Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en tydligare reglering av elevers tillgång till bemannade skolbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
Svenska skolbarn läser allt mindre. Av de 15-åringar som gjorde Pisaprovet 2018 uppgav nästan sex av tio att de bara läser om de måste.
Skolan har en central roll i att ge barn de verktyg och resurser som krävs för att de ska kunna läsa. Att förbättra läskunnigheten är att ge barn möjlighet att på egen hand söka kunskap och bilda sig egna uppfattningar om samhället vi lever i. För att vända utvecklingen krävs aktiv politik och ett tillskott av resurser. Förutom mer resurser, så behöver det finnas bemannade skolbibliotek. Att som elev i skolan ha tillgång till ett skolbibliotek ökar chanserna väsentligt för att ett intresse för text och läsning ska väckas och utvecklas. I skollagen finns en bestämmelse om att elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen är en lämplig myndighet för att ta ansvar för att lagen följs.
Det finns däremot ingen precisering av vad ”tillgång till skolbibliotek” innebär.
Lagstiftningen är idag motsägelsefull. Det finns inga lagkrav på bemanning, och inga krav på utbildning för eventuell personal. Samtidigt definierar KB ett skolbibliotek som en enhet med minst 20 timmars bemanning i veckan, och all statistik utgår ifrån det. Skolbibliotekens möjlighet att uppfylla sitt syfte och kraven som finns på dem kräver i praktiken professionell bemanning, men friskoleföretag och krisande kommuner fortsätter nedskärningarna. Det är en oroväckande utveckling. Att läsa är att resa, oavsett om det är en resa till en magisk värld eller rätten till en klassresa. Det behövs bemanning av skolbiblioteken med utbildade bibliotekarier.
|
Gunilla Carlsson (S) |
Mattias Jonsson (S) |