Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet för en minskad vargstam bör påbörjas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.
Vargens alltför frekventa närvaro i skogar och bebyggda områden på landsbygden skapar en känsla av otrygghet. Familjer avstår från att röra sig i naturen, och barn som tidigare gick ut med sina hundar i byn väljer nu att stanna inne. Vargnärvaron leder även till fler attacker mot tamdjur och husdjur. Särskilt allvarligt är hotet mot löshundsjakten, som inte bara är avgörande för att Sverige ska kunna uppnå sina avskjutningsmål för klövvilt utan även utgör en del av vårt kulturarv som bör bevaras.
Ett konkret exempel på vargens påverkan på landsbygden är Harbergets älgskötselområde i Dalarna. Där tvingades man ställa in älgjakten på 23 000 hektar under 2022 på grund av vargnärvaron, vilket inte bara påverkade själva jakten utan även de som jagar. Älgjaktsveckan handlar om kultur, naturupplevelser, friskvård och gemenskap och skapar minnen för livet. När den traditionen hotas går något värdefullt förlorat.
Redan år 2013 fattade riksdagen ett beslut som tydligt fastslog att vargstammen i Sverige borde hållas mellan 170 och 230 individer. Tyvärr har detta beslut inte blivit verklighet, och det har blivit ett problem som särskilt drabbar människor som lever på landsbygden. I maj 2022 fattade riksdagen ett nytt beslut som satte den övre gränsen för vargstammen vid det nedre spannet av 170 individer. För att uppnå detta mål krävs en betydande minskning, då resultatet från inventeringsperioden 2022/23 visade att det fanns cirka 450 vargar i Sverige.
Det är uppenbart att åtgärder för att minska vargstammen måste intensifieras. För att säkerställa möjligheten till näringsverksamhet, friluftsliv, jakt och trygghet i hela landet bör regeringen snarast agera för att minska vargstammen både i Dalarna och i övriga delar av landet.
|
Mathias Bengtsson (KD) |
|