I Sverige föds cirka en halv miljon minkar upp årligen på landets 40 minkfarmer. De föds upp enbart för sin päls. Det allra mesta av pälsen exporteras till andra länder. En mink lever över en sommar och sedan gasas den ihjäl. Till en minkpäls behövs skinnen från 50 minkhonor. Under sina korta liv har de ingen möjlighet att bete sig naturligt. Land efter land förbjuder pälsindustrin men Sverige tvekar. Majoriteten av svenskarna är också för ett förbud, närmare bestämt 80 procent.
Minkarna lever hela sina liv i små burar. Sveriges Veterinärförbund har tidigare slagit fast att minkar på pälsdjursfarmar inte kan få utlopp för sina naturliga beteenden och att det medför ett stort lidande för djuren, vilket strider mot djurskyddslagens paragraf om rätt till naturligt beteende.
På djurparker bör minkar hållas i stora inhägnader med tillgång till möjlighet att simma eftersom det är ett naturligt beteende. Det är svårt att se varför minkar och andra djur lever under olika villkor beroende på vad människans syfte med djurhållningen är. När det gäller naturligt beteende skiljer sig inte minkar på minkfarmer från sina vilda artfränder. Oavsett generationer av avel för päls finns samma beteendebehov kvar.
Det har gått 17 år sedan den statliga pälsdjursutredningen rekommenderade att minknäringen helt eller delvis skulle läggas ner om den inte senast 2010 lyckades leva upp till djurskyddslagens krav. År 2010 presenterade Jordbruksverket en sammanställning av djurskyddsinspektioner på minkfarmer. Journaler över dödsfall saknades då på drygt 41 procent av farmerna. Flera rapporter av olika organisationer har sedan dess visat på att minkar inom pälsdjursindustrin inte har goda levnadsvillkor där de får utlopp för sina naturliga beteenden genom att simma, leka och patrullera i vatten.
Förutom det uppenbara djurskyddsperspektivet leder minkuppfödning även till andra samhällsproblem.
Under covid-19-pandemin drabbades hundratals minkfarmer av coronavirusutbrott, och nya varianter av sars-cov‑2 visade sig ha överförts från djur till människor. Massavlivningar genomfördes för att hindra fortsatt smittspridning.
De vilda minkar som finns runt om i Sverige är enligt Naturvårdsverket ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige, särskilt mot markhäckande fåglar. De har inte kommit till Sverige naturligt utan härstammar helt från förrymda minskar från pälsdjursindustrin.
Det extrema uttaget av fisk som sker längs med ostkusten från det storskaliga industrifisket blir istället för matfisk nermalt till fiskmjöl för att användas i minkfoder och annan uppfödning. På så vis hänger också utfiskningen tätt samman med minkuppfödningen.
Det är positivt att regeringen i sitt budgetförslag nu föreslår ekonomiskt stöd för frivillig avveckling av minkuppfödning, men då det stödet bygger på frivillighet är det viktigt att fortsätta verka för att djurskyddslagen och minkarnas rätt till naturligt beteende efterlevs.
|
Sanna Backeskog (S) |
|
|
Anna Wallentheim (S) |
Jim Svensk Larm (S) |
|
Kristoffer Lindberg (S) |
Linnéa Wickman (S) |
|
Sanne Lennström (S) |
Annika Strandhäll (S) |