Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett stärkt befolkningsskydd anpassat till nutida förhållanden och tillkännager detta för regeringen.
För några år sedan arbetade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fram en rapport för stärkt beredskap med bland annat hur behovet av skyddsrum såg ut för en 10-årsperiod. Man konstaterade att skyddsrum behövde iordningställas för 50 000 människor till 2027.
Mot bland annat denna bakgrund tillsattes en utredning 2021 som har haft i uppdrag att se över hur det fysiska skyddet av civilbefolkningen ska se ut om krigshandlingar drabbar Sverige. Utredningen ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” (SOU 2022:57) fastslog att det finns ett behov av att göra en grundlig genomgång av systemet och av befintliga skyddsrum för att upptäcka fel och brister, åtgärda dessa samt bedöma behovet av ytterligare skydd. Det konstaterades vidare att det även finns ett behov av att återuppta en viss kontinuerlig nybyggnation av skyddsrum.
Hotbilden förändras över tid och ser helt annorlunda ut mot den bild som fanns på 60–70-talet då många av dagens skyddsrum kom till. En modern beredskap behöver vara flexibel och vara anpassad till utvecklingen i vårt samhälle och vår omvärld och till våra säkerhetsbehov.
Detta ställer höga krav och skapar ett stort behov av en aktiv omvärldsbevakning med god handlingsberedskap samt en god förmåga till snabb omställning. Vi måste säkerställa energiförsörjning, livsmedelsförsörjning inkl. rent vatten, transporter och tillförlitliga internetuppkopplingar.
Med anledning av ovanstående borde vi se över behovet av en utbyggd och uppdaterad skyddsrumsinfrastruktur samt hur densamma snabbt kan driftsättas.
|
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|