I juni 2016 inrättades Tillitsdelegationen med uppdrag att se över styrkedjan från den nationella nivån till genomförandet i kommuner och dåvarande landsting, numera regioner. En del i det arbetet var att komma ifrån onödig detaljstyrning och arbeta mot en mer kvalitativ tillitsbaserad styrning och ledning inom offentlig sektor.
Detaljstyrning har under flera decenniers tid bidragit till att öka den administrativa bördan för personal och chefer inom vård och omsorg. Trots vetskap om detta och Tillitsdelegationens tydliga riktning har ett antal utredningar och reformer lagts från statligt håll som ytterligare ökar detaljstyrningen inom sagda verksamheter. Detta försvårar i sin tur förändringen mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning på kommunal och regional nivå. För att på riktigt kunna minska den administrativa bördan för personal och chefer inom välfärden behöver den onödiga detaljstyrningen minska.
I förlängningen kan minskad detaljstyrning också bidra till högre produktivitet kombinerat med lägre sjukskrivningstal då ställtiderna sannolikt minskar samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Detta styrks också av flera utredningar, bland annat SOU 2019:43. Viktigt, när en tillitsbaserad ledning och styrning implementeras, är att fackförbunden är delaktiga, vilket bland annat fackförbundet Seko anfört i ett yttrande till Finansdepartementet den 21 april 2020.
Omfattande kontroller och uppföljningar från olika instanser och myndigheter vars värde man ofta kan ifrågasätta som kräver mycket jobb. Men det handlar inte bara om att utveckla den tillitsbaserade styrningen för att minska administrativa bördor. Det handlar också om att ersätta new public management med en styrmodell där man sätter tillit till människor och organisationer att lösa uppgifter samt nå resultat utifrån kompetens och motivation.
|
Anna-Belle Strömberg (S) |
Malin Larsson (S) |