Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda betyget F i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat lavinartat de senaste åren. I samtal med skolpersonal och vårdpersonal nämns ofta de ökade kraven i skolan som en orsak eftersom det skapar en enorm stress och oro bland eleverna.
Redan i låg ålder blir barnen medvetna om vikten av godkända betyg för att ta sig vidare i livet. Numer är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex, men om skolorna vill kan de börja med betygsättning redan i årskurs fyra. Betygssystemet har detaljerade kunskapskrav och risken att få underkänt betyg pressar många gånger våra barn till bristningsgränsen.
Det är inte ovanligt att skolans krav leder till sömnsvårigheter, nedstämdhet och ont i magen. Det har länge diskuterats om slopandet av betyget F skulle kunna öka utrymmet för en positiv lärandeprocess, minska stressen och möjliggöra för fler elever att ta sig in på gymnasiet.
År 2021 uppnådde 87 procent av Sveriges niondeklassare behörighet till gymnasiet. Det innebär att 13 procent inte kvalificerade sig till nästa steg i livet. För även om gymnasiet bygger på frivillighet så är det i princip obligatoriskt med en gymnasieexamen för att kunna få ett arbete i Sverige idag. Att möjliggöra för fler ungdomar att ta sig in på gymnasiet måste därför vara högt prioriterat.
Att ta bort betyget F innebär inte att eleverna skulle lära sig mindre; tvärtom skulle det leda till att fler skulle ges möjlighet att se sin egen potential när det kommer till att lära sig och växa. Det skulle öka fokuset på en skolmiljö som är mer tillåtande så att våra elever vågar misslyckas, prova igen, lyckas och gå vidare.
Vi kan inte klamra oss fast vid nuvarande betygssystem när det i praktiken slår undan benen för ungdomar redan i tidig ålder. Ett underkänt betyg och en känsla av att inte vara bra nog kan få stora konsekvenser genom hela livet.
|
Sofia Skönnbrink (S) |
|
|
Louise Thunström (S) |
Karin Sundin (S) |