Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till förenklingar när det gäller att bilda, driva och avveckla ekonomiska föreningar samt om att förenkla konvertering av aktiebolag till ekonomisk förening och tillkännager detta för regeringen.
Kooperationen handlar om att förverkliga idéer tillsammans i samverkan – både i kooperativa företag och mellan kooperativa företag. En kooperativ förening är en fristående och frivillig sammanslutning av personer som samverkar för att tillgodose gemensamma behov genom ett samägt och demokratiskt styrt företag. Ett kooperativ kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.
Det som är unikt med kooperativa företag är att varje medlem har en röst oavsett hur mycket kapital hen har gått in med. Ett kooperativt företag står för jämlikt och demokratiskt ägande och styrning och varje medlem representerar en röst vid den årliga stämman. Ingen kan äga en större del av företaget än någon annan. Samtidigt bidrar också kooperationen till en ökad valfrihet och mångfald i näringslivet. Företagen finns i de flesta branscher: från café/restaurang, dagligvaruhandel och lokal service till bostadsbyggande, bank och försäkring. De blir också allt vanligare inom välfärdssektorn.
I Sverige finns ingen specifik företagsform för kooperation. Ekonomisk förening är dock den vanligaste och mest använda formen för att driva ett kooperativ eftersom den är konstruerad på ett sätt som passar när man är flera som vill driva verksamheten demokratiskt. Idag finns det ca 40 000 ekonomiska föreningar i Sverige. Aktiebolag förekommer också som kooperativ.
Sedan den 1 juli 2018 gäller en ny lag om ekonomiska föreningar. Lagen ger kooperativa företag i alla branscher villkor som är mer likvärdiga andra företags. De kooperativa företagen har därmed fått bättre förutsättningar att växa och anställa. Lagen förenklar för de ekonomiska föreningarna då exempelvis kraven på vad som måste finnas med i föreningens stadgar minskar. Det infördes också ett förenklat avvecklingsförfarande för föreningar som inte har några skulder. Samtidigt infördes moderna regler om medlemskap i en förening och om styrelsen, revision och registrering.
Den nya lagstiftning om ekonomiska föreningar som började gälla 2018 har som syfte att underlätta och förbättra förutsättningarna att driva verksamhet i denna företagsform. När nu lagstiftningen funnits i några år kan det finnas anledning att se över resultatet av den och se om det finns ytterligare förbättringar som kan genomföras. Inte minst vad gäller ytterligare möjligheter till förenkling av att bilda, driva och avveckla ekonomiska föreningar samt förenkla konvertering av aktiebolag till ekonomisk förening.
|
Peder Björk (S) |
Malin Larsson (S) |