Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga alla barns rätt till förskola oavsett deras föräldrars situation och tillkännager detta för regeringen.
Utbyggnaden av barnomsorg i Sverige bidrog kraftigt till att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och var en viktig och banbrytande reform när det begav sig. Idag är förskolan en fantastisk verksamhet med ett viktigt pedagogiskt uppdrag. Men också det mest kompensatoriska inslag i välfärdsbygget för barn.
Eftersom förskolan inte enbart är en förutsättning för vuxnas förvärvsarbetande utan också tillför mycket för barnen och deras utveckling borde det vara självklart att alla barn ska ha rätt till förskola oavsett deras föräldrars tillfälliga situation. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga föräldrar har behov och nytta av förskolan. Många gånger kan det då vara ännu viktigare för barnet att få delta i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför är det rimligt att ta hänsyn till alla barns behov och rätt till förskolan oavsett om deras vårdnadshavare är förvärvsarbetare, arbetslösa eller föräldralediga.
Barn är olika och behoven kan se olika ut. Men många kommuner vittnar om att barn som generellt tenderar att ha störst behov av att delta i förskolans pedagogiska verksamhet inte nyttjar den i samma utsträckning. Det handlar inte minst om barn till föräldrar i utsatta områden som inte talar svenska eller har ett arbete att gå till. Därför behöver det övervägas om inte även staten och kommunerna tillsammans ska hitta former för att aktivt söka upp och uppmuntra dessa barn att delta i förskoleverksamheten.
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
Teresa Carvalho (S) |