Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att utreda en förändring av kapitel 13 i plan- och bygglagen gällande överklaganden av detaljplaner och tillkännager detta för regeringen.
Vi behöver ha ambitionen att främja byggandet av offentliga lokaler, industrier och bostäder och hållbara livsmiljöer som kan möta dagens behov såväl som kommande generationers. Ökande ledtider i samhällsbyggandet, där överklaganden utgör en central del, skapar risk och osäkerhet för alla aktörer och driver kostnader. Att bygga ett hållbart samhälle kräver långsiktighet och tydliga villkor och förutsättningar.
Domstolarnas handläggning av överklagade detaljplaner tar tyvärr allt längre tid. Detta skapar osäkerhet och ökade kostnader. I slutändan leder det till att färre bostäder byggs och att fler människor stängs ute från bostadsmarknaden. Nästan varannan bostad överklagas vilket resulterar i en betydande förlängning av samhällsbyggnadsprocessen – ofta med ett år eller mer. Detta trots att den absoluta majoriteten av överklagade detaljplaner står sig i högre instans. I de fall detaljplaner behöver göras om är det mycket sällan på grund av felaktiga avvägningar i planarbetet avseende exempelvis påverkad utsikt eller ökad trafik. Därför är det av största vikt att de delar av samhällsbyggnadsprocessen som driver på tid och kostnader ses över och att lämpliga åtgärder sätts in så fort som möjligt, särskilt eftersom byggandet nu förväntas minska kraftigt under kommande år.
Mot bakgrund av detta bör en utredning tillsättas om en förändring av plan- och bygglagen (13 kap.) om hur överklaganden av detaljplaner går till. Första överklagandet till länsstyrelsen bör vara kostnadsfritt enligt dagens praxis, men om man fortsätter att överklaga ett ärende ska en avgift tas ut på exempelvis 5 000 till 10 000 kr i varje högre instans. På så vis torde okynnesöverklaganden minska och kraften kan läggas på de mer komplexa projekten.
|
Dan Hovskär (KD) |
|