Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
49 575 487 |
±0 |
|
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
50 131 000 |
230 000 |
|
1:3 |
Merkostnadsersättning och handikappersättning |
1 414 000 |
±0 |
|
1:4 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
2 375 000 |
±0 |
|
1:5 |
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet |
36 289 |
±0 |
|
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
1 416 700 |
±0 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
2 308 180 |
±0 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
9 576 282 |
±0 |
|
2:2 |
Inspektionen för socialförsäkringen |
74 270 |
±0 |
|
Summa |
116 907 208 |
230 000 |
|
Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Den ger trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi ska kunna räkna med att få del av när vi behöver den. Den som blir sjuk ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd och rehabilitering för att tillfriskna och kunna återgå i arbete. Sverige ska ha trygga försäkringar byggda på tanken om plikt och rätt. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen. Genom att trygga inkomsterna vid sjukdom lönar det sig faktiskt att arbeta och göra rätt för sig.
Under mandatperioderna 2014–2022 har Socialdemokraterna i regeringsställning drivit på viktiga förändringar för att åter få en trygg sjukförsäkring. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, ”stupstocken”, avskaffas den 1 februari 2016. Under åren 2020–2022 har helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk trätt i kraft som innebär att fler får behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och behandling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete:
Trots dessa förändringar återstår mer att göra. Flera stora utredningar pågår eller har nyligen avslutats och lämnat förslag på förbättringar. Vi vill gå vidare med förslagen om att förstärka sjukförsäkringen. Efter nästan ett år med den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna märks det tydligt att hela det reformarbete som Socialdemokraterna påbörjade nu har avstannat.
Flera viktiga steg har tagits av den socialdemokratiska regeringen för att reformera sjukförsäkringen i syfte att öka såväl den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen som förståelsen för regelverket. Därigenom har sjukförsäkringens legitimitet stärkts. Idag får fler personer behålla sin sjukpenning för att avsluta vård och rehabilitering. Personer med behov av en längre tids rehabilitering måste få möjlighet att kunna slutföra den med bibehållen sjukpenning, för att kunna återgå till sitt ordinarie arbete. Därtill har flera ersättningar i sjukförsäkringen höjts. Vi behöver fortsätta det arbetet och ytterligare förbättra regelverket i sjuk- och aktivitetsersättningen. Även ur ett jämställdhetsperspektiv finns det starka skäl att arbeta vidare med reformer inom detta område då cirka 65 procent av alla som har sjukpenning eller rehabiliteringspenning är kvinnor.
Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning lämnade i augusti 2021 betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Utredningens huvudsakliga uppdrag var att se över regelverket för rätten till sjukersättning respektive aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, att underlätta arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning samt att se över regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning.
Vi behöver förstärka möjligheten till rehabilitering och återgång till arbete för den som är sjuk. Det kan till exempel handla om att underlätta för arbete och studier kombinerat med sjuk- och aktivitetsersättning. För att säkra legitimiteten för sjukförsäkringen måste regelverket upplevas som rimligt och rättvist. Vi anser att regeringen med prioritet bör bereda utredningens förslag om att rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Inte heller i budgetförslaget för 2024 har regeringen prioriterat den här frågan. Det är beklagligt. Det handlar om de som är mest utsatta på vår arbetsmarknad och de riskerar långvarig eller permanent sjukskrivning om de inte får nödvändig hjälp att komma vidare. Det är därför vi vill att samma arbetsmarknadsbegrepp ska användas vid prövning av rätt till sjuk-och aktivitetsersättningen som vid prövning av rätten till sjukpenning, och föreslår därför att anslag 1:2 förstärks med 230 miljoner kronor.
Vi anser också att regeringen bör arbeta vidare med utredningens övriga förslag för att underlätta för arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning samt förslag om förmåner vid rehabilitering. Nuvarande regelverk gör att den förebyggande sjukpenningen idag inte används tillräckligt och kommer därmed inte till nytta för enskilda med behov av förebyggande insatser. Om man i stället inför en så kallad preventionsersättning enligt utredningens förslag, skulle vi få en mer flexibel ersättning som skulle komma fler till nytta. Om fler får insatser i tid kommer också färre att behöva sjukskrivas.
Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är idag rekordlågt och reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är så strikta att ytterst få får tillgång till den. Människor som har en arbetsförmåga, men som av olika anledningar inte anses attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden, behöver ha en trygg ekonomisk situation samtidigt som den förmåga som finns tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör se över hur fler med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte sommaren 2022 utredningen En mer ändamålsenlig beräkning av sjuk- och aktivitetsersättningen (Dir. 2022:62). Syftet är att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning genom att säkerställa en ändamålsenlig beräkning av förmånerna, bland annat i fråga om följsamhet i förhållande till inkomstutvecklingen i övriga samhället. I december 2022 stoppade den SD-stödda regeringen utredningen med motivet att uppräkningen utifrån prisbasbeloppet utgjort en betydligt kraftigare ökning än vad exempelvis löntagarna får. Detta är missvisande eftersom beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning sett över en längre tid har halkat efter i inkomstutvecklingen. Utredningen skulle bedöma om det finns ett bättre sätt att räkna upp ersättningarna över tid så att man inte tappar i inkomstutveckling som har skett under många år. Vi menar att det fortsatt är angeläget att se över om indexeringen av garantiersättningen inom sjukersättning och aktivitetsersättning kan förändras för att öka följsamheten mot inkomstutvecklingen i övriga samhället. Vi anser därför att utredningen bör återinsättas och fortsätta uppdraget i enlighet med det ursprungliga direktivet.
Det är dags att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om alla de barnskötare, undersköterskor, busschaufförer, butiksbiträden och byggnadsarbetare som inte kan arbeta hemma. Många jobbar dessutom inom kontaktyrken där man utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed ökad risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det inom yrken för tjänstepersoner utvecklats metoder för hemarbete vid exempelvis lättare sjukdom, såsom förkylningar. Det här är djupt orättvist och det gör att arbetsmarknaden dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns risk för att man smittar sina kollegor, som också behövs för att samhället ska gå runt. Erfarenheterna från coronapandemin visar dessutom att ett mer rättvist karensavdrag kan rädda liv.
Flera rapporter bekräftar bilden av att karensavdragets nuvarande regelverk till stor del drabbar anställda inom arbetaryrken. Handelsanställdas förbund har i en nyligen presenterad rapport Sjuk på jobbet, som bygger på en enkätundersökning om arbetsmiljö som gjordes under våren 2022, visat att 72 procent av Handels medlemmar har gått sjuka till jobbet under det senaste året. Att man inte har råd att stanna hemma är en vanlig förklaring till sjuknärvaron. Vi kan också konstatera att Sverige är det enda landet i Norden som tillämpar detta system med dubbel självrisk. Nuvarande ordning är därför inte rimlig och heller inte långsiktigt hållbar.
Från visst politiskt håll har framförts krav på att karensavdraget ska tas bort endast för vissa yrkesgrupper. Vi menar att en sådan avgränsning av regelverket mellan olika yrkesgrupper inte är praktiskt möjlig att genomföra. Den vägen är alltför snårig om man vill åstadkomma ett system som uppfattas som mer rättvist. Samtidigt som vi vill göra karensavdraget mer rättvist är det viktigt att bevaka att förändringar inte leder till ett överutnyttjande. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte våren 2022 en utredning om karensavdraget och sjuklönen. Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuknärvaro. Bland annat skulle fördelningseffekterna samt hälsoekonomiska och övriga konsekvenser av karensavdraget analyseras. Utredaren skulle även se över reglerna om karens för föräldralediga, behovsanställda, arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen och egenföretagare. I uppdraget ingick även en översyn av reglerna för sjuklön och analys av arbetsgivares sjuklöneansvar med avseende på incitamenten att motverka och minska sjukfrånvaro. Uppdraget skulle redovisas senast 29 september 2023. Mot bakgrund av hur angelägen en reform av karensavdraget är, var det oklokt och olyckligt av regeringen när man den 26 januari beslutade att lägga ned karensutredningen och istället utreda frågan internt inom Socialdepartementet. Beslutet har lett till att frågan nu förhalas och skjuts på framtiden. För oss socialdemokrater var detta en angelägen utredning och vår uttryckliga målsättning är att en reform för att förändra karensavdraget och öka rättvisan för alla som inte kan jobba hemifrån ska kunna genomföras under innevarande mandatperiod. Men för att detta ska vara möjligt att genomföra behövs ett ordentligt beslutsunderlag där man seriöst har utrett olika handlingsalternativ. Det är vårt intryck att den interna processen på Socialdepartementet inte kommer att uppfylla de grundläggande kraven för att kunna ligga till grund för en proposition. Socialdemokraterna anser därför att regeringen skyndsamt bör återuppta utredningen med de ursprungliga direktiven.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en särskild utredare för att se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning. I betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslår utredaren bland annat att inkomsten även ska beräknas utifrån historiska inkomster samt att kvalifikationstiden minskas till en månads arbete.
Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen.
Sjukpenning i särskilda fall är en ersättning som infördes 2012 och främst är aktuellt för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Beloppen har varit oförändrade sedan ersättningen infördes 2012. Denna ersättning är inte kopplad till prisbasbeloppet och har heller inte någon annan form av indexering. Mot bakgrund av det senaste årets kraftiga prisökningar är det angeläget att, i likhet med sjuk- och aktivitetsersättningen, även denna ersättning får en ändamålsenlig uppräkning av ersättningen. Bristerna i denna ersättning visar tydligt på behovet av en översyn av grunderna för sjuk- och aktivitetsersättningen. I avvaktan på en mer genomgripande förändring bör regeringen skyndsamt se över reglerna för uppräkning av denna ersättning. Det bör tillkännages för regeringen.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen uppdrog åt en särskild utredare att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Översynen har främst gällt reglerna om graviditetspenning. Syftet har varit att modernisera skyddet så att förmånen i högre utsträckning fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföretagare. Utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) lämnade sitt betänkande i maj 2023. Utredningen föreslår flera förstärkningar av skyddet, bland annat att en icke-behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalenderdagarna innan beräknad förlossning och fram till och med dagen före den faktiska förlossningen och att taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen höjs till 10 prisbasbelopp. Vi utgår från att förslagen nu kommer att remissbehandlas. Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och vi anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare att se över arbetsskadeförsäkringen och bland annat analysera villkoren för rätten till livränta i syfte att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, samt ta ställning till ytterligare åtgärder för att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd vid inkomstförlust på grund av arbetsskada.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har konstaterat att det efter borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen 2008 har blivit svårare att avgöra om grundkraven för livränta är uppfyllda (S2019/05200). Tidigare gällde varaktighetskravet ett år fram i tiden för både rätt till livränta och sjukersättning. Numera finns det inte någon tydlig koppling mellan besluten om sjukersättning och besluten om arbetsskadelivränta. Regeringen ansåg att det måste säkerställas att arbetsskadelivräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, med god förutsägbarhet. Alltför stora variationer i beviljandet av livränta, som inte beror på sådana faktorer som förändringar i arbetsmiljön eller tillkomsten av nya behandlingsmetoder, riskerar att minska förtroendet för arbetsskadeförsäkringen.
Utredaren har i betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) som lämnades den 14 september 2023 lagt förslag som bland annat syftar till att betydligt fler fångas upp och får en prövning av om skadan är en arbetsskada, betydligt fler får ersättning och en mer korrekt beräknad sådan, att försäkringen blir könsneutral, besluten blir mer rättssäkra, likformiga och transparenta samt att livräntan följer inkomstutvecklingen. Förslagen ska nu remissbehandlas. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen till hur den är tänkt att fungera och till hur den faktiskt fungerade fram till försämringarna i sjukförsäkringssystemet som den dåvarande alliansregeringen genomförde under sina regeringsår. Förslagen i utredningen bör därför beredas skyndsamt och regeringen bör snarast återkomma med en proposition till riksdagen.
Den psykiska ohälsan är hög och har ökat påtagligt under senare år i Sverige.
Då livslängden ökar och i takt med att pensionsåldern successivt höjs och att det ställs ytterligare krav på att människor inte slits ut i förtid, måste Sveriges arbetsplatser bli mer hållbara. Med ett sådant synsätt bör tyngdpunkten för den goda arbetsplatsen ligga på det förebyggande hälsoarbetet där det lönar sig ekonomiskt att inte vänta att agera till dess att sjukskrivning har blivit ett faktum. För att bromsa den negativa utvecklingen krävs krafttag och alla aktörer som kan behöver tillsammans hjälpas åt för att nå en långsiktigt hållbar arbetsmarknad och en friskare befolkning. Vi vet att många faktorer spelar in och därför behövs ett holistiskt hälsoperspektiv när man kommer med lösningar inför framtiden. Ofta görs enstaka insatser men helhetsperspektivet tappas ofta på vägen, vilket gör att många insatser inte får sin fulla kraft med genomslag och mätbara effekter på sikt. De nödvändiga krafttagen kan handla både om ekonomiska sanktioner och belöningar. Det ska inte vara valbart att kunna strunta i att ens medarbetare uppvisar ohälsa. Idag gör för många arbetsgivare, både privata och offentliga, alltför lite för att undvika att slita ut sin personal och har ingen nämnvärd fokus på sina medarbetares hälsa.
Det är i dag för enkelt att slippa undan sitt ansvar som arbetsgivare – man behöver varken uppvisa ohälsotal eller medarbetarupplevelser åt något håll. Tidigare redovisades sjuktal i företagens årsredovisning, något man åter bör överväga. Det bör också övervägas ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för granskningar av hur arbetsgivare lever upp till arbetsmiljölagen. Vidare bör man överväga införande av vite eller straffavgifter för arbetsgivare som struntar i sitt ansvar för medarbetarnas hälsa. Regeringen bör därför göra en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka.
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten. Den förra socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. I BP22 aviserades inrättandet av en ny myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt fusk. Den nuvarande regeringen har fortsatt det arbetet och den nya Utbetalningsmyndigheten kommer att inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) den 6 september 2023. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Regeringen bör utan dröjsmål bereda dessa förslag vidare för beslut i riksdagen. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Ökad digitalisering och möjligheter att använda artificiell intelligens bör utvecklas inom alla offentliga verksamheter och myndigheter där det bedöms vara av stort värde. Med hjälp av AI finns det stora möjligheter för exempelvis Försäkringskassan att underlätta och rationalisera arbetet med det stora antalet beslutsärenden som dagligdags handläggs av myndigheten. I arbetet med utveckling och införande av ny teknik måste man också beakta de risker som är förbundna med AI och säkerställa att ny teknik inte riskerar drabba enskilda personer. Regeringen bör ta initiativ för att påskynda möjligheterna att använda dessa nya möjligheter inom Försäkringskassans verksamhet – låta AI göra rutinarbetet så att medarbetarna kan fokusera på det de är experter på.
Försäkringskassans främsta uppdrag är att administrera den oerhört viktiga socialförsäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin. För många människor är den ersättning som Försäkringskassan beslutar om helt avgörande för den dagliga livsföringen under längre eller kortare perioder.
Nyrekryteringsbehovet hos Försäkringskassan är stort för att klara de uppgifter som regering och riksdag har ålagt myndigheten. Utbetalningarna av elstödet under våren 2023 har ytterligare gjort en ansträngd arbetssituation än mer besvärlig. Under sommaren har det framkommit att Försäkringskassan har tvingats säga upp nyanställd personal för att anslagen som de har fått inte räckt till. Det innebär att myndigheten har lagt massor av tid och resurser på att rekrytera och utbilda personal som verksamheten egentligen behöver, men som nu blivit uppsagda. Det är i sig ett slöseri med tid och resurser, men även ett hån mot alla dem som är beroende av Försäkringskassans beslut. Till exempel har personer med funktionsnedsättning och rätt till assistansersättning fått information om att de får vänta upp till sex månader på beslut om ersättning. Det är inte tillfredsställande och regeringen bör därför vidta erforderliga åtgärder för att Försäkringskassans handläggningstider ska minska.
|
Anders Ygeman (S) |
|
|
Åsa Eriksson (S) |
Ola Möller (S) |
|
Sanne Lennström (S) |
Kalle Olsson (S) |
|
Jessica Rodén (S) |
Zara Leghissa (S) |