Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att ändra maxstraffet för gromningsbrott från två år till tio år och tillkännager detta för regeringen.
Gromning är begreppet för när vuxna tar kontakt med barn i sexuella syften. Sedan den 1 juli 2009 är det straffbart. Lagen mot gromning drevs på av Moderatkvinnornas nationella styrelse som under flera år drev frågan. Brottet avser den som i syfte att begå ett sexualbrott mot ett barn under 15 år kommer överens med barnet om att träffas samt därefter gör något konkret för att främja att ett möte blir av. Kontakten kan tas via internet eller på annat vis. Det kan också handla om övergrepp som sker online. Sexualbrott mot barn som därefter utförs är straffbara sedan tidigare. Den lag som infördes 2009 syftar till att straffa beteendet att ta kontakt med barn för sexuella syften. Lagen återfinns i 6 kap. 10 a §brottsbalken: Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande kommer till stånd, döms för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år (SFS 2009:343).
I mars 2013 tog en 13-årig flicka från Kumla sitt liv genom att ställa sig framför ett tåg. Flickan hade blivit nätmobbad men också blivit utsatt för gromning av en 44-årig man som under ett falskt alias utgav sig för att vara 15 år. Det visade sig senare att mannen begått brott mot ett 20-tal flickor. Sedan dess har många fler barn, flickor och pojkar, blivit utsatta för gromning, många gånger med konsekvenser som följer dem resten av livet. De som begår den här typen av brott utger sig ofta för att vara någon de inte är, ofta en ung kille eller tjej. Förövarna finns där barn är och internet, chattrum och appar har gjort det enklare för förövarna att ta kontakt med barn och att ”groma” dem. För det är ofta en längre process där förövarna bygger en relation till sina brottsoffer för att vinna deras förtroende. Det är många gånger väldigt utstuderat och går ut på att involvera barnen i själva brottet så att de ska känna sig medskyldiga och ta på sig skulden. Inte sällan handlar det om att få barn att klä av sig framför en webkamera, begå sexuella handlingar mot sig själva och skicka bilder till förövaren. Det kan börja med en oskyldig bild, men sedan trappar ofta förövaren upp sina krav och önskemål. En del i metoden från förövarens sida är vanligtvis inslag av utpressning och hot, mot barnet, familj, kompisar osv., eller hot om att sprida bilderna.
Det finns flera kända fall där vi kan läsa att det kan handla om väldigt grova övergrepp på barn, från väldigt låg ålder och upp i tonåren. I vissa fall lyckas förövaren stämma ett fysiskt möte med barnet, vilket många gånger är förövarens målsättning. Mörkertalet för nätrelaterade, sexuella övergrepp på barn är enligt polisen stort och det är sällan som fall av gromning leder till fällande dom beroende på att bevisningen förstörs och brottsoffren många gånger är väldigt unga/barn. I de fall då vi ser fällande domar är straffen ofta väldigt låga i förhållande till brottets allvar och skada. Gärningspersonen är snabbt ute i det fria igen och kan fortsätta att begå brott mot andra barn. Lagen har bara uppdaterats en gång sedan 2009 på förslag av en statlig utredning. Sedan 2018 kan den som gör sig skyldig till gromning dömas till böter eller fängelse i högst två år. Det är ett alldeles för lågt maxstraff i förhållande till det lidande och de konsekvenser som brotten kan medföra för brottsoffret.
|
Katarina Tolgfors (M) |
Marie Nicholson (M) |