Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att höja åldern till 18 år för föräldrars ansvar för barns läkarkontakter och tillgång till läkemedelsföreskrifter och tillkännager detta för regeringen.
Ett barn anses moget nog att ta ansvar för sig själv och sina beslut den dag personen fyller 18 år. Däremot har vi en betydligt lägre nivå, 13 år, för att själv hantera sina läkarkontakter, behov av medicin eller andra inom sjukvården nödvändiga kontakter. Det innebär en utökad risk att föräldrar till barn som mår psykiskt dåligt inte har möjlighet att vara det självklara stödet en förälder bör vara för att förhindra konsekvenserna av psykisk ohälsa. En ung människa som inte mår bra tenderar att försöka dölja detta för sina föräldrar för att inte belasta dem i ”onödan” och får dessa inte möjlighet att följa journal och läkemedelslista, boka tider till läkare m.m. försvårar det helheten i att stödja den som inte mår bra.
Likaså innebär det att ett barn som är 13 år med en funktionsnedsättning som gör att den inte har möjlighet att själv förstå att söka hjälp eller att läsa sin myndighetspost helt utestängs från viktiga delar av vården. I och med att du inte är myndig och därmed heller inte betalningsansvarig bör en vårdnadshavare så länge denne har dessa ansvar även ha ansvar för och tillgång till att hjälpa och stödja sin ungdom och unga vuxna i även denna del av livet.
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|