Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skattereform som leder till bättre balans i beskattning av arbete och beskattning av kapital, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Skatternas andel av bruttonationalprodukten har sänkts mer i vårt land än nästan någon annanstans, från 48,8 procent av BNP år 1999 till prognosticerat 40,7 procent av BNP år 2024. Hade vi haft samma skattekvot 2024 som vid millennieskiftet hade den offentliga sektorn haft cirka 500 miljarder kronor mer att göra välfärd för. Det är ett belopp i samma storleksordning som de samlade offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård. Sverige beskrivs av många som ett skatteparadis. Men samtidigt som miljardärerna lever gott växer otryggheten för många. Allt fler erkända forskare liksom tunga ekonomiska organisationer ansluter sig till uppfattningen att ojämlikheten är ett av vår tids stora samhällsproblem.
Skattesystemet ska i ett välfärdssamhälle både finansiera den offentliga sektorn och omfördela inkomster från ekonomiskt starka till ekonomiskt svagare hushåll.
Medan vi i Sverige beskattar inkomst av lönearbete relativt högt, med såväl inkomstskatt som arbetsgivaravgifter, så beskattas inkomster av kapital relativt lågt. Vi har inte längre några arvs-, gåvo- eller förmögenhetsskatter. Den kommunala fastighetsavgiften är mycket blygsam och regressiv till sin utformning. De s k 3:12‑reglerna gör att arbetande delägare i företag åtnjuter mycket förmånliga beskattningsvillkor. Avkastning från passivt sparande inom investeringssparkonton och kapitalförsäkringskonton beskattas mycket lågt.
Denna utformning av skatterna gäller samtidigt som rikedomarna för den ekonomiska eliten växer och växer. Denna snedfördelning medför kostnader. Tilltron till det gemensamma sjunker. Ökande väntetider i vården, färre lärare i skolan eller sparkrav på fritidsverksamheten i en tid då vi behöver göra allt vi kan för att bryta rekryteringen till gängen. Men växande klyftor hämmar också tillväxten.
Det är hög tid för en blocköverskridande politisk uppgörelse om en genomgripande skattereform som skapar bättre balans mellan beskattningen av arbete och beskattningen av kapital. Detta måste göras varsamt och med beaktande av effekterna på sparande och investeringar men kan inte längre anstå.
|
Mattias Vepsä (S) |
|
|
Anders Ygeman (S) |
Annika Strandhäll (S) |
|
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |
Jytte Guteland (S) |
|
Kadir Kasirga (S) |
Lawen Redar (S) |
|
Markus Kallifatides (S) |
Mirja Räihä (S) |