Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur fler enskilda vägar som drabbas av naturkatastrofer framgent kan omfattas av statligt stöd och tillkännager detta för regeringen.
Den stora mängden regn under sommaren 2023 förde med sig stora konsekvenser för flera platser i Sverige, inte minst för vägnätet. I det läget är det viktigt att staten tar ett övergripande ansvar och ser till att vägnätet kan återställas till full funktionalitet.
Ett exempel på regnets konsekvenser är ett en timme långt skyfall i Rättvik den 7 augusti, som lämnade byar med förödande vägskador. Byinvånarna slöt omedelbart upp för att återställa akuta delar av förödelsen, och den ideella vägföreningen har på ett imponerande sätt lagt ner åtskilliga timmar för att vidta nödvändiga åtgärder.
För Lerdal-Gärdebyns vägförening rör det sig om skador som beräknas kosta 1,4 miljoner kronor att återställa. Det är uppenbart att skadorna är av en sådan art att det inte ingår i en vägförenings ordinarie arbete.
Trafikverket har betalat ut medel för de skador som vägarna drabbades av, men bara för vägar som sedan tidigare får statligt stöd. Mindre vägar, som ofta är hårdast drabbade, omfattas inte av statligt stöd. Ett sådant exempel är de mindre stickvägarna i Lerdal och Gärdebyn som lider av betydande skador men som lämnas åt vägföreningen att återställa.
Regeringen har nu aviserat 100 miljoner kronor i extra stöd till enskilda vägar. Detta välkomnas och är en nödvändig satsning. Problematiken ligger dock i att inte alla enskilda vägar omfattas av det statliga stödsystemet. Om en enskild väg inte klassas som en statlig bidragsväg faller den utanför skyddsnätet. Eftersom det under ovädret Hans visade sig att det var många av just dessa enskilda vägar som drabbades hårdast bör regeringen som en beredskapsåtgärd utreda hur fler enskilda vägar framgent kan komma att omfattas av det statliga stödet.
|
Mathias Bengtsson (KD) |
|