Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda straffskärpningar för störande av allmän förrättning, med särskild inriktning på störande av arbetet i riksdagens kammare, och tillkännager detta för regeringen.
Under det senaste året har det blivit allt vanligare med störningar i riksdagens kammare från diverse aktivister på läktaren. Utöver riksmötet 22/23 har det varit lugnt med mycket få störningar enligt nedanstående förteckning.
När det gäller riksmötet 2022/23 var det en betydande ökning av störningar. Den första störningen från läktaren genomfördes på hösten i samband med prövningen av förslaget till statsminister. Under perioden mellan den 17 och 28 april förekom det en rad störningar, samtliga rörde våtmarker. Vid elva tillfällen (under åtta sammanträden) var det någon besökare som ropade från läktaren och som sedan bars ut av vakterna. Under en särskild debatt, begärd av Miljöpartiet, avbröts miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari tre gånger under sitt anförande.
En viktig del i demokratin är öppenhet och transparens. För att denna öppenhet ska kunna vidareföras måste det visas respekt för riksdagens arbete och de regler som gäller åskådare på läktaren. Man har, tack vare demokratiska rättigheter som yttrandefrihet, så många möjligheter att föra fram sina åsikter utan att för den skull förstöra för andra. Den som stör kammarens arbete och kränker uppställda ordningsregler i kammaren kan komma att dömas för störande av allmän förrättning. Detta regleras i 16 kap. 4 § brottsbalken och kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Men detta är tydligen inte avskräckande nog. Därför bör regeringen utreda om en skärpning av straffet för att störa kammarens arbete ska genomföras för att på så sätt skydda det demokratiska arbete som faktiskt pågår i riksdagens kammare.
|
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
|