Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att öka digital kvinnofrid och tillkännager detta för regeringen.
Verksamheter som hanterar och arbetar med mäns våld mot kvinnor saknar grundläggande kunskap om it-säkerhet, både för kvinnorna (eller personer med skyddade personuppgifter) men även i den egna verksamheten.
Digitaliseringens framsteg medför inte bara utmaningar för individers egna digitala säkerhet, utan även för institutioner som socialtjänst, hälso-och sjukvård, polis och många andra. Allt mer dokumentation och kommunikation sker digitalt, och det kräver en djup förståelse för hur man säkerställer att dessa data hålls skyddade. Det handlar inte bara om att följa regler, utan också om att förhindra att känslig information läcker eller att någon obehörig får tillträde.
För att förstå behovet av att förena kunskapen om it-säkerhet och hanteringen av mäns våld mot kvinnor räcker det att se på verkliga exempel. På Akademiska sjukhuset i Uppsala blev en kvinnas skyddade personuppgifter utlämnade till den man som utsatt henne för våld. Det var inte bara innehållet i journalen som var skyddsvärt, utan själva informationen om att hon hade fått vård på sjukhuset. En annan kvinna som tidigare hade varit i en våldsutsatt situation upplevde att mannen konstant dök upp i hennes liv, trots att hon hade bytt arbete och var försiktig med var hon rörde sig. Vid en närmare granskning visade det sig att hon fortfarande använde samma telefon, konton och lösenord som för två år sedan. Här finns en tydlig brist i säkerhetsplaneringen.
Dessa exempel belyser behovet av att förena kunskap om it-säkerhet och hanteringen av mäns våld mot kvinnor. För att arbeta med vad vi kallar digital kvinnofrid behövs åtgärder som involverar utbildning för alla som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor, där it-säkerhet och hanteringen av mäns våld mot kvinnor kombineras. Dessutom är det viktigt att se över GDPR-lagstiftningen, som idag är generell och inte specifikt riktar sig mot personer med skyddade personuppgifter. Genom att förena kunskapen om it-säkerhet och våld i nära relationer kan vi skapa en tryggare digital miljö för de som behöver det mest.
Dessutom behöver vi nationella riktlinjer liknande de som Norge och Tyskland har infört för att hantera digitalt våld mot kvinnor. Detta har stärkt deras förmåga att bekämpa problemet på ett enhetligt sätt i hela landet.
Det är dags att agera innan fler kvinnor blir röjda, och det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa detta.
|
Inga-Lill Sjöblom (S) |
|
|
Ardalan Shekarabi (S) |
Marcus Wennerström (S) |