronor för denna verksamhet. Regeringen bör uppdra till Konsumentverket att tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner inleda ett arbete för att hitta lämpliga former.
Som ett betydelsefullt komplement till Konsumentverket finns en rad olika organisationer i det civila samhället som utför ett viktigt arbete. Att den SD-styrda regeringen nu plötsligt halverar anslaget till dessa organisationer och aviserar en total avveckling år 2026 är svårbegripligt. Vi utvecklar denna kritik i vår kommittémotion om konsumentpolitik. Vi föreslår att anslaget bibehålls på tidigare nivå och avvisar därmed den föreslagna neddragningen på 6,5 miljoner kronor.
Vi socialdemokrater föreslår en statlig byggstimulans som betalas ut efter färdigställda projekt. Därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som täcker kostnaden för detta. Vi föreslår att regeringen bemyndigas ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 miljarder kronor år 2024 och ökar anslagsfinansieringen för detta ändamål med 400 miljoner kronor år 2025 och 1 miljard kronor år 2026.
Vi socialdemokrater föreslår statliga byggkrediter och därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret som uppgår till 5,12 miljarder kronor.
|
Jennie Nilsson (S) |
|
|
Leif Nysmed (S) |
Laila Naraghi (S) |
|
Denis Begic (S) |
Anna-Belle Strömberg (S) |
|
Markus Kallifatides (S) |
|
[1] Riksdagens utredningstjänst. Dnr 2023:958.