Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avgiftsfria mensskydd införs i grund- och gymnasieskolor och tillkännager detta för regeringen.
Skollagen säger att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning samt att utbildningen ska utformas i enlighet med demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna om alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet.
En stor andel av eleverna i grund- och gymnasieskolor menstruerar. Att ha tillgång till mensskydd som används korrekt är en folkhälsofråga som även är en ekonomisk fråga. Varje livmoderbärare i fertil ålder som menstruerar lägger i genomsnitt 150 kronor per månad på mensskydd. Att inte byta mensskydd tillräckligt ofta kan medföra hälsokomplikationer. Samtidigt är det kostsamt för en elev att själv bekosta mensskydd. En orättvis kostnad som drabbar endast livmoderbärare. Bristen på tillgång till mensskydd är även en bidragande faktor till att unga personer inte kan vara i skolan när de har mens. Tillgång till fria mensskydd till alla som menstruerar i grund- och gymnasieskola bidrar till att uppfylla folkhälsopolitikens mål.
Införandet av gratis mensskydd har redan skett i andra länder. Nya Zeeland har infört gratis mensskydd på alla skolor i landet vilket ses som ett sätt att öka skolnärvaron. Där stannade tidigare 1 av 12 flickor hemma från skolan med anledning av att de inte hade råd med mensskydd. Ett pilotprojekt med gratis mensskydd genomfördes med positivt resultat och den nyzeeländska regeringen införde därför detta på nationell nivå. Skottland blev år 2020 först i världen med att erbjuda flickor och kvinnor gratis mensskydd. I flera svenska kommuner har man dessutom redan infört fria mensskydd för både personal och elever. Nu bör vi ta steget att införa det i hela landet så att alla elever som menstruerar har samma förutsättningar. Oavsett var en bor.
|
Alexandra Völker (S) |
Azadeh Rojhan (S) |