Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta sanktioner mot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
EU har hittills beslutat om 11 sanktionspaket mot Ryssland. Paketen har lett till svåra påfrestningar för den ryska ekonomin, och kan på så sätt bidra till att Rysslands krigshandlingar upphör. För att det ska bli verklighet krävs det dock både ytterligare skarpa sanktioner och åtgärder för att öka efterlevnaden av befintliga sanktioner. Det är också uppenbart att sanktioner kringgås av mindre nogräknade företag och länder. En tydlig indikator på detta är den ökade svenska exporten till Rysslands grannländer.
I nästkommande sanktionspaket bör möjligheten införas att under tiden för aggressionshandlingar frysa ekonomiska tillgångar och på olika andra sätt försvåra möjligheten till ett priviligierat liv i väst för betydligt fler ryssar som är associerade med den krigförande regimen. Det kan handla om boende, studier, möjligheten att förvärva eller avyttra egendom etc.
Ett forskningsprojekt på CFCS (Center för finansiell brottslighet och säkerhet), som syftar till att kartlägga hur EU:s sanktioner fungerar, pekar på att Sveriges arbete för sanktionsefterlevnad är splittrat. Ansvaret för att upprätthålla sanktionerna ligger hos flera olika myndigheter och det saknas fungerande samordning. För att råda bot på detta måste svenska myndigheters arbete tydligare samordnas, det bör också övervägas om en enskild myndighet ska få det övergripande ansvaret för sanktionsefterlevnad.
Ryssland har fortfarande tillgång till komponenter som för länge sen borde ha stoppats av sanktioner. En förklaring till detta är att de hittar vägar för att runda sanktionerna. Detta är också en verksamhet där svenska företag är inblandade och hittar på olika upplägg för att exportera till Rysslands närområde, för direkt vidarebefordran till Ryssland. Trots detta hävdar företagen att de inte känner till var deras varor hamnar. Lagstiftningen behöver därför skärpas så att kraven på exporterande företag ökar. De bör åläggas en omfattande skyldighet att agera så att deras export inte de facto stärker den ryska krigsmakten genom att runda sanktioner.
Även om en stor majoritet av världens utvecklade länder har olika former av sanktioner mot Ryssland, finns det fortfarande länder som fritt handlar med Ryssland, och därmed underblåser den ryska krigsmakten. EU bör tillsammans med övriga länder överväga om inte de länder som ingår i olika former av sanktionsregimer bör ha en handelsmässigt gynnad position visavi varandra.
|
Anders Ygeman (S) |
|