Motion till riksdagen
2023/24:1959
av Johan Büser och Amalia Rud Pedersen (båda S)

Anpassad adhd-utredning efter kön och ålder


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att anpassa adhd-utredningen efter kön och ålder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Attention deficit hyperactivity disorder (adhd) karaktäriseras av genomgripande och varaktiga symtom på ouppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet, vilket ofta resulterar i betydande funktionshinder i vardagliga aktiviteter. Enligt skollagen (2010:800) 3 kap. 2 § första stycket bör alla elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet tillhandahållas nödvändig vägledning och stimulans i sin utbildning och personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas enligt utbildningens målsättningar. Inkluderat i detta är elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), varav elever med adhd är berättigade till strukturstöd. Emellertid erhåller inte alla elever adekvat stöd på grund av bristande resurser och kunskap eller en icke fastställd diagnos.

Dr Svenny Kopp, specialist inom barn- och ungdomspsykiatri, har belyst skillnaden i identifiering av adhd mellan könen, där pojkar på grund av sitt mer utåtriktade beteende erhåller ökad uppmärksamhet jämfört med flickor. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) belyser liknande problematik i rapporten ”Delaktighet i skolan för flickor och pojkar med ADHD”, där det konstateras att nuvarande diagnostiska kriterier främst är applicerbara på pojkar mellan 7 och 12 år. SPSM rekommenderar därför anpassning av diagnostiska metoder baserat på kön och ålder.

Flickor med adhd blir proportionellt mindre ofta och senare diagnostiserade jämfört med pojkar. En studie från 2010 visade att flickor diagnostiserades i genomsnitt två år senare än pojkar vid barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (bup) inom Region Norrbotten. För att adressera denna obalans och möjliggöra tidigare och mer adekvat diagnostisering av flickor med adhd, krävs en omstrukturering och anpassning av adhd-utredningen relaterat till både kön och ålder. Det är av stor vikt att samhället genom både sjukvården och skolan etablerar optimala förutsättningar för att alla unga individer ska ha möjlighet att fullt ut dra nytta av sin utbildning.

 

 

Johan Büser (S)

Amalia Rud Pedersen (S)