Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en höjning av det lägsta beloppet för aktiekapital och tillkännager detta för regeringen.
Ekobrottsligheten och den svarta ekonomin kan inte bekämpas enbart genom utredning och lagföring. Det behövs även ett förebyggande arbete. I Skatteverkets utredning ”Skattefelets utveckling i Sverige 2007–2012” gjordes bedömningen att lagstiftning (t.ex. om personalliggare och certifierade kassaregister) i kombination med olika myndigheters kontroller utgör en viktig del för att försvåra ekobrott. Att sänka det lägsta beloppet för aktiekapital var en åtgärd i motsatt riktning.
Ekobrottsmyndigheten har i flera sammanhang påpekat att aktiebolag används för att begå brott eller som ett led i en brottslig verksamhet. Aktiebolag drivs utan personligt ansvar och gärningsmannen kan vara anonym genom att använda bulvaner och målvakter. Aktiebolagsformen förekommer i en stor andel av de brottsanmälningar som kommer in till Ekobrottsmyndigheten. Det blir också allt vanligare att organiserad brottslighet utnyttjar företag för brott genom s.k. infiltration. Sedan år 2010 är det dessutom frivilligt att ha en revisor i de minsta aktiebolagen. Detta sammantaget innebär att personer i kriminellt syfte kan driva aktiebolag anonymt, utan personligt ansvar och utan insyn från någon annan aktör.
De ekonomiska skadorna till följd av ekonomisk brottslighet är stora. Skadorna drabbar såväl samhället i form av minskade skatteintäkter som seriösa företag i form av minskad lönsamhet och snedvriden konkurrens. Dessutom är mörkertalen för ekobrott stora.
Aktiekapitalet utgör en seriositetsspärr. En höjning av det lägsta beloppet för aktiekapitalet skulle förbättra denna spärr och därmed vara en brottsförebyggande åtgärd.
|
Joakim Sandell (S) |
Eva Lindh (S) |