Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en särskild strategi för att öka tryggheten i Stockholms län med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar och tillkännager detta för regeringen.
Stockholms län är en fantastisk region att bo i där det finns alltifrån storstadens puls till skogarnas vackra natur, slätter med jordbruk och Stockholms skärgård med all sin charm. Tyvärr har dock tryggheten för länsborna försämrats med åren som gått, vilket påtagligt påverkar vardagen och länsbornas rörelsefrihet. I Stockholms län genomförs vartannat år en medborgarundersökning gällande den upplevda tryggheten i länet. Den senaste publicerades 2021. Undersökningen visar att allt fler känner sig otrygga och rädda i Stockholms län och otryggheten har ökat kontinuerligt i länet. Mellan 2011 och 2021 har andelen länsbor som någon gång under de senaste 12 månaderna upplevt rädsla eller otrygghet i sitt eget bostadsområde ökat. Under denna period har andelen som känt sig otrygga dagtid nästan fördubblats från 11 till 19 procent och andelen som upplevt otrygghet kvällstid har ökat från 33 till 42 procent. Som grupp upplever kvinnor en större otrygghet än männen. Jämfört med undersökningen 2019 har andelen otrygga dag eller kväll/natt varit relativt oförändrad för både män och kvinnor troligen beroende på restriktioner och mindre aktiviteter under pandemin. Under de senaste tio åren har dock både kvinnors och mäns upplevda otrygghet ökat. 2011 svarade till exempel en femtedel av männen i länet att de känt sig otrygga eller rädda i sitt bostadsområde under kvällstid, jämfört med en tredjedel vid årets undersökning. Bland kvinnorna har motsvarande andel ökat från 44 till 49 procent. Det är särskilt de unga kvinnorna som uppger att de avstått någon aktivitet på grund av att de känner sig otrygga. Drygt 4 av 10 kvinnor under 30 år har avstått från aktiviteter under det senaste året och det samma gäller drygt 1 av 10 unga män. Brås trygghetsundersökning visar på liknande trender som länsstyrelsens undersökning. Av Brås undersökning för 2021 framgår att kvinnor och personer i de yngre åldersgrupperna i betydligt högre utsträckning har avstått från aktivitet jämfört med männen och äldre personer. Enligt Brås rapport är unga kvinnor i åldersgruppen 16–24 den grupp som har högst andel som avstått aktivitet.
I undersökningen som presenterades 2019 framkom även att kommunerna Botkyrka, Sigtuna, Järfälla, Upplands-Bro och Huddinge är de med sämst upplevd trygghet och där svarar fyra av tio att de, minst någon gång under det senaste året, avstått aktivitet på grund av oro att utsättas för brott. De kommuner där lägst andelar avstått från aktivitet, runt en femtedel, är Norrtälje, Ekerö, Vallentuna och Vaxholm.
Kollektivtrafik är det vanligaste färdmedlet i Stockholms län och många är beroende av den för att ta sig till arbete och aktiviteter. Hälften av länsborna åker med kollektivtrafik minst en gång i veckan och en dryg fjärdedel gör det minst en gång i månaden eller i kvartalet. Jämfört med mätningen 2019 har det skett en tydlig nedgång i resandet med kollektivtrafik, vilket sannolikt är en direkt effekt av införda restriktioner under pandemin.
Undersökningen visar även här att unga är mer utsatta och att det är vanligare att unga känner sig otrygga i kollektivtrafiken än att äldre gör det. Nära 6 av 10 av länsborna 30 år eller yngre har under det senaste året känt sig otrygga i samband med resa med kollektivtrafik, jämfört med hälften av de mellan 31 och 64 år och en tredjedel bland den äldsta åldersgruppen. Att unga oftare känner sig otrygga i kollektivtrafiken kan i någon mån påverkas av att de också använder den mer än äldre, inte minst under kvällar och nätter.
Även när det gäller våld eller hot om våld är det bland unga och kvinnor som oron för att utsättas är mest förekommande. I undersökningen från 2021 har 44 procent av kvinnorna svarat att de oroat sig för att utsättas för våld eller hot om våld, medan motsvarande andel bland männen var 35 procent. Bland de unga kvinnorna (18–30 år) har sex av tio svarat att de oroat sig för våld eller hot. Det är vanligare att man oroar sig över att anhöriga eller nära vänner ska utsättas för våld eller hot om våld än att man själv ska utsättas för våld. 60 procent av de svarande har under det senaste året känt sig oroliga för att någon anhörig eller nära vän ska utsättas för våld eller hot om våld. Det är mest utbrett bland kvinnor med svensk bakgrund i alla åldrar och medelålders kvinnor oavsett bakgrund att oroa sig för anhöriga.
Medborgarundersökningen från 2021 visar också att det finns ett visst samband mellan låg tillit till andra människor i ens bostadsområde, upplevd otrygghet, oro att utsättas för våld och antalet som utsätts för våld eller hot. Kommuner med relativt låg tillit (Botkyrka, Södertälje och Järfälla) är även de kommuner där högst andel svarar att de känt oro när de rör sig ute dagtid. Andelen som oroat sig för att man själv eller ens anhöriga eller nära vänner ska bli utsatta för våld eller hot om våld är betydligt högre än de som de facto har uppgivit att de blivit utsatta för våld. Högst andel som svarat att de oroat sig för att de själva eller deras anhöriga ska utsättas för våld är boende i Upplands-Väsby, Sollentuna och Haninge – lägst andel finns i Nacka, Norrtälje och Vaxholm. Samtidigt finns länets högsta andel som uppgivit att de (eller deras anhöriga) blivit utsatta för våld eller hot om våld i kommunerna Botkyrka och Upplands-Väsby.
När det kommer till faktisk erfarenhet av att själv ha blivit utsatt för våld eller hot om våld svarar 7 procent av länsborna att de har utsatts för detta under de senaste 12 månaderna. Även här är de unga särskilt utsatta och bland dem under 30 år svarar 9 procent att de blivit utsatta för våld eller hot; motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen, 65 år eller äldre, är 4 procent. Det är vanligare att man känner till att närstående utsatts för våld eller hot om våld än att man själv har blivit utsatt. 14 procent av länsborna svarar att de har närstående som utsatts för våld eller hot om våld under det senaste året. Även här har ålder stor betydelse. Bland de unga (18–30 år) svarar 17 procent att de har nära anhöriga som blivit utsatta för våld eller hot om våld, och andelen är än högre bland de yngsta med 22 procent i gruppen 18–24 år.
Sammantaget visar dessa rapporter på en mycket dyster utveckling vad gäller tryggheten i Stockholms län. Det är fullständigt orimligt att exempelvis så många kvinnor ska avstå från aktiviteter av rädsla för att utsättas för brott. Otryggheten skapar inskränkningar i länsbornas rörelsefrihet och det är oacceptabelt att så många utsätts för och behöver oroa sig för brott för sig själva eller sina anhöriga. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen överväger att ta fram en särskild strategi för att öka tryggheten i Stockholms län, framför allt i utsatta områden men också hela länet. Ökad närhet till polis och en polis som syns ute på gator och torg, ökat antal väktare i kollektivtrafiken samt ett stärkt förebyggande arbete bland ungdomar i utsatta områden är några av de åtgärder som regeringen bör utreda. Att kvinnor och ungdomar känner sig särskilt otrygga och avstår extra mycket från aktiviteter är också något regeringen måste ta på allvar, och de måste rikta insatser för att öka tryggheten för dessa grupper.
|
Julia Kronlid (SD) |
|
|
Fredrik Lindahl (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |
|
David Lång (SD) |
Markus Wiechel (SD) |
|
Martin Kinnunen (SD) |
Ludvig Aspling (SD) |
|
Beatrice Timgren (SD) |
Leonid Yurkovskiy (SD) |
|
Mats Arkhem (SD) |
|