Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ökad andel medel från den nationella planen för nyinvesteringar i Stockholms län och tillkännager detta för regeringen.
Den nationella planens andel för nyinvesteringar i Stockholms län har sjunkit från 20 procent till 17 procent från planeringsperioden 2014–2025 till planeringsperioden 2018–2029. Anslaget till de 21 regionala länsplanerna har ökat med fem procent i snitt. Det ekonomiska utrymmet för Stockholms länsplan har dock endast ökat med 3,5 procent.
Regionen tar samtidigt ett stort ansvar för finansiering av såväl statlig som regional infrastruktur under den nuvarande planperioden. Detta genom investeringsmedel från kommuner och landsting samt från enskilda medborgare via trängselskatten. Ett stort antal vägar, knutpunkter och kollektivtrafik i länet har en funktion som är av stor betydelse även för den nationella transportinfrastrukturen. Regionen ska bland annat bygga ut kollektivtrafiken och investera drygt 80 miljarder kronor. Staten behöver därför ta ett tydligare ansvar ekonomiskt. Under de senaste tio åren har kraven på ökad medfinansiering till infrastruktur från Stockholmsregion ökat markant, finansiering som enligt kontoren bör ske med statliga medel.
Alireza Akhondi (C) |
|
Kerstin Lundgren (C) |
Anna Lasses (C) |