Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra kvinnors inflytande i alla delar av klimatomställningen, från internationella förhandlingar till nationell politik, och tillkännager detta för regeringen.
Perspektivet på hur klimatförändringarna påverkar kvinnor är väldokumenterat men sällan diskuterat. En rapport från Nordiska rådet visar att jämställdhetsperspektivet inte tas med i planerna för hur vi ska hantera klimatkrisen. De nordiska länderna har kommit långt när det gäller jämställdhet och det finns ett jämställdhetsperspektiv inom de flesta politikområden. När det gäller klimatpolitiken är det dock inte lika tydligt.
När klimatförändringarna förändrar levnadsvillkoren slår det hårt mot både män och kvinnor. Allra hårdast slår klimatförändringarna globalt mot kvinnor som lever i fattigdom.
Män och kvinnor bidrar olika mycket till utsläpp av växthusgaser genom olika konsumtionsmönster och livsstilsval. Forskning visar att länder med större jämställdhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar utveckling.
I Sverige släpper mäns privata transporter ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter. Om män till exempel reste på samma sätt som kvinnor skulle utsläppen från persontransporter i Sverige minska med nästan 20 procent och vi skulle redan ha nått den nivå av minskat bilresande som enligt bedömningar krävs för att uppfylla klimatmålen till 2050.
När det gäller synen på klimatförändringarna finns det också skillnader. Kvinnor prioriterar miljöfrågor i högre grad än män, både värderingsmässigt och genom handling. För att minska skillnaderna mellan män och kvinnor är det viktigt att se till att kvinnor finns med när besluten fattas. För att klimatomställningen ska lyckas behöver både mäns och kvinnors rättigheter beaktas.
I Parisavtalet fastslås att klimatomställningen ska ske med hänsyn till mänskliga rättigheter och att den ska främja jämställdhet. Exempelvis bör parternas klimatanpassningsarbete utföras med ett jämställdhetsperspektiv. Parisavtalet säger också att utsläppsminskningar ska och kan utföras inom ramen för hållbar utveckling, där jämställdhet utgör ett av målen enligt Agenda 2030. Jämställdhet har varit en del av klimatkonventionen sedan 2001 och är numera en stående agendapunkt vid COP-möten.
Kopplat till åtgärdsplanen för jämställdhet (Gender Action Plan, GAP) finns fem prioriterade områden:
Analyser och utvärdering av policys och klimatinsatser bör ske utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Könsuppdelad statistik om konsumtionsmönster, vanor och hur olika politiska beslut påverkar behövs. Jämställdhetsperspektivet ska vara en självklar del vid framtagandet av nya förslag på klimatområdet.
|
Åsa Karlsson (S) |
|
|
Anna Vikström (S) |
Eva Lindh (S) |
|
Gunilla Carlsson (S) |
Heléne Björklund (S) |
|
Johan Andersson (S) |
Lars Mejern Larsson (S) |
|
Mats Wiking (S) |
Peder Björk (S) |
|
Per-Arne Håkansson (S) |
Rose-Marie Carlsson (S) |